• Aucun résultat trouvé

Amezruy d umhaz d wungal s teqbaylit

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Partager "Amezruy d umhaz d wungal s teqbaylit"

Copied!
127
0
0

Texte intégral

(1)

A

A

m

m

e

e

z

z

r

r

u

u

y

y

d

d

u

u

m

m

h

h

a

a

z

z

n

n

w

w

u

u

n

n

g

g

a

a

l

l

s

s

t

t

e

e

q

q

b

b

a

a

y

y

l

l

i

i

t

t

TAGDUDA TAZZAYRIT TAΓERFANT N LEZZAYER

AΓLIF N USELMED UNNIG D UNADI USSNAN

TASDAWIT N WAKLI MUḤEND ULḤAĞ - TUBIRET

TAZEDDAYT N TSEKLIWIN D TUTLAYIN

AGEZDU N TUTLAYT D YIDLES N TMAZIΓT

ASENTEL

S γur yinelmaden:

S lmendad n Mass:

- BUYZRI Kamal

- LUNISI Salim

- YEDDU

li

Asqamu n yimeskayaden :

- LΣUFI Σmer, d aselmad deg Tasdawit n Tubiret (d aselway).

- BERDUS Nadiya, d taselmadt deg Tasdawit n Tubiret (d tameskaydt).

- LUNISI Salim, d aselmad deg Tasdawit n Tubiret (d amesnalay).

(2)

Asnemmer

Deg tazwara ad nesnemmer :

 Mass Lunisi Salim i d-yezgan i lmendad n leqdic-nneγ;

 Tanemmirt akk i wid i yaγ-d-yefkan afus n tallalt ama:

- D iselmaden n ugezduy n tutlayt tamaziγt n tesdawit n

Tubiret;

- I tedbelt n ugezdu n tutlayt d yidles amaziγ;

- I yinelmaden n ugezdu n tutlayt d yidles amaziγ.

(3)

Abuddu

Ad buddeγ leqdic-a :

 I baba d yemma .

 I gma d yessetma: Ferhat, Saliha d urgaz-ines, Zina,

Siham, Dalila.

 I warraw n weltam Saliḥa;Mayas d Silas

 I texḍibt-iw Kamilya d yimawlan-ines.

 I Leɛmum-iw d Xwali

 I Tselmadt-iw Berdus Nadiya i yi-d-yefkan afus n tallelt

akken ad kemmleγ Lmaster deg tesdawit n Tubiret.

 I lprufisur Jellawi i yi-ldin dima tiwwura n Ugezdu n

Tmaziγt n Tubiret mi lliγ deg tesdawit n Bgayet.

 I uselmad-iw L

ufi

mer i yi-sifsusen tagnit deg Master

1 gar uselmed-iw deg tesnawit d yirmad-ines deg tesdawit.

 I unemhal n tesnawit n Beclul Drayfi ĞĞeɛfer i yisifsusen

tagnit n uselmed deg tesnawit akken ad kemmleγLmaster.

 I Yimeγnasen n Tmaziγt anda ma llan, deg taγult ideg

llan .

(4)

Abuddu

Ad buddeγ leqdic-a :

 I baba d yemma .

 I watmaten-iw d yessetma.

 I jeddi ad t-yerêem Rebbi d Jida ad as-yessiγzef Rebbi

di le

mer-is

 I

mumi d

mumati.

 I xwali d xwalati.

 I widak ssneγ yal yiwen s yisem-is .

 I wid i ḥiêemlen tamaziɣγt seg wul zeddigen

(5)

A

A

ɣ

ɣ

a

a

w

w

a

a

s

s

Tazwart tamatut……….………..08

Ixef amezwaru : Awal ɣef kra n tmiḍranin……….……….………..14

Tazwart.……….…..……….……….……….15

1.Ungal.……….…..……….……….……….……….15

1.1. Amhaz n wawal...15

1.2.Tabadut...15

2.Amezruy aseklan...16

3.Tukciwin n tesnilestmettit...16

3.1.Tasnitlayt...16

3.2.Amennuɣ utlayan...17

3.3. Aẓayer n tutlayt n tmaziɣt...17

4.Asiẓreg...19

4.1. Tiẓrigin n usqamu Unnig n Timuzγa (HCA)...19

4.2. Asiẓreg γef ddema n umaru...19

4.3. Tiẓrigin n tdukliwin d tid n timuγnest...19

4.4. Tiẓrigin igan ahil-nsent i udlis kan...20

Taggrayt...21

Ixef wis sin: seg tewsatin timensayin ɣer tewsatin tatrarin...22

Tazwart...23

1. Tiwsatin timensayin...23

1.1. Isefran n usbadu...23

1.2. Tizrawin ɣef tiwsatin timensayin...23

1.3. Aɣbel n usismel n tewsatin timensayin...24

2. Anaqel ɣer tira...25

2.1. Tallit n yimsuda imezwura...26

2.2. Tallit n yimaziɣen iɣelnaẓriyen...26

(6)

3.1. Tizlit...27

3.2.Tullist...28

3.3. Amezgun...28

3.4. Ungal...29

4. Tafelwit n userwes gar tewsatin timensayin d tewsatin tatrarin...29

Taggrayt...30

Ixef wis krad: Ungal s teqbaylit...31

Tazwart...32

1. Talliyin n tlalit s umhaz n wungal s teqbaylit...32

1.1. Tallit n temharsa 1871/1962...33

1.1.1. Taruẓi n 1871...33

1.1.2. Iγerbazen imezwur n Fransa deg tmurt n Leqbayel...33

1.1.3. Belɛid At Σli … talalit n tsekla tatrart...33

1.2. Tallit n timunent...34

1.2.1. Tallit n wungalen imezwura: Asfel, Askuti, Faffa...35

1.2.2. Tallit seg 1990 ɣer tizi n wass-a...39

1.2.3. Tasuɣilt d afud-nniḍen i wungal s teqbaylit... maca drus...40

2. Asissen n talliyin n umhaz n wungal s teqbaylit...41

2.1. Izenziɣen n usissen n wassaɣ gar unaqel ɣer tira d tlallit n wungal..41

2.2. Azenziɣn usissen n wassaɣ gar usnulfu d tɣuri n wungalen s teqbaylit

deg tallit tamirant ...43

3.2. Asissen n umḍan usizreg n wungalen s teqbaylit...44

4. Aɣbel n usismel n tewsit deg ungal s teqbaylit...48

Taggrayt...50

Taggrayt tamatut...52

Tiɣbula...55

Ammud...60

(7)
(8)

Tazwart tamatut.

Tamuγli tamatut ɣef tsekla taqbaylit, tettwehhi ɣef lexsas-ines, ama seg tama n ufares aseklan s tira neγ asnulfu ama seg tama n tezrawin.

Seg tama n ufares aseklan neγ asnulfu, aseqsi yerḥan inagmayen(1), amek imaziγen

(gar-asen Leqbayel) san anagraw n tira seg teglest maca, anagraw-a ur yelli ara d ttawil i kra n usnulfu aseklan?. tiririt γef useqsi-a, turez γer tutlayt, taneggarut-a daγen turez γer tin n yimnekcamen i ten-yeṭṭfen deg yal tallit n umezruy, imi asnulfu n yimaziγen yettwaru s tutlayt n umnekcam n tallit-nni.

Ilmnd n Chaker: «yewwi-d ad nerju tallit n umnekcam afransi d tezrirt n uγerbaz-ines,

iwakken ad d-ilal usnulfu (s tira) aseklan s tmaziγt ladγa deg temnaḍt n leqbayel»(2).

Seg tama-nniḍen, akken tt-id-yeglem Amezyan Σmer: «ulac aṭas n tezrawin γef tsekla tamaziγt»(3).

Amezyan Amer(4)yebḍa talliyin n tezrawin γef tsekla tamaziγt (ladγa taqbaylit) γef

kraḍ n talliyin. Beṭṭu-agi yusa-d ilmend n tmuγli n tezrawin-a γer tsekla tamaziγt. Tallit tamezwarut d tallit n umnekcam arumi, anda tizrawin n tallit-a, aḍris n tsekla d allal n tikci n yissalen γef tmetti tamaziγt, ladγa taqbaylit, iwakken ad yili uressi n temharsa s tegzi n tumant tanmettit, imi tizrawin-a d iγallen n tedbelt tafrensist i tent-ixeddmen. Tallit tis snat d tallit n Memri, anda anagmay-agi yefka azal i uḍris, yeččur ilem-nni n lexsas n tezrawin n yirumyen, i yefkan tamuγli tafulklurit i tsekla taqbaylit. Seg tama-s Galand Pernet deg umagrad-ines «Critique occidentale et littératures berbères»(5)tedda-d γer tama

n tmuγli n yinagmayen idiganiyen mgal tamuγli tafulklurit n yiberraniyen. Tallit taneggarut d tallit n tmuγli γef tisukla d ccbaḥa n uḍris aseklan.

Deg kraḍ n talliyin-a, Amezian yekkes-d kraḍ (3) n tezrawin i yesƐan tixutert meqqren deg umezruy n tsekla tamaziγt. Yiwet deg tallit n temḥarsa tafrensist, d '«essai sur

la literature des berbère» n Hénri Basset (1920), d nettat i d tazrawt tamezwarut i d-ijemlen

(1)(S.), CHAKER, «La naissance d’une littérature écrite – le cas berbère (Kabyle)», Tira n umagrad deg Bulletin des

Etudes Africaines(Inalco) : IX (17/18), 1992.

(2)Ibid.

(3) (A.) AMEZIANE, Tradition et renouvellement dans la littérature kabyle, Thèse de doctorat (S.dir. Abdellah

BOUNFOUR) INALCO.Paris 2009, 241p.

(4)Ibid, pp 9-18.

(9)

Tazwert tamatut

9

akk tasekla n yigrawen imaziγen. Snat n tezrawin-nniḍen deg tallit tis krad. Tamezwarut

Littératures berbères : des voix, des lettresn P. Galand-Pernet anda d-teglem s telqeyt anagraw aseklan amaziγ, Pernet tesleḍ timeẓra yesƐan tixutert deg taywalt taseklant gar tantliwin timaziγin (tusiγilt-nneγ)(1). Tazrawt tis snat Introduction à la littérature berbère 1. Poésie n A.

Bounfour. Amaru yerra tisukla deg wul n tesleḍ, am wakken daγen yugi ad yeqbel asemmi (tasekla timawit/tirawit…) imi asemmi-agi ur ikeččem ara deg usatal neγ lqaleb n tmaziγt.

D acu γas akken iγeblan n tsekla tamensayt ur tent-nettaf ara s tuget deg tsekla tatrart, imi tiwsatin n tneggarut-a, tuget deg-sent llant yakan deg tsekla taberranit, dγa ad naf imura n tsekla-agi sexdamen lqaleb-nni yellan yakan deg tsekla taberrnit deg usnulfu n tewsatin-nsen, ama d amezgun, tullist neγ d ungal. D acu ungal s teqbaylit yezmer ad d-imagar aγbel n usismel, imi aṭas n yimura ladγa imura imezwuru, ur sɛin ara lqaleb anasli iγef ara senden, degmi tikwal ad naf kra n wungalen uγen-d rruḥ seg tmucuha neγ ahat qerben γer tullisin. Seg tama-nniḍen ula ma yella ungal s teqbaylit ur yewwi ara aḥric ameqqran deg usnulfu, ma nessemgared-it d tmedyazt yuran, maca yewwi tixutert yuklalen deg tsekla taqbaylit tatrart, imi yezmer ad tt-yeccekcem deg tegreγlanit.

Ungal d amkan anda « tayri, tasertit d tesreḍt, neγ ayen iwumi semman ‘’la trinité du

tabous des sociètés berbères’’ n wass-a, ttwasqerdcen s tlelli bexlaf tamensayit i yessemrasen s umata awehhi neγ ameɛɛen kan mi ara tarez temsalt γer yiγeblan-a»(2).

Ungal amezwaru i d-yeffγen s teqbaylit d asfel n Racid Σellic deg 1981, dacu tallit n tewsit-a, ilmend n tezrawin tineggura, tettuγal γer BelƐid At Σli s uḍris-ines Lwali n Udrar deg useggas n 1940. Taggara-a aṭas n wungalen i d-yeffγen yal wa d acu n usentel i izerrew, d acu asentel n timagit yewwi aḥric aneγmar deg wungalen-a «ɣas akken kra n yimura bγan ad

ffγen seg usental-a γer yisental-nniḍen, dacu asentel n timagit yettuγal-d s wudem neγ s wayeḍ ladγa deg wungalenimezwura»(3).

(1)(A.), AMEZIANE, Tradition et renouvellement dans la littérature kabyle, Op.cit, p15.

(2)(A.), BOUNFOUR, «Présentation de la littérature contemporaine», in Etudes Littéraire Africaines –Littérature

berbère,N°21, France, 2006, pp.5-9.

(3) (N.), BERDDOUS.2006: Le roman kabyle entre hier et aujourd’hui .in http://www.depechedekabylie.com/

(10)

Bexlaf asentel n timagit, Σebrus Dahbiya(1), tebder-d sin n yisental-nniḍen d

igejdanen urzen γer usntel n timagit; amezwaru d asentel n tsertit ara naf yebda yakan deg tmedyazt tamensayt i yugin lbaṭel n tedbelt Tafrensist, dayen i yeğğan irumyen ad xedmen lḥers γef yimedyazen n tallit-nni seld tawaγit n 1871. Asentel-nniḍen d win n uṭṭerdeq (eclatement). Asentel-agi, ilmend n Σebrus, d irgazen n tezγent deg tegnit n tezγent, aya ad t-naf kan deg wungalen ladγa wid n Racid Σellic anda s wudem n tcemmuxt yerẓen, asaḍen wwḍen almi γer tunγiman.

Isental-agi ar ass-a mazal uγen aẓar deg wungalen s teqbaylit, dayen i yeğğan ad fken udem n tnaslit i tsekla s teqbaylit: «d tazmart-agi i ijelliben γer yimal war ma tettwattu tnaslit, i yefkan udem n tnaslit i tsekla s teqbaylit»(2).

Ma yella nuγal γer umḍan n wungalen s teqbaylit i d-yetteffγen, ad t-naf drus, ma nessemgareiten d wungalen n tsekla taberranit, imi deg tneggarut-a, llan wungalen i d-yettwasiẓergen azal n 500 000 deg yiwen n useggas. Dγa ma nefka-d amedya, ad d-nebder sin n wungalen; amezwaru d ungal n Sṭundal Azeggaγ d Uberkan (Le Rouge et Le Noir) i yenzan azal 1822000 d ungal, wis sin d ungal n BALẒAK , Le Père Goriot i yenzan azal n 1433600 d ungal deg ctember 1908(3). D amḍan-a «i yeğğan ESCARPIT Robert ad

as-isemmi tagrawla n yidlisen»(4). ihi aγbel n tdersit n umḍan n wungalen s teqbaylit, daγen,

yecγeb-aγ, ahat d ayen iwumi ara naf tiririt deg teγzi n tezrawt-nneγ.

Tamukrist.

Anaqel seg timawit γer tira dayen ijerrden neγ yebγan ad ijerred tasekla taqbaylit deg tatrarit neγ deg tegreγlantit, aya mačči s ujerred n kra n tewsatin n tsekla timawit, d acu s usnulfu n tewsatin timaynutin, tid ur yellin ara deg tsekla timawit. Tiwsatin-a d tid i yettwassnen deg tsekla tgraγlant am umezgun, tullist d wungal. Aneggaru-agi (ungal) d netta i yesan tixutert imi ɣer yimura d azamul n tatrarit n tsekla taqbaylit.

(1)(D.), ABROUS, «Kabylie: Littérature», in 26| Judaïsme – Kabylie, Aix-en-Provence, Edisud («Volumes», no26),

2004 [En ligne], mis en ligne le 01 juin 2011, consulté le 04 juillet 2013. URL:http://encyclopedieberbere. revues .org/1434.

(2) Ibid.

(3)(R.), MICHEL, Le roman, 2emEdition, Armand Colin, Paris, 2005. P14. (4)Ibid, p13

(11)

Tazwert tamatut

11

Deg tsekla taqbaylit, ad naf tawsit-a, ula ma ur nezmir ara ad d-nini tewwi aḥric meqqren deg tama n usnulfu, dacu tewwi lwelha meqqren γer yimura d yinagmayen iqbayliyen i yettnadin ad skecmen tasekla-nsen deg tegreγlanit s ubrid-agi n wungal.

Deg umahil-nneγ, nebγa ad neglem amecwar i d-tegzem tewsit-a n wungal seg wasmi i d-tlul ar tizi n wass-a, s usegzi n tegnatin i as-d-yezzin ama d tignatin tinmetti-delsanin, timetti-damsanin d tinmetti-sertanin. Annect-a ad aγ-yawi ad negzu timental n usnulfu neγ war asnulfu deg yal tallit, d yisental ineγmaren iγef d-wwin wungalen-a deg-sent. Am wakken daγen ad aγ-yawi ad nẓer timental n tdersit n umḍan n wungalen s teqbaylit i d-yeffγen seg tlalit n wungal amezwaru γer tizi n wass-a. Γaf waya asteqsi agejdan n tezrawt-nneγ; Amek i yedda wungal s teqbaylit seg tlalit-ines γer tizi n wass-a?

Iwakken ad naweḍ γer tririt n tmukrist-a, yewwi-d fella-aγ ad d-nerr γef kra n yisteqsiyen addayen:

- D acu iwumi neqqar ungal s teqbaylit?

- Γer wacu turez tlalit n wungal deg tsekla taqbaylit? - D acu-tt tegnit n tlalit-ines?

- Asnulfu-agi, d agemmuḍ n ukala n unaqel γer tira, neγ d udem-nniḍen n usuter n timagit

i yebdan seg yiseggasen n 40?(1)

- D acu-ten yimeskaren i yurzen γer umḍan n usnulfu n wungal s teqbaylit?

Turdiwin.

Deg unadi-nneγ, nebγa ad d-nini belli talliyin n umezruy d umhaz n wungal s teqbaylit urzent γer usatal ideg tettidir tmetti taqbaylit ladγa ayen yerzan asuter n timagit. Γef waya nebγa ad d-nini belli talalit n wungal s teqbaylit ur yelli ara d akemmel n umecwar n tira i d-bdan yimsuda imezwura deg taγult tadelsant, maca d yiwen n wudem seg wudmawen n usuter n timagit deg taγult tasertant ladγa seld tidyanin n tefsut n 80. Dγa imura imezwura ur xdimen ara azal i tɣessa n uḍris akken rran azal i ugbur neγ i usentel iγef d-ttmeslayen.

Seg tama-nniḍen tidersit n umḍan n wungalen s teqbaylit yettuɣal ɣer kra n yimeskaren, gar-asen laxsas n ttawilat ɣer yimura, am wakken ulac aṭas n yimura i yettarun s teqbaylit imi asileγ n tmetti-nsen yella-d s tutlayin tiberraniyin am taɛrabt neγ tafrenssist.

(1)(N.), BERDOUS, 2006. Op.cit: Son avènement est-il le résultat d’un processus littéraire déjà enclenché ou

s’agit-il juste d’une autre forme d’expression de la revendication identitaire, linguistique qui date des années 40?

(12)

Iswi n umahil-nneγ.

Deg tezrawt-nneγ nebγa ad naweḍ ad d-nessebgen talliyin tigejdanin deg umezruy d umhaz n wungal s teqbaylit. Seg tama-nniḍen nebγa ad nẓer timental n tlalit n tewsit-a, ma yella talalit-ines turez γer ukemmel n unaqel γer tira ibdan yimsuda imezwura deg yiseggasen n 1900, neγ talalit n tewsit-a d udem n usuter n timagit i yernan γer wudmawen-nniḍen deg wannar n tsertit, uqbel ad yili d akemmel ukala n unaqel γer tira i yebdan deg yiseggasen n 40.

Daγen nebγa ad d-nesken assaγ gar talliyin n unaqel ɣer tira, d wassaɣ gar usnulfu n wungalen d tɣuri-nnsen. Amwakken nebɣa ad d-nesken amḍan n wungalen i d-yeffɣen deg yal tallit n umhaz n wungal s teqbaylit, d yimeskaren iɣer yurez umḍan-agi.

Tasnarrayt.

Ammud-nneγ ad yili kan d ungalen s teqbaylit i yuran s yisekkilen n ugemmay n tlatinit, γef wannec-t ungalen i yuran imura iqbayliyen s tutlayt-nniḍen, neγ s yisekkilen n ugemmay-nniḍen ur yettwabdar ara deg umahil-nneγ.

Deg umahil-nneγ ad nessemres:

- Amezruy aseklan: akken ad d-neglem assaγ yellan gar wungal d tallit n usnulfu-ines. - Tasnilestmetti: akken ad nzer tagnit n tutlayt iseg ttwarun wungal-a deg yal tallit.

- Tasleḍt tasentalant: akken ad nerr assaγ yellan gar yisental n wungalen d tallit n

usnulfu-nsen

- Tasleḍt tasenḍant (statistique): akken ad nexdem aserwes n umḍan n usnulfu n wungalen

deg talliyin, d yisental ineγmaren deg-sent.

Uguren.

Deg uheggi n umahil-nneγ, nemmuger-d aṭas n wuguren:

- Ulac aṭas n tezrawin γef wungal s teqbaylit, imi tuget deg-sent ttwaxedment γef tewsatin timensayin.

- Ugur n tsuγilt; imi ulac tizrawin yettwaxedmen s tmaziγt, dγa nemmugar-d aṭas n wuguren deg tsuγlit n kra n tmiḍranin d tseddarin n yimura, dayen ara d-yeglun ahat s umgired gar unamek amezwaru (tazrawt tanaslit) d tsuγilt-nneγ.

(13)

Tazwert tamatut

13

- Ugur n wakud; imi yal tazrawt tuḥwağ aṭas n wakud iwakken ad tettwaxdem akken i iwata lḥal.

Beṭṭu n wahil.

Ahil-nneγ, ad t-nebḍu γef 3 n yixfawen. Ixef amezwaru ad d-nemmeslay γef kra n tmiḍranin i yurzen γer wungal, am umezruy aseklan ara γ-d-yesseknen assaγ yellan gar tsekla d tallit n usnulfu-ines, syin ad d-nemmeslay γef kra n yinefkan n tesnilestmettit i tegzi n talliyin n umhaz n wungal s teqbaylit, imi tagnit tasnilestmettit tettuneḥsab gar tmental i d-yeslalen ungalen imezwura.

Ixef wis sin ad aγ-yawi ad d-nemmeslay γef tewsatin timensayin d tewsatin tatrarin, d acu send ameslay γef tewsatin tatrarin, yewwi-d fell-aγ ad d-nemmeslay γef unaqel seg timawit γer tira, imi anaqel γer tira d netta i d tiqenṭart gar tewsatin timensayin d tewsatin tatrarin. Iswi-nneγ deg umeslay γef tewsatin, tamezwarut, tasekla tebna s tewsatin, asentel-nneγ d yiwet n tewsit seg tewsatin-a. Tis snat, iwakken ad d-nbeggen tiwsatin n tsekla tatrart ur sɛin ara ugur n usismel am tewsatin n tsekla tamensayt, d acu ungal s teqbaylit yezmer ad d-imagar aγbel n usismel, imi aṭas n yimura ladγa imura imezwuru, ur sɛin ara lqaleb anasli iγef ara snden degmi tikwal ad naf kra n wungalen uγen-d rruḥ seg tmucuha.

Ixef wis kraḍ ad d-nemmeslay γef wungal s teqbaylit, deg-s ad nebḍu amhaz n wungal γaf snat talliyin. Tallit tamezwarut, d tallit n temharsa tafrensist, γas ulac ungalen i d-yeffγen deg-s -bexlaf ungal lwali n udrar n BelƐid At Σli-, d acu d tallit anda d-ilul mačči kan d ajerred n tsekla timawit d acu tira d usnulfu n tewsatin n timaynutin n tsekla taqbaylit. Tira-agi d nettat i d “aeqqa n yired yeffuktin” i d-yefkan ungal amezwaru n Belɛid At Σli. S umata tallit-a γer-s i turez tegnit n tlalit n wungal.

Tallit tis snat, d tallit n timunent i nebḍa γef sin n yiḥricen; tagnit n tlalit n wungalen imezwura (aḥric amezwaru) d umhaz-ines γer tallit n tizi n wass-a (aḥric wis sin).

Am wakken ad neƐreḍ ad nesserwes gar talliyin-a, amḍan n wungalen d yisental i d-wwin deg yal tallit s usemres n tfelwiyin d “histogramme”, iwenniten.

(14)
(15)

Ixef amezwaru : Awal ɣef kra n tmiḍranin

15

Tazwart.

Talalit n wungal s teqbaylit d tin i izemren ad jerdent tasekla taqbaylit deg rreḥba n tsekliwin tigreγlanin, d acu talalit-a tusa-d deg yiwet n tegnit n ẓẓmek, imi tutlayt n wungal-a teqqim wwungal-ar wungal-aẓwungal-ayer yernwungal-a d tin yettidirin kwungal-an deg timwungal-awit. Imurwungal-a d yimeγriyen xersum wid yessawalen taqbaylit, asileγ-nsen yella-d kan s tutlayin-nniḍen ladγa taɛrabt d tefrensist.

Iwakken ad nẓer amecwar i tegzem tewsit seg tlalit-ines almi d tizi n wass-a, yewwi-d ayewwi-d yewwi-d-nessegzu yewwi-deg yixef-agi amezwaru, kra n tmiḍranin yewwi-d tukciwin (inefkan) ara γ-yallen deg teγzi n tezrawt-nneγ, ladγa ayen yurzen γer wungal d yinefkan n tesnilestmettit imi ula d taneggarut-agi turez nezzeh γer usegzi n tegnatin d talliyin n umhaz n wungal s teqbaylit.

1. Ungal.

1.1. Amhaz n wawal.

Raimond Michel yefka-d tamḥezt n tmiḍrant-agi n wungal akka:

«Deg tazwara n tasut tis 12 ungal yettwehhi γer tutlayt tafessast, i yemgarden d tlatinit. Anamek wis sin n wawal ungal: d aḍris s tutlayt tafessast i yellan d tasuγilt n uḍris s tlaṭinit […] Awal ungal yedda alammi yesɛa anamek n yal adlis yettwarun s tutlayt tafessast, ladγa idlisen n usugen i yemgaraden d tezlatin n usγal. Imi tizlit n usγal d asefru yettwacnan, ma yella d ungal d asefru yettwarun. Tizlit n usγal tettalles-d tidyanin timeqqranin, i yeḍran γef ljal n temsalt tameqqrant, ma yella d ungal yettalles-d tadyant: anda asaḍ ad d-yemmager uguren deg ubri-ines iwakken ad yaweḍ lebγi-ines, s umata ad yerbeḥ ul n tlemẓit, tin iwumi yessefk fell-as ad as-d-ibeggen leḥmal-ines, tirrugza d wazal-is»(1).

1.2. Tabadut.

Nezmer ad d-nini ungal d tawsit yesɛan tixutert ma yella nsemgar-itt γef tewsatin-nniḍen. Asbadu n wungal yezmer ad d-yas yewɛer, imi aṭas n lesnaf n wungalen i illan, d acu nezmer ad d-nefk tabadut n wungal-a ilmend n yisegzawalen yettwassnen i d-yefka R.Michel(2):

(1)(R.), MICHEL, Op.cit, p 17. (2)Ibid. p 19.

(16)

«Asegzawal n Larousse, yessemgarad gar ungal aqbur «d ullis n tidet neγ n tikerkas» d

wungal atrar, «d ullis s tesrit n yineḍruyen i d-tettwasugnen akken ad rren lwelha n yimeγri».Γer usegzawal Le Robert, ungal d «d adlis n usugen s tesrit, γezzif s umata, yeskan-d, yerna yessidir

deg yiwen n umaḍal n yiwudam i d-yettusissnen amzun n tilawt, yeskanaγ-d tiklisent-nsen, tawenza-nsen d tedyanin-tawenza-nsen».

2. Amezruy aseklan.

Seg yiseggasen n 60, anekmar* n yidlisen n tsekla yettwaγmer s tmuγli taγessant, taneggarut-agi tettara aḍris am unagraw n wassaγen iγelqen γef yiman-is. Ass-a yewwi-d ad nerr lwelha γer tsekla s tmuɣli i iressan s tlisa n umezruy iwakken mačči kan ad negzu ayen iɛeddan, maca ula d tizi n wass-a.

Tasleḍt n uḍiris s yiman-is, war ayen i as-d-yezzin yezmer ad yesruḥ adiwenni gar yidlisen, adiwenni-agi i aγ-yawin ad nesserwes gar-asen. Γef waya amezruy aseklan yezmer ad yernu afud i tesleḍt n uḍris s tikci n usatal anda i d-ilul udlis-nni, dayen ara γ-yeğğen ad negzu belli tuγalin n kra n yisental deg yiḍrisen dayen yesɛan anamek, imi idlisen sɛan assaγ d tesnakta n tallit-nsen neγ n tmurt-nsen.

Salḥi Muḥend Akli, yefka-d kuzt (04) n yisfernen i lebni n umezruy aseklan(1):

- Tamuγli deg wakud d wadeg, abeddel i d-yeḍran i yizen aseklan ama seg tama n usnulfu,

asizen d termest.

- Asnekwu n yiḍrisen i d-yegren iferdisen imaynuten deg tḍersit-nsen. - Aktil γef ugellus akudan, talalit n tewsatin timaynutin.

- Aktil deg tama tasnimettit tudert n yimura.

3. Tukciwin n tesnilestmettit.

3.1. Tasnitlayt.

Fergisun yesbadu-d tasnitlayt «d tagnit tutlayant s umata d tin i irekden, anda bexlaf

tantaliwin timezwura n tutlayt […] yella yiwen n umcalay yettwaslugen[…] yettwaselmed s tuget s

(1)(M.A), SALḤI, «Les écrits de Belaid At-Ali, Balises pour une histoire littéraire kabyle», In les Cahiers de Belaid

(17)

Ixef amezwaru : Awal ɣef kra n tmiḍranin

17

ubrid n uγerbaz, yerna yettwasemres deg yiḍrisen yettwarun d yinawen ilγawanen, maca werjin yettusemres […] deg umeslay n yal ass»(1).

Ayen i d-yufraren deg tbadut-agi n Fergisun γef tesnitlayt:

- Sin n yimcalayen sɛan amtayal gar-asen, yiwen d amcalay adda wayeḍ d amcalay unnig. - Tagnit tutlayant d tin i irekden (ulac amennuγ)

Tamuγli n Furgusun tegla-d s waṭas n usenqed ladγa sγur yinagmayen ikatalanen, ineggura-agi, snulfan-d tamiḍrint iwumi qqaren ‘amennuγ utlayan”.

3.2. Amennuɣ utlayan.

Γer yinagmayen ikatalanen, tamiḍrant “amennuγ utlayan” tejmel-d akk tumanin gar-asent tasnitlayt. D tagi i d tabadut i d-uran deg umahil n congrés n cultura catalana (1975-1977)« yettili umennuγ utlayan, mi ara ilint snat n tutlayin mgaradent sari ttnaγent, yiwet d

taneγmart(asemres unsib, azayez) tayeḍ tettwaγmar»(2).

Ayen d-yufraren deg tbadut-agi d amgired n umtayal gar tutlayt taneγmart d tin yettuγemren. Γer yinagmayen ikatalanen tagnit n umennuγ-agi utlayan tettawi γer sin yiberdan; aya γer usmagnu* d tagnit anda tutlayt yettuγemren ad tegmu ad ttessenger tutlayt taneγmart d acu tiwḍin γer wannect-a yessefk aγelluy udabu. Neγ γer usemselsi* d tagnit anda tutlayt taneγmart ad tkemmel ad ttsenger tutlayt-nni yettuγemren yakan.

3.3. Aẓayer n tutlayt n tmaziɣt .

Deg tmurt n Lezzayer, tuget tameqqrant n yimaziγen zgan-d deg tmurt n Leqbayel d yidurar n Luris.

Send ad nebdu ameslay γef usuter n timagit n tmaziγt; ilaq ad nzer belli asuter-a yella-d kan seg tama n tmurt n Leqbayel i yeddmen taftilt n usteɛref s tutlayt n tmaziγt. Azal n tutlayt-a yebda seg taggara n lqern 19, mi bdan yimsuda imezwura ttarun idlisen-nsen s tmaziγt (taqbaylit) akken ad ḥerzen idles-nsen seg tatut.

Deg 1949, imeγnasen iqbayliyen d yiqerra n yimussuten iγelnawen ttnaγen deg ufrag n ukabar P.P.A/M.T.L. Imeγnasen-a ugin tikti n” Lezzayer taɛrabt”, suturen akken ad tili

(1)(G.), KREMNITZ, «Du «bilinguisme» au «conflit linguistique ». Cheminement de termes et de concepts». In: Langages,

15emannée, n° 61, 1981, pp. 63-74. (2)Ibid.

(18)

tmaziγt tesɛa izerfan am taɛrabt, yerna ugin ad ttwesbadu Lezzayer γer Umaḍal Aɛrab, imi yewwi-d ad ddmen tamiḍrant tazayrit n Lezzayer.

Wid iwumi qqaren iγelnaẓriyen* rran imeγnasen-a d imṭerfen, dγa suffγen-d amawal berberiste d berbérisme iwakken ad d-wwten deg yimeγnasen n tutlayt d yidles n tmaziγt(1 ).

Imḍebren n tmurt n Lezzayer bdan tasertit n useɛreb seg tersast taneggarut d wass amezwaru n timunent, aya s usufeγ n yisuḍaf n tmendawt deg 1963: «Tineslemt akked taɛrabt

d nutnti i d afud n uzbu mgal tukksa timagit tazzayrit i d-tewwi temharsa»daγen «lezzayer yewwi-d

ad tegzem deg rray d akken tutlayt taɛrabt d tutlayt taγelnawt tunsibt i d-yettawin afud-ines aruḥani seg tneslemt» ,tamendawt daγen tefka-d tasunḍa*: «Aseɛreb ilaq ad yili γef zik lḥal deg wakal akk

n tagduda. Dacu i tuffγa seg usaḍuf-agi, tutlayt tafrensist ad tili swudem arunsib γef yidis n tutlayt taɛrabt».

Tamawt ara nger deg yisuḍaf-a d akken ulac abdar n tutlayt n tmaziγt, anect-a iwehha γer-s Ben Bella deg tallit-nni s wawal-ines mucaɛen «nekni d aɛraben, nekni d aɛraben,

nekni d aɛraben»(2)(tasuγilt-nneγ).

Seld tidyanin n 1988, d tuffγa n tsertit n Lezzayer seg leḥkem n yiwen ukabar (alḥizb alwaḥid), tugdut tebda tessebgan-d asuter n uẓayer n tutlayt n tmaziγt am tutlayt tunsibt. Tamendawt n 1989 ur d-tewwi ara amaynut i tutlayt n tmaziγt imi amagrad 2 «L’islam d

tasreḍt n ddewla» ma yella amagrad 3 «Taɛrabt d tutlayt taγelnawt tunsibt».

Deg tazwara n 1990, asuter n usteɛreb s tutlayt n tmaziγt, yettwergel s usufeγ n yiwen n usaḍuf deg 16 yennayer 1991 i d-yefkan tasunḍa γef usemres n tutlayt taɛrabt deg taγulin akk n tmeddurt n uγref azzayri, d tukksa n usemres n tutlayin tiberraniyin. Tadbelt, timsuda, tikebbaniyin d tdukkliwin yewwi-d fell-asen ad arunt iḍrisen-nsen, tananint-nsen s tutlayt taɛrabt (Amagrad 05); Yal aselmed ad yili s tutlayt taɛrabt anagar aselmed n tutlayin tiberraniyin (Amagrad 15); asaru d ususen ad yili kan s tutlayt taɛrabt (Imagraden 17 d 19), ihi tuffγa γef usaḍuf-agi ad yawi bab-is γef usellek n tebzert.

Asaḍuf n 1991 “yejmed” deg 1992 almi d 1998, deg tallit-a amussu amaziγ mazal yettkemmil i usnerni n tmaziγt. Deg 1995 aḥabas n uselmed yuγ akk iγerbazen d tsedawiyin n tmurt n Leqbayel, asqamu unnig n timuzγa yettusbedd-d. Asuter s usteɛreb n tmaziγt

(1)(M.A.), HADDADOU, «L’État algérien face à la revendication berbère : de la répression aux concessions» . In:

Glottopol. Revue sociolinguistique en ligne, n° 1, janvier 2003, pp 131-138.

(19)

Ixef amezwaru : Awal ɣef kra n tmiḍranin

19

yebda yettaγ tamezzuγt n udabu, aya seld tifranin n 1995 d acu ulac amaynut meqqren, imi yella-d kan usteɛref n tmaziγt gar yiferdisen n tmagit tazzayrit γef yidis n Tneslemt d taɛrabt (Tineslemt, taɛrabt, tamaziγt), d taɛrabt kan i d tutlayt taγelnawt tunsibt.

Akala n usteɛref s tmaziγt zerbent-t tedyanin n tefsut taberkan deg 2001 i yessuturen tamaziγt d tutlayt taγelnawt tunsibt n Lezzayer. Adabu yexdem kra n useγti deg tmendawt; Amagrad 3 yeqqar «tamaziγit d tutlayt taγelnawt».

D acu snat tutlayin-a (taɛrabt d tmaziγt) ur d-bedren ara deg yiwen n umagrad, yettawi-d ccek d akken ur sɛint ara yiwen n uswir (n usteɛref) imi tamaziγt mačči d tunsibt.

4. Asiẓreg.

Tiẓrigin d allal i d-yessufuγen adlis γer rreḥba n yimeγriyen, deg wayen yerzan adlis aqbayli nezmer ad nebrer kuzt n lesnaf n teẓrigin(1):

4.1.Tiẓrigin igan ahil-nsent i udlis kan.

Seg teẓrigin nezmer ad d-nebder l’Harmatan, La Découverte, Florus… Tiẓrigin-a ula d nutenti fkant azal i udlis aqbayli, d acu ma yella ur yettnuz ara s waṭas, ad t-ḥebsent asiẓreg-ines, imi tiẓrigin-a bnant γef lfayda d udrim, yerna «tiẓrigin-a d idlisen n sin-utlayen i smenyafent, am udlis timsal n Yusef Σliwi…Γas akken kra deg-sent s teqbaylit kan i d-ssufuγent am wungalen n Salem Zinya d D.Bnaɛuf (iγil d ufru, timlilit n tγermiwin) γer l’Harmatan. Nezmer ad d-nebder daγen tiẓrigin Baγdadi, Berti, tiẓrigin Azur»(2).

4.2.Tiẓrigin n tdukliwin d tid n timuγnest.

Tiẓrigin-a mačči d tunsibin, iswin-sent d tallelt n wid yettarun s tmaziγt. Gar teẓrin-a am Numidya deg Yihran, Talantikit, Ayamun. Amedya, snat n tnuggura-agi sazergent-d Yir

timlilitn H. Butliwa, Ass-nni n Σmer Mezdad.

4.3.Asiẓreg γef ddema n umaru.

Ssenf-agi yesɛa aṭas n leɛyub imi ur yettili ara useγti n wayen yura ama deg tira, tikta neγ tajerrumt…

(1)Beṭṭu n lesnaf-agi n teẓrigin nekkes-it seg tansa:

www.imyura.net/.../Print.aspx?tabid=113...vendredi 1 septembre 2006. Idlisen nneγ. By Winna @ 10:15 ::

(20)

4.4.Tiẓrigin n usqamu Unnig n Timuzγa (HCA).

Taggara-agi aṭas n yidlisen i d-yeffγen γef leḥsab n usqamu unnig n Timuzγa, dayen i yeğğan ad yernu tabγest i imura ad kemmlen deg tira-nsen. Asiẓreg n HCA yettili-d akka : Ad xelsen tiẓrigin (Tiẓrigin les Oliviers, Odyssé) i usufeγ n udlis n umaru

Ad ferqen azgen ameqqran n yidlisen-nni γef tdukliwin tidelsanin d temkerḍiwin akken ad yettwassen umaru-nni.

Azgen n yidlisen i d-yeggran ad ten-yefk i umaru-nni ad iẓer d acu ara yexdem yes-sen. Mi ara yemmel umaru adlis-ines i teẓrigin-nniḍen ahat ur ttkukrunt ara deg usiẓreg-ines

imi yettusiẓreg-d yakan ssnen-t yimeγriyen s lmendad n HCA (iγerbazen, timkerḍiwin, tidukliwin…)

(21)

Ixef amezwaru : Awal ɣef kra n tmiḍranin

21

Taggrayt.

Timiḍranin yurzen γer wungal d yinefkan n tesnilestmettit sɛan tixuter meqqren deg usegzi n talliyin n umḥaz n wungal s teqbaylit. Ma yella negza-tent ad aγ-tifsus tegzi n tegnatin d talliyin-a, imi d nutenti d-yettuγalen yal tikelt deg yixfawen n tezrawt-a ladγa win n tesleḍt.

(22)
(23)

Ixef wis sin :

Seg tewsatin timensayin ɣer tewsatin tatrarin

23

Tazwart.

Deg yixef-a ad d-nawi γef tewsatin timensayin n tmaziγt d tewsatin tatrarin, d acu ur nezmir ara ad nexdem assaγ yellan gar-asent ma yella ur d-nemmeslay ara γef unaqel γer tira, imi aneggaru-agi d netta i iḥarzen tiwsatin timensayin seg tatut, yerna yefka-d talalit n tewsatin tatrarin.

Ma yella aγbel n usismel ulac-it deg tewsatin timaynutin, deg tewsatin timensayin d netta i iceγben aṭas n yinagmayen yettnadin deg tsekla tamaziγt.

1. Tiwsatin timensayin.

1.1. Isefran n usbadu.

Isefran n usbadu n uḍris n tewsatin timensayin yemgarad aṭas d win n tewsatin tatrarin, imi aḍris-a yurez aṭas γer wayen yellan berra n uḍris-agi s timmais. Nezmer ad d-nini isfran n usbadu yurzen γer berra n uḍris n tewsatin-a timensayin d nutni i d lsas n usbadu ugar n yisefran n daxel uḍris-nni s timmad-is (talγa, asentel…).

Buɛmara(1)yefka-d sin yisefran n usbadu n tewsatin timensayin:

- Isefran n daxel n uḍris am usentel d wakat…

- Isefran n berra n uḍris am talγa n useḍru (s ccna,s cḍeḥ…), adeg, akud. aẓayer n bab n

uḍris-nni…

Γef waya yessismel tiwsatin-a timensayin γef kraḍ n taggayin, anda yal taggayt tebḍa γef waṭas n tewsatin:

- Tiwsatin tinallasin am tmacahut, tadyant, tamɛayt - Tiwsatin tudyizin am teqsiṭ, asefru, aquli, tibuγar… - Tiwsatin timezyanin am lemtul, timseɛraq, ddɛawi…

1.2. Tizrawin ɣef tiwsatin timensayin.

Ayen yerzan tizrawin γef tewsatin, nezmer ad d-nebder kraḍ n tezrawin:

Tazrawt tmezwarut d tin H. Basset «Essai sur la littérature des Berbères» i d-yeffγen deg 1920. H.Basset d «netta i d amezwaru i d-igelmen tiwsatin n tsekla tamaziγt»(2) (tasuγlt-nneγ).

(1)(K.), BOUAMARA, «Où en est actuellement la littérature algérienne d’expression amazighe de Kabylie?». in

TIMMUZGHA. N14-HCA: 5-31.2007.

(24)

Aneggaru-agi yessismel kraḍ n tewsatin; timucuha, tiqsiḍin d tmedyazt, asismel-a ur nettaf ara deg-s inzan d temseɛraq «i yettuḥsaben ula d nutunti d tasekla tamesbaγurt yerna tegget»(1).

Tazrawt tis snat d tin n Bounfour deg usegzawal: «Dictionnaire universel des

littératures» (1994), Bounfour yessismel inzan d yiwet n tewsit, yerna-d γer-sen kraḍ n tewsatin timeqqranin tigi d timseraq, tiwsatin tinallasin d usefru.

Tazrawt tis kraḍ d tin Galand-Pernet, «Littératures berbères, des voix et des lettres». Pernet tefren awal «Tasekka» taseklant γef « tewsit» taseklant, γef tmuγli-ines d awal-a i iwulmen i tilawt n tsekla tamaziγt:

«dénomination berbère commune à une aire étendue ne peut pas

servir à désigner un « genre » berbère; elle recouvre des types régionaux qui constituent chacun une classe de textes propre à un lieu et à un groupe même si l’on peut dégager des éléments communs aux différents types.»(2).

Γef waya Galand Pernet tekkes-d kraḍ n tsekkiwin tiseklanin, tigi d lqiset, izli, ahellil, aneggaru-agi d yiwet n tewsit tella kan γer yimaziγen n Gurara, ma γer leqbayel ad t-naf, ayen iwumi isemma Mulud Mɛemri(3), ihellalen, ineggura-gi d ilmeẓyen i d-yeskaren imezdaγ

γer sḥur deg wayyur n Remḍan s wallal n ccna iwumi qqaren ahellel.

1.3. Aɣbel n usismel n tewsatin timensayin.

«Awal am waman n Marigot» akka i qqaren deg tmurt n Mussi; ad negzu dagi, awal d yiwet n

tγawsa, ur yezmir ad yebḍu war lbenyan»(4),Amaru Jaque Chevier yeqsed belli ur nezmir ara ad

nessemgired gar tewsatin n tsekla timawit war tiẓri i iwulmen i ulaγmu-agi. Deg ubrid-a ad naf Mulud Maɛmri(5) yessken-d d akken wid yeddren tiwsatin-a timensayin ur sɛin ara

ttawilat akken ad xedmen tiẓri, wid yettarun γef tewsatin-a (ibarraniyen) ur ddiren ara tasekla-agi timawit. D acu γas akken wid yeddren tasekla-agi timawit ur sɛin ara ttawilat akken ad xedmen tiẓri, deg tidet, semgaraden gar tewsatin-a, imi tumant-a (tawsit) tella yakan send ad ttusemmi, aya yettban-d; yiwen mi ara d-yalles tamacahut, yeẓra γer γur-s mačči d asefru.

(1)Op.cit.

(2)(P.), GALANDE-PERNET, Littératures berbères, des voix et des lettres, P.U.F., Paris, 1998, pp 59 - 60.

(3) (M.), MAMMERI, «L’ahellil du Gourara», in Littérature orale, Actes de la table ronde juin 1979, OPU, Alger, 1982. (4)(J.), CHEVRIER, L’arbre à palabres – essai sur les contes et récits traditionnels d’Afrique noire, Hatier, Paris, 1986,

p21.

(25)

Ixef wis sin :

Seg tewsatin timensayin ɣer tewsatin tatrarin

25

Tamentilt n uγbel-agi n usismel n tewsatin d win yurzen γer tutlayt i yebḍan d tantaliwin, imi yal tamnaḍt tesɛa isem i yurzen γer usnulfu-ines aseklan, yerna llant tewsatin yellan deg temnaḍt ulac-itent deg tiyaḍ, tikwal yiwen n yisem yettwehhi γer sin neγ kraḍ n tewsatin yemgaraden, md: Tamɛayt temmal-d, timseɛreqt, anzi neγ tamacahut.

Aγbel-nniḍen d win n talast gar tewsatin iγer twehha P.Ganland-Pernet (1998)(1),

talast-a d tin yellan gar tewsatin tinallasin d tewsatin n tmedyazt. Deg teqbaylit, taqsiḍt tuttusismel deg tewsit n tmedyazt, nettat «bla ccek d tawsit tanallast»(2),deg ubrid-a, Mérolla

tenna-d «taqsiḍt tettals-d tidyanin yeḍran»(3) (tasuγilt-nneγ). Γef waya amek ara nessismel

iḍrisen inallasen yeddan s wudem n tmedyazt?(4).

2. Anaqel ɣer tira.

Akken i d-t-id-nebder yakan deg tezwart-nneγ, asemres n tira γer yimaziγen yebda seg tallit n yimekcamen imezwura am Qerṭaj d Rruman, anect-a yettban-d deg tira γef yizekwan n yigelliden imaziγen (Masinisa, Masipsa…). Asbaγ-agi yessebgan asemres unsib n tira deg tallit-nni. D acu mi d-kecmen waraben ur d-ufin ara later n tira-agi. Γef waya ismazrayen araben ur d-bdiren ara asemres n tira-agi deg yittafssaren-nsen, imi tira-agi truḥ seg temnaḍin n ukgrakal n Tefriqt Ugafa deg taggara n tallit n yirumaniyen(5).

Mi d-kecmen waraben, imaziγen smersen agemmay n tarabt iwakken ad arun kra n yiḍrisen n tmaziγt am isuḍaf n tejmat d yisefra…Sumata asemres n ugemmay n tarabt yeqqim kan deg wayen yurzen γer taγult n tesreḍt. Talliyin-a sebganent-d d akken imaziγen seg zik semrasen tira, dacu taneggarut-a ur d-tewwiḍ ara γer kra n usnulfu aseklan.

Yewwi-d anerju tallit n unekcum afrensiw d tezrirt* n uγerbaz-ines iwakken ad d-ilal usnulfu aseklan ladγa deg temnaḍt n Leqbayel(6).

(1)(P.), GALAND-PERNET, Littératures berbères, des voix et des lettres, Op.cit, cité par (A.) AMEZIANE,Op.cit, p51. (2)(A.), AMEZIANE, Op.cit, p 51.

(3)(D.), MEROLLA, Gender and community in the kabyle literary space, CNWS, Leiden, 1996, p17. (4)(A.), AMEZIANE, Op.cite, p 51.

(5) (D.), ABROUS, La production romanesque kabyle: une expérience de passage à l’écrit, DEA, (dir. S. CHAKER),

Université de Provence, France, Nouvember 1989, 110p, p5.

(26)

brus tebḍa azray γer tira deg temnaḍt n leqbayel γef 3 n talliyin(1):

- Tallit n yimsuda imezwura.

- Tallit n umussu n yimaziγen iɣelnaẓriyen. - Tallit tamirant.

2.1. Tallit n yimsuda imezwura.

Anaqel γer tira yebda deg tazwara n lqern wis 19 s lmendad n yimsuda imezwura wigi d Si Σmer Said Bulifa d Ben Sdira, Sidi Kawi. Boulifa yettwaḥsab d analas amezwaru aqbayli(2): Adlis-ines «Méthode de langue kabyle» (350 n yisebtar) yebnan γef yiḍrisen s

tmaziγt, dacu d iḍrisen i d-yettawin γef tudert n yal ass n Leqbayel.

Imsuda-agi imezwura (Bulifa, Ben Sedira, Sidi kawi) γas akken ur d-urin ara iḍrisen iseklanen (baxlaf Bulifa i ijerden isefran Si Muh Umḥend), dacu d nutni i d tiqenṭart n usiweḍ n tigemmi taqbaylit seg tsuta i ten-id-yezwaren γer tsuta i ten-id-iḍefren:

«imeddaḥen-nni iqburen neggren, tuddsa n leɛrac-nni i yeddmen tasekla teγli. Tasuta n yimsuda imezwura usan-d deg teswiɛt ilaqen iwakken ad ḍemnen asiweḍ n tgemmi»(3).

2.2. Tallit n yimazɣen iɣelnaẓriyen.

Γas akken ur yelli ara wassaγ usrid gar yimsuda imezwura d yimazɣen iɣelnaẓriyen dacu tafrit* n timagit tedda seg wannar adelsan γer unnar asertan dayen i yeğğan tazγent* n yismazzaγen i yeḍran daxel ukabar PPA-MTLD deg 1948-49 ad teglu s ustixer n yimeγansen seg ukabar. Ihi leqdic-nni n yineγmasen-a deg wannar n tsertit yerra-d tili-ines γer taγult tadelsant, imi deg leqdic-nsen suddsen-d yiwen n wammud ccna aγelnaẓri ladγa

«kker a mmi-s n umaziγ»anda d-tban tikli n unaqel γer tira.

Amgired yellan gar yimaγnasen-a d yimedyazen imensayen; tamezwarut, imeγnasen i d-isleγ uγerbaz afrensi, ttarun isefra-nsen. Tis snat, ineγmasen-a rnan-as afud i ukala-agi n uslugen asnilsan, seg tama n umawal, aya yettban-d s usnulfu n umawal atrar aya:

- S usemres n usuddem n wawalen ilmend n uẓar amawalan, md: kcem/amnekcam,

griwel/tagrawla.

- Asemres n wawalen iqburen, md: agdud.

(1)(D.), ABROUS, Op. cit, p5.

(2)(S.), CHAKER, Op. cit. (3)Ibid.

(27)

Ixef wis sin :

Seg tewsatin timensayin ɣer tewsatin tatrarin

27

- Areṭṭal n kra n wawalen seg tantaliwin-nniḍen, ladγa tantala tatergit d tacelḥit am wawal

«tilelli» i d-reḍlen seg Tergit, ihi areṭṭal-agi “i uslalay n umawal n ametti-asertan atrar, yessewseɛ lebγi akmaziγ i d-bdan yimsuda imezwura.

2.3. Tallit tamirant.

Deg tallit tamirant (seg timunent ar tizi n wass-a), tira ur teqqim ara kan deg ujerred n tsekla timawit, tewweḍ ar usnulfu n tewsatin timaynutin ladγa tawsit n wungal dayen ara tt-yessawḍen γer «talast n ukala n unaqel ar tira». D acu talast-a mačči anamek-ines d anegzum γef tewsatin timensayin neγ γef timawit s umata, am wakken iwehha γur-s Benbrahim deg umagrad-ines «La poésie orale kabyle de résistance»(1): «ɣer umeslay i tettuɣal

tira yal tikelt».

Udem-nniḍen n ukala n unaqel γer tira yettban-d deg tsγulit n yiḍrisen n tsekla taberranit γer tmaziγt (taqbaylit) ama seg yidlisen izayriyen am wid n Mulud Ferɛun, Mulud Maɛmri, Kateb Yasin…Neγ seg yidlisen ibarraniyen am wid n Molière, Brecht, Kamu, Ernest Hemingway…

3. Tiwsatin tatrarin.

Ma yella aḍris n tsekla deg timawit yezdi-d akk imeskaren* n berra n uḍris, aḍris n tewsatin tatrarin yewwi-d fell-as ad yeɛmer ilem-nni i d-yeğğa ubɛad gar umsizzen d unermas, imi deg tewsatin tatrarin amsizzen (amaru) d unermas (ameγri) ur myussanen ara, deg ubrid-a Zamthour yenna-d : «Tira d udem n usiwel amegḍal»(2) Tiwsatin-a tatrarin

uγalent tteṭṭfent cwiṭ cwiṭ adeg n tewsatin timensayin aya i teddu ilmend n ukala n unaqel γer tira d unegzum d tewsatin timensayin. Gar tewsatin-a ad naf:

3.1. Tizlit.

Nezmer ad d-nini tizlit tewwi aḥric meqqren, ma ur d-nenni aḥric aneγmar, deg tewsatin tatrarin, anect-a yettuγal γer timawit i yuγen aẓar meqqren deg tmettit, dγa «allalen n taywalt ur d-tewwi siwa asemyunet* n timawit. Seg tama-nniḍen tamḥeqranit i iḥuzen

(1)BENBRAHIM, «La poésie orale kabyle de résistance», In Littérature orale, Actes de la table ronde de juin 1979,

Og.P.U., Alger, 1982.

(2)(P.), ZUMTHOR, «Pour une poétique de l’oralité », In Cahiers de littérature orale, n° 10 ,INALCO, 1987 :« L’écrit,est

(28)

idles n tmaziγt deg Lezzayer n timunent iḥuz udem n tira-ines ugar n wudem n timawit; taggara ilaq ad nesmekti d akken anerni n tewsit-a yella-d berra n ttawilat n udabu akked deg yinig almi d 1990»(1)

Deg tizi n wass-a tuget n yisefra (yettwarun) ttwacnan, ttwaskelsen deg tesfifin s wudem n tezlatin, tineggura-a sɛant azal meqqren deg usaki n tmetti taqbaylit γef timagit-ines, md : Slimane Σazem, Ayet Mengellat, Maɛub Lwennas…

3.2. Tullist.

Tullisin, ula d nutenti, ṭṭfent aḥric meqqren deg tesga n tewsatin tatrarin, ma yella nessemgared-itent d wungalen ad naf d tullisin i yegten, imi aḍris-nsen wezzil γef win n wungal, yerna imeγri yezmer ad iγer gar teswiɛt d tayeḍ. Taggara-agi aṭas n tullisin i d-yeffγen s wudem n wamuden, md: Nekni d wiyaḍ (Kamel Buɛmara), tuγalin (Aɛmer Mezdad), Ameddakel (Murad Zimu), Allen n tayri d Aṭlanta (Muḥend Ayet Yiγil)… Am wakken llant tullisin i d-yetteffγen deg tesγunin am Tisuraf d HCA…

3.3. Amezgun.

Tawsit-agi γas akken d tawsit tatrart, maca tisin-ines tebda seg yiseggasen n 40 s uslalay n tceqqufin timezwura deg umaṭṭaf wis sin.

Seg tama-nniḍen «ad naf Belɛid At Σli yura iḍrisen iseklanen ladγa afenğal n lqahwa i yettuneḥsaben d iḍrisen imezwura n tewsit-agi»(2).

LΣUFI Σmer, deg ukatay-ines n Magister(3) yefka-d snat n turdiwin γef tlalit n

umezgun aqbayli:

- tamezwarut, γef later n M, Bachetarzi, LΣufi yerra talalit n umezgun aqbayli s usmejqer* (aɛaned) n umezgun agreγlan ladγa amezgun utrim* aya d agemmuḍ n umyetri* adelsan.

- Turda tis snat d tin yurzen amezgun aqbayli γer umhaz n kra n wansayen am umγar n uceqquf, Anẓar...

Muḥya yesnerna amezgun aqbayli s tserwest n kra n tceqqufin n yimura igreγlanen yettwassnen am Brecht, Molière, Lu Xun…

(1)(K.), BOUAMARA, Op. Cit. (2)(A.) AMEZIANE, Op.cit, p 68.

(3) LAOUFI, (A.), Récriture, traduction et adaptation en littérature kabyle: cas de Si Leḥlu de Mohia, Mémoire de

(29)

Ixef wis sin :

Seg tewsatin timensayin ɣer tewsatin tatrarin

29

3.4. Ungal.

Ungal amezwaru i d-yeffγen s teqbaylit d asfel n Racid Σellic, d acu talalit n tewsit-a tettuγal γer yiseggasen n 1940 s uḍris Lwali n udrar n Belɛid At Σli. Tuget n yisental n wungalen s teqbaylit d wid d-yettawin γef tilawt ideg tettidir tmurt n Leqbayel ladγa asuter n timagit γas akken taggara-agi kecmen yisental-nniḍen am tayri d yiγeblan i tettidir tmetti taqbaylit(1).

4. Tafelwit n userwes gar tewsatin timensayin d tewsatin tatrarin

(2)

.

Tiwsatin timensayin Tiwsatin tatrarin

Tansayit: Aγbalu d ufrin s umata ur

yettwassen ara Aγbalu (amaru) d yiwen yerna yettwassen Tasgilt d termest dduklent Tasgilt d termest meẓlint (mgaradent) Amsizzen d unermas myussanen (llan

isin). Yella useḍru Amsizzen d unermas mbaɛden

Anermas yezmer ad d-iger iman-is Anermas ur yezmir ara ad d-iger iman-is Ttawil (abrid): s yimi Ttawil (abrid): imi/tira (arusrid)

Aḍris yettbeddil Aḍris d yiwen

(1)Deg teγzi n ukatay-agi, ad neɛreḍ ad d-nemmeslay aṭas γef tewsit-a, imi d nettat i d asentel n ukatay-nneγ. (2)Tafelwit-a, yexdem-itt A.Amezyan ( 2009).

(30)

Taggrayt

Aγbel n usismel neγ n usemmi n tewsatin timensayin, yettuγal γer lewsaɛ n tmurt n tmazγa i yebḍan d tantaliwin.

Iferdisen n useḍru sɛan azal meqqren deg usileγ n uḍris aseklan n tewsatin timensayin. Timlilit n yiferdisen ḍemnen-d taywalt, taneggarut-a d timugent tanmettit i yettuγalen d aferdis agejdan deg tsekla timawit.

Talalit n tewsatin tatrarin, tusa-d seld anaqel γer tira, ibdan yimsuda imezwura deg tallit n temḥarsa n fransa, tafrit n timagit tezger γer yimaziγen iγelnaẓriyen deg wannar n tsertit s usnulfu n ccna aγelnaw seg useggas n 1949, anda smersen amawal akmaziγ i yettwehhin γer temlilit n umaḍral amaziγ.

Akala-agi n unaqel γer tira ikemmel deg tallit n timunent tikelt-agi s umennuγ utlayan i usteɛref s tutlayt n tmaziγt deg tmendawt am tutlayt n taɛrabt, imi adabu yettḥarab tira n tutlayt n tmaziγt ugar n tutlayt timawt. Tagnit-agi tewwi tasuta n timunent i yeγran idles aberrani, ad arun tutlayt-nsen s usnulfu n tewsatin tatrarin i yellan d timaynutin γer tsekla-nsen am tullisin d wungalen. Ineggura-agi (ungalen) d nutni i yewwin lwelha meqqren imi d nutni i d-sqef n ukala n unaqel γer tira. Deg yixef i d-iteddun ad newali amek i tedda tewsit-a seg wasmi d-tban ar tizi n wass-a.

(31)
(32)

Tazwart.

Talalit n wungal s teqbaylit d ttbut γef umhaz n tsekla taqbaylit, imi akal n unaqel γer tira i d-bdan yimsuda imezwura yewweḍ γer lḥedd-is s tlalit n wungalen-a. Ungal amezwaru s teqbaylit d Asfel n Racid Σellic, d acu talalit n tewsit-a, akken i t-id-nebder tazwara, tettuγal γer Belɛid At Σli deg yiseggasen n 1940, s uḍris-ines «Lwali n udrar» imi aḍris-a yesɛa tulmisin n wungal; teγzi n uḍris, iwudam...

D acu seg yiseggasen n 80 d asawen i d-iban wungal s wazal-is: «…ungal s teqbaylit ur

d-iban s wudem yesɛan azal, alammi d iseggsen n 80. Deg yiseggasen-a i d-yessufeγ Σellic d Saɛdi ungalen-nsen»(1)(tasuγilt-nneγ).

D acu iwumi neqqar ungal s teqbaylit?

Ungal s teqbaylit d ungal yettwarun s teqbaylit akken yebγu usentel iγef d-yewwi, seg tama-nniḍen ungal yettmeslayen γef teqbaylit s tutlayt-nniḍen, ur yettwaḥsab ara d ungal s teqbaylit akken yebγu yili umaru d wadeg n usiẓreg-ines neγ usnulfu-ines, d acu d ungal γef teqbaylit. Aγbel-a twehha-d γur-s Merolla mi d-tenna: «seg tama n usentel, «tasekla

taqbaylit» ad tili tesɛa anamek n «tsekla γef Leqbayel» akken bγun ilin yimura d wadeg n usnulfu-nsen […] ammud yettwarun s teqbaylit yemtawa aṭas γer usbadu n “tasekla teqbaylit’’ s unamek n tsekla s teqbaylit»(2)(tasuγilt-nneγ).Tamuγli-agi ur temgarad ara d tin n Muḥend Akli Salḥi i

d-yennan: «S wungal s teqbaylit, ilaq ad negzu, iwakken ad nessishel timsal, yal aḍris yettwarun s

teqbaylit yeddem awseḍris* ungal […] Γef waya aḍris yura uqbayli s tutlayt tafrensist neγ taɛrabt, ur yettwaḥsab ara deg tezrawt-a d ungal s teqbaylit. Aferdis n tutlayt d netta d lsas n usemgired»(3).

Lwelha i nerra deg tmuγliwin-agi d ayen yerzan tutlayt, imi taneggarut-agi d nettat i d asefren agejdan n usemgired gar wungal s teqbaylit d wungalen-nniḍen. Deg yixef-a ad neɛreḍ ad d-nefk tignatin n tlalit n wungal-a s teqbaylit, d tegnatin n umhaz-ines ar tizi n wass-a.

1. Talliyin n tlalit s umhaz n wungal s teqbaylit.

Tallit n temharsa d tallit anda tasekla taqbaylit terrez tennejbar, d acu mi tennejbar tuγal teḥla ugar n wasmi send ad terreẓ;

(1)(M.A.), SALHI, Etudes de la littérature kabyle, ENAG, Alger, 2011, p83.

(2)(D.), MEROLLA, «Peut-on parler d’un espace littéraire kabyle?», EDB N° 13, Edisud, 1995. (3)(M.A.), SALHI, Op.cit, p82.

(33)

Ixef wis kraḍ:

Ungal s teqbaylit

33

1.1.Tallit n temharsa 1871/1962.

1.1.1. Taruẓi n 1871.

Taruẓi n tmurt n Leqbayel mgal igen arumi deg useggas 1871 yegla-d s tehzel n unagraw imetti-adamsan ansayan. Anect-a yesruḥ i tmetti taqbaylit tuddsa-nni-ines n zik am leɛrac, dayen i d-yewwin γelli n uγanib n tudert tamensayt, aya iḥuz ula d taγult n yidles akken i d-yura Amezyan: «Tisegray n γelli-agi seg tama tadelsan yegla-d s rrwaḥ n

yimdanen i yesɛan azal, am yimedyazen, d yimeddaḥen anda tilin-nsen turez γer tudert tamensayt. Imi tallit-nni timawit d nettat i yesɛan azal deg usiweḍ n tmussniwin tidelsanin»(1)(tasuγilt-nneγ).

1.1.2. Iγerbazen imezwura n Fransa deg tmurt n Leqbayel.

Akken i d-nebder deg yixef umenzu anaqel γer tira yebda seg yimsuda imezwura i d-isilleγ uγerbaz-agi arumi. Tira-agi teḥrez aṭas n tsekla timawit, yerna teslal-d ayen iwumi isemma Chaker tasekla qrib-tatrart (néo-littérature) ladγa s tira n Belɛid At Σli, dayen i izemren ad ijerred tasekla taqbaylit deg tegreγlanit akked tatrarit: «Idles qrib-atrar, d tsekla

qrib-tatrart tamaziγt (taqbaylit) erḍen xersum seg 1945, ad rren tamaziγt d allal n usenfali d usnulfu am imussuyen n tedmi n umaḍal atrar d yidles agreγlan»(2).

Ihi deg yiseggasen-agi n 40 i yefka Belɛid At Σli udem amaynut i tsekla taqbaylit.

1.1.3. Belɛid At Σli

(3)

…Talalit n tsekla tatrart.

Deg tezwart i yexdem i wungal «Lwali n Udrar»(4), Amezyan Σmer yefka-d snat n temsal i yurzen γer tira n Belɛid At Σli, lammer ulac-itent- yura Amezyan – ur ttilin ara yittafttaren-ines (Belɛid At Σli):

Tamsalt tamezwarut tettuγal γer Yemma-s n Belɛid At Σli, imi nettat d taselmadt, gar tmezwura i yesselmaden tutlayt tafrensist, d ayen i yeğğan Belɛid ad yelmed tafrensist seg temẓi-ines. Tamsalt tis snat tettuγal γer temlilit n Belɛid d umrabeḍ irumyen Père Degezelle, aneggaru-agi tessewhem-it tmussni n Belɛid deg tutlay tafrensist akken yessen taqbaylit. Degezelle yessuter-as i Belɛid ad as-d-yaru timucuha yettidiren deg timawit s teqbaylit, dγa Belɛid yewhem amek tutlayt-is tayemmat tezmer ad tettwaru.

(1)(A.), AMEZIAN, Op.cit, p 18-19/ (2) (S.), CAKER, Op. cit, p15.

(3)Ugar n yisalen γef Belɛid At Σli wali aḥric n wammud asebter 64.

(34)

Gar yiḍrisen i d-yufraren deg tira n Belɛid At Σli – yerna yerza tazrawt-nneγ - aḍris

Lwali n Udrar. Aḍris-agi yewwi-d γef: «temsalt n lawliyat isellaḥen d wazal-nsen deg tmetti

taqbaylit, imi imdanen n tmetti-agi rran-ten d nutni d tiqenṭart gar-asen d Rebbi am Lwali n Udrar»(1).

Dacu ayen yellan d amaynut deg uḍris-a, yettuγal γer tarrayt i yessemres Belɛid At Σli i d-yefkan udem-nniḍen i uẓayer n lawliyat ssalḥin; asaḍ n teḥkayt-agi (lwali) yemgarad aṭas d wasaḍ i mucaɛen deg tmetti tamensayt, imi lwali deg uḍris n Belɛid At Σli d amdan am netta am wiyaḍ, ma ur d-nenni ddaw-nsen, imi amaru yessels-as i wasaḍ udmawen yellan deg yimdanen merra am tugdin, ildayen, tafekka-as yesseḍsan…

Anaqel γer tira d unegzum γef tewsatin timensayin gar yiferdisen igejdanen iseg yettwassen Belɛid At Σli, dacu iferdisen-a ur sɛin ara deffir-sen tamuγli n timagit akken i d-tura Berdus Nadya:

«ur ilaq ara ad nger asentel-a gar tmuγliwin tatrarin i yettnadin γef timagit, neγ tiririt n wazal i tutlayt n tmaziγt. Ad naf Belɛid At Σli ur yerri ara lbal-ines γer temsalt-agi, yecγel kan iman-is γef ugmar n tsekla timawit iwakken ur yettruḥ ara, meblama yesɛa deffir n wahil-is kra n tesnakta neγ tasertit, yerna ur t-yexdim ara deg taγult n unadi γef timagit, imi mazal t-tekcim tikti-agi, γas akken d netta i d amezwaru γer temsalt-a, yessers-as asurrif amezwaru»(2).

1.2.Tallit n timunent.

Asmi d-tewwi Lezzayer timunent, yebda ukala n useɛreb deg wakal akk n tagduda, dayen i iğğan aggagen* n tmurt n Leqbayel (imura, imedyazen…) ad nḍen i yidles-nsen:

«a wid ifaqen Yegra-d yiwen ulqaf

D idles γlayen Deg ṭṭiq i t-nttaf

Idles γlayen

(1)

/

(35)

Ixef wis kraḍ:

Ungal s teqbaylit

35

Γurwat win ara t-yerren Gar yiγuraf Akken ad aγ-t-rẓen Idles γlayen Γurwat ad nettu Yiwen ur t-irehhen Yiwen ur t-yeznuzu(1).

Iḥi akala n useɛreb iqubel-it-id seg tama-nniḍen uzbu γef tmagit tamaziγt ladγa tizlit tamḥaddit. D acu ayen i iceγben aggagen-a mačči kan d asteɛreb s timagit tamaziγt, maca s uslmed n tutlayt neγ akken-nniḍen tira n tutlayt tamaziγt, imi ayen yettagad udabu d tamaziγt yettwarun , mačči d tin umeslay n yal ass.

Seg tama-nniḍen akala n unqel γer tira yewweḍ lḥedd-is s usnulfu n wungalen imezwura i yeddmen azneḍres ungal, wigi d asfel d fafa n Racid Σellic, askuti n Saɛid Saɛdi. Ma yella ajerred n tewsatin timensayin sγur yimsuda imezwura, yusa-d deg lwaqt-is, imi imsuda-agi smenɛen-d tigemmi-nsen seg rwaḥ d tatut. Talalit n wungal amezwaru yusa-d daγen deg lwaqt-is, imi tamurt n leqbayel tettidir taswiḥt «ili neγ ur ttili ara » ladγa seld isuḍaf n tmendawt i yefkan afud i useɛreb n tmetti tazzayrit d tedyanin n tefsut n 80.

Γef waya yewwi-d fell-aγ ad neɛreḍ ad nẓer tagnit n tlalit n wungalen-a imezwura deg tallit n timunent d wamek i ikemmel usnulfu n wungalen-nniḍen ar tizi n wass-a.

1.2.1. Tallit n wungalen imezwura: Asfel, Askuti, Faffa.

Talalit n wungalen-a tella-d seld tidyanin n tefsut n 80, d anect-a i yefkan i yimura-agi «ad fken tiṭ γer Umezruy, ad d-silγen inaw asertan usrid γef yidabuyen i iɛeddan γef Lezzayer seg

timunent; Saɛdi yesseγzef tiṭ-is γer umussu aγelnaw seg 1945»(2).

Ilmend n tmuγli n D.brus, ungalen-a jerden anegzum γef wungalen n yiseggasen n 50 (Ferɛun, Mɛemri) imi isental-nsen bnan γef(3):

- Amyekcam ikersen gar yiferdisen n tansayit d yiferdisen n tegreγlanit ladγa deg

wungalen n Racid Σellic.

- Sin yimura-agi (Σellic, Saɛdi) ugin ad qeblen amtayal γer umaḍal n usammar aɛrab.

(1)Ait MENGULLET deg tezlit« Celet-aɣ tafat». (2)(D.), ABROUS, Op.cit. p 48.

(36)

- Amgired (anegzum) γef yinawen-nni iγelnawen i yesɛan yiwet n tmuγli imi ungalen-a

sɛan asenqed asertan d usrid iban.

- Tazamulit n umaḍal amaziγ ladγa γer Σellic.

- Tamuγli-nsen γer umaḍal n tmeṭṭut, imi tameṭṭut taqbaylit deg wungalen-a tettwabdar

kan seg tama n twuri-ines deg tmetti am tin iḥerzen ansayen, tagrawla…

Asuter n timagit tamaziγt iressa γef usuter asnilsan neɣ utlayan, aneggaru-agi d asuter n usteɛref s tmaziγt am tutlayt taγelnawt tunsibt imi «tutlayt dima tettwaḥsab d ajgu

alemmas n usuter n timagit deg tmazγa»(1). (tasuγilt-nneγ).

Imura-agi n tallit n yiseggasen n 80, iswi-nsen d tira n tutlayt-nsen, imi adabu yettḥarab tira n tutlayt n tmaziγt ugar n umeslay deg tutlay-a. Lammer d tikti kan ibγan d-siwden yimura-agi i yimeγriyen tili ahat uran-d s tutlayt-nniḍen i fehmen akk tuget n yimeγriyen am tefrensist neγ taɛrabt akken i as-yenna umedyaz: «ad ak-n-heḍreγ s teqbaylit

kečč s wayen i ak-yehwan kteb-it»(2).

Ihi talalit n kraḍ n wungalen-a ufan-d tutlayt iseg ttwarun tettidir tagnit n ẓẓmek ameqqran ahat deg umezruy-ines, imi yal asaḍuf i d-yeffγen irennu ljerḥ i tutlayt-a.

Ihi timagit d asentel agejdan deg wungalen-a imezwura:

Asfel.

Deg usfel anadi γef timagit yewweḍ γer lḥedd-is, Amaru iglem-d tamurt n tmazγa am tbeckurt yerẓen ur tezmir ad teddem aman daxel-is, iwakken ad nejmaɛen yiceqfan-is, tamsalt tɛedda akin i tmurt n Leqbayel, tewweḍ γer Tihert, Γdames, Tugurt…Γef waya ad naf awal asfel γer Racid Σellic, d asfel n timagit, anwa ara yefken iman-is d asfel i tmagit tamaziγt:

«Tamazγa neγ tammurt n Yimaziγen d taneggarut deg ddunit i mazal

ddaw uzaglu n yimnekcamen, amek a tawaγit gar wazal n ɛecrin melyun d aterras, gar wacḥal d ajenyur, d amejjay, d aselmad, ulac meyya ara yemmten γer tikelt d asfel…»(3)

(1)(D.) MEROLLA, « Peut-on parler d’un espace littéraire kabyle?», Op. cit. (2)(T.), YACINE, Ait Mengulet chante…, Awal, Alger, 1990, p212.

(37)

Ixef wis kraḍ:

Ungal s teqbaylit

37

Faffa.

Faffa akken i d-as-tsemma D.brus (1989) d ungal n tdukkli tawezγit (unité impossible). Asaḍ yerẓa-t yinig, yenneslax seg teqbaylit-is yuγal d taγawsa. Σmer i yeffγen seg teqbaylit-is yuγal d taγawsa d akli deg tmurt tawardanit.mer asaḍ yefsi yuγal yebḍa γef kraḍ n yiwudam, ineggura-ya, ttnaγen fell-as, wigi d amγar azemni, aderwic d yilemẓi.

Terẓeg d lḥif n lγerba tessegra-d i Ɛmer tifrat n tunγiman imi yewweḍ almi yetteffeγ i leqel-is akken i as-semman aṭṭan n «schizophrénie»(1); dγa mer mi yeqqim γef yiri n

wuzzlan n lbabur i qal ara t-yessawḍen γer Lezzayer (netta yesker), iwakken ad yessemsalaḥ gar kraḍ n yiwudam (amγar azemni, aderwic d yilemẓi) i yettwali qqimen-as-d deg yigenni, yefka iman-is d asfel iḍegger iman-is γer yilel agrakal. Amsalaḥ gar 3 n yiwudam-a tusa-d s yiwet n tugna yettwehhin γer yiwen n unamek meqqren:; učči deg yiwen n tbaqit; igenni d

yil mqaraben, uẓen wa γer wa alarmi mlalen. Tlull-d teḥbult n tafat γef wadeg qqumcen amzun-d agun-ines, ilemẓi, aderwic d umγar azemni. Deg tlemmasat, tabaqit tessawal i tacart, swaden-as-d s uneruḍ, izwer s uqerru yerza-ten.

Aṭas n yisental i d-yemmalen amḍal amaziγ, neγ s wudem arusrid timagit tamaziγt gar-asen:

- Aessas (iessasen): Mi ara yinig yiwen, timγarin tiyemmatin Ɛennunt iƐessasen, akken ad

asen-yeḥrez iminig-nsen, dγa deg wungal-a ad naf ibder-d aya: timγarin, tiyemmatin-nsen

Ɛennunt iƐessasen, aƐessas n tmazirt, aessas n lḥara d win n ljame iwakken ad ḥarben fell-as, akken ad hennin, ad seḥḥin, ad emren ad ilin d tafat i uxxam(2).

- Amγar azemni: Amγar azemni yettwassen deg tmucuha n umaḍal amaziγ neγ aqbayli, d

azamul n tjaddit, d azamul yessebaden ayen n dir, d azamul n tmussni d netta i yemmalen iberdan i wasaḍ mi ara yeḥsel, dγa deg ungal-a ad naf aglam-ines dayen yettwehhin γer ccbaḥa d leqder; Amγar azemni, d amellal. D amellal. Aqendur, abernus, tawenza, tamart timƐelleqt, mellul-it(3).

(1) ABROUS (Dahbia) : Asfel (compte- rendu) de roman, Revue de l’Occident Musulman et de la Méditerranée, 44,

1987,p.150

(2)(R.),ELLIC, Faffa, Fédérop, Mussidan, 1986, pp 25-26. (3) Ibid, p136.

(38)

- Aderwic: Aderwic mačči d win yeffγen i leqel-is, d aderwic acku aṭas n temsal i yessen, i yessefray ula d netta tilufa, maca deg ungal-a aglam-ines dayen ur necbiḥ ara : « Aderwic. Deg yiẓri ameṭṭƐawej d aderwic, deg tmelsiwt tajḍit tameqqarsut d aderwic»(1).

- Amjaḥ: deg wungal-a, anamek n umjaḥ ur yemgarad ara γef win mucaƐen deg tmetti taqbaylit, imi win yeğğan axxam-is aṭas n yiseggasen ur d-iḍal ara fell-as , mi ara d-yuγal ur tterḥiben ara yes-s wat uxxam ula d arraw-is ad t-nekren d ayen ara naf deg ungal fafa ; ad

d-ikcem taddart, ad t-smeƐqalen lγaci, mi ara yini temγart alaxir, yusa-d urgaz-im, lxir tafeḍ-t, ur sƐiγ argaz, arraw selmen γef bab-tsen am uberrani, ur neṭṭqen γer-s ad zzin γer win win i t-id-yessawḍen «’ nekkni d arraw n uzniq»(2).

-Tgella d lmelḥ: učči deg yiwet n tqedduḥt tesƐa azal meqqren deg tmetti taqburt anamek-ines d timlilt d lewfeq gar yimdanen n twacult neγ n tmetti imi d tagella d lemleḥ i ttbut n temlilit d lewfeq gar yimdanen alammi tuγal d limin (lemgillat) anect-a yusa-d deg ungal-a s yimi n umγar azemni ; « uheq tagella d lmelḥ i aγ-d-yessemlalen»(3).

Askuti.

Askuti d ungal i izerwen tamsalt n timagit s wudem usrid ladγa tidyanin n tefsut n 80 anda amaru yessexdem asaḍ (Mezyan) n tehkayt-ines d yiwen i yettekkin deg tegrawla n Lezzayer, dacu seld timunent yufa-d iman-is ixeddem d amsaltu n udabu, dayen i t-yeğğan yebḍa γef sin:

Seg tama asaḍ d win yekkaten γef timagit-ines tamaziγt, taneggarut-a aɛdaw-ines d adabu d yimsulta-ines.

Seg tama-nniḍen axeddim-ines yewwi-d fell-as ad iḥareb akk wid yebγan ad salin tiγri-nsen s ufella n teγri n udabu ladγa, imaziγen i yeḥseb udabu seg wid yebγan ad bḍun tamurt ladγa deg tedyanin n 80 anda Mezyan yedda d yimessulta-nniḍen i iceyyeɛ udabu iwakken ad nnaγen mgal inelmaden n tesdawit n Tizi Wezzu γef tmentilt n uḥbas n usarag n Mulud Mɛemri γef Yisefra iqburen n Leqbayel. Anect-a iγaḍ aṭas Mezyan d ayen i t-yeğğan taggara ad yeğğ axeddim-ines γef ljal n tmagit-ines.

(1) Op. cit, p 30. (2) Ibid. (3) Ibid, p 138.

(39)

Ixef wis kraḍ:

Ungal s teqbaylit

39

1.2.2. Tallit seg 1990 ɣer tizi n wass-a.

Seld talalit n wungalen imezwura deg yiseggasen n 80, tennulfa-d tsuta-nniḍen n yimura i d-yessufγen ddeq-s n wungalen s teqbaylit, ladγa deg yiseggasen n 2000 d asawen, γas akken llan sḍis n wungalen i d-yeffγen deg yiseggasen n 1990 akken i d-yura Muḥend Akli Salḥi: «Deg yiseggasen n 90 ffγen-d sḍis (06) n wungalen wigi n A. Mezdad (1990), A. Uḥemza

(1994), S. Zinya (1995), B. Hemdani (1998?), Nekkar (1999) d Ayet Budawud (1999)»(1).

Iseggasen n 2000 izad usnulfu n wungalen s teqbaylit imi 11 n wungalen i d-yeffγen:

«d ayen i d yefkan zyada n 100℅ γef wayen yellan yakan»(2).

Tagnit n usnulfu n wungalen-a ur temgarad ara s waṭas d tegnit n usnulfu n wungalen imezwura ladγa deg yiseggasen n 90 imi aẓayer n tutlayt mazal-it akken kan yella deg tazwara, dayen ara yeğğen ahat asentel n timagit ad yawi aḥric meqqren deg wungalen-a. Iwakken ad negzu ugar tagnit-a yewwi-d ad nemmeslay fell-as seg yal tama; Aẓayer n tutlayt, imura, imeγriyen d usiẓreg:

Aẓayer n tutlayt ur ibeddel ara deg yiseggasen 90, maca amaynut ahat ara d-nebder d tulya n sin n yigezduyen n Tutlayt d Yidles n Tmaziγt deg tesdawit n Tizi Wezzu d Bgayet (1992) d unekcum n tmaziγt γer uγebaz azzayri (1995), aya seld aḥbas n yinelmaden γer leqraya azal n useggas deg temnaḍt n Leqbayel, d usbeddi n Usqamu Unig n Timmuzγa (HCA), am wakken yella-d usteɛref s tutlalyt n tmaziγt d tutlayt taγelnawt seld tidyanin n tefsut taberkant 2001. Anect-a ma yella yerna-d afud yezmer ad t-id-yernu seg tama n yimeγriyen d uslugen n tutlayt, ladγa asiẓreg n wungalen i yellan d agur seg tama tadamsant n yimura, imi aṭas n wungalen i d-yessufeγ usqamu unnig n timmuzγa s texriḍt-ines.

Ayen yellan d amaynut deg tallit-agi d ayen yerzan imeγriyen, imi seg 1992 ar tizi n wass-a, aṭas n yinelmaden i ilemden tamaziγt ama deg tesdawiyin neγ deg yiγerbazen ladγa tisnawiyin. Aselmed n tmaziγt yeldi abrid i tγuri n wayen yuran s tmaziγt, dacu aḥat taγuri n wungalen s teqbaylit yezmer kan ad yili s ubrid n timuγnest neγ n tezrawin γef lmendad n wungalen-a, imi ungal s teqbaylit mazal ahat ur yebbeɛzeq ara am wungalen-nniḍen i d-yettefγen s tefrensist neγ s taɛrabt.

(1)M.A.SALHI, Etudes de la littérature kabyle, Op. cit, p84. (2)Ibid.

Références

Documents relatifs

To understand the state and coordination mode of these amidinate ligands, we used the labelled adduct 1,3-dicyclohex- ylimidazolium-2-di-phenylcarbodiimide (ICy$ (Ph) NC 15 N)

سلاتخا ةميرج مايقل يفكت لا طورش رفاوت نم دبلا لب ةيمومعلا لاوملأا يف لثمتتو ةفصلا هذهب نرتقت ةيساسأ : أ - ماعلا لاملا ةزايحب فظوملا صاصتخا :

1 - يلي ام يف لثمتيف امهنيب فلاتخلاا هجوأ امأ : - يناجلا يف ةنيعم ةفص طرتشي لا عرشملا نأ يف( ذوفنلا للاغتسا ةميرج ) دق ثيحب وأ ايمومع

ايناث : ملاعلإا رود ملاعلإا لئاسو ربتعت - اهنم ةبوتكملا ةفاحصلا ةصاخ اهعاونأ فلتخمب - رظن يه اي ةلودلا يف ثلاثلا تاطلسلا لامعأ ىلع ةيباقر ةفيظو تاذ

1 يناثلا عرفلا : ةميرجلا هذه اهيلع موقت يتلا ناكرلاا لاوا : ضرتفملا نكرلا ( يناجلا ةفص ) طرتشت ةداملا 27 نم نوناقلا قباسلا ركذلا ةحارص ةفص

From those studies it is clear that the proton transfer rate and equilibrium position are sensitive to a complex combination of interactions of various nature

The most commonly used methods are like variational it- eration method [4], finite difference method [5], generalized differential transform method [6, 7], Adomian decomposition method

detected climate change impacts in both natural and human systems at a global scale.. As a general