Tigduda Tazzayrit Tamagdayt Taɣerfant Aɣlif n Uselmed Unnig d Unadi Ussnan Tasdawit n Akli Muḥend Ulḥaǧ n Tubiret
Tamazdayt n Tutlayin d Tsekliwin Agezdu n Tutlayt d Yidles Amaziɣ
(LMD)
Asentel n tezrawt
S ɣur yinelmaden : S lmendad n Massa: Bounadi Moussa Berdous Nadia Aimene Samia
Lounici Nora
Aseggas Asdawan 2012/2013
Asentel n tmeṭṭut di tmedyazt
n Meɛtub Lwennas
Tazwert………..………10
I. Ixef amezwaru : Tiẓri tasentalant………13
I. 1. Tabadut n usentel………..13
I. 2. Limarat n usentel………15
II. Ixef wis sin : Tameṭṭut d tmedyazt taqbaylit………18
II. 1. Tugna n tmeṭṭut deg tsekla taqbaylit………..18
II. 1.1. Tamuɣli n yimyura iberraniyen………..18
II. 1.2. Tamuɣli n yimyura izzayriyen………..………..……..19
II. 2. Asentel n tmeṭṭut deg tmedyazt taqbaylit….……….20
III. Ixef wis kraḍ Tasleḍt n wammud n usentel n tmeṭṭut deg tmedyazt
n Maɛtub Lwennas……….…….24
III. 1.
Awal ɣef yisental i ɣef yura Maɛtub Lwennas (agzul)….24
III. 2. Tasleḍt n yisefra n usentel n tmeṭṭut deg tmedyazt n Maɛtub Lwennas………27III. 2.1. Isefra icudden ɣer tmeṭṭut “tayemmat”………...27
III. 2.1.1. “Tayemmat” yettwaḥeqqren………..28
III. 2.1.2. “Tayemmat” yesseḥbibiren(yettcetki-as)..……29
III. 2.1.3. “Tayemmat” i yessendel mmi-s……….30
III. 2.1.5. Lfiraq n “tyemmat”…..………..………32
III. 3. Isefra icudden ɣer tmeṭṭut “taḥbibt”…..………..34
III. 3. 1. “Taḥbibt” taxeddaɛt………....……….34
III. 3. 2. “Taḥbibt” tayri n temzi……….…..………35
III. 3. 3. “Taḥbibt” ur as-nerri azal……….………37
III. 4. Isefra icudden ɣer tmeṭṭut “taɛeggalt”………..………37
III.
4. 1. “Taɛeggalt” taxeddaɛt………..38
III.
4. 2. “Taɛeggalt” yemmuten………39
III.
4. 3. “Yir taɛeggalt”………40
III.
4.4. Beṭṭu d “tɛeggalt”……….………40
III. 5. Isefra icudden ɣef “tmeṭṭut sumata”……….………..42
Tagrayt ……….45
Amawal………48
Tiɣbula……….50
Ammud………52
Tazwert
Agdud mebla idles am umdan mebla iles, d yiwet n tenfalit yezgan deg yilsawen n medden ladɣa wid i wumi yettwakkes yidles-a. Idles n yal timetti d lsas n tɣerma-s.Taɣerma yeflalin ad naf deg-s tennerna deg taɣulin akk, akken ara tt-naf daɣen tennerna deg tussniwin tilsanin, am tesnilest d tsekla…
Taneflit n tsekla tmaziɣt iseggasen-a ineggura d ayen i d-yufraren s waṭas am tmedyazt, tesrist d umezgun… . Tamedyazt n wass-a ur teqqim ara kan am teqburt, tbeddel di talɣa, am wakken i tbeddel deg yisental, deg unamek d wallalen n usiweḍ-is.
Ma nerra tamuɣli-nneɣ ɣer wazal n umedyaz deg tmetti taqbaylit ad t-naf d anefray, d aḥeddad n wawal, yettnadin ad yessaweḍ tikta n tmetti s usefru. Akken yettwali Mouloud MAMMERI, amedyaz s umata: « Amedyaz d win
yeččuren d iḥulfan iteddu seg temnaḍt ɣer tayeḍ, iseɛɛu assaɣen d wid I as-d-yezzin,
yettḥulfu s yiɣeblan n wiyaḍ, ladɣa timsal yerzan timetti-s(…)»1.
Deg tezrawt-a ad neɛreḍ ad d-nawi awal ɣef tmedyazt n yiwen unaẓur, i d-yessefran ɣef waṭas n temsal, d win yennuɣen ɣef tmagit d yizerfan n umdan. Meɛtub Lwennas ur yeğği ara tamedyazt-is d taḥerfit maca yettarra-tt d tizlatin s useqdec-is i uẓawan iwulmen.
Meɛtub Lwennas d yiwen gar yimedyazen n leqbayel, yura aṭas n yisefra i yewwin ɣef waṭas n yisental. Nekkni nefren asentel n tmeṭṭut. Nebɣa ad d-nefk amek i d-yusa usentel n tmeṭṭut deg tmedyazt n Meɛtub Lwennas? Ma yella usentel-a isemers-it deg yisefra-is s yiwen wudem, amedya udem n tyemmat kan neɣ ahat yegmer-d udmawen nniḍen i tezmer tmeṭṭut ad ten-terfed am: tɛeggalt, taḥbibt, neɣ tameddakelt... ?
1
Tasleḍt n yisefra n Meɛtub Lwennas ɣef usentel n tmeṭṭut d abrid ara neḍfer iwakken ad d-nerr ɣef yisteqsiyen i yellan deg tmukrist, akken daɣen ad d-negzu udmawen n tmeṭṭut yemgaraden deg tmedyazt-is.
Yezmer lḥal ad yili unaẓur-a yessefray ɣef tmeṭṭut “tayemmat” acku llan aṭas i d-yeqqaren anect-a. Akken yezmer lḥal llan wudmawen nniḍen icudden ɣer wayen i d-yemlal deg tudert-is am wakken neẓra Meɛtub lwennas d win yulsen zwağ, ahat yewwi-d ɣef tmeṭṭut “taɛeggalt” neɣ ahat llan wudmawen nniḍen yemgaraden ɣef wiggad i d-nebder.
Iwakken ad nessiweḍ ad negzu amek i d-yusa usentel-a n tmeṭṭut deg yisefra n umedyaz-a nefren tasleḍt tasentalant. Tasleḍt-a tressa ɣef snat n tmiḍranin: asentel akked limarat n usentel i ɣef d-yemmeslayen inagmayen-a: GASTON Bachlard, Pierre RICHARD, BOUNFOUR..., nessuqel-d kra n wayen i d-uran ɣef wanecta s tutlayt tafransist, ad nessemres innan-nsen ɣer taggara n tiferret.
Akken ad nexdem tazrawt-a nhegga-d qbel amud n yisefra, i d-nefren seg udlis i yura YALLA Seddiki “mon nom est combat” (isem-iw d amennuɣ), anida i d-yegmer azal n 122 n yisefra, nekkni nefren-d kan wid i d-yewwin ɣef usentel n tmeṭṭut, isefra nniḍen ur ten-id-ngir ara deg umahil-a.
Amahil-a nebḍa-t ɣef krad n yixfawen: deg yixef amenzu ad d-nawi awal ɣef kra n tmiḍranin yeqnen ɣer tiẓri tasentalant wigi d asentel d limarat n usentel, ɣer yimyura-a GASTON Bachlard, Pierre RICHARD d wiyaḍ nniḍen. Ma yella d ixef wis sin ad d-nawi awal ɣef tugna n tmeṭṭut deg tsekla taqbaylit; ad nessisen snat n tmuɣliwin, yiwet n yimyura iberraniyen tayeḍ n yimyura izzayriyen. Sakin d awal ɣef usentel n tmeṭṭut deg tmedyazt taqbaylit. Ixef wis kraḍ, ad d-nezwar awal ɣef yisental i d-yenna Meɛtub Lwennas. Sakin d tasleḍt i yisefra i d-yewwi ɣef tmeṭṭut, s tesleḍt-a ad d-nekkes udmawen nniḍen icudden ɣer tmeṭṭut.
Tazwert
Deg tezwert tamatut nenna-d ad neḍfer tasleḍt tasentalant deg umahil-a, taselḍt-a tsenned ɣef snat n tgejda: asentel d limara n usentel.
Deg ixef-a ad d-nawi awal ɣef kra n tbadutin n tmiḍranin i icudden ɣer tesleḍt tasentalant, yettwaqqen ɣer usentel i ɣef i d-yewwi uḍris aseklan. Γef waya yissefk ad d-nefk kra n tbadutin i d-fkan inagmayen-a: Gaston Bachlard d Pierre Richard...
I. 1.
Tabadut n usentel
Di tazwara, ad neԑreḍ ad d-nawi kra n tbadutin tiwezlanin ɣef usentel acku deg tezrawt-nneɣ neḍfer tasleḍt tasentalant anda i yella usentel d aḥric agejdan . Gar wid i t-id-yisbadun ad naf :
Bounfour (A) yenna-d: « asentel yettawi neɣ yissefruruy ilqiden. Akken i
d-yettban usentel seg yilqiden. Alqid d tayunt mezziyen maḍi i d yettwehhin ɣer usentel. Mebla alqid asentel ad yili d awal kan i yettwehhin ɣer tɣawsa neɣ ar tmiḍrant». 2
Bounfour yebɣa ad yini asentel yisɛa limarat neɣ ilqiden. Mebla ilqiden-a ulac asentel, ad yili kan d awal yettcabin ɣer tɣawsa neɣ tamiḍrant.
Ma d Gardes Tamine seg tama-s tenna-d : « deg uzɣan aseklan , awal
yiskan-d tamiḍrant , tikti am tayri, tamettant , agama…ara yemgaraden s talɣiwin yemgaraden deg tẓekka. Isental n tẓekka s umata d uffiren , d arusriden , ur d- sissinen ara ameskan -nsen . Isental i yellan d imadwanen , d imatuyen keccmen
2 BOUNFOUR. A , « Introduction à la poésie berbère ( la poésie) ,éd. Peeters , Louvain , Paris , 1999
,PP 47-48.
« … un thème engendre des motifs où se manifeste à travers eux-le motif est la plus petite unité supérieur. L’est (…) évoque où présuppose le thème sans lequel il n’est qu’un référent à un objet où à un concept. »
deg talɣiwin timeẓlayin . Awalen -a ma yella ttuɣalen-d s waṭas deg tẓekka , zemren ad ilin d awalen isental . ma yella ugten deg tẓekka. »3
Yal taɣawsa tebna ɣef lsas am uxxam ibedden ɣef yisulas, asalas n tesleḍt tasentalant ihi d asentel, yis i nezmer ad negzu innan n umedyaz d yiḥulfan-is akked uxemmem adelsan-is. Akken i d –nnan sin yimussnawen-a Gaston Bachelard akked Pierre Richard deg wawal –nsen : « Isental
ttmuddun-d asegzi neɣ ttԑawanen attmuddun-d negzu ayen ittmuddun-d-yettwannan akk , yettwasxettmuddun-dmen iwakken ad d-ibeggen afrayen n umdan akked d tmusniwin tidelsanin , d talɣa n tira . »4
Yal asentel s talɣa-s d ugbur-is yuḥwağ tuddsa deg usnerni n tektiwin. Γef waya yenna-d Gaston BACHELAR d Pierre RICHARD: “asentel d tigejdit n
tuddsa iwatan”5
Tasekla tettawi-d ɣef wayen akk yellan deg umaḍal, ɣef waya imussnawen deg leqdic–nsen aseklan, ttarran-d ɣef temsal iceɣben timettiyin-nsen d wayen i yeṭṭafaren amaḍal aseklan, aya yettban-d deg wawal n sin yimussnawen-a: Gaston Bachelard akked Pierre Richard : « Asentel yettili-d berra i uḍris , akken i yeṭṭafar tussna taseklant. »6
2 GARDES.T, et HUBERET (M C), « Dictionnaire de critique littéraire », Ed, Cère, Tunis, 1998, P209.
« …en critique littéraire, le mot désigne un concept, une idée comme l’amour ,la mort ,la nature…etc. qui va être développée sous différentes formes dans une œuvre (…).Les thème d’une œuvre sont souvent , sous jacents ou bien formulés indirectement ne s’identifient pas avec son sujet , qui est clairement affirmé. Les thème
qui son abstraits et généraux ,s’inscrivent dans des formes concrètes et particulières à travers le matériel
linguistique .Les mots et les images . Certain de ces mots sont récurrents et peuvent constituer des mots thème. S’ils sont parmi les plus fréquents de l’œuvre. »
4 BACHELARD.G et RICHARD.P, « Les thèmes permettent une interprétation dite « totalitaire » , et qui
fonctionne aux niveaux de la sensation , de l’appréhension intellectuelle et du système d’écriture ».
5BACHELARD.G et RICHARD.P, « Le thème est un principe concret d’organisation ».
6BACHELARD.G et RICHARD.P « Le thème est posé dans un cosmos textuel, il est l’axe d’un
Seg waya, asentel akken yebɣu yili ilaq ad icud ɣer wayen yellan d aseklan. Anwa deg -nneɣ i izemren ad d-yawi awal ɣef wayen ur nelli. s usentel ara nesqerdec ayen yellan deg walaɣ-nneɣ, ayen i nesԑa n tmussniwin , ad tent-id nefk i wiyaḍ ad tent-walin. aya ur iḍerru ara s tmuɣli neɣ s uxemmem macca ad yili s tira, nettat daɣen tettili-d s wawal, awal ad d yarew asentel d netta ara k-yawin deg ubrid wusiԑen , yeččuren d tiktiwin, yettban-d wazal n usentel mi ara d-yettuɣal acḥal n yiberdan. Yal tikelt ahat tettkemmil i tin i tt-id-yezwaren neɣ tettawid akken nniḍen ɣef waya Pierre Richard yenna-d : «Asentel i d-yettuɣalen
yemmalen amlak. »7 Ayagi lmaԑna-s asentel –nni yeččur, kul wa yisԑa tiktiwin
fell-as daɣen d amesbaɣur. Yal yiwen deg-nneɣ, yezmer ad yisԑu asentel it-iceɣben deg wallaɣ-is imir-nni ad d-ɣlint aṭas n tektiwin, din ara yebdu wallaɣ-is tuẓḍa.
Gaston Bachelard akked Pierre Richard nnan-d : « Asentel yemgarad
ɣef unamek ,ulac assaɣ gar-asen macca ttnejmaԑen deg umaḍal asugnan. »8
I .2.
Limarat n usentel
Ttawilat yemgaraden, zemren ad ilin daxel n uḍris-nni yakan akken ad nessiweḍ ɣer usebded n tlisa n usentel agejdan d yisental isemmadanen, ilaq ad ngar tamawt ɣer umawal d tenfaliyin yettwasqedcen di tmenna.
Γef temsalt–a n usebded n tlisa n usentel tenna-d Galand Pernet : « iwakken ad neg tilisa n usentel neɣ alqid yissefk ad neseqdc iferdisen wessiԑen. Ula d izumal d wazalen isnukyisen . Ayen ara yissefrurxen
7 RICHARD.P « Le thème répété signale l’obsession »
8 BACHELARD.G et RICHARD.P , « Le thème est à la fois isolé du concept et inféodé a lui,
iẓubaẓ n tuddsa . Γer taggara ilmend n tmuɣli n tesleḍt ad nesseqdec ttawilat yemgaraden . Aferdis ara ɣ-iwellhen ɣer unamek yezmer ad yili d yiwet n tayunt tamawalant am wakken daɣen d tibawt tanamkant ilmend n uswir n tesleḍt n uḍris, ad nessiweḍ ɣer tbadutin yemgaraden. »9
9 GALAND .P, littératures berbère des vois lettres ,éd P.U.F , Paris , 1998 , P.P107-108
« … pour délimiter un thème où un motif (…) on est , en effet obligé de considérer des facteurs plus larges .Y compris symbolique et des valeurs rhétorique , outre certain facteurs extratextuels , ce qui multiplie les possibilités de combinaisons . Enfin selon l’optique d’analyse ,on prendra en compte des démentions différentes .l’élément retenu comme porteur de signification peut être une simple unité lexical de la phrase .Et ce peut être également une absence significative .En outre , selon le niveau d’analyse de texte considéré , on aboutit aussi à des définitions différents … »
I.
1 . Tugna n tmeṭṭut deg tsekla taqbaylit
Deg yixef-a, ad d-nawi awal ɣef tmeṭṭut, amek i tettidir deg tmetti, d wadeg i tesԑa di tudert. Ad d-nemmeslay ɣef tmuɣliwin n yimyura i yemgaraden ɣef usentel-agi. Mačči d yiwen n umussnaw neɣ n umyaru i d-yemmeslayen ɣef temsalt n tmeṭṭut deg tmetti taqbaylit, myal yiwen amek i d-yewwi awal fell-as, d turda i d-yefka fell-as.
I.
1.1. Tamuɣli n yimyura iberraniyen
Gar yimyura-agi, ad d-neddem A.Hanoteau i d-yefkan tamuɣli-s ɣef tmeṭṭut: aken i iwala , tameṭṭut tettidir ussan ibarkanen seg tlalit-is alama d asmi ara medlent wallen-is .Mi ara tili deg uxxam-nsen tettidir di tegdi d timuḥeqranit , asmi ara tuɣal ddaw laԑnaya n urgaz–is10 ad tkemmel tebrek n
wussan fell-as, aladɣa ma terna tesԑa taqcict d tamenzut neɣ ad d-tesԑu akk tiqcicin, d tagnit-a ara tt-yerren ad tidir di timuḥeqranit axaṭar ur d-tewwi ara s wacu ara ibed uxxam n urgaz-is imi ɣilen s uqcic ara d-yali uxxam, ayagi yezmer ad d-yeglu di kra n tudrin d yixxamen s berru n tmeṭṭut-nni, d acu tin yesԑan zzher, ad d-tesԑu aqcic, ad tidir di lԑez akked lehna, ad ternu ad terr abruc ɣef uqerru-s.
Ma nuɣal ɣer temsalt n zzwağ akken i d-yenna A. Hanoteau, tameṭṭut yerra-tt am wakken d taɣawsa i yettnuzen deg wulzuz, d ababat n teqcict ara as
-
yefken lqima iwulmen n tedrimt s way-s ara tt-isenz, ur as-ttaken ara tagnit ad tefren ayen tra.11Yella daɣen P .Bourdieu i d-yefkan ula d netta tamuɣli-s ɣef temsalt-a n tmeṭṭut, ad tt-naf ur temgared ara ɣef tin n Hanoteau, yettwali ula d netta d akken tameṭṭut, ttwaksen-as yizerfan-is, tettwaḥqer, tella i lebda ddaw uḍar
10 HANOTEAU.A, “Poésie populaire de la Kabylie de Djurdjura”, Paris, P 287 . 11 HANOTEAU.A, “Poésie populaire de la Kabylie” ,P 287
n urgaz ama d baba-s, gma-s neɣ argaz-is ula d ilewsan-is tikwal nniḍen.
Tettidir akken bɣan nutni ur tezmir ad tefren tudert-is s timad-is.12
Ayagi ad d-yessebgen tamuɣli n uberrani ur nessin s telqayt lbaḍna n tmetti taqbaylit d wazal tefka i tmeṭṭut. Ttun d akken tameṭṭut taqbaylit tezmer ad tesԑeddi leԑnaya ula ma tella-d temgarḍt gar twaculin .
I.
1.2. Tamuɣli n yimyura izzayriyen
Ma nezzi-d lwelha-nneɣ ɣer yimyura-nneɣ ad naf llan kra n wid i d-yefkan tamuɣli-nsen i yemgaraden ɣef tid n sin yimyura-agi imezwura, Hanoteau d Bourdieu ad d-nebder seg-sen M.Djellawi, netta yesbeggen-d azal i tesԑa tmeṭṭut taqbaylit di tmetti, aladɣa asmi ara tesԑu axxam, imi d argaz i yettḥaraben fell-as, tettdari ddaw n yiccuḍaḍ-is ur yettaɣ, ur tt-ibellu. D tameṭṭut i d tigejdit i ɣef isenned uxxam, terfed taԑkemt ẓẓayen ɣef tuyat-is, tesber i yal taluft iԑeddan fell-as: lḥif, llaẓ, tesber i usemmiḍ…atg. akken i d-yenna M.Djellawi deg wawal-is : « tameṭṭut d tafat di ṭṭlam yeḍwan akk imukan anda i tettili ».13
Ma d meḥyaf i d-yettilin gar uqcic d taqcict, yerra-t ɣer temsalt n ṭraḍ acku tettagad ɣef nnif-nsen, di tegnit-a d aqcic ara yilin d asaḍ ad iḥareb fell-as. Maca ayen akk i tettidir ur yessaɣḍel ara s lqima-s d lԑeza-s ɣer yimawlan-is, yella wanda i ttaken i teqcict aḥric-is di trikka.14
Ula d Ԑmer Saԑid Bulifa, yefka-d tamuɣli-s d acu ur temgarad ara ɣef tin n M.Ğellawi, maca yerna-d tamuɣli nniḍen anda i d-yessebgen d akken tameṭṭut taqbaylit, mi ara teffeɣ ɣer berra ur tuḥwağ ara ad d-teg aɣumu i uqerru-s acku medden merra ssnen azal-is, ur yezmir ḥed ad tt-yaweḍ. Maca
12 BOURDIEU.P, “Le sens pratique”, Minuit. Paris, 1980, PP 209-270 .
13 ĞELLAWI.M , “Tamedyazt taɣerfant s ɣur leqbayel n Ğerğer”, Ed. Zyriab, 2001 , PP 07-42 14 ĞELLAWI.M ,OP.cit , PP 07-42
di tilawt ad tt-naf tesԑedda lbaṭel d ddel, tԑac deg lmenker n temɣart d yilewsan, tekna i zԑaf n urgaz-is, ay-agi akk iԑedda ɣef yixef-is maca dinna tbed, werğin tekna i lqed-is. Tḥareb ɣef nnif-is akked twacult-is d tutlayt-is. Ula d amezruy, yettader-d kra n tlawin, i d-yeğğan ismawen-nsent, d tid yesԑan leqder d wazal di tmetti taqbaylit neɣ tazzayrit s umata, am: Faḍma n Sumer d Diheyya (Kahina), imi fkant afus i tmurt ad d-tawi tilelli.15
II.
2. Asentel n tmeṭṭut deg tmedyazt taqbaylit
Tamedyazt taqbaylit tatrart, tennulfa-d deffir n tmettant n umedyaz Si Muḥ u Mḥend, bdan imedyazen ssefrayen s wudem nniḍen, sexdamen di tmedyazt-nsen awal lqayen, yeččuren d yinumak, « amedyaz n tallit-a tatrart , mačči d win yettefren leԑyub-is, ur yelli d win yettzuxxun s yiman-is, maca tamedyazt-is d usugnen-is skanayen-d tidet-is, d win yettḥulfun s ujdid, yessekcam di tmedyazt-is ansayen n lejdud-is, akken ad as-yefk azal meqren i tmedyazt-is »16
Seg tama n yisental, deg tmedyazt tatrart ad d-naf aṭas i d-ibanen, kkan-d seg umgired gar tsutiwin d tarrayt n uxemmem acku mgaradent temsal n wass-a ɣef tid n zik-nni, d ubeddel n tmetti seg mkul tama gar wid i d-yelḥan deg ubrid-agi n tmedyazt tatrart, ad d –naf, Maԑtub Lwennas i d-yewwin aṭas ɣef tmeṭṭut d yizerfan-is : « Izerfan n tmeṭṭut d yiwen n wugur ameqran iceɣben tuget n tulawin n umaḍal, ladɣa tameṭṭut taqbaylit. Xas akka di tmetti tamensayt tettwaḥqer, ur tesԑi ara izerfan am urgaz, maca tura tban-d di tmetti tatrart, d ayen i d-yefkan udem amaynut i wazal i ɣer tewweḍ tmeṭṭut
15 BOULIFA.S,“receuil de poesie kabyle”, Ed. Awal, Paris, 1990
. 16 ةعبطلا ,تورٌب ,ةدوعلا راد ,رصاعملا ًبرعلا بدلأا ًف تاسارد ,"دٌدجلا نم ّزلا نم توصلا " ,ع.ع.ًحلاقملا ىلولأا , 1980 .
tazzayrit s umata, tettnadi ad t-beddel liḥala-s, tessen izerfan –is acku teɣra, tettekki di tegrawla, ugint tamuɣli tamensayt ɣer-sent »17
M. DJellaoui yewwi-d awal ɣef tmeṭṭut yenna-d: “di lqern wis 17 ffɣent tulawin n tmura, rẓant azaglu n lbaṭel, ma di tmurt-nneɣ ur yelli wayen ibedlen, acku adabu azzayri yerẓa-asent ifadden, ladɣa 1984, snulfan-d deg-s amek ilaq ad teddu tmeṭṭut di twacult, yemla-d lwajeb-is maca yeɣḍel azref-is, yeqqar-d d akken tameṭṭut ur tesԑi ara azref ad tejweğ neɣ ad texdem, alamma yeqbel baba-s neɣ argaz-is
”.
18Ihi lqanun-agi yerra-tt d azgen n umdan, maca tameṭṭut tazzayrit, taqbaylit ur tessusem ara, s tiktiwin-ines timagdayin ur tekni ara i ddel, ur teqbil ara azaglu n lbaṭel.
Imedyazen ur ɣfilen ara ɣef temsalt n tmeṭṭut bedren-tt-id deg yisefra-nsen, gar-asen “Ameẓyan Ԑmirat” deg wawal-is yeqqar-d:
Tura tameṭṭut tfaq19
Iṭij-is yecreq
Ula d nettat tuklal zzhu
Ben Muḥemmed yenna-d di tmedyazt-is ɣef yiles n tmeṭṭut i tecna Nuwwara, ibeggen-d deg-s d akken tameṭṭut mačči d zzin-is kan, ma yella zik yettewakkes-as lḥeqq-is, tettuneḥsab d lmal, tura yuli ccan-is tfaq, yeqqar-as:
Tecnam akk ɣef zzin-iw20
17 MATOUB.L ,Tafat n wurɤu,Ed. Mehdi, Tizi ouzou, 2004 , P 31.
18 DJELLAOUI, M ,Tiwsatin timensayin n tmedyazt taqbaylit , Ed, HCA , Tizi ouzou, 2007, P 34 19BELQASMI.A, (N) NOURA, L’expression écrite en Tamazight, Ed HCA, Tizi-Ouzou, 2006-2007, PP
84-85.
Tecnam ɣef lḥerma kesbeɣ. Ḥedd ur d-yemmekta lḥeqq-iw.
D lmal i ttuneḥsabeɣ. Tura mi d-llint wallen-iw.
Yid-wen ad mḥasabeɣ .
Deg yixef-a, ad d-nebdu awal ɣef yisental n tmedyazt n Meɛtub lwennas, ad d-nessisen xersum amur ameqran fell-asen, sakin ad nuɣa l ɣer tasleḍt n yiwen n usentel seg yisental i d-yewwi, wagi d asentel n tmeṭṭut.
III. 1. Awal ɣef yisental i ɣef yecna Meɛtub Lwennas (agzul)
Tamedyazt n Meɛtub lwennas tufrar-d gar tmedyazin nniḍen s kra n tulmisin; ladɣa seg tama n yisental, yekker-d deg tallit yuḥwağen asenfali d wawal ɣef yizerfan d umennuɣ ɣef tmagit-nneɣ. Anecta yeğğa-t ad yeḍfer abrid d-wwin imezwura, yesselḥay tamedyazt-is i lmend n wakud, ur yezgil timsal I iceɣben timetti-s, yettak-d tikta-s. yuɣ abrid n tmedyazt acku yettwali-t d yiwen n yettwali-tawil n umennuɣ. “yiweyettwali-t seg yettwali-tulmisin n yettwali-tmedyazyettwali-t n Meɛyettwali-tub, yettwali-tella teṭṭafar akud, d amaru n wakud-is mebla ccek am “yusef uqasi”,”saɛid azikyu” ancku nutni daɣen ṭṭafaren timsal n tallit-nsen(…) Meɛtub yessemras deg tmedyazt-is ineḍruyen deg wakud-nsen d wadeg-nsen, ixeddem-d isumar ɣef wid iḥekmen, d tasleḍt i tiggawin-nsen. Seg tmedyazt-is nezmer ad nales taɣuri n umezruy n lezzayer, seld timunent, ladɣa liḥala n tmurt yuḍnen s yineḍruyen isertiyen.”21
anaẓur-a s tmedyazt-is d tikta-s yessaweḍ ad yessaki atmaten-is, yeqqar-d tiyeqqar-det akken tebɣu tesseqraḥ, yeffuyeqqar-d taɣyeqqar-demt, yebɣa ayeqqar-d yaf i ugyeqqar-duyeqqar-d-is amkan i tutlayt-is d unadi ɣef yizerfan n watmaten-is deg tmurt-nsen.
M. Gaya, Yenna-d: “ anaẓur-a, d win yefkan idammen–is ɣef tmurt-is, d win yeffuden taɣdemt, yebɣa ad isersu tamaziɣt d wayen d-icudden ɣer tmagit
21 CHEMMAKH.S, “Regard sur la poésie de Lounes Matoub”, publié in AZAR-AZUR no01, juin,
tazzayrit d wid yugin ad mudden tagnit i tutlayt tayemmat d warraw-is, yettnadi izerfan-nsen.”22
S tmedyazt-is, lwennas Meɛtub issenqed aṭas tasertit n tmurt-is,
Meɛtub yessemres aṭas n yisental deg tmedyazt-is, ur d-yelhi ara d yiman-is kan maca yal tamsalt i iwala tecɣeb timetti-s, yettawi-d fell-as asefru, irennu-as aẓawan akken ad tuɣal d tizlit yelhan tzuzun ameɣbun, tesruy wid yesɛan tasa, teldi ṭṭaq n usirem i win yuysen. Yura deg udlis-is d-yessufeɣ deg useggas n 1995 “…ma yella ilemẓiyen ḥemlen-iyi akter armi I asen-kemzeɣ anda ttwaqerḥen, d ayen ddreɣ ula d nekk …”23
Amedyaz atrar akken i d-yenna Ǧellawi: yettwellih amdan ɣer wayen yelhan24. Imdanen akk ttamnen ayen i ssefrayen imdyazen-nsen, amzun d
lwekil-nsen. ulac lwekil yifen amedyaz, imdanen zgan qqaren:
Akken d-yenna Si Muḥ Umḥend
Iweṣṣa fell-as Ccix Muḥend Ulḥusin
Yenna-t-id Ayt Mangellat25
Daɣen”Amedyaz d amusnaw, yessen lesrar n tmetti, ama d ayen iḍerrun neɣ d ayen ad d-yeḍrun26.
Γef waya, Meɛtub yerfed imru-is, yessizel-it deg yifyar n yisefra, s wawalen iwulmen i yal asentel, yesqerdec-iten s talɣa –is, aṭas n yisental i ɣef d-yewwi ad naf seg-sen:
Tamagit d umennuɣ ɣef tmaziɣt.
Tadukli, talwit d tlellit n ugdud aqbayli
22GAYA.M, ANAZBAY, Ed. ISBN, Tizi-Ouzou, 2007, page 07. 23 IBID, p.33
241997 ,وزو يزبت ةعماج ,رٌتسجام ,"دٌدجتلا و ثارتلا نٌب ,تلاقنم تٌا سٌنول دنع ةٌرعشلا ةروصلا" ,م.يو لاج. 25 « Approche et étude sur l’Amazighité, actés, des journées d’étude », H, C, A .2000/2001 P .100. 26 IBID .P.100.
Tilelli d yizerfan n umdan.
Isetal icudden ɣer tmetti(lḥif, timuḥeqranit, temẓi, lbaṭel, lɣerba…)
Isental ɣef tmurt( tamurt n leqbayel, lezzayer, idurar,….)
Isental ɣef umezruy n lezzayer d yizumal n tmurt n leqbayel(tarbaɛt n yilemẓiyen n leqbayel, d tigejda d yigelliden n tmazɣa deg talliyin yezrin…).
Tijmilin i wudmawen n ccna n teqbaylit ( sliman ɛazem, lḥesnawi,…)
Isefra ɣef ddunit-is, uguren i d-yemlal, d ineḍruyen seg leɛmer-is, ladɣa: temẓi-s.
Isefra ɣef tayri: aṭas n yisefra deg usentel-a yal yiwen d acu I t-yessemgirden ɣef wayeḍ, qqimen ar ass-a ddren s yiḥulfan-is, d wawalen zeddigen, d usugnen asfran, d ccbaḥa n tezlit i d-yettawi ɣer taggara.
Isental ɣef liman d lmut.
Isental ɣef tmeṭtut sumata, tejmeɛ-d akk udmawen wiyaḍ: ladɣa tayemmat, d wudmawen wiyaḍ i ɣef ad nexdem tasleḍt deg tezrawt-a, akken ad nwali asentel-a amek i d-yusa deg tmedyazt-is.
Meɛtub yeğğa-d deffir-s tamkerḍit d tanesbaɣurt, ɣef waya yuklal ad yeqqim deg cfawat-nneɣ acku d yiwen gar tgejda n yidles nneɣ, yettwanɣa ɣef uḥareb-is ɣef tultlayt-is d yizerfan n watmaten-is; ihi tizlatin-is d taɣect-is mazal-itent ar ass-a d wussan ttbeɛziqent gar medden. Ad nwehhi kan ɣer taggara isental n yisefra n unaẓur-a ṭṭuqten ur nezmir ara ad ten-id-nebder akk, acku nekni yeɛna-aɣ kan usentel n tmeṭṭut.
III. 2.Tasleḍt n yisefra n Meɛtub deg usentel n tmeṭṭut
Llant snat n taggayin n tmedyazt tatrart , tin yettwaccnan d tin
yetttwarun. Imedyazen n tallit-agi tatrart simmal la d-teffɣen si timawit ɣer tira , s ttawilat yellan , snernan tawsit-agi seg myal tama, ladɣa seg wayen yeɛnan isental. Ma nger tamawt ɣef yisental deg tmedyazt n Meɛtub lwennas ad naf tamedyazt-is d tanesbaɣurt deg wannect-a. Asentel i d-yufraren deg tallit-a taneggarut, d asentel n tmeṭṭut, aṭas n yimedyazen i d-yessefran fell-as s wudmawen yemgaraden , ttawin-d ɣef ccbaḥa-s , izerfan-is ,adeg –is d
wazal tesɛa deg tmetti . Meɛtub deg tmedyazt-is yessemres asentel-a s telqayt acku , aṭas n
yisefra i deg i d-yettban wannect-a, nufa aṭas n yisefra deg yidlisen yettwarun ɣef tmedyazt-is neɣ seg tezlatin-is i wumi nesmeḥsis.
Γef waya ad neɛreḍ ad nesleḍ kra n yisefra i d-yewwin ɣef tmeṭṭut.
III. 2.1. Isefra icudden ɣer tmeṭṭut tayemmat
Isem-a n tyemmat yettwassen deg ddunit merra , d nettat i iselḥayen tisutiwin tbedd ɣef uqqaru n tmettiyin, ladɣa “ deg tmetti taqbaylit nefka-as azal acku d tiyemmatin-nneɣ i aɣ-d-yessiweḍen izen n yimezzwura ama ɣef tmurt ama ɣef tmaziɣt, d wayen nniḍen .”27
Tayemmat d yiwen n wudem n tmeṭṭut i ɣef yessefra unaẓur-a; aṭas n yisefra i d-yewwi fell-as yella wanda i as-yettcetkay ɣef wuguren-is, yella wanda daɣen i d-yesskan yir tignatin i sɛeddant tyemmatin-nneɣ deg tallit-nni n ṭraḍ…atg.
Dɣa deg teṣleḍt i nexdem, nufa d akken asentel-a n tmeṭṭut tayemmat, iban-d deg waṭas n limarat s wudmawen yemgaraden:
III. 1.1. Tameṭṭut “Tayemmat” yettwaḥeqqren
Deg usfru “Ttar-im am-t-id-rreɣ”28 yettban-d usentel n temṭṭut “tyemmat”
deg limarat-agi:
Di taddart ttuḥaḥiɣ D agujil yurez-iyi lḥif
d win ur nesɛi ara anwa ara as-igen amkan gar wat taddart, yeggra-d meḥqur, tteḥwazen-t medden. Γef waya yerna-d awal “d agujil” d win ur nesɛi ara imawlan, yeqqim mebla baba-s d yemma-s, aya yesserwa-as lḥif d yiɣeblan.
Yemma wwin-tt A yemma “ɛzizen”
yenna-tt-id s wudem usrid yesbeggen-d tigujelt-is, yemma-s ɛzizet deg wul-is, iga-as azal, yemma-s seg wid ɣlayen fell-as.
D idammen i kem-d-yettaddren Tayemmat akked mmi-s, zdin-ten idammen.
Yemma wwin-tt deg-s ttwaliɣ
Deg ufyir-a Meɛtub Lwennas, yessebgan-d tuksa n tyemmat i mmi-s, d tudma-is sdat n wallen-is, d lmut n yemma-s
Tanṭelt-im anwa ara iyi-tt-yemlen
Lmut n tyemmat, ur yessin ara ula d aẓekka-is anida yella acku tettwanɣa s leɣder.
Ttar-im ad am-t-id-rreɣ A yemma ɛzizen iruḥen
Maca ur yuyis ara yettnadi as-d-yerr ttar ɣef tmenɣiwt-is d tmuḥqranit i tt yuɣen.
III.
2.1.2. Tameṭṭut “tayemmat” yesseḥbibiren( yettcetki-as)
Deg yisefra i d-yewwi unaẓur-a ɣef tmeṭṭut tayemmat, yella wanda i
as-yettcetkay i yemma-s, yettales-as-d ayen i t-iceɣben, d wayen i as-yesseṛzigen ussan, d wid yebɣan ad t-sferqen akked yemma-s.
Deg usefru: “A ṭṭafareɣ deg wussan”29, Limarat n usentel tettban-d ɣef
tmeṭṭut tayemmat d ucetki-is ɣef wayen it-yuɣen: Deg tazwara n tseddart,yules-d ayen it-yuɣen:
Rwiɣ arẓagan
Teqqim-d lebaḍna-w ɛeryan
Dɣa deg ufyir-agi iban-d d akken yettcetkay i yemma-s, ala nettat i izemren ad tɣum lbaḍna n mmi-s.
A yemma a yemma Anda akka teddiḍ
Teɣli-yi tduli Yeɣli-d fell-i yiḍ Yenɣa-i usemmiḍ
Deg sin yifyar imenza d andeh neɣ d asiwel i tyemmat, yuḥwaǧ as-tsel akken ad as-d- yales ayen is-yellan d ugur.Tayemmat d nettat i yesseḥbibiren ɣef mmi-s tettara-as taduli iwakken ur yettɣimi ara i usemmiḍ.
III. 2.1.3. Tameṭṭut “Tayemmat” i yessendel mmi-s
Deg tmetti-nneɣ taqbaylit nessexdem awal n “temɣart” i tmeṭṭut meqqren . llan daɣen yirgazen i yessexdamen awal-a “tamɣart –iw” ɣef tɛeggalt, akken i llan wid i t-yeqqaren , ɣef yemmat-sen “tamɣart n yemma”. Deg usefru n Meɛtub Lwennas “A tamɣart”30 , ttbanent-d limarat n
usentel deg :
A tamɣart clex abzim-im . Iwexxed-ikem mmi-m .
Tameṭṭut taqbaylit mi ara yernu ɣur-s uqcic yettali ccan-is, tettara abzim acku tesɛa-d argaz , “ma nezzi ɣer uqcic d win yesɛan azal meqqren ɣer imawlan ; acku mi ara d-ilal ttqabalent s teɣratin d lferḥ , tettzuxu tyemmat s yes , tekkat abzim iwakken ad beggen i medden tesɛa-d argaz”31
“Clex” abzim-im
D tuksa n uzamul n zzux n tyemmat s urgaz n uzekka. Yefka tayet i yeɛdawen D tinmentelt n uclax n ubzim .
Ḥerz imeṭṭawen-im
30Wali asebter 62 – 64.
D limarat n usentel ɣef usentel n tyemmat “ imeṭṭawen” d tayemmat i wumi teḥnin tasa tessurug aṭas n yimeṭṭawen ɣef warraw-is.
Beggen-asen-d d tameṭṭut D tigejdit n tmurt Zzdi lqedd-im deg yizenqan
Deg kraḍ n yifyar-a ad t-nnaf yerra-as azal i tyemmat, ɣas ulama yessendel-itt mmi-s gar yiɛdawen, iwedder nnif-is, ur yessin atmaten-is:
Iweddef atmaten-is Nnif yerra-t d asfel-is
III. 2.1.4. Alummu n “tyemmat”
Yella wanda “Meɛtub Lwennas “ yettlummu yemma-s , yettlummu-tt ɣef wasmi i t-teǧǧa, yettimɣur s uzuxu-is yes d wazal i as-tmudd asmi i d-ilul . Ayagi yettban-d deg usefru “S kra n win ihelken yeḥla”32
Limarat n usentel :
Kellfeɣ-as Ṛebbi i yemma Ur d-iyi-nezli ass amenzu A yemma ayen i asen-tunfeḍ
Ad iyi-simsen lesnin
Ifyar-a sebganen-d alummu-is i yemma-s ɣef tlallit-is. Acku ussan sreẓgen-as tudert, ur yebɣi ara tudert i sreẓgen-as-d-yettawin lemḥan.
Limer d-iyi-tɛefṣeḍ Asmi i d-luleɣ s teɣratin Tili ass-nni xas teqlalḥeḍ
Ass-a ad tifeḍ tinuḍin
Ula d ifyar-agi ttkemmilen deg ulummu i yemma-s; lukan i tenɣi asmi i d-ilul tili ad tif tinuḍin.
Γer taggara i beddel awal-is ɣef yemma-s :
Ur yelli d kem i iḍelmen A yemma ɛzizen fell-i
D Ṛebbi iyi-d-ixelqen
D agi yettqirri-d s tidet d tilawt yellan; tayemmat ur telli ara d tinemtelt n wayen i d-imuger deg tudert-is acku d tikci rebbi i d-iḍerrun.
III. 2.1.5. Lfiraq n “tyemmat”
Tayemmat d asenduq i jemɛen akk tilufa. Tettrebbi-d arraw-is, tessimɣur-iten-id akken ad uɣalen d iragazen d tlawin n uzekka, tettlaẓ akken ad tserwu tarwa-s, tettenḥaf akken ad idiren deg talwit.
Dɣa ttzaden iɣeblan-is mi ara ɣaben warraw-is ɣef wallen-is, tessurug imeṭṭawen, tettferfir-d tasa-s ɣef wudem n mmi-s neɣ n yelli-s i tectaq.
Ula d win iɣaben ɣef wallen n yemma-s ur tetthenni ara wul-is, yettḥar melmi ara tt-iwali, ad temlil tasa d way turew.
Asentel-a n lfiraq n tyemmat, yewwi-d fell-as Meɛtub deg yisefra-is, yettales-as-d ɣef wussan n lɣerba, d wayen i t-iferqen d yemma-s d terẓeg n tudert mebla yemma-s.
Deg usefru “a yemma ɛzizen”33 yessemres deg-s iɣeblan-is d ccuq-is i
tudert ɣer idisan n yemma-s.
Limarat i d-yessebganen asentel-a:
A yemma ɛzizen a yemma
Asentel n tyemmat yusa-d s wudem usrid, awal “ɛzizen” yemmal-d iḥulfan meqren ɣer yemma-s d uɛuzzu i as-yexdem deg wul-is.
Turez-iyi snesla Di lḥebs unezgum ɣemqeɣ
Awalen “snesla”, “lḥebs”, “ɣemqeɣ”, sebganen-d d akken yebɛed ɣef yemma-s, ur yezmir ara ad iruḥ ad tt-iwali.
S tlufa iyi-d-trebbaḍ
Isebgan-d yir liḥala i tesɛedda d uneɛteb-is ɣef mmi-s srafgeɣ seg irebbi-m ruḥeɣ
Tabrat i n-yura ufus-iw
Awal “irebbi” yeskan-d asentel n tyemmat, d nettat i yettrebbin tarwa-s, txeddem irebbi iwakken ad tezzuzen mmi-s, maca ur yeqqim ara ɣer tama n yemma-s, iruḥ yebɛed fell-as, ferqen-ten wussan yuɣal yettazen-as-d isalen-is deg tebratin.
III. 3. Isefra icudden ɣer tmeṭṭut “taḥbibt”
Taḥbibt d awal fessusen ɣef yiles maca ẓẓay ɣef wul, Meɛtub lwennas deg yisefra akk i d-yura, ibedder-d aṭas tameṭṭut taḥbibt ,d yiwen n ṣṣenf seg lessnaf –a n tlawin i ɣef d-yewwi .
III. 3.1. “Taḥbibt” taxeddaɛt
Seg yisefra akk i d-yura, asefru-agi “ifut lawan”34 yewwi-d awal deg-s
ɣef tmeṭṭut taḥbibt, i wumi ad d-nekkes limarat i tt-id-yessebganen , akken ad nessiweḍ ad negzu d acu-t wudem tesɛa.
Limarat i tt-id-yessebganen deg usefru-agi :
Ulawen d ayen msebḍan
Ul yeskan-d ayen icedden ɣer tayri, akken daɣen i d-yewwi ɣef lefraq gar sin. Teǧǧiḍ deg-i iɣed am taryel
Asmi i t-teǧǧa tin iḥemmel, teǧǧa-as-d lahmum d yiɣilifen yettidir deg yir ḥala.
Yella daɣen usefru-a: “si ddaw uẓekka …tiɣri-w”35, limarat i
t-id-yessebganen:
Laḥmala-w teǧǧiḍ tenṣel Leḥmala-w teǧǧiḍ tmal
Di sin n yifyar-a, yettban-d d akken yettawi-d ɣef taḥbibt i isemḥen deg win i tt-yebɣan.
Tesnetleḍ s agni n lmuḥal
34Wali asebter 112 – 115. 35 Wali asebter 103 –105.
Yegzem kulci gar-asen, tekfa tayri gar-asen. Lexdeɛ ma ara d-yekcem gar sin yessawaḍ ɣer lumḥal, yettağğa-d cwami ur nḥellu i lebda.
III. 3.2. Taḥbibt tayri n temẓi
Llan wid yettmennin ad mlilen d tid ḥemlen, maca zher d lmektub ur ten-issaweḍ ara ad mlilen. Ad d-yeɣli waḍu n beṭṭu gar-asen. Ad asen-yessexreb lecɣal-nsen. Anect-a yerra-t-id umedyaz-a deg usefru-agi “qqeḍɛeɣ layas”36, anda ara ɣ-d-banent limarat n usentel deg :
Wiza lferḥ i mennaɣ Yessaram ad tili wiza d zwaǧ-is .
Ul-iw i yebɣa
Ul d netta i d-tasraft n yiḥulfan , deg-s i tezdeɣ tayri . kem i d lferḥ-iw Annaɣ a lmektub
D agi yenna-d d akken d nettat i imenna i zwaǧ-is, ad tili d tacrikt n ddunit-is.
Ẓẓay wul-iw d asemmaḍ
Asmi ur as d- ssaḥ ara , yuɣal wul-is ur yettḥelfu ara .Yella usefru nniḍen i d-yettawin ɣef tmeṭṭut taḥbibt “Ur d-iyi-sseḍlam”37 yettban-d deg limarat-a:
Ul-iw teǧǧiḍ iqeccem
Ul-is yeččuren d iḥulfan n leḥmala yettwaqeccem swayen yeḍran yid-s.
36 Wali asebter 77– 79. 37Wali asebter 79 – 81.
Ayen yeǧǧan ul-is yettwaqeccem yenna-t-id deg ufyir-a: Winna akken ad n-yassen ad kem-iddem
Ahat si zik i kem- yessarem Qbel ad yezweǧ yid-m Akken udem-im ad iyi-iɛreq Yettweṣṣi-tt ad tezweǧ d wayeḍ akken ad yettu udem-is.
Ur yuli uxxam S tayri n temẓi i ɣ-yeǧǧan
D limarat n usentel ɣef zwaǧ ur yewwiḍen ara, afyir wis sin icud ɣer win yezrin akken i d-yessebgen tayri-nsen n temẓi iruḥen, qqimen-d kan wussan-nni i as-ɛeddan akken-nni di cfawat.
Yella daɣen usefru-agi “ tuzma n temɣer”38 i d-yettawin ɣef tayri n temẓi
ay-agi yettban-d deg umatar n usentel :
A tayri amek iga wudem-im
Γef wakken ur meẓren ara acḥal d aseggas iɛraq-as wudem-is . A tayri mi kem-id-bedreɣ
Tettas-d rriḥa n temẓi-w Ttuɣ zemreɣ ad ḥemleɣ Laḥmala d ayen akk i d-yekkan seg wul .
A tayri asmi i kem-zegleɣ
I zriɣ wedreɣ temzi-w
Γas iɛedda acḥal d aseggas maca ul-is yeṭṭef di tin iḥemmel . Ulawen dayen qqaren-as
Amek akka i wayeḍ teḍra
Wa yettmeslay wul-is ɣef wayeḍ, amek tt-idiren deg sin yid-sen. S anda i yewweḍ, d wamek i teḍra yid-sen .
III. 3.3 Tameṭṭut “taḥbibt” ur d as-nerri azal
Ul-iw gzem-it39
D awal i d-yessebganen iḥulfan i tmeṭṭut . Ul-im ṣemmeḍ deg-i ur tecliɛeḍ
(...) ul-im d abellaḍ ur yettḥulfu ara Taḥbibt i yebɣa wul-is, nettat ur tecliɛ deg-s.
III. 4. Isefra icudden ɣer tmeṭṭut “taɛeggalt”
Taɛeggalt d yiwen wudem nniḍen n tlawin i yellan, nezmer ad d-nini tameṭṭut taɛeggalt d taxriḍt n urgaz. D nettat i yessalayen neɣ i yetthuden axxam, dɣa deg usentel-agi n tmeṭṭut taɛeggalt deg tmedyazt n Meɛtub Lwennas ad nessiweḍ ad negzu aṭas n tektiwin, aladɣa udmawen yemgaraden
ɣef tmeṭṭut-a: taxeddaɛt, tin yemmuten, tin n diri... Tesɛa aṭas n leṣnaf ad nebder seg-sen :
III. 4.1. “Taɛeggalt” taxeddaɛt
Tameṭṭut taɛeggalt tezmer yiwen wass ad truḥ, ad teǧǧ axxam-is , ur d tettmuqqul ɣer deffir ladɣa di tmetti taqbaylit anda tameṭṭut ur tesɛi ara azref ad d-tini “Aḥ”.
Amedyaz yessefra ɣef ṣṣenf-a n tɛeggalin.dɣa ad nebder yiwen n usefru iwumi isemma “A lmeḥna”40 tettban-d limarat n usentel deg waya:
Ayen akk tezzegzageḍ yettaweḍ-iyi-d lefwar-is Ayen tessarwateḍ, yettas-iyi-d lexbar fell-am.
Qqaren-iyi-d tendemeḍ Tuɣal di rray-is tendem deg wayen texdem.
Deg ugris mi iyi-teḍlqeḍ Asmi iyi-teǧǧiḍ weḥdi ttnaɣaɣ nekk d wurfan.
Fkiɣ lɛahed mi i kem-uɣaɣ Siwa ma tekka-d seg-m
Iɛuhed-itt asmi yezweǧ yid-s ur tt-yettaǧa, ḥaca ma teǧǧa-t nettat.
III. 4-2 “Taɛeggalt” yemmuten
Taɛeggalt asmi ara tɣab seg uxxam ad yuɣal d abarkan, ad yeɣli ṭṭlam deg uzal qayli. Ad teǧǧ axxam i lebda, ad d-teǧǧ leḥzen i yineggura, Meɛtub Lwennas deg yisfera-s yewwi-d ɣef udem-a n tɛeggalt yemmuten deg usefru “tamsalt-iw”41.
Limarat n usentel :
Ẓriɣ amnar ad t-tekkeḍ S anda akken ur d-tettuɣaleḍ Asmi i tɣab seg gar wallen-is yeḥsa ur d-ttuɣal.
Xas ul-iw yemmuɣben Mi truḥ yuɣal d amaɣbun ur yessaram ayen nniḍen
Γef tkekkuct i ten-yebḍan Wala taɛzizt ad tt-yettu
Ur yeqbil ara ad yettu tin akken i d-icerrek ddunit-is. Egg-iyi tardast tama-s
Laxert ad tt-nennaɣ di sin
Yebɣa ad yernu ɣer tama-s akken ad cerken laxart, amek i ten-tecrek ddunit .
III. 4-3 Yir “taɛeggalt”
Taɛeggalt ur nessin amek ara telḥu i ddunit-is, tin ur nessin amek ara tebnu axxam-is, ur tesɛi leqrar, ur tesɛi leḥsab ɣur-s ad tidir ass-a fiḥel ma txemmem i uzekka. ayen akk yessaɣḍalen ifadden n urgaz d ssenf-a n tlawin.
Meɛtub ( ur yezgil ara ṣṣenf-a), ɣef wanect-a yewwi-d fell-as deg usefru-agi iwumi yeqqar “Ayen Ayen”42.
Limarat n usentel ttbanent-d deg:
Γer tesraft i d-iyi-tegreḍ Tserḥeḍ-as deg tmalqa yeɣreq.
Xas akken tesɛetbeḍ-iyi Ulama tmeḥneḍ-iyi,ur merriɣ aḥkim.
Am fexxar teqqdeḍ-iyi Ma yif-ik gma-k meṭṭu Ay aḥbib xdem neɣ qim Yenna-tt-id s wudem usrid ɣef yir tameṭṭut.
III. 4.4. Beṭṭu d “tɛeggalt”
Axxam yettwebna ɣef sin, Argaz akked tmeṭṭut, akken i tt-qabalen ussan d yiseggasen, maca yella anida ussan ttaǧwen-d aṭan i umecwar n lemḥiba d lemqadra d ucarek n tudert, dɣa yetthubbu fell-as waḍu s lǧehd . icelqaf yid-s ayen i isehlen, yetthuzzu lemwaǧi i d-yettɛemmiren ulawen d temsal i yezdin gar sin.
Limarat i d-issebganen asentel n tmeṭṭut taɛeggalt: Limer i am-giɣ leḥsan Ass-a ur d-ttegriɣ weḥdi
Awal”weḥdi” yessebgan-d d akken llan ttidiren di sin yid-sen uɣalen msebḍan.
Ass-a tesɛiḍ mmi-m a lxir43
D awehhi ɣef umsebḍu d tmeṭṭut-is, texdem axxam d win nniḍen.
III. 5. Asentel n “tmeṭṭut sumata”
Meɛtub Lwennas ur yezgil ara asentel n tmeṭṭut sumata deg tmedyazt-is; yessenfali-d ɣef zzin-is, d wazal i tesɛa daxel n tmetti...
Dɣa deg usentel-a yella wanda i yura: “izad deg-kent zzin a tiqbayliyin”.
Deg ufyir-a yerra-as azal i tmeṭṭut taqbaylit, tufrar-d gar tlawin n leğnas, yettzuxu ɣef lewsayef i tesɛa.
Deg usefru nniḍen ad naf ifyar i d-yewwin ɣef usentel-a n tmeṭṭut sumata:
Ah ya tulawin serḥemt tiɣratin
awal “tulawin” deg ufyir-a yessebgan-d udem yelhan n tmeṭṭut, d tiɣratin i d azamul n lfuruḥ d wussan n lɛali i d-yettemlil umdan deg tudert-is.
Yella wanda Meɛtub Lwennas, yefka-d tamuɣli-s ɣef tmeṭṭut deg tmetti. Dɣa deg usefru “ayen ayen”44 yura-d deg tseddart taneggarut ɣef usentel-a,
yewwi-d awal ɣef tmeṭṭut s umata.
Ma yif-ik gma-k leɣrus Kker s afras d ttelqim Ma yif-ik gma-k lebruj
Bnu s lyajur urqim Ma yif-ik gma-k meṭṭu A yaḥbib xdem neɣ qqim
Asentel n tmeṭṭut sumata deg tmedyazt n Meɛtub Lwennas yebḍa-t ɣef sin wudmawen: Tameṭṭut yelhan, zzin d sser akked yir meṭṭu.
Taggrayt
Di taggara n unadi-a, iban-d seg yiḥricen yezrin d akken asentel n tmeṭṭut d win yewwin amḍiq deg tmedyazt n Meɛtub Lwennas, yessemres-it ɣer tama n yisental yemgaraden i ɣef i d-yura. Aya yessebgan-d tidet d uxemmem n unaẓur-a, ur yezgilen ula d yiwet n temsalt i t-yeɛnan neɣ teɛna timetti-s.
Deg uḥric n tesleḍt i nexdem ɣef usentel n tmeṭṭut ɣer umedyaz-a nufa-d tamuɣli d usenfali-s ɣef tmeṭṭut mgaraden seg usefru ɣer wayeḍ am waken daɣen i nnuda deg limarat n usentel i d-yessebganen asentel-a n tmeṭṭut, d wudmawen yemgaraden i as-yettmuddu yal tikelt deg yisefra-s.
Tameṭṭut am wakken i neẓra d nettat i d tigejdit n uxxam am wakken qqaren “argaz d asalas tameṭṭut d ajgu alemmas”. Tameṭṭut tezmer ad terfed aṭas n wudmawen, amedya: d tayemmat, tettrebbi tarwa-s, tselḥay tisutiwin, akken i d-nenna fell-as drus, tuklal tririt n tejmilt d rennu n wazal-is.
Tameṭṭut tewɛer mi ara terfed udem n lexdeɛ d usemmeḥ-is deg uxxam-is d wayen i d-tebna deg waṭas n yuxxam-iseggasen d win ukud tecrek tudert, iɣelli-d leḥzen ɣellin yixxamen n tdukli.
Udmawen-a n tmeṭṭut i d-nebder yessemres-iten Meɛtub Lwennas deg tmedyazt-is s telqayt, yerna yella d acu i yerna fell-as i lmend n wayen i d-yemlal deg tallit-is, am wakken i nwala tamedyazt-is isemres-itt i lmend n wayen i d-yettemlili deg tudert-is n yal ass deg tmetti-s. Am wakken i nwala deg tesleḍt i nexdem i yisefra-is nufa-d udmawen-a akka:
Isefra ɣef tmeṭṭut tayemmat; tesɛa aṭas n wudmawen am tyemmat yettwaḥeqren, yella daɣen tayemmat d irebbi n lmeḥna, yella anida yettlumu yemma-s ɣef tlalit-is, rnu ɣer waya lfiraq d tyemmat.
Udem nniḍen; d tameṭṭut taḥbibt, taḥbibt taxeddaɛt, tayri n temẓi,….
Nufa-d udem nniḍen; tameṭṭut taɛeggalt, taɛeggalt taxeddaɛt, taɛeggalt yemmuten, yir taɛeggalt d beṭṭu yid-s.
Am wakken yessefra ɣef tmeṭṭut sumata ladɣa deg uglam-is i tmeṭṭut taqbaylit d wazal i tesɛa daxel n tmetti. Yella wanda i d-yewwi ɣef tmeṭṭut n diri.
Ihi, nessaweḍ nefka-d kra n yigemmaḍ i d-yufraren deg tesleḍt i nexdem i usentel n tmeṭṭut deg tmedyazt n Meɛtub Lwennas.
Ad nwehhi kan, d akken ur nessaweḍ ara ad nesleḍ akk isefra i d-yewwi ɣef tmeṭṭut, dayen ara yefken tagnit i yinagmayen nniḍen iwakken ad nadin ugar di tmedyazt n unaẓur-a.
Nemlal-d deg unadi-nneɣ kra n wuguren ladɣa lexsas n yidlisen, d wugur n usuɣel seg tutlayin nniḍen, lixsas n wawalen s tutlayt tamaziɣt.
Maca, anect-a ur aɣ-yerẓi ara ifadden akken ad nexdem tasleḍt-a, d afud i aɣ-d-yerna akken ad naẓ ɣer sdat.
Amawal:
Awal s tmaziɣt Awal s tefransiset
-Afir -Asentel -Alqid -Amedyaz -Anaẓur -Anazbay -Aẓawan -Adabu -Adlis -Azwel -Agdud -Anesbaɣur -Asugnan -Alzuz -Azamul -Iẓubaz -Izerfan Vers Thème Motif Poète Artiste Résistant Musique Pouvoir Livre Titre Public Riche Imaginaire Marché Symbole Possibilités Droits
-Idles -Tagrawla -Tamdyazt -Tikta -Tasleḍt -Tidet -Tamagit -Tutlayt -Tiẓri -Tasnillest -Tasentalant -Taggayin -Taɣdemt -Taɣerma -Tanfalit -Tasertit -Taẓekka -Tayunt -Turda Culture Révolution Poésie Idées Analyse Réalité Identité Langue Théorie Linguistique Thématique Types Justice Civilisation Expression Politique Oeuvre Unité Hypothèse
Idlisen yuran s tefransist
1. BOULIFA .S, “receuil de poesie kabyle”, Ed. Awal, Paris, 1990. 2. BOURDIEU.P, “le sens pratique”, Ed. Minuit, Paris, 1980.
3. BOUNFOUR.A ,“Introduction à la poésie berbére”,Ed.Peeters, louvain , Paris ,1999.
4. HANOTEAU.A, “poésie populaire de la Kabylie de Djurdjura”, imprimerie imperial, Paris, 1868.
5. GARDES.T et HUBERT, “Dictionnaire de critique littéraire”,Ed ,céré, Tunis,1998.
6. GALAND.P “Lettératures berbére des vois lettres” ,Ed, PUF ,Paris ,1998.
Idlisen yuran s tmaziɣt
1. GAYA.M, “anazbay”, Ed. ISBN, 2007, Tizi-Ouzou.
2. ĞELLAWI.M, “tamedyazt taɣerfant s ɣur Leqbayel n Ğerğer”, Ed. Zeriab, Alger, 2001.
3. ĞELLAWI.M, “tiwsatin timensayin n tmedyazt taqbaylit”, H.C.A, Alger, 2007.
4. LUKAD.M, “Lwennas Maɛtub, tabrat i...”, Ed. SAEC. Liberté, Alger, 1999. 5. MEƩTUB.L, “tafat n wurɣu”, Ed. Mehdi, Tizi-Ouzou, 2004.
6. YEƩLA.S, “Mon nom est combat”, Ed. La decouverte, Paris, 2003.
Idlisen yuran s taɛrabt
1 . يو لاج . م , " تلاقنم تٌا سٌنول دنع ةٌرعشلا ةروصلا , دٌدجتلا و ثارتلا نٌب " , رٌتسجام , وزو يزبت ةعماج , 1997 2 . ًحلاقملا . ع . ع , " دٌدجلا نم ّزلا نم توصلا " , رصاعملا ًبرعلا بدلأا ًف تاسارد , لا راد ةدوع , تورٌب , ةعبطلا ىلولأا , 1980 .
Imagraden
1. CHEMMAKH.S, “Regard sur la poésie de Lounes Matoub”, publié in Azar Azur, No 1, juin, 2000, Paris.
Imawalen
1. MAMMERI.M, “Amawal n tmaziɣt tatrart”, Ed.l’association culturelle tamaziɣt, bgayet,1990.
Tansa “internet”
Isefra
1. Imsefreɣ.………53 - 54 2. Tamsalt-iw.………..55 - 59 3. Ur sḥissif ara …….……….59 - 62 4. A tamɣart……….………..62 - 64 5. Arqiq lḥal-iw……….………..64 – 69 6. A lmeḥna..…………..………69 - 72 7. Ayen ayen.…………..………..72 - 74 8. Igujilen ……..……….…….75 - 77 9. Qeḍɛeɣ layas…….…..……….…..77 - 7910. Ur d-iyi-seḍlam…….…..………....79 - 81 11. Ass-a tesɛiḍ mmi-m………..82 – 83 12. Qelleb lemtel-im………..84 - 86 13. Ul-iw gzem-it………..………..86 - 89 14. Sseḥseb………..……….90 - 91 15. Le repentir………..……….92 – 94 16. Tuzma n temɣer..……….95 - 97 17. Lḥif………..97 - 99 18. D ayen i dub rruḥ………100 - 102 19. Si ddaw uẓekka tiɣri-w……….……….……….103- 105 20. A yemma ɛzizen……….………..105 - 108 21. Uh a yemma ṣber………..…….….108 – 110 22. Ttar-im am t-id-rreɣ……….……….…110 – 112 23. Ifut lawan……….…………...112 – 115 24. S kra n win ihelken yeḥla……….………...115 – 117 25. A ṭṭafareɣ deg wussan……….………117 - 119
Imesefreɣ
Wissen ma d tiɣri-w ur nebbiḍ Neɣ d medden i d-iyi-zwaren
Akken ad am-innin texliḍ A tungift i t-yettamnen Tecfiḍ i wayen i am-yexdem
Ass-a yeḥnunef-d ɣur-m Ma tezziḍ ɣur-s texliḍ A tungift i t-yettamnen
Mačči d yiwet id am-ḥkan Ma akken texreb tuɣalin Tassa-w turew-d ineẓman
Ul amcum yebḍa ɣef sin Γef uxxam-nni aqdim tecfiḍ
D tislit ɣer-s i d-teddiḍ Ass-a dayen yerka am ceṭṭiḍ
Ufan ɣur-s abrid wussan Ussan-nni i d-aɣ-yerwin
Axxam amaynut nebna Leḥzen fell-as d aԑessas S anda rriɣ udem-im yella
Ttemḥebbakeɣ d lweswas Lehlak yerẓa-d tiwwura Γer tezmert i d-yesteqsa
Γer tama-w ḥedd ur yelli Ad iyi-d-txeṭṭeb lmut yal ass
Ugadeɣ ur kem-ẓerreɣ ara
Ula d dderya ur nesԑi Ad aɣ-iğazin ad nemlil Deg-nneɣ yezga uswaԑdi
Yal taluft ur d-aɣ-tezgil Anda tella tallit-nni N wasmi teğğuğeg tayri
Ass-a iceṭṭeb-itt ubruri Ad nkemmel di lmeḥna-agi
N wussan n tizzelgi
Tamsalt-iw D acu kan i yuggadeɣ Ma yeḍḥa-d ur d-as-sebbreɣ Ugadeɣ ay iyi-teğğeḍ ad truḥeḍ
Mačči di bnadem i yusmeɣ Ad tenwuḍ ad as-d sɣimeɣ
Ma yella azekka tzewğeḍ D tamԑict i am-ssarmeɣ Limer zmireɣ ad am-tt-fkeɣ
I yiman-iw ad tekseɣ Awid kan ad tidireḍ
Limer ḥṣiɣ lehna ad tafeḍ Ad waliɣ tennecraḥeḍ Ad qableɣ tebrek n zzman
Limer ḥsiɣ ad tidireḍ Temɣer ad kem-id-tessiweḍ Ad kkeɣ sseḥra melba aman
Di ssaԑa neɣ di tayeḍ Zriɣ amnar ad d-tekkeḍ S anda akken ur d-tettuɣaleḍ
Ad ternuḍ ɣer wid yefnan
Ma ad ḥṣuɣ ur kem ẓerreɣ Ugadeɣ a medden ad jehleɣ
Isem n ṣber ad t-ԑefseɣ D lmuḥal ad t-id-bedreɣ Xas ad iyi-ɣunzun medden S kra n win kerheɣ ad t-nɣeɣ
S rṣaṣ yiwen ur t-zegleɣ Ula d isem n Rebbi ad t-nekreɣ
S yes-s ur ttamneɣ dayen
Teffeɣ-d lemԑahda qerḥen Alamma cudden-iyi lekfen Ddunit weḥdi ara tt-kemmleɣ
Xas ul-iw yemmuɣben Mi iruḥ ad yeḥlu d ayen
S ccfayat ad t-snedfeɣ Ma yudder-d tin nniḍen
Ihi fehmet a medden Leḥmala-w dayen rxisen
D lmuḥal deg-s ԑecqeɣ
Amek akka ik-ggan wussan Aggus d lfuḍa n zzit Lğebba amendil yeḍwan
Ad d-tt-cetkin i ddunit Γef tkekkuct i ten-yebḍan
Amendil awraɣ yeḥzen Ineggi di leԑwacer Di texzant i yettwaxzen Ur d-yeffiɣ acḥal n ccher
Yemmuɣben yettru Yegguma ad yettu Tinna akken is-yerran leqder
Ddaw wakal yebda-tt rekku A yir ddunit, a-yir ddunit
Yefka lemԑahda ur yeḥnit Di lḥara mi tt-ssarden
Alama tefna ddunit Ur t-telsi tin nniḍen
Iԑemmed i wurɣu, tiɣersi ad tekfu Ammus ad t-yegzem dayen
Wala taԑzizt ad tt-yettu A yir ddunit, a yir ddunit
Limer leḥnana umendil Yekseb-itt ula d akal Ssifa-s tili ur tettbeddil
Xas iḍul fell-as lḥal
Limer imeṭṭawen ad iyi-tt-d-rren Ad neggiɣ deg yiḍ deg uzal
Ad ɣelbeɣ iɣeẓrawen A yir ddunit, a yir ddunit
Anda-t uxxam-ik a ṣber Ttxilek ԑerḍ-iyi yiwen wass
Iẓri-w icewwel am lebḥer Rniɣ ṭlam d imḍelles
A tanṭelt-ihin Ttxil-m rnu-in Eg-iyi tardast tama-s
Laxert ad tt-nennaɣ di sin A yir ddunit, a yir ddunit
Ur sḥissif ara D kem i yeṣren lesrar
D kem ay d nṣib Xas aḍar di lԑib iḍal
Tettazgaḍ-d qrib Yezzuzen-iyi lḥal Yesteqsa-d ccib Sefḍeɣ seg wawal Yir zzher-iw aɣrib
Ccqan-iyi medden ma nnan Ur sefrakeɣ ara
Ass-a d nekk kan i iḥulfan I ddiq n tmara
Iɣur-iyi zman Ddiɣ-as di rḍa Si tidi-w yerɣan
Ah ur d-mgireɣ ara
Γer ɣur-m i yerked sser-iw Anda nniḍen iḍac S yis-m ass-a ad yali ccfer-iw
Ur ttihin warrac Rṣant di temɣer-iw
Ccwami n tkerrac Tenfeq-iyi-d temẓi-w
Ah urawen n wulac
Nnwiɣ ḥemmleɣ zik ɣelḍeɣ Sqewwaɣ lebɣi-w Ul-iw s lḥir I as-serḥeɣ
Yettwacrew yezwi Γef temɣer ḍalleɣ Ssegremjeɣ temẓi-w
Imi kem-kesbeɣ Ah nndama ur telli
Ad d-nerr nnuba i liser Leḥzen ad as-necfu Aṭas n wid ur nedder
Nerɣa ad ten-newɛu Ad aɣ-d-ẓren nekker Tefsex ddaɛwessu
Ziɣ mazal nenger Ad d-iteddu umenzu
Ur sḥissif ara Xas yemɣumbas wul
Aya d leqraya Ddunit d llakul Anta tin ur d-nesteqsa Neɣ tin ur mugreɣ ara
Lahlak-iw iḍul Ttxil-m ur ttayes ara
Lehlak-iw ur yettḍul
A tamɣart celx abzim-im Iwexxed-ikem mmi-m Yefka tayet i yeԑdawen Ula i d am-d-iga ttexmim
Ḥerz imeṭṭawen-im Rrnu-t ɣer wid yemmuten
Limmer di s-terriḍ aḥkim Ur d-yettneqlab ɣer yiri-m Ad tzuxxeḍ yes-s gar medden
Sikked s anda i kem-yessaweḍ Γef uḥezzeb yerkeḍ Ur d-yeğği iseɣ di lğerra-s S anda akken imeyyez yewweḍ
Ihemmej yesseḍ Di zik tenwiḍ-t d asalas Asmi as-irad ad yenfeḍ Ur tezmireḍ ad t-id-jebreḍ
Yesserbaḥ deg yexṣimen-is Iweddef atmaten-is Am wakken d nutni i as-tt-igan
Nnif yerra-t d asfel-is Yenneḍ-it i wallaɣ-is Yeẓẓul fell-as deg yiɣeẓran
Ur ḥezzen ɣef lmut-is Ur d as-tenfeԑ tudert-is D akal ara as-ixedmen ccan
Deg yixef-im ṣṣber ẓẓut Ssway-it d ttbut S yes-s ad tqazmeḍ ussan Beggen-asen-d d tameṭṭut
D tigejdit n tmurt Zdi lqed-im deg yizenqan
Xas texreb teԑreq tefsut Tasa-m ad tesrugmut Ur telli tyita deg yimeɣban
Ur telli tyita deg yimeɣban Arqiq lḥal-iw Arqiq lḥal-iw Yugi-iyi wul-iw Yid-m ad qqimeɣ Yid-m ad qqimeɣ Tcuddeḍ ɣer yiri-w Nekk mačči d lebɣi-w
Labud ad kem-ǧǧeɣ Nekk baԑdeɣ fell-am
Kem ur ssaram Ur ḥetteb i wul-im
Ssiked ɣer waman Zeddig-it ṣṣfan Kkaten ttԑeddin Leğwab-iw ha-t-an
Ur as-d-ttara slam Ar nemlil di sin
Arqiq lḥal-iw Yugi-iyi wul-iw Yid-m ad qqimeɣ Tcuddeḍ ɣer yiri-w
Nekk mačči d lebɣi-w Labud ad kem-ǧǧeɣ
Ad zenzeɣ temẓi-w D yidammen n wul-iw
Γef lǧal-inem Γef lğal-inem Terḥiḍ deg umkan-iw Yenɣa-kem uɣben-iw Zriɣ ɣaḍeɣ-kem Tidi n leɛtab-iw Qrib ad t-tikiw Ad n-asseɣ ɣur-m Arqiq lḥal-iw Yugi-iyi wul-iw
Yid-m ad qqimeɣ Tcuddeḍ ɣer yiri-w Nekk mačči d lebɣi-w
Labud ad kem-ğğeɣ Xemmesnin ɛeddan Widak i d-aɣ-yuran
Ass-a ad kem-in xebraɣ Ad refdeɣ leqlam Ad n-bduɣ s slam Ya tinna ḥemlaɣ Ziɣ yettfaka ṭlam Ʃeddan yir wussan
Aqrib ad n-assaɣ Arqiq lḥal-iw Yugi-iyi wul-iw Yid-m ad qqimeɣ
Tcuddeḍ ɣer yiri-w Nekk mačči d lebɣi-w
Labud ad kem-ǧǧeɣ Mazal temneyyam Ad n-beddeɣ s axxam Ma yebɣa Rebbi Ad nassaɣ am ḥmam Ad n-beddeɣ fell-am Ad d- nemesmekti
Ziɣ xas nessaram Rebbi yettɛawan Yefka-aɣ lebɣi
Arqiq lḥal-iw Yugi-iyi wul-iw Yid-m ad qqimeɣ Tcuddeḍ ɣer yiri-w Nekk mačči d lebɣi-w
Labud ad kem-ǧǧeɣ Teḥzen tethewwel
Tettrağu mazal Melmi ara d-yaweḍ
Teḥṣa d lmuḥal Ad ibeddel awal
Yeggul di lkaɣeḍ Ruḥ sɛu leɛqel Aɛziz ad yenṭel Sber ma ad tsebreḍ Tugi ad-tamen Mi i sennan medden D tidet yetweffa Teggul s idamen Teğğa a rekmen Ad tẓer anida yella
Tejreḥ ulawen Inerna leḥzen
S asenduq ma akken i t-twala
A lmaḥna
Yal ass ad-ttrağuɣ Nuba-w ad d-teḥlelli Laɛyub deg-sen ara ttɛumuɣ
Ay gummaɣ ad t-nemḥuɣ Ugiɣ-ten, bɣan-iyi A siwa Rebbi i wumi ara ḥkuɣ
Ay amer ad ḥluɣ Ad rreɣ i uɛdaw tisfi Ayen akk tzegzageḍ Yettaweḍ-iyi-d lefwar-is
Qqaren-iyi-d tnedmeḍ Qqaren-d tettezzem iman-is
Deg ugris mi iyi-tḍelqeḍ Ah lmaḥna
Deg ugris iyi-tḍelqeḍ Mi m-nnan yewweḍ lḥed-is
Wid-nni mu tesmaḥseḍ Ara m-d-iğaben ixef-is
Tuɣeḍ abrid ur d-tuɣaleḍ Lğerḥ-iw isseb d aqdim
Ad d-yas wass deg ara ad termimẓeḍ Ad am-d-tessiwel tmurt-im Taddart amek ara tt-tetqableḍ
Ah lmaḥna
Taddart amek ara ad t-tettqableḍ Amek ara tnaqleḍ timmi-m
Nekk cukkeɣ ur d iyi-d-tettafeḍ Akken ad am-sefḍeɣ lexdayem-im
Sḥesbeɣ, qasseɣ, ktalaɣ Imal lmizan ɣur-m Fkiɣ lɛahed mi i kem-uɣaɣ
Siwa ma tekka-d seg-m Ula d kem akken i ɣileɣ
Ah lmaḥna
Ad nemyeksab akken yelzem Γer ucruf mi neqlabaɣ
Win ara ad kem-yaɣen azekka D udem-iw ara am-d-yettbanen deg-s
Mi d tdduqseḍ si tnafa Ad tafeḍ lxiq d amwanes
Steqsi win wumi teḍra Ah lmaḥna
Ma d-taǧweḍ sber ɣur-s Nekk akken jerbeɣ ass-a Cukkeɣ ad kem-id-yessayes
I yellan deg yiẓri ad truḍ Ṭlam n nndama ad yeɣli
Tawwurt mi-tt-teldiḍ Tettuḍ ma ɣer lber neɣ lxali Ttemra-nni i as- tettzuxxuḍ Ad am- tt-iqeccem ubruri Ad tjefleḍ ad tetthemmeḍ Abrid ur am-d-yettban sani
Ayen ayen
Fell-i mi d-rsent wallen-im Tsettuyeḍ deg-i ccḥani Asmi akken lliɣ s idis-im
I fehmeɣ grant-iyi I yixef-iw qḍiɣ-d aḥkim
Γer ɣur-m yedfen-iyi Ḍḥiɣ-d gar tizzya-w d abhim
Ulac ṛṛay d ahwawi Ayen ayen ?
Ayen ayen?
S snesla-m tenneḍ- iyi Γer tesraft i d iyi-tḍeqqreḍ
Tekkseḍ iṭij i tmuɣli D times-is ay d-tessawḍeḍ
Qedḥeɣ adif-iw yefsi D timeqwa i d-iyi-tejbdeḍ
Yegra-d yiɣes d aḥerfi Kemmel-as akken ad tertiḥeḍ
Ayen ayen? Ayen ayen?
Ad ttnadiɣ tafat di lkas Smeckukleɣ lecɣal-iw Fell-i mi iɛedda useggas Ṭṭamaɛeɣ deg wayeḍ ẓẓher-iw
Ḥedreɣ akk mi ddant tullas Limmer irad d-tizya n yessi-w
I yiman-iw ḥuddeɣ tilas Γer tagust yewweḍ rrebg-iw
Ayen ayen? Ayen ayen? Xas akka tesɛetbeḍ-iyi Ʃemdeɣ-kem am jenğar i tiṭ Ul-iw dayen ur d-yettmenni
Sellaw am yixef n tceṭṭit Am fexxar teqqdeḍ-iyi
Uzaɣ teclabeḍ tqeṭṭit Am wuccen ur yezgil yiẓri
Tazmert-iw tegla s texriṭ Ayen ayen ?
Ayen ayen ? Ma yif-ik gma-k leɣrus
Kker s afras d ttelqim Ma yif-ik gma-k lebruj
Bnu s lyajur urqim Ma yif-ik gma-k meṭṭu Ay aḥbib xdem neɣ qim
Ssmaḥ ma izleg usefru Cerweɣ-t-id si zzman aqdim
Ayen ayen ? Ayen ayen ?
Igujilen
Limmer zmireɣ ad rewleɣ i yiman-iw Ʃemdeɣ i yiḍarren-iw
Ad derrin wala ad ḥebsen Limmer zmireɣ ad kelxaɣ lebɣi-w
Ad rewleɣ wa ad iyi-yafen Imi d nutni ay d iman-iw
D lḥekkam n terwiḥt-iw Ma neṭqaɣ-d ad iyi-ɛaqben
Tekkiḍ amnar n wallen-iw D ayen ur kem-tt-walint ara
Lxiḍ uɣur cuddeɣ zzher-iw Yeqqars-d yes-m yegla Rriḥa-m deg uxxam-iw Teqqim-d i ccum-iw Tekseb leḥyuḍ d lḥara Win muqleɣ seg warraw-iw
Ad icellex wul-iw Mi ara iyi-id-yini i yemma
Tidet amek ara sen-tt-mleɣ Yeggugem yiles ara i ineṭqen Deg yirebbi-w mi ara ten-id-jemɛeɣ
Ttaggadeɣ acu iyi-d-qqaren D times i ttemaggaraɣ
Mi ara ten-id-ḍilleɣ Si llakul mi ara d-fɣen
Azal, iḍ, ttucewweleɣ Amek ara sen-mleɣ Amek i teḍra d yemma-tsen
Lekdeb d tidet qerḥen Sfaqden-d lḥal mazal Limmer ṣṣber d yimeṭṭawen
Iẓri-w ad yeg tiḥemmal Ttaggadeɣ medden ad asen-mlen
Ayen akken yefren Ad d-yecceḍ deg yir awal Tifeḍ-iyi kem yemmuten
Nekk i d-yeqqimen Amek ara qableɣ timsal
Qeḍԑaɣ layas Qeḍԑaɣ layas Ɣef udem-im ur t-ẓerreɣ
wiza lferḥ i mennaɣ I mennaɣ ad d-yas
Qedɛaɣ layas Γef udem-im ur t-ẓerreɣ Fell-am a Wiza ad ḥejbeɣ
S imeṭṭi-w ayes
Akka is-yehwa I lweqt mi yeḥkem fell-aɣ
Ul-iw i yebɣa
Ur kukreɣ ɣur-s ad qerbeɣ Ḍemɛeɣ azekka
Ddunit-iw yid-m ad tt-cerkeɣ Ad yemlil sseɛd-nneɣ
Ad terreẓ snesla Iṣɛeb-iyi waṭṭan Aṭṭan n tayri-w iḍul
Mi ḥkiɣ i yitran Agris isegres-iyi
Ur gganeɣ uḍan Slet-iyi-d ccedda terwel
S snitra zgiɣ d asiwel Ma tfahmeḍ wissen Muqel-iyi s udem-iw Udem-iw id-bedbent lemḥan
Γer-d deg wallen-iw Tessefruḍ-d imeṭṭawen
Txedɛeḍ-iyi temzi-w Temzi-w kelxen wussan Ddwa-w d tayri-w yulwan D kem i d lufruḥ-iw annaɣ a lektub
Ini-d acuɣer tefreḍ Ad tawiḍ ddnub Mi tugiḍ ad d-tuɣaleḍ
Rruḥ-iw idub Ẓẓay wul-iw d asemmaḍ
Ur d-iyi-sseḍlam Ur d-iyi-sseḍlam Seḍlem lmektub yeɛṣan
Ur yuli uxxam S tayri n temẓi i ɣ-yeğğan
Taggara nezdeɣ di ṭlam
Iruḥ kra nessaram Ddunit tesɛedda-am Yura way-agi i d-yeḍran
Yennuɣ ssber d imeṭṭi ur gganeɣ Kukreɣ ad muqleɣ lemri ttagadeɣ
Udem-iw tḍelq-it temẓi Temɣer tesqarb-d tikli
Lḥiɣ ɣef tirgin ḥafi Ma d lebɣi-w ur t-wwiḍeɣ
Abrid-iw yezreɛ d ssem
Yefka lmenṭeq ul-iw teğğiḍ iqeccem
Wissen ma am-yeɛreq Winna akken ad n-yassen
Ad kem yeddem Ahat si zik i kem yessarem
Qqbel ad yezweğ yid-m Akken udem-im ad iyi-ɛreq
Nečča si ṭṭejra uɣilif Ur neẓri ara
S ssber-nni nettnaɣ urrif Xas nettgala
Di sin ad nemmager lḥif Ur yerriz lqid n nnif Ur aɣ-yegzim leqḍiɛ n ssif
Ur d-nebdir tagnit am ta
Taggara tefxes targit Deg i nelḥa
Ay s tlufa
A lhem aḥbib n ddunit Terriḍ srima i talwit Tcebbḥeḍ-as-d i twaɣit I wakken ad terkeḍ lehna
Ur d-iyi-sseḍlam Sseḍlem lmektub yeɛṣan
Ur yuli uxxam
S tayri n temẓi i aɣ-yeǧǧan Taggara nezdeɣ di ṭṭlam
Iruḥ kra nessaram Ddunit tɛebba-am Yura wagi I d-yegran
Ass-a tesɛiḍ mmi-m Muqleɣ ay d-uğğwen wussan
Limer i m-giɣ leḥsan Ass-a ur d-ttegriɣ weḥdi Ul-iw d ddnub i t-yeɛman
Rẓiɣ ifer di lxali
Ẓẓher-im iwumi kkren yesɣan Ulac win ten-izzerɛen Sneslaxen-t deg uzal qayli Limmer di telhi twenza-m
Tasseṭṭa-m ad terr tili Rriɣ-as tablaḍt i wul Fket-iyi-d ttwab-is yemmut
Limer ur kem-zriɣ axir Limer ur nemyehdir Tili as-iniɣ d ayenni Igenni ad d-yettɛemmir
Iɣẓer iḥebbir Irjem-ikem-id s usmekti Nekk d uzzal ddnub-im d ddkir
Ijebbed-iyi lḥir Fell-i kan i yettnadi Ass-a tesɛiḍ mmi-m alxir
Ma d nekk am ṭṭir Kul tiɣilt undin-iyi
Ğğiɣ ul-iw yuli-t wadal Qqareɣ mazal
Am akken ad tdum temẓi-w Ass-a imi iyi-fat lḥal
Yebbi-i uḥemmal Umsen akk idisan-iw Γliɣ deg irebbi n ccwal
Xas lukan s tejɛal Ur d-fedduɣ tarwiḥt-iw
Fkiɣ i yeɛdawen awal Rwiɣ timcukal Γer lbir yezder ssut-iw Ma suɣeɣ ulac wa d-yeslen.
Qelleb lmetel-im Tullas akk ad am-regglent
D ssidna yub ad tuɣaleḍ D lmuḥal ad kem-id-qerbent
Ssnent-kem qbel ad tbedleḍ Si tala mi ara d-agment
Ur d-tedduḍ gar-asent Γer deffir ad kem xalfent Tasa-m ad tt-tegzem tesmeḍ
Ruḥ kker qelleb lemtel-im Ma d nekk ur am-d-saḥeɣ ara
Ur di ttarra d ccɣel-im Asirem-nni n zik yekfa Err-as rrezza i wul-im Ma bɣant-iyi wallen-im Allen-iw ur kem bɣint ara
Tebbiḍ abrid n lebɣi-m Nekk lğerḥ-iw d aqdim Yebbi-d iqcer dayen yeḥla
Zik ɣileɣ d imawlan-im Amar ur d-iyi-nebɣi ara Ziɣ temcawareḍ d lebɣi-m Akken ad i-d-tjabem ssebba
Kul azniq teldiḍ imi-m Tettgalaḍ s lmut-im