• Aucun résultat trouvé

Tasmamant deg temnaḍt N At wasif Tasleḍt tasnalɣamkant

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Partager "Tasmamant deg temnaḍt N At wasif Tasleḍt tasnalɣamkant"

Copied!
94
0
0

Texte intégral

(1)

TASDAWIT AKLI MUḤEND ULḤAĞ - TUBIRET TAMEZDAYT N TSEKLIWIN D TUTLAYIN AGEZDU N TUTLAYT D YIDLES N TMAZIΓT

TASNILEST N TESNALMUDT ASENTEL

S γur: S lmendad n Massa:

GAWA HANAN TIGRIN.DWIK.RAZIKA

WADAR SEKKURA

Imeskayaden:

 Tanemhalt ntesqamut………...FURALI YASMINA

 Anemhal ukatay……… TIGRIN.DWIK.RAZIKA  Ameskayad……….. CEBBIB NABIL

Azmez n tsalalt : 01 / 07/2017

Tasmamant deg temnaḍt N At wasif

Tasleḍt tasnalɣamkant

Aseggas asdawan 2016-2017

(2)

Asnemmer

Tanmirt tameqqrant i massa DWIK RAZIKA,

i yellan di lmendad n tezrawt-nneɣ, Mebla ma

nettu mass Idir Massi i aɣ-d-yefkan tabɣest.

Tanmirt i kra n win i aɣ-iɛawnen, i kra n win

yettekin deg umahil-a ama s leqrib ama s lebɛid .

(3)

Abuddu

Ad buddeɣ leqdic-a i baba d yemma ɛzizen fell-i.

I Yaya Ɛzizen feli iwumi ssarameɣ tazmert

yelhan d teɣzi n laɛmer.

I Watmaten-iw d yessetma .

I wergaziw ad yesseɣzef rebbi deg leɛmer-is .

I wid akk i d-yellan ɣer tama-w.

I imdukal-iw anda ma llan.

I wid akk i ḥemleɣ d wid iyi-iḥemlen.

Tanmirt tameqqrant i mass Ɛli .

(4)

Abuddu

Ad buddeɣ leqdic-a i baba d yemma ɛzizen fell-i.

I Yaya d jeddi Ɛzizen feli iwumi ssarameɣ

tazmert yelhan d teɣzi n laɛmer.

I gma d yessetma .

I xwali d leɛmumiw yal yiwen s yisem-is.

I imdukal-iw anda ma llan.

I wid akk i ḥemleɣ d wid iyi-iḥemlen.

Tanmirt tameqqrant i mapss Ɛli .

(5)

Isegzal

MD = Amedya . atg = Ɣer tagara . Sb = Asebter . ML = Amalay . UN = Unti . DM = Addad amaruz . DI = Addad ilelli . SF = Asuf . SG = Asget . IMS = Imsulɣa .

(6)

Aɣawas Tazwert tamatut ………. 14 1 - Tamukrist………..……. 15 2 - Turdiwin ………..…….. 15 1 - Aḥric n tesnarrayt 1 -1 - Afran n usentel ………18 1 - 2 – Timental………..…………..18 1- 3 - Iswi n tezrawt………..………18 1- 4 - Tarrayt n tezrawt ………...…… 18 1 - 4 - 1 - Tarrayt n wammud………. 18 1 - 4 - 2 - Tarrayt n tesleḍt………19 1 - 5 - Asisen n temnaḍt ………...………….19 1 - 6 - Asisen n yimsulɣa………...20 2 - Aḥric aẓrayan 2 - Ixef amzewaru 2.1.Tasmidgt………. 23 2.1.1. Anawen n tesmidegt……… 23 2.1.2. Talɣiwin n tesmidegt ………... 24 2.1.3 . Tasmamant………...25 2.1.3.1. Izuxan n waman ………...………….25 2.1.3.2.Azal-is……….26

2.1.4. Timusniwin i cudden ɣer tesmidegt ……… 26

2.1.4.1. Tarakalt ……….………… 26

(7)

2 .1.4.3. Amezruy………26 2 .1.4.4. Tasnilest ………..……..26 2 .1.4.5. Tamsislit……….……. 27 2 .1.4.6. Tasnawalt………. 27 2 .1.4.7. Amawal ……… 27 2 .1.4.8. Awal………...……. 28

2 . Ixef wis sin : tasnalɣa 2.1. Tasnalɣa ………. 31 2.2. Aẓar……… 31 2.2.1. Asufaɣ n uẓar………. 32 2.3. Isem ………..32 2.3.1. Isem aḥerfi………..33 2.3.2. Ticraḍ n yisem……….. 33 2.3.2.1. Tawsit……… 33 2.3.2.2. Amḍan……… 34 2.3.2.2.1. Asget azɣaray ……….. 35 2.3.2.2.2. Asget agensan ………..……… 35 2.3.2.2.3. Asget yedduklen ……….………. 36 2.3.2.2.4. Asget n yirṭṭalen………... 36 2.3.2.2.5. Asinan ……….. 36 2.3.2.3. Addad………..……… 36 2.3.2.3.1. Addad ilelli………..…………..36 2.3.2.3.2. Addad amaruz ………...37 2.3. Asuddes ………...39

(8)

2.3.1. Tisekkiwin n useddes ………..……39 2.3.1.1. Uddis asedsan……….……...39 2.3.1.2. Uddis aduklan………40 2.4. Areṭṭal………...40 2.4.1. Taggayin n ureṭṭal………...41 2.4.1.1. Areṭṭal agensan ………..41 2.4.1.2. Areṭṭal uffiɣ………41

2.4.2. Tamawt ɣef yireṭṭalen………..………..42

2.4.2.1. Ireṭṭalen yemmuzɣen ……….42

2.4.2.2. Ireṭṭalen ibruyen yemuzɣen………..…………..42

2.4.2.3. Ireṭṭalen ur yemmuzɣen ara………42

2. Ixef wis kraḍ : Tasnamka 2 .3.1 Tasnamka……….………….45

2 .3.2. Assaɣen inmawalanen (isnamkanene) …………...……….45

2 .3.2.1. Timegdiwt……….45

2 .3.2.2. Tameglawalt ……….46

2 .3.2.3. Tamawayt d tettwawit………...46

2 .3.2.4. Tagetnamka………...46

2 .3.3. Anamek amaẓalay d unamek ukrif ……….………46

2 .3.3.1. Amerwes……… …….………..46

2.3.3.2 Aneflisem……….46

Taggrayt……….47 3. Aḥric n tesleḍt tasnalɣamkant

(9)

3.1. Tasleḍt n yismawen igejdanen n yiɣbula n waman ………. 50

3.2. Tasleḍt n yismawen iḥerfiyen………52

3 .2.1. Ismawen icuden ɣer waman ……….52

3 .2.2. Ismawen icuden ɣer urbib……….... 56

3 .2.3. Ismawen ijentaḍen……….………...56

3 .3.Tasleḍt n yismawen uddisen………..58

3 .3.1. Ismawen icuden ɣer yemdanen ……….58

3 .3.2. Ismawen icuden ɣer yiɣersiwen……….59

3 .3.3. Ismawen icuden ɣer yimɣan………...61

3 .3.4. Ismawen icuden ɣer trakalt ………64

3 .3.5. Isamawen icudden γer waman………67

3 .3.6. Ismawen icuden ɣer yini………...69

3 .3.7. Ismawen icuden ɣer tγawsa………70

3 .3.8. Ismawen icuden ɣer wussan………....71

3 .3.9. Ismawen icuden ɣer urbib………...72

3 .3.10. Ismawen icuden ɣer tdiyanit……….72

3 .4. Assaγen inmawalen / isnamkanen……….73

3 .4.1. Timegdiwt………73

3.4.2.Tameglawalt………...73

3 .4.3. Tamawayt d tettwawit………..74

3.4.4.Tagetnamka………75

3.5. Anamek amaẓlay d unamek ukrif …………..……….……..76

3.5.1.Amerwes ……….76

(10)

Taggrayt .……….77 Taggrayt tamatut……….78 Iɣbula ………..80 Tijenṭaḍ……….81 Ammud………..83 Amawal………85

(11)

TAZWERT

TAMATUT

(12)

Tazwert tamatut

14

Tazwert

Tasnilest d yiwet n tussna i izerwen tutlayt s umata. Ffɣen-d seg-s aṭas n yicaggḍen, gar-asen : tasnilesmetti, taseknawalt, d tesnawalt,..atg.

Taneggarut-a d tin i izerwen amawal, tasnawalt, deg umawal amaziɣ, ɣur-s azal meqqren, acku telha-d ɣur-s unamek n wawalen, d aɣen tettnadi ɣef uẓar d tadra-nsen, gar yiḥricen-is ad d-naf tasnisemt i yellan d yiwen n ucaggeḍ deg tesnawalt tezerrew tadra n yismawen am : yismidden d yismidgen .

Tasnisemt ɣur-s sin n yeḥricen : tasnismiddent i yerzan ismawen imaẓlayen n yimdanen, akked tesmidegt iyerzan ismawen imaẓlayen n yimdanen, akked tesmidegt i yerzan ismawen n yidgan neɣ ismawen irakalen. Ihi yal adeg deg umaḍal yesɛa neɣ yettunefk-as yisem, isamawen n wadeg-a yal yiwen anda i d-ilul, ansi i d-yekka, nzmer ad d-nini belli yal adeg yesɛa isem ulac win ur nesɛi ara, ula d amaḍal-agi d yiwen yisem i yettunefkeni wadeg anda nettidir .

Tazrawt-a terza taɣult n tesnamant meḥsub ismawen n yimukan n yiɣbula n waman am : tiliwa, isaffen, timedwa,…atg . Deg-s ad neɛreḍ ad d-nawi awal ɣef yimsmawen n yimukan-a n temnaḍt n At wasif, ladɣa ayen yeɛnan talɣa d unamek-nsen d wazal i sɛan yismawen-a deg tudert n umdan .

Tazrawt-a d tin yebḍan ɣef yiḥricen-agi :

Aḥric amezwaru n tesnarrayt : deg-s nefkka-d tamukrist, turdiwin, afran n usentel, timental, iswi n leqdic, tarrayt n leqdic i yebḍan ɣef sin tarrayt n wammud d tarrayt n teṣleḍt, asisen n temnaḍt, d usisen n yimsulɣa .

Aḥric wis sin n teẓri yebḍa ɣef kraḍ, ixef amezwaru nemmeslay-d ɣef tesnisemt d tesmidegt, tasnamant d ayen yeɛnan asentel n tezrawt-agi, nefka-d tabdut-is d yiẓuran n waman, syen akin nefka-d timusniwin icudden ɣur-s d kra n tbadutin, ma deg yixef wis sin : d ixef n tesnalɣa nɛreḍ ad d-nefk asileɣ n umawal n tmaziɣt . Ixef wis kraḍ : d ixef n tesnamka deg-s nemmeslay-d ɣef wassaɣen inmawalanen / isnamkanen .

Aḥric wis kraḍ : d aḥric n tesleḍt tasnalɣamkant newwi-d deg-s awal ɣef yismawen igejdanen n yiɣbula n waman syin nebḍa ismawen-a ɣef sin : iḥerfiyen d wuddisen yal yiwen s taggayt-is .

(13)

Tazwert tamatut

1-Tamukrist

Dacu-ten yismawen icuden ɣer tesmamant deg temnaḍt n At wasif ? Seg usteqsi-a uzzaren-d yesteqsiyen inaddayen :

 -Amek ulɣen yismawen-a ?  -Dacu-t unamek-nsen :

1/- ɣer yimsulɣa ?

2-Turdiwin

Deg tazwara n leqdic-a nruḥ s kra n turdiwin :  Ahat talɣa n tuget n yismawen d tuddist .

 Yezmer lḥal ismidgen sɛan assaɣ ɣer yisem n umdan,tarakalt, tafellaḥt d tudert n yal ass .

 Yezmer d akken tadra n tuget n yismawen-a d inaṣliyen n tmaziɣt ur yeggit ara deg-sen ureṭṭal .

 Awalen-agi cudden ɣer yimukan n waman s tuget, deg kra n teswɛin ɣer wayen nniḍen.

 Ahat anamek n wawalen-a icud ɣer tḥkayin, amerwes, d wassɣen isnamkanen .

(14)

Aḥric n

(15)

Aḥric n tesnarrayt 1. Aḥric n tesnarrayt 1.1. Afran n usentel

Nefren asentel-a acku yesɛa azal d ameqran deg usebgen n wayen yerzan tadra d umezruy n kra n temnaḍt, acku asmideg iḥerziten ladɣa deg tallit-a i deg nettidir anda ttruḥun yismawen iqburen, tteẓẓun deg wadeg-nsen ismawen-nniḍen, anda tuget-nsen d ijenṭaḍen .

Deg leqdic-a ad neɛreḍ ad nexdem tazrawt tasnalɣamkant n yismawen i icudden ɣer yimukan n waman deg temnaḍt n At wasif , d usebgen n wazal d unamek i sɛan yismawen-a.

1.2. Timental

Leqdic-a ad d-yawi ɣef tesmamant deg temnadṭ n At wasif deg Tizi-wezzu, ger tmental-a ara aɣ-yeǧǧen ad d-nefren asentel-a :

 Azal i tesɛa tesmamant deg tudert n umdan.  Lexṣaṣ n tezrawin ɣef leqdic-a.

 Asekfel d usisen n wawalen yerzan tasmamant i wakken ur ten-ntettu ara.

1.3. Iswi n tezrawt

Iswi n tezrawt-a d asebgen n talɣa d yinumak n wawalen-nni d wazal i sɛan deg temnaḍt-a.

1.4. Tarrayt n leqdic 1.4.1. Tarrayt n wammud

Akken ad nessiweḍ ɣer yiswi n tezrawt-a neḍfer tarrayt n tsastant n wannar, anda i nessexdem asekles i wakken ad d-negmer ammud n yismawen i icudden ɣer yimukan n waman ,aya yeṭṭef aṭas n wakud anda nebda deg waggur n yennayer, nesteqsa imdanen imeqqranen, askasi yid-sen d win i d-yellan s tutlayt n yal ass, isteqsiyen llan-d s ubrid isehlen yettwafhamen :

D acu-ten yismawen n yimukan n leɛwanṣer, ama d leɛwanṣer, isaffen , tiliwa, timedwa…atg, amek i asen-semman, d acu-t unamek-nsen ɣer yimsulɣa. Ma d uguren i d-nufa:

(16)

Aḥric n tesnarrayt

19

▪ Lbeɛdan n temnadṭ.

▪ Llan yimsulɣa i iqeblen ad nessexdem allal n usekles, llan wid yugin.

▪ Llan yimsulɣa i aɣ-d-yefkan ismawen s yinumak-nsen llan wid i d-yefkan ismawen melba anamek qqaren-d belli akka iten-id-nufa.

1.4.2. Tarryt n tesleḍt

Tarrayt i neḍfer d tarrayt n waway i yellan d armud agemawi i bedden ɣef wayla afutlayan n umslay, ɛlaḥsab n taggayin timaẓlayin n uẓunẓu s ɣur Aristote ad nessebgen tasleḍt n unamek n tayunin timawalanin .

Teṣleḍt-a treṣṣa ɣef usismel n yismawen n yiɣbula n waman i d-negmer, deg-s ad neɛreḍ ad nessismel ismawen-a ɛlaḥsab n taggayt i ɣer cudden : (imdanen, iɣersiwen, imɣan, ini,...atg ), syin akin ad-d nefk talɣa d unamek n yal aferdis seg yismawen-a .

1 .5. Asisen n temnadṭ  At wasif

D taɣiwant n waɣir n Tizi-wezzu deg lezzayer,tezga-d deg unẓul n lwilaya n Tizi-Wezzu, seg ugafa tqubel-itt-id temnaḍt n At yanni, seg usamer tamnaḍt n Ibudraren, seg umalu tamnaḍt n At tudert, ma seg unẓul lwilaya n tubirett, tesɛa azal n 27 n tuddar, deg-s azal n 10313 n yimezdaɣ deg (2008),ad naf azal n 600 n yimezdaɣ / Km² ,tamnaḍt-a tezga-d s ddaw n udrar gar asen azaln 1638 n lmitrat deg umkan qqaren-as ʺTaleṭṭaṭʺ, d tin yettwabnan γef wasif,γef waya i tettusemma At wasif .

1 .6. Asisen n yimsulɣa

Isem n yimsulɣa Tuzzuft Awtay Tawsit-nsen

At yaḥya (N) D tamṭut 63 n yiseggasen Ur teɣri ara. Benḥmed (M) D tamṭut 74 n yiseggasen Ur teɣeri ara. Bellabud (B) D tamṭut 76 n yiseggasen Ur teɣri ara.

Galuz (M) D tamṭut 68 n yisegeggasen Aswir wis semmus.

Si mḥend (B) D argaz 62 n yiseggasen Ur yeγri ara.

(17)

Aḥric n tesnarrayt

n tesnawit. Derbal (A)

D argaz 43n yiseggasen Aseggas wis sin n tesnawit.

Mennad (w) D tamṭut 71 n yiseggasen Ur teɣri ara. Mejber (w) D tamṭut 72 n yiseggasen Ur teγri ara.

Ali yeḥya (R) D argaz 78 n yiseggasen Aswir wis

semmus n uγerbaz amezwaru.

Musuni(Ԑ)

D argaz 52 n yiseggasen Aswir wis 2 n uγerbaz alemmas.

(18)

Aḥric

Amezwaru

Tiẓri

(19)

Ixef

amezwaru

tasmamant

(20)

Aḥric aẓrayan Tasnamant

23 2. Ixef n teẓri

Ilaq ad nẓer akken ixef-a d win yesɛan azal meqqren, imi deg-s ara d-nefk tamuɣli tamatut ɣef usentel n tezrawt-a, deg-s ad d-nemmeslay, ɣef, tismidegt d wannawen-is, d talɣiwin-is, tasmamant d tusniwin iccuden ɣur-s am wakken daɣen i d-newwi awal ɣef tesnawalt, amawal d wawal .

2.1.Tismidegt

Tismidegt d tussna yettekkin γer tesnisemt, terza tazrawt n yisem amaẓlay, ismawen n yimdanen d yismawen n yimukan s umata, tettnadi deg tadra-nsen .

Am wakken i tt-id-yesbadu Dubois (J.) : « tasmidegt d tazrawt n laṣel n

yisemawen n yimukan,d wassaɣen-is akked tutlayt n tmurt, d tutlayin n tmura-nniḍen neɣ tutlyin yejlan . tanga s umata tebḍa ɛlaḥsab n trakalt llan imazzagen n yismawen n yisaffen [tasnimant ], ismawen n yidurar [tasmidrart], imazzagen d aɣen seg temnaḍt ɣer tayeḍ .Talalit n tesmidegt ɣef uɣawas amatu n wassaɣ i yellan gar yismawen n yimukan n tmurt d tutlayt n uɣref-is, anda i

d-yettwasgzay ɛlaḥsab n tezmert n uzbu anadday deg taɣult-a »1 .

Ɣer Mounin (G.) : « Tasmidegt d tussna tasnilsant iswi-is d tazrawt n

yismawen imaẓlayen n wadeg .»2

Ma yella d Haddadou (M./A.) yenna-d Tasmidegt « iswi-is d tazrawt n

yisem n wadeg, d tanḍfart n tesnilest. tettwakkes-d seg tesnisemt neɣ tazrawt n yismawen imaẓlayen yesɛan aṭas n yismawen n wadeg, d tazrawt n yismawen n yemdanen naɣ tisnismiddent. Tanekmart n tesnilest n tesmidegt txeddem tasledṭ n talɣiwin-is, ilnumak-is tettaǧǧa-d later n temhazt-is timsislit akked tesnamka »3.

2.1.2. Annawen n tesmidegt

1

Dubois (J.), Le dictionnaire de linguistique et des science du langage, larousse, 1er Ed,

paris,1994, p.485 « La toponymie est l’ étude de l’origine des noms de leurs rapports avec la langue du pays, (…) des substrats dans ce domaine .»

2 Mounin (G.), op.cit, p.326 : « Discipline linguistique dont l’objet est l’étude des noms

propres de lieu .»

3Ḥaddadou (M./ A. ), Dictionnaire toponymique et historique de l’Algérie, Ed, Achab,

Tizi-ouzou, Algérie, 2012, p.13 : « dont l’objet d’étude est le nom de lieu, est une discipline de la linguistique . Elle relève du l’onomastique ou étude des noms propre qui comporte, (…) à

(21)

Aḥric aẓrayan Tasnamant

Aken i d- sbadun imusnawen tismidget yakan, d tussna i izerwen tadra n yismawen n yidgan ihi aṭas n wannawen i tesɛa.

Haddadou (M./A.) yewwi-d awal, « Imazzagen n tesmidegt iwin tannumi n

usismel n yidgan ɛlaḥsab n ugama-nsen, ad nessebgen aṭas n wannawen :

 Ismudrar : isem yuleɣ ɣer yiferdisen n ugazal, idurar, awrir, aqerru,

(Atlas, Djurdjura, Hoggar, Zaccara…)

 Tasnamant : isem yuleɣ ɣer waman, (Maalma, Oued souf, Dayat

Es-stel…)

 Ismawen n umagdal (Hagionyme ): isem yulaɣ ɣer umagdal (Sidi

Bel-Abbas, Lalla Maghnia, Sidi Baloua…)

 Ismawen n yibrdan (Odonyime) : isem yuleɣ s ubrid n teywalt ( Taghit, El

kantara…).»4

Ma yella Slimani (H),

 « Ismawen imeẓyanen n yidgan (La microtoponymie) : ismawen n

imukan n yimzdaɣ

 Tasmidegt tamaẓlayt tinit(La toponyime proprement dit) .»5 2.1.3.Talɣiwin n tesmidegt

Tasmidegt tetta-d s waṭas n talɣiwin yettuɣalen ɣer yilugan n tutlayin i ɣer tettuɣal akked umhaz-is.

Haddadou (M./ A.) yewwi-d awal fell-as « Ismidgen n lezzayer llan ɣef

waṭas n yismawen imsihren, slid kra n yismawen n wadeg . Aṭas n yismawen sɛan talɣiwin n taɛrabt (Larbɛa Nath Irathen neɣ Khemis El khecna ) ma yella ttabaɛent ilugan n talɣa n tutlayin-a ( asuddem s uḍfar, asuddes, unti, asget ),

wiyaḍ mmalen-d akarif i d-yessbganen tamhezt .»6

4

Ibid, P. 16 : « Les specialists de la toponymie ont pris l’ habitude de classer les lieux selon leur nature on distingue plusieures types (…) n teywalt ( Taghit, El Kantara …) » .

5Slimani (H), Toponyime au Dahra au nord su chelf, Mémoire de magister (Siences du

langage ) .« La Microtoponyimie ou l’éude des noms des lieux dits ou pen habités, les forêts, les chateaux et les fermes isolées . La toponymie proprement dit : c’ est l’étude

d’aglomération humaine comme les villes, village et hameaux .» 6

Haddadou (M ./A.) , op.cit, 16-17 : « Les toponyme Algériens sont pour la pluparet des noms communs, à l’exeption de quelque noms propres , (…) d’autre présentent des figement, qui témoignent d’une evolution » .

(22)

Aḥric aẓrayan Tasnamant

25 2.1.4.Tasmamant

Awal n tesnamant d win iwumi qqaren s tutlayt n tefransist ″Hydronymie ", Yekka-d seg tutlayt n tegrigit taqburt .

 "Hydros" : anamek-is s tefransist " Eau " anamek-is s tmaziɣt "Aman".  "Onoma" : anamek-is s tefransist " Nom"anamek-is s tmaziɣt"Isem " Tasnamant d aḥric yettekkin ɣer tesmidget, d tussna yettnadin ɣef yismawen n yiɣbula n waman .

ɣer Dubois (J.) tasnamant, « d aḥric n tesnisemt i izerwen ismawen n

tsenbar n waman »7.

2.1.4.1. Izuxan n waman

Aṭas n yiẓuran i seg id-tekken waman deg ugama yebedr-iten-id Al hazzaz (A.R.) :« Ad d- naf aman deg ugama bḍan ɣef kraḍ n yimmaken isengamanen :

- Asaka amengi : am yilel, isafen, timedwa,…atg - Asaka n tedɣert : am udfel inetwali deg yidurar .

- Asaka n lehwa : ad naf aman deg usaka-a am uragget n waman .

Ad d-naf aman deg ugama bḍan ɣef :

- Aman iɣummanen : ad ten-id-naf deg yilil, isaffen…atg.

- Aman ugeffur : d aman izedganen, anda fessin deg-s mi ara d-ɣlin kra n

lgaz yellan deg yigenni am "luxygen"d "oxyde carbon"

- Aman n yisaffen : d aman n ugeffur deg-s aṭas n tɣawsiwin tidɣert i yellan

deg-s .

- Aman n leɛwanṣer : bḍan ɣef sin : leɛwanṣer imeqqranen, leɛwanṣer

imeẓyanen.

- Aman n yilel : i yeṭfen aḥric ameqqran d waman yellan deg ddaw n

tmurt.»8.

7

Dubois (J.) ,op.cit, p.285 : « L’ydronymie est la partie de l’ onomastique qui étude les noms des cours d’eau » .

8

www.kutub.info/lib rary/book/ 7248’,ﺪﺒﻋ نﺎﻤﺣﺮﻟا زاﺰﮭﻟا ,« تﻻﺎﺣ ثﻼﺛ ﻲﻠﻋ ﺔﻌﯿﺒﻄﻟا ﻲﻓ ءﺎﻤﻟا ردﺎﺼﻣ ﺔﯿﺋﺎﯾﺰﻓ ﺎھﺮﻧ ﻲﺘﻟا ﺔﯾﺪﯿﻠﺠﻟا تﺎﺤﻄﺼﻤﻟا و جﻮﻠﺜﻟﺎﻛ ﺔﺒﻠﺻ ﺔﻟﺎﺣ ﺔﯿﻨطﺎﺒﻟا هﺎﯿﻤﻟا و تاﺮﯿﺤﺒﻟا و رﺎﮭﻧﻻا و رﺎﺤﺒﻟا هﺎﯿﻣ ﺔﻠﺋﺎﺳ ﺔﻟﺎﺣ

(23)

Aḥric aẓrayan Tasnamant

2.1.4.2. Azal-is:

Tasnamant d tussnayettnadinɣefyismawen n yiɣbula n waman, tettnadi ad tsegzianamek-nsen,seg-s nezmer ad d-nsekfelamawal n tutlaytyettwattunakken i nezmer ad dnafassaɣyellangertutlayt,ladɣadegumezruy d yedles, taṣleḍt.

Ayayettɛawandeglebni n yidles n tmetti.

2.1.4.3. Timusniwin icudden ɣer-s 2.1.4.3.1. Tarakalt

Dubois (J.) « D aḥric n tasnantala yeɛnan s usideg n yicalan n tutlayin

qqaren-as tarakalt tutlayant .yettunaḥsab d tawwurt n tjerrumt tasemyifant

(grammaire compare).»9

2.1.4.3.2.Tagmuẓart

Dubois (J.) « d anadi n wassaɣen iyezmer ad ten-yesɛu wawal amaynut

akked wawalen iqburen fell-as . Di tesnillest tanmezrayt : tigmuẓart d taneḍfart

yesɛan iswi n usegzi n umhaz n wawalen deg wakud » .10

2.1.4.3.3. Amezruy

« Neqqar amezruy n tutlayt i tegrumma n yibeddilen yettḥazen taɣssa-ines

deg wakud timezgerkudt .»11

2.1.4.3.4. Tasnilest

Mounin (G.) « d tusna n umslay, ihi d tusna taɣawsant, d taglamant, d

timsgzit n tɣessa n twuri (tasnilsant taydkudant) akked umhaz deg wakud n

(tesnilest tazgerkudant) n tutlayt tinegmanin alsan ».12

ﻲﺑﻮﻨﺠﻟا و ﻲﻟﺎﻤﺸﻟا ﻦﯿﺒﻄﻘﻟا ﻲﻓ ﺔﺻﺎﺧ ( ) هﺎﯿﻣ ﻢﺠﺤﻟا ةﺮﯿﺒﻛ ﻊﯿﺑﺎﻨﯾ و ﻢﺠﺤﻟا ةﺮﯿﻐﺻ ﻊﯿﺑﺎﻨﯾ ﻦﯿﻋﻮﻧ ﻲﻟا ﻢﺴﻘﻨﺗ و ﻊﯿﺑﺎﻨﯿﻟا هﺎﯿﻣ ﻟا و تﺎﻄﯿﺤﻤﻟا ضرﻻا ﻦطﺎﺑ ﻲﻓ ةدﻮﺟﻮﻤﻟا هﺎﯿﻤﻟا ﻲھ و ﺔﯿﻓﻮﺠﻟا هﺎﯿﻣ ةﺮﯿﺒﻜﻟا ﺔﺒﺴﻨﻟا ﻞﺜﻤﺘﺗ رﺎﺤﺒ «

9 Dubois (J.), op.cit, p .218 « La partie de la dialectologie qui s’occupe de localiser les unes

par rapport aux autres les variation des langues s’appelle le plus souvont géographique linguistique. Elle est d’une certaine manière issu de la grammaire comparée ».

10

Ibid, P.187 «L’étymologie est la recherche des rapports qu’un mot entretient avec une autre unité plus ancienne qui en est l’origine . En linguistique historique, l’étymologie est la

discipline qui a pour fonction d’expliquier l’evolution des mots en remontant aussi loin que possible dans le passible dans le passé, souvent au-de là méme des limites de l’idiome étudie, jusqu’à une unité dite ″étymon″, d’ou’ on fait dériver la forme moderne».

11

Ibid, P.233 On appelle histoire de la langue l’ ensemble des changement qui affectent sa structure au cours du temps».

(24)

Aḥric aẓrayan Tasnamant

27 2.1.4.3.5. Tamsislit

« s wansay, irem ″tamsislit″ yemmal-d tafurkect n tesnilest i yzerwen isger

anmesli n umeslay s tenmegla ɣer taɣulin tiyaḍ am :

Tasnalɣa, taseddast, amawal, tasnameka ».13

2.1.4.3.6. Tasnawalt

D yiwen n uḥric gar yeḥricen n tesnilest i izerwen amawal .

Yesbadu-tt-id Dubois (J.) « Tasnawalt d tazrawt n umawal n yiwet n

tutlayt deg wassaɣen-is d yiswiren-nniḍen n tutlayt, asnimeslan, ladɣa taseddast d yimeskaren inimeslan, ladɣa taseddast d yimeskaren inmettiyen, idelsanen. Tasnawalt tettuneḥsab am tezrawt tussnant n temsukin n umawal d taneḍfart

tamaynut .»14

2.1.4.3.7. Amawal

Amawal yemmal-d tagrumma n tayunin deg yiwen n wadeg, yettbeddil seg wakud ɣer wayeḍ, yettnerni yenna-d Mounin (G.) « Amawal d tagrumma n

tayunin tisnamkanin n yiwet n tutlayt deg yiwen n wakud .»15

ɣer Lehmann (A.) / Françoisse (M.B.) « Tagrumma n wawalen n tutlayt i

ixeddmen amawal-is.tagrumma-a tettili temsukt gar wassaɣen n tayunin-is tettwabḍa ɛlaḥsab n umḍan n umattay, ur llin ara d ufrigen, d wayen i

asen-d-yezzin maci d usbiḍ s talɣa tamagdezt .»16

12Mounin (G.),op.cit, p. 204-205« Science du langage, c’est-a-dir eétude objective,

descriptive et explicative de la structure, du fonctionnement ( linguistique synchronique) des langues naturelles hu (linguistique diachronique) des langues naturelles humaines »

13

Dubois (J.), op.cit, P.361, «Traditionnellement, le terme de phonétique désigne la branche de la linguistique qui étudié la compsante phonique du language, par oppostion aux autres domaines : morphologie, syntaxe, lexique, sémantique ».

14

Ibid, p.281 : « la lexicologie est l’etudes du lexique du vocabulaire d’une langue, dans ses relations avec les autre composants de la langue, phonologique et surtout syntaxique, et avec les vacteures sociaux, culturelle et psychologique . La lexicologie, conçue

comme étude scientifique, et psychologique . La lexicologie, conçue comme étude scientifique des structures du lexique, est une discipline récent »

15

Mounin (G.), op.cit, p.130 : « Le lexique, et l’ensembel des unité significatives d’une langue donnée à un moment donné de son histoire ».

16

Lehman (A.)/François (M.-B.), Lexicologie, Sémantique, Morphologie, Lexicographie, Ed Armand colin, 4eme edition, paris, 2014, p. 15 :«l’ensembel des mots d’une langue constitue son lexique . Cet ensembele est structuré par des relations enter ses unités, il se diversifie

(25)

Aḥric aẓrayan Tasnamant

2.1.4.3.8. Awal

Tutlayt s umata tebna ɣef wawal, aneggaru-a yal amusniles amek i t-id-yesbadu.

Ɣer Sadiqi (F.) « awal deg tmaziɣit d tamsukt tasnalɣant tasemlalt,

tasemlalt-a d tin ilaqen iwakken akala n usileɣ n wawal-a ad yili s uẓar i yellan

yenteḍ ɣer tecredṭ iwumi nezmer ad nernu yiwen n umḍan amcali n yiwsilen ».17

Ma yella ɣer Lehmann (A.) « Yal taɣult n tesnilest ilaq ad d-tesbadu tayunt-is :

tayunin n temsislit akked tesnimeslit d imesli akked imeslic, tayunt n tseddast d tafyirt, tayunt n umawal d ayen yettusemman awal- tulut n wawal d win yeddsen

s kraḍ n yiferdisen : talɣa, anamek akked tesmilt tanseddast .»18

Deg yixef newwi-d awal ɣef, tismidegt d tesmamant akked timusniwin i yeccuden ɣer-s am wakken i d-newwi awal ɣef tesnawalt d umawal d wawal, maca aḥric-agi ur yelli ara d ummid alama nemmslay-d ɣef usileɣ n umawal di tmaziɣt ara d-naf deg yixef i d-teddun .

selon un certain nomber de variabeles, il n’est pas clos, et ses contours ne sont pas fiscé de maniére absoulue ».

17

Sadiqi(f.), Grammaire du berbère,Ed Afrique orient, Maroc, 2004, p.80 . « Le mot en berbère a une structure morphologique complexe . Cette complexité est due au fait que le processus de la formation de ce mot se fait d’abord à partir d’une racine qui est ensuite encastrée dans un schème auquel peut s’ajouter un nombre variable d’affixes » . 18

Lehmann (A.)/Françoise(M. ,B.), op.cit, p.15 .« Chaque domaine de la linguistique doit définir son unité : les unité de la phonétique et de la phonologie sont et

(26)

Ixef wis sin

tasnalɣa

(27)

Aḥric aẓrayan Tasnalɣa

Ixef wis sin : Tasnalɣa

Deg yixef-a, ad d-nemmeslay ɣef wamek i d-yettili usileɣ n umawal deg tmaziɣt, anda ara d-nawi awal ɣef tesnalɣa , aẓar, isem, asuddes, areṭṭal

2.1.Tasnalɣa

Tasnalɣa d tussna i izrwen talɣa d lebni n wawal akken tebɣu tilli ama d amyag ama d isem, ɣer Mounin (G.) « Tasnalɣa d tazrawet n talɣiwin i

yeskanayen awalen deg tutlayt, d ubeddel deg talɣa n wawalen i wakken ad d-ssebgen assaɣen ɣer wawalen-nniḍen n tfyirt d yikalalen n usileɣ n wawalen

imaynuten .»1

2.2. Aẓar

Aṭas n tbadutin i d-yellan ɣef tɣessa n uẓar deg tmaziɣt .

Ɣer Ḥaddadou (M./A.) « Dayen isehlen, ad neḍfer yal asegzawal n

tmaziɣt ad t-nakez, deg uzrar n wawalen, iferdisen ifeggagen imsihren . Iferdisen-a ttwasilɣen, ɛlaḥsab n tesniremt n yimusnilsen imazzagen, aẓar. wagi

yettwasbadu am tegrumma n tergalin, yettilin s tmerna n teɣra d yimerna d

ubeddel amsislan .»2

Aẓar fell-as i yers unamek amatu n wawalen I d-yefrurin seg-s .

Ɣer Sadiqi(F.) « iẓuran di tmaziɣt ttilin s talɣa n umḍan amattay n

tergalin yettusemman ifeggagen . Iẓuran addayen i yesɛan yiwet n tergalt s unamek n wid yesɛan yiwen n ufeggag am "f" → af, ,"g" → eg . Zemren ad illin isinergalen am "bd"→ bed, neɣ "ɣr"→ ɣer, akerḍargal am "bdr"→ bder, akuẓergal am "snfl"→ senfel, anaw-a aneggaru n uẓar yettili-d tikwal s uslagwal ihi s uslag n yiwen seg yifeggagen-is "frfr"→ ferfer.»3

1

Mounin (G.), op.cit, p.221 : « étude des formes sous-les quelles se présentent les mots dans une langue, des changement dans la forme des mots pour exprimer leurs relations à d’autres mots de la phrase, des proccsseus de formation de mots nouvaux»

2

Haddadou (M.A.), op.cit, p.35 : « Il est facile, en consultant n’imporete quel dictionnaire de berbére, de reconnaitre, dans une série de mots, des élément radicaux communs . ces éléments, selon la terminologie des linguistes sémitisants,(…) sa coloration phonique » 3

Sadiqi (F.), op.cit, p. 80 :« Les racines en berbére sont forméer d’un nomber variable de consonnes appelées radicales . Les racines minimales sont monolitéres on ce sens qu’elles comportent une seule radicale comme ″f″ ″donner″ ou ″g″ etre faire, mettre″. Elles peuvent aussi étre bilitéres comme bd ″se lever″ ou Rr ″lire″, trilitére comme krd ″peigner″ ou bdr ″mentionner″, Ou quadirilitéres comme lRzm ″se tordre″ ou snfl ″cacher″. Ce dernier type de

(28)

Aḥric aẓrayan Tasnalɣa

32 2.2.1. Asufeɣ n uẓar

Ɣer Tidjat (M.) Iwakken ad d-nessufeɣ aẓar seg wawalen ilaq ad yili ilmend n yittewlen-a :

- Di tazwara ilaq ad nerr tayunin timawalanin n unmawal ɣer wannaḍ i waken ad nnaf aẓar .

- Iẓuran i ɣef i d-yeḍra ubddel neɣ teɣli-asen tergalt n ufeggag neɣ s temhazt tamsislant n tutlyt zemrent ad d-uɣalent kra n tergalin deg kra n tayunin-is .

- Anda ara d-naf tussda ilaq ad d-nessebgen tilin n snat n tergalin tinaṣlyin Md: kker → nker

Ticcert → tiskert

- "Z" di tazwara n unmawal i yesɛan afeggag timsiwelt yezmer ad yili d alɣac n usuddem "s"

Md : zenz → senz

"Zenz" d asemres aḥerfi amsislan n "senz" i yellan d aswaɣ n ″enz″

- "Azduz" yettili-d s ugamɣur n ulɣac -s- n asduz, isem n wallal n umyag "ddez"

Md: azduz → asduz 2.3. Isem

Isem d awal anumas i d-yemmalen amdan, aɣersiw, neɣ taɣawsa . Aneggaru-ya yezmer ad yili d amdwan neɣ d akmam, d ayen i d-izettin deg wallaɣ, ur nezmer ad t-nzer neɣ ad t-neṭṭef, ma d akmam d win yerzan ayen iwumi nettḥulfu, i nẓer, i nettaṭṭaf .

Ɣer Nait zerrad (K.) « Isem d awal amcali . yemmal-d amdan neɣ aɣersiw

neɣ taɣawsa, isem yettbeddil ilmend n tewsit ( amalay, unti ) n umḍan (asuf, asget ) n waddad (ilelli, amaruz ) .»4

racine s’obtient parfois par le biais de la réduplication, c’est-à-dire par un dédoublement de l’une de ses radicales : flfl ″assaisionner″ ou frfr ″voler″. »

4

Nait zerrad (k.), grammaire moderne du kabyle, Ed kathala, 22-24, paris, 2001, p. 31 : « Le nom est un mot variable . Il designe une personne, un animal ou une chose . Le nom virie en genre (féminin, masculin), en nombre ( singulier, pluriel ) et en état (libre, annexion ).»

(29)

Aḥric aẓrayan Tasnalɣa

2.3.1. Isem aḥerfi

Yeṭṭafar taggayt n umawal, yettas-d d yiwen n wawal wer ticraḍ n tissudma, neɣ tuddsa, yesɛa ticraḍ tigejdanin .

ɣer Sadiqi (F.), « Tamaziɣt tesɛa senat n taggayin n yismawen :ismawen

imaẓlayen d yismawen imagnuten :

Ismawen imaẓlayen : Isamawen imaẓlayen mmalen-d ya ismawen n yemdanen

(ismidden / ismenba) am :faḍma, ḥmad neɣ n yidgan (ismawen n temdinin neɣ tuddar) am aẓru, imin tanunt neɣ tanant .Ineggura-a qqaren-asen daɣen ″ismidgen″. Attewlan n yismawen imaẓlayen d wid ur nesɛi ara amgay ɣer yineflusal n umḍan d aɣen ur nettawi ara imguccal .

Ismawen imagnuten : ismawen imagnuten zemren ad ilin ya d ikmamen neɣ d

imadwanen . Ismawen imagnuten ikmamen zemren, deg tuɣalin-nsen ad ilin ya d imuddiren am : tameṭṭut, agmar neɣ d irmuddiren am : tiflut,iril,tigmi d tefsut .

Deg yisemawen imadwanen, zmren ad d-mlen tudert, tançiMalt akked tayri ».5

2.3.2. Ticraḍ n yisem

Isem ɣur-s kraḍt n ticraḍ tigejdanin : tawsit, amḍan, addad . 2.3.2.1.Tawsit

D ticreḍt n yisem yeddes ɣef umalay d wunti maca tilin-t-d tsuraf.

Ma d Imarazen (M.), yenna-d « Asisimel s tewsit, yemmal-d taggayt-a

tajrrumant n yismawen nettak azal timaẓlayin talɣanin akked / neɣ isnamkanen.

Daɣen, mmalen-d amalay, unti akked urwase (amsiher ).»6

Isem amaziɣ yesɛa snat n tewsatin : Amalay / Unti , Isem amalay ibedu s umata s yiwet seg teɣra timezwira ( neɣ uzwir n waddad ) a, i, neɣ u .

5

Sadiqi (F.), op.cit, p.107-108 . « Le berbère contient deux grandes sous-classes de noms simples : les noms propres et les noms communs (…) à leur tour, être soit animés comme tametut ″femme″, agmar chevale ou inanimés comme tiflut ″porte″, iril″ montagne″, tigmi ″maison″et tafsut″printemps″. Quant aux nols abstrait en peut citer tudert ″vie″, tançiMalt ″relation de sang ″ et tayri″amour″.»

6

Imarazen (M.), Eléments de morpho-syntaxe kabyle, Edition El Amel, 2014, p. 17 .: « En décrivant la classification en genre, en designe cette catégoration grammaticale des noms en se basant sur des propriétés formelles et / ou sémantiques . Ainsi, ou distingue le masculain, le feminin et le neutre (commun). »

(30)

Aḥric aẓrayan Tasnalɣa

34 Md : afus

iles ul

 Ismawen i ibeddun s teɣri d imalayen, maca llant tsuraf . Md : ulli

 Kra n yismawen imalayen ur sɛin ara tiɣri tamzwarut . Md : laẓ, seksu, beṭṭu

 Aṭas n yirmawen ttuɣalen ɣer umawal n yimɣan ibeddun s " Wa " Md : Waḥrir, wajdim, waɣzen

 Irettalen keffun s tergalt ttilin s umata d imalayen . Md :leqlam, zzman

 Isem unti, yettwasileɣ s umata ɣef umalay s tmerna n uzwir akked uḍfir "t"

Md : amɣar → tamɣart

 Yessebgan-d neɣ yemmal-d imsemzi, tawatemt neɣ isem n tayunt tamegrut ( imɣi, aɣersiw ) yezmer ad yesɛu anamek amsekru

- Imsemẓi Md : axxam → taxxamt - Tawtemt Md : ayedi → taydit

- Tayunt tamegrut Md : azemmur → tazemmurt - Amsekru Md : argaz → targazt

 Kra n yismawen imalayen ikeffun s " ḍ" neɣ "d" : targalt tanggarut n

wunti tettuɣal " ṭ" tikkwal s " t " Md : ayaziḍ → tayazidṭ

Md : agellid → tagellidt

 Kra n wuntiyen sɛan afeggag yemgaraden ɣef umalay Md : argaz → tamettut

iḥiqel → tasekkurt 2.3.2.2. Amḍan

D taggayt tajerrummant I yessemgaraden gar wasuf d usegt .

Imarazen (M.) « Asismel s umḍan yettili-d ɣef yimudduren akked

(31)

Aḥric aẓrayan Tasnalɣa

imettsiḍen . maca ilaq ad nẓer d-akken llan yismawen ur ttemettsiḍin ara, am (laẓ, fad, seksu, akal.)»7

Taqbaylit tesɛa asuf d usget, ad d-nessebgen kraḍt n tewsatin n usget : asget azɣaray ( timerna n uḍfir ), asget agensan ( tamlellit tagensant ) akked usget yedduklen (aḍfir +tamlellit tagensant ) kra n yismawen nettaf-iten kan deg usget

Md : aman, medden, ilefḍan . maca tikkwal nettaf asuf-nsen Md : idammen → idim

Timẓin → timẓet Kra nniḍen ur sɛin ara asget Md: tidet, tiɣrit, tagella

Ismawen igtnamkanen zemren ad sɛun asget yemgarden yettili ɛlaḥsab n unamek Md : iri → irawen

Iri → ir 2.3.2.2.1. Asget aẓɣaray

Asget-a yettaleɣ s temerna n uḍfir i yisem, tiɣri tamzwarut "a " tettuɣal "i" Md : amɣar → imɣaren

ameksa → imeksawen 2.3.2.2.2. Asget agensan

Yettaleɣ s temlellit n teɣri tagensant, ur yesɛi ara aḍfir Md : awetul → iwtal

Tamurt → timura Amayeg → imuyag

7Ibid, p. 39 : « La classification en nomber est fait sur les animés et les nom animés comme

des entités ou en groupes . seulement, il faut noter qu’il existe des noms non comptabeles comme ( laẓ, fad, seksu, akal.)»

(32)

Aḥric aẓrayan Tasnalɣa

36 2.3.2.2.3. Asget yedduklen

Yettaleɣ s tmerna n uḍfir d temlellit n teɣra Md : Aẓekka → iẓekwan

Tamda → timedwin Aceqquf → iceqfan 2.3.2.2.4. Asget n yireṭṭalen

Ireṭṭalen i d-yettwasusrun s teqbaylit sɛan ilugan am wid n yismawen n teqbaylit, s umata sɛan ticreḍt n usget aẓɣaray .

Md : ajadarmi → ijadarmiyen Taktabt → tiktabin

Ismawen inaṣliyen n teɛrabt ttɣimin tikkwal deg usget-nsen anaṣli Md : ccɣel → lecɣal

Rradyu → rradyuwat 2.3.2.2.5. Asinan

Imarazen (M.) «Tamaziɣt, am tuget n tutlayin, ur tessin ara talɣa n usinan

yellan d asuddem seg ufeggag n yisem, am win i nettaf di taɛrabt .Ɣas akken,

yella deg tmaziɣt, kra n yisinanen ireṭṭalen seg tutlayt n teɛrabt »8 .

Md : yumayen, cehrayen, ɛamayen,xeṛfayen, cetwayen . 2.3.2.3. Addad

Isem amaziɣ yesɛa sin waddaden : addad ilelli, addad amaruz . 2.3.2.3.1. Addad ilelli

Mi ara yili yisem iman-is ur yeqqin ara ɣer wawal-nniḍen, ur d-yittili ara deg-s ubeddel .

8 Imarazen ( M.), Manwel de syntaxe berbére, étude réalisée pour le compet du haut

commissariatà l’amazighité,HCA,2007, p.26. :« Le berbére, comme la plupart des langues, ne connait pas de forme de duel qui serait dérivée du radicaldu nom, comme on leretrouve en arabe »

(33)

Aḥric aẓrayan Tasnalɣa

Ɣer Imarazen(M.) « Ad nini ɣef yisem yella deg waddad ilelli mi ara yili

deg talɣa timezgit anda ara yili bera n wuddus .»9

2.3.2.3.2. Addad amaruz

Mi ara yili yisem yurez ɣer wawal-nniḍen, yerna yettili-d fell-as ubeddel deg tazwra .

Imarazen (M.) « Isem yettili deg waddad amaruz mi ara d-banen yinfalen

deg uḥric aneccaw : iganfalen deg teɣri tancawt d /neɣ asezwer n tezgeniɣrit .»10

Addad amaruz n yisem yettili-d s ubeddel n teɣra tamezwarut deg kra n yisatalen ijerrumanen : azwar n "w" neɣ " y" tilin neɣ aɣelly n teɣri tamezwarut.

- Asemlil n teɣri tamezwarut "a" d tmerna n tezgenargalt "w" i umalay, ma d unti ur yettbeddil ara .

a- Amalay : Md : aman → waman asif → wasif b- Unti : Md : tasa → tasa tadimt → tadimt

- Aɣelluy n teɣri tamzwarut "a" d tmerna n tezgenargalt "w" neɣ tiɣri "u" i umalay . a- Amalay : Md : aqcic → weqcic ameksa → umeksa b- Unti : Md : tasraft → tesraft tafunst → tfunast

- Asemlil n teɣri tamezwarut "i" d tmerna n tezgenargalt "y" i umalay, ma d unti ur yettbeddil ara .

9

Ibid, p. 28. :« On dit d’un nom qu’il est à l’etat libre quand il apparait d’un nom qu’il est à l’ état libre quand il apparait sous la forme qu’il prend habituellement lorsqu’il est hors syntagme »

10 Ibid, p.28. : « Le nom est dit à l’état d’annexion marqué lorsqu’il subit des changement

dans sa partie initiale : des modifications dans sa voyelle initiale et / ou préfixation d’une semi-voyelle »

(34)

Aḥric aẓrayan Tasnalɣa

38 a- Amalay : Md : izem → yizem iḍ → yiḍ b- Unti : Md : tili → tili tirint → tirint

- Tilin n teɣri tamezwarut "i" mebla timerna n tezgenargalt i umalay . Md : izimer → izimer

igenni → igenni

- Aɣelluy n teɣri tamezwarut "i" d tmerna n tezgenargalt "y" i umalay . a- Amalay : Md : isli → yesli irgazen → yergazen b- Unti : Md : tislit → teslit timura → tmura

- Ismawen imalayen i ibeddun s tergalt akked yismawen untiyen ur nesɛi ara ticreṭ "t" deg tazwara d irmeskilen deg waddad .

a- Amalay :

Md : fad, medden, seksu b- Unti :

Md : yelli, weltma

Isem yesɛa addad ilelli d waddad amaruz . Addad ilelli d-win yellan gar

yismawen-nniḍen ilelliyen, addad amaruz yettban-d s umgired n yisatalen iseddasanen : isem n twuri n usemmad amselɣan(neɣ asemmad imsegzi neɣ

daɣen asemmad amselɣan ɛlaḥsab n yimerskaren ) i yeqqnen ɣer tmezdit ( deffir n useɣru ) n yisem neɣ n umqim, isem s wadeg n usemmad agucclan,

isem deffir n tenzeɣt…

-Asemmad amselɣan ameggay

Md : yewwet aqcic → yewwet weqcic -Amqim awsil inetḍen ɣer umyag

Md : teddem-it teqcict, usagem-nni yerẓen -Tamezdit n umqim i netḍen ɣer u umattar

(35)

Aḥric aẓrayan Tasnalɣa

Md : anda-t webrid ? 2.3. Asuddes

D yiwen n uberid n usileɣ n umawal yettili-d, s usdukel gar sin n walɣacen imawalanen, i d-yettilin s snat n tarryin : asuddes aduklan d usuddes asedsan .

Ɣer Dubois (J.) « s usuddes, ad d- nessebgen asilaɣ n yiwet n tayunt

tasnamkant seg uferdis amawalan ara yessiwḍen s timmad-is tafulmant deg tutlayt »11.

Ɣer Imarazen (M.) « Asuddes d yiwen gar yeḥricen n usilaɣ amawalan

yettusemres di tmaziɣt ɣas akken ur telli ara daɣen d afares s usuddem . Ayen yessmgaraden sin yiḥricen-a deg usemres .yal iwalacen i d-yettalɣen, asuddes yezmer ad yettusemeres berra, ihi kra n yiferdisen i d-yettalɣen s usuddem ur

zmmiren ara ad ilin siwa deg useddem .»12

2.3.1. Tisekkiwin n usuddes

Imarazen(M.) « Ad d-naf deg tmaziɣt snat n teskkwin n usuddes, uddisen s

useddes aḥerfi n snat n tayunin d waddisen s ugmawal : uddis asedasan, uddis aduklan .»13

2.3.1.1. Uddis s asedsan :

Sin n wawalen myikcamen ulac assaɣ ajeruman gar-asen .  Isem + Isem

Md : Iɣes + idis = iɣesdis

11

Dubois (J.), op.cit, p.106 : « par compsition, on désigne la formation d’une untié

sémantique à partir d’élément lexicaux suxeptibles d’ avoire par eux- méme une autonomie dans dans la langue » .

12

Imarazen (M.), op.cit, p. 37 : « La compostion est l’un des procédé de formation lexicale attestés en berbéber méme si elle néest pas aussi productive que la dérivation. Ce qui différencie ces deux procédés réside dans l’usage : chacan des monémes qui forent un composé peut étre utilisé ailleurs, alores que certains élément qui forment le dérivé ne peuvent exister que dans un dérivé .»

13

Ibid, p.37 : « Il existe, en berbére, deux types de compoes les composés par simple juxtaposition de deux unité et les composé s par lexicalisation (compsé synaptiques) .»

(36)

Aḥric aẓrayan Tasnalɣa

40 Tiferrett + tizizwit = tiferzizwit Asɣar + asif = asɣersif

 Isem +Amyag

Md : ifireɣ + qqes = ifireɛqes Ibi (w ) + qqes = ibiqes

 Amyag + Isem

Md : mager + iṭij = mageriṭij

 Isem + tanzeɣt + isem = isem Md : ilem + n + idis = ilmendis 2.3.1.2. Uddis aduklan

Qqarn-as talɣa yeqnen s wassaɣ ajerruman .

Imarazen (M.) « D udusen imawalanen ddsen s unmawal yettuḍefern s

yiferdsin ijerumanen .»14 Amyag + isem Md : err aḍar efk tamgerṭ isem + n + isem Md : taxlalt n nnbi tislit n unẓar 2.4. Areṭṭal

D asekcem n tayunt tutlayant seg tutlayt (A), ɣer tutlayt (B), tutlayt, (A) d taɣbalut, tutlayt (B) d nettat i d-ireḍelen .

14

Berkai (A./A.), op.cit, p. 48 : « ce sont des syntagmes lexicalisés copmosé de lexémes joint par des éléments gramaticaaux»

(37)

Aḥric aẓrayan Tasnalɣa

Berkai (A.A.) : « D aḥric i deg i d-yettili usikel n uzul utlayan irkelli neɣ

yiwen n uferdis n uzmul-a n tutlyt deg tutlyt-nniḍen .Areṭṭal d tamiḍrant

tanmeɣrut anda ulac tutlyt ur nezmir ara ad tɛeddi fell-as .»15

Ɣer Mounin (G.): « Aseɣerd ɣer yiwet n tutlayt n yiwen uferdis n tutalyt

taberranit . s tenmegla ɣer urwas, areṭṭal seg tutalyt taberranit n yiwet n tayunt

tamawalant s talɣa taberanit .»16

2.4.1. Taggayin n ureṭṭal

Ad d-naf snat n taggayin n ureṭṭal : 2.4.1.1. Areṭṭal agensan

D areṭṭal seg tantala ɣer tayeḍ, maca ilaq ad ilint ttekint ɣer yiwen unagraw utlayan (yiwet tutlayt) .

Ɣer Berkai (A.A.) « D areṭṭal id- yettilin ɣer daxel n unagraw utlayan .

Tutlayt i yesserḍalen, d asaka am umydef ɣef yirṭṭalen ussnanen n tutlayin tirumanin n tlatinit, tettili d tutlayt s umata yettemyilin i tutlayt yettmagaren neɣ yiwet seg tantaliwin n tutlayt .»17

Md : awal ″ tilelli ″ yekka-d seg tantala tatergit, yettwarḍel-d seg tsiwelt n Gurara .

2.4.1.2. Areṭṭal uffiɣ

D areṭṭal n wawal seg tutlayt ɣer tayeḍ .

Ɣer Berkai ( A.-A.) « D areṭṭal i tutlayt i yesɛan tafesna anfud i

yimattayen, i yellan d taberranit s wassaɣ i tutlayt yettmagaren .»18

Md : amicru, lpuṣt, aparabul.

15

Ibid, p.34 : « c’est un procédé qui consiste en un transfert d’un signe linguistique entier ou d’une partie de ce signe d’une langue dans une autre langue. L’emprunt est un phénoméne universel dont aucune langue ne peut se passer » .

16

Mounin (G.), op.cit, p.124 :« Intégration à une langue d’un élément d’une langue étrangére, plus précidsément, en opposition à calque, emprunt à la langue éterangére d’une unité lexicale sous sa forme étrangére .»

17

Berkai (A./A.), op.cit, p.35 : « c’est un emprunt fait à l’interieur d’un systéme linguistique . La langue préteuse est soit un état ancien de la langue emprunteuse, c’est le cas par exempele pour les emprunt savants des langues nomanes au litin, soit une langue génétiquement apparaentée à la langue d’acceuil ou un des dialectes d’une langue ».

18

Ibid, p.36 :« c’est un emprunt à une langue qui, à des des degrsés font variabeles, est étrangére par rapporet à la langue d’accuil ».

(38)

Aḥric aẓrayan Tasnalɣa

42 2.4.2. Tamawt ɣef yirṭṭalen

Imarazen (M.) yenna-d : « tamaziɣt teskanay-d assa aṭas n yiirṭṭalen

tteḥazen aṭas n taɣulin n tudert n yal ass . Ireṭṭalen-a ttwasisemlen s kraḍ n wanawen ɛlaḥsab n tfsna n temsertit-is akked useɣred-is ɣer unagraw anmeli,

amsislan, asnimeslan asnalɣan n tmaziɣt ».19

2.4.2.1. Ireṭṭalen yemmuzɣen

Ɣer Imarazen (M.) : « d wid i yellan akk yettusɣerden ɣef yiɣawasen

yemgaraden ( asnimeslan d usnalɣan ) d wid ur d-nessebgan ara imgirada d

asemyif ɣer wawalen inaṣliyen n tmaziɣit ».20

Md : aɣanim, akamyun, astilu, takarnit, taxzant . 2.4.2.2. Ireṭṭalen ibruyen yemmuzɣen

Imarazen (M.) yenna-d : « d wid yellan ttarran azerrer n n tmaziɣit ɣef

uɣaws amsislan d win iḥerzen tasnalɣa i d- yettbanen deg tutlayin-nsen tinaṣliyin ».21

Md : llakul, lqahwa, ccetwa, zzyada . 2.4.2.3. Ireṭṭalen ur yemmuzɣen ara

Ɣer Imarazen (M.) : « anaw-a n ureṭṭal yettaǧǧa tamsuket-is tin yellan

deg tutlayt tanaṣlit ur nettara ara azerrer asnalɣan ula d anmsesli, s uɛeddi ɣer tutlayt tanicant ».22

Md : Tilibizyu, cinima, jurnal .

19 Imarazen (M.), op.cit, p . 73 :« Le berbére présente, de nos jours beaucoup d’emprunts

touchant à divers domaines de de la vie quotidienne. Ces umprunts sont classés en trois types selon le degrés de leure assimilation et de leure intégration aux systémes phonétique, phonologique et morphologique du berbére . »

20

Ibid, p .73 « ce sont ceux qui ont été complément intégres sur diférante plans ( phonologique et morphologique ) et qui n’affichant pas de différances ni de spécificitées comparés » .

21 Ibid, p .73 « ce sont ceux qui ont subi l’influence du berbére sur le plans phonétique et qui

ont gardé la morphologie qu’ils affichaint dans leurs langues d’origines » .

22 Ibid, p .47 « ce type d’ emprunt a gardé sa structure telle qu’il elle est dans la langue

d’origine et n’a subi aucune influence morphologique ni méme phonétique, en passant vers la langue cible » .

(39)

Aḥric aẓrayan Tasnalɣa

(40)

Ixef wis

kra

(41)

Aḥric aẓrayan Tasnamka

2 .3. Ixef n tesnamka

Deg yixef-a ad neɛreḍ ad d-nawwi awal ɣef tesnamka d wassaɣen inmawalanen / isnamkanen .

2 .3.1. Tasnamka

Tasnamka d tusssna i yezrewen inumak utlayanen, nesseqdac-itt deg tesmidegt, acku d tussna i izerwen anamek, ihi tkeččem-d deg wayen yerzan anamek n wawalen, yal yiwen amek i tt-id-yesbadu .

Akken i d-yenna Mounin (G.) « Tasnamka d tussna iswi-is d tazrawt n

yilnumak isnilsanen maca isergel amezwaru i yellan ɣef yiswi n tenḍfart d ugur amagar mi ara nebɣu ad nesbadu neɣ ilsessen n tseddi n tɣawsa-a : ilnumak isnilsanen .»1

Ma yela d Dubois (J.) yenna-d « Iger asnamkan d iger deg taɣult n unamek s

wawal neɣ s ugraw n wawalen n tutlayt .»2

2.3.2. Assaɣen inmawalanen / isnamkanen 2.3. 2.1. Timegdiwt

Timgdiwt d sin wawalen i ysɛan yiwen unamek neɣ i d-yemmalen yiwet n tɣawsa .

Timgdiwet ɣer Anio (N./S.) «Temmal-d assaɣen anda sin neɣ ugar n wawalen mgaraden, sɛan yiwen n unamek i ten-yezdin. Nessebgan-d timegdiwt nessemras tasekkirt n ukksar nettbeddil awal s wayed deg usatal .awal s wayed deg usatal .»3

1

Mounin (G.), op. cit, p.293 : « La sémantique est la science qui a pour objectif l’etude des signfication linguistique . Mais le premier obstacle sur lequel but cett discipline est le problème reconté quand on vent définir ou des délimiter précision cet objet : l

es signification linguistique ». 2

Dubois (J.), op.cit, p.24 : « On appelle champ sémantique l’aire couvert, dans le domaine de la signification, par un groupe de mots de la langue » .

3 Anio (N.S.), La lexicologie, Ed AR Mond colin 2eme édition, paris,2015,p.78-79 .« Elle

désigne la relation que deux ou plusieur mots différants ayant le méme sens entretiennent entre eux . En principe, ou établit la synonymie en utilisant une procédure de substitution, on remplace un mot par un autre »

(42)

Aḥric aẓrayan Tasnamka

46 2.3. 2.2. Tameglawalt

Anio (N./S.), «Tameglawalt tettili-d s kra n talɣa am unemgal n tmegdiwt tameglawalt d ameglawal n tmegdiwt, temmal-d assaɣ gar sin yirmawen yemgaraden deg unamek . »4

2.3. 2.3. Tamawayt d tettwawit

Anio(N./S.) « Assaɣ gar tmawayt d tettwawit tanekwa d tenmegla ur llin ara d

assaɣen tasemudemt iwḥiden n unamek i yetteqnen awalen .tezmer ad tuɣal ɣer

wassaɣ i yetteqnen irem usilg d yirem amatu .»5

2.3. 2.4. Tagetnamka

Neqqar tagetnamka, mi ara yili wawal yesɛa aṭas n yinumak .

Tagetnamka ɣer Anio (N./S.) « Tagetnamka d taynamekt : d ayen iweɛren

ad d- nemmeslay ɣef teynisemt mebla ma nebder-d tagetnamka . Irem-a yettwasemras iwakken ad d-yeglem aneḍru anda tayunt tamawalant teṭṭafar sin neɣ ugar n yinumak .»6

2.3.3. Anamek amẓalay d unamek ukrif 2.3.3.1. Amerwes

Anio (N./S.) « Yezmer ad yili am ugmaḍ ibedden ɣef trewsi, tarwast tettsennid

ɣef urwas i yellan deg yilaw neɣ yebnan s umsiwel .»7

2.3.3.2. Aneflisem

Anio (N./S.)« Aneflisem d askir s ways irem s usernseli n yirem nniḍen akked

wassaɣ amsami i yellan gar-asen .»8

4

Ibid, p.83, « l’antonymie apparit d’une certaine façon comme le contraire de la synonymie (anatonyime» est l’antonyme de « synonyme » ) elle désigne une relation entre deux terme de sens contraures »

5

P.88 « La relation et l’oyperonyime – hyponymie l’identité et l’oppostion ne sont pas les seuls rapporets paradigmatiques de sens qui lient les mots . On peut aussi s’interesser à la relation qui associe un terme plus spécifique à un terme plus géneral .»

6 P.93 « La polysémie et la monosémie, ce est très difficile de parler d’homonymie sans

évoquer la polsémie, terme est utilisé pour décrire le fait qu’une unité lexicale correspond à deux on plusieurs signification ».

7

P.97 « La métaphore peut étre considéré comme une figure fondée sur des analogie axistant

dans le réel on constrwites par le sujet parlant » .

8

P.99 « La métonymie et un procédé par lequel un terme est substitué à un autre terme avec lequel il entretient un relation de contiguité »

(43)

Aḥric aẓrayan Tasnamka

Deg yixef-a nessaweḍ nefka-d tabadut n tesnamka d wassaɣen inmawalanen / isenamkanen iwumi ara yili usnas-nsen ɣef wammud i d-negmer, aya ad t-id-naf deg uḥric n tesleḍt .

(44)

Aḥric wis

Kra

:

Tasleḍt

Tasnalɣam

kant

(45)

Aḥric n tesleḍt tasnalɣa

Deg yixef-a ad neεreḍ ad neg tasleḍt tasnalɣamkant i yismawen n yiɣbula n waman i d-negmer, ad nezwir deg yismawen iḥerfiyen syin akkin ɣer yismawen uddisen, maca uqbel aya ad neg tasleḍt i yismawen igejdanen n yiɣbula n waman wa ad nsebgen anamek id newi ɣer yemsulɣa deg temnaḍt n At wasif .

3.1. Tasleḍt n yisemawen igejdanen n yiɣbula n waman  Asif : √ SF

MS. SF. DI

MS. SF. DI : wasif ML. SG. DI : isaffen

Ṣenf n uẓar : Aẓar-a d asinergal yusa-d s talɣa n wasuf amalay, afeggag-is d win yebnan ɣef snat n tergalin ″sf ″, i wumi nekkes tiɣra → a - i - .

Anamek-is ɣer yimsulɣa : d adeg anda i leḥun waman, yejhed deg tegrest, yettrusu deg unebdu .

 Tala : √ L

UN. SF. DI

UN. SG. DM : taliwin / tiliwa UN. SG. DM : tliwa

Ṣenf n uẓar : Aẓar-a d bu yiwet n tergalt yusa-d s talɣa n wasuf unti, afeggag-is d win yebnan ɣef yiwet n tergalt ″l″, i wumi nekkes ticredṭ n wunti ″t″ akked tiɣra → - a - a .

Anamek-is ɣer yimsulɣa : d amekan ttilin deg-s waman ttagment-d deg-s tlawin .

 Lɛinṣer : √ ƐNṢR

ML. SF. DI

(46)

Aḥric n tesleḍt tasnalɣa

51

Ṣenf n uẓar : Aẓar-a d akuẓergal yusa-d s talɣa n wasuf amalay, afeggag-is d win yebnan ɣef ukuẓ n tergalin ″ɛnṣr″, iwumi nekkes uzwir ″l″i t-id-yessebgnen d areṭṭal, akked teɣra → - - i - - e - .

Anamek-is ɣer yimsulɣa : d aɣbalu n waman, ttagmen-d seg-s madden .

 Tamda : √ MD UN. SF. DI UN. SF. DM : temda UN. SG. DI : timedwin UN. SG. DM : tmedwin

Ṣenf n uẓar : Aẓar-a d asinergal yusa-d s talɣa n wasuf unti, afeggag-is d win yebnan ɣef snat n tergalin ″md″, i wumi nekkes ticerdṭ n wunti ″t″ , akked tiɣra → - a - - a .

Anamek-is ɣer yimsulɣa : d adeg ideg llan waman, tettili deg yiɣzer neɣ deg wasif .  Amdun : √ MDN ML. SF. DI ML. SG. DM : wemdun ML. SG. DI : imdunen ML. SG. DM : yemdunen

Ṣenf n uẓar : Aẓar-a d akerḍargal yusa-d s talɣa n wasuf amalay, afeggag-is d win yebnan ɣef kraḍt n tergalin ″mdn″, i wumi nekkes tiɣra → a - - u - .

 Taɛwint : √ ƐWN

UN. SF. DI

UN. SG. DI : tiɛwinin UN. SG. DM : teɛwinin

(47)

Aḥric n tesleḍt tasnalɣa

Ṣenf n uẓar : Aẓar-a d akerḍargal yusa-d s talɣa n wasuf unti, afeggag-is d win yebnan ɣef kraḍt n tergalin ″ɛwn″, I wumi nekkes ticraḍ n wunti ″t - - - t″ akked teɣra → - a - - i - - .

Anamek-is ɣer yimsulɣa: d lɛinṣer tefɣen-d seg-s waman.

 Lbir : √ BR

ML. SF.DI

ML.SG.DI : lebyur

Ṣenf n uẓar : Aẓar-a d asinergal, yusa-d s talɣa wasuf amalay, afeggag –is d win yebnan ɣef snat n tergalin ″br″ iwumi nekkes uazwir ″L″ d tiɣri → - - i - . Anamek-is ɣer ymsulɣa : lɛinṣer-a d amkan i deg i d-tefɣen waman, qqazen-t bennun-t deg yimukan anda yella leḥcic iwumi qqaren affar, aman-is d iṣemaḍen llhan i tissit.

3.2. Tasleḍt n yismawen iḥerfiyen 3.2.1. Ismawen icudden ɣer waman 3.2.1.1. Isem n uɣbalu : Accadu Aẓar-is : √ CD

ML. SF. DI

ML. SF. DM : uccadu ML. SG. DI : iccaduten ML. SG. DM : yiccaduten

Ṣenf n uẓar : Aẓar-a d asinergal yussa-d s talɣa n wasuf amalay, afeggag-is d win yebnan ɣef snat n tergalin ″cd″, i wumi nekkes tiɣra → a - - a -

Abeddel amsislan : Ur d-yelli ara fell-as ubeddel . Abeddel n talɣa : Yeḥrez talɣa n tmaziɣt .

IMS : Ur d-fkkin ara anamek-is .

(48)

Aḥric n tesleḍt tasnalɣa

53 Aẓar-is : √ MDC

ML. SF. DI / UN. SF. DI : tamduct

ML. SF. DM : umduc / UN. SF. DM : temduct ML. SG. DI : imducen / UN.SG. DI : timducin

ML.SG. DM : yemducen / UN.SG. DM : temducin Ṣenf n uẓar : Aẓar-a d akerḍargal yusa-d s talɣa n wasuf amalay, afeggag-is d win yebnan ɣef kraḍt n tergalin ″mdc″, i wumi nkkes tiɣra → a - - u - .

Abeddel amsislan : Ur d- yeḍri ara fell-as ubeddel . Abeddel n talɣa : Yeḥrez talɣa n tmaziɣt .

IMS : D aṭuṭuc deg-s aman mi ara d-yewwet ugeffur, daɣen imdanen ttḍeggiren ɣur-s aman n diri .

3.2.1.3. Isem n uɣbalu : Tamdunt Aẓar-is : √ MDN

UN. SF. DI / ML. SF. DI : amdun

UN. SF. DM : temdunt / ML.SF. DM : umdun UN. SG. DI : timdunin / ML. SG. DI : imdunen UN.SG. DM : temdunin / ML.SG. DM : yemdunen Ṣenf n uẓar : Aẓar-a d akerḍargal yusa-d s talɣa n wasuf unti, afeggag-is d win yebnan ɣef kraḍt n tergalin ″mdn″, i wumi nekkes ticraḍ n wunti ″t- - - t″, akked tiɣra → - a - - u - - .

Abeddel amsislan : + ″t″ n wunti deg tazwara d tagara . Abeddel n talɣa : yeḥerz talɣa n tmaziɣt .

IMS : Lɛinṣer-a am umdun d acu meẓẓi fell-as dɣa fkan-as isem-a .

(49)

Aḥric n tesleḍt tasnalɣa

3.2.1.4. Isem n uɣbalu : Tamduct Aẓar-is :√ MDC

UN.SF.DI / ML.SF.DM : amduc

UN.SF.DM : temduct / ML.SF.DM : umduc UN.SG.DI : timducin / ML.SG. DI : imducen

UN.SG.DI :temducin /ML.SG.DM : yemducen Ṣenf n uẓar : Aẓar-a d akerḍargal yusa-d s talɣa n wasuf unti, afeggag-is d win yebnan ɣef kraḍt n tergalin ″mdc″, iwumi nekkes ticraḍ n wunti ″t - - - t″, akked tiɣra → - a - - u - - .

Abeddel amsislan : + ″t″ n wunti deg tazwara d tagara . Abeddel n talɣa : yeḥrez talɣa n tmaziɣt

IMS : D aṭuṭuc anda id- tefɣen seg-s waman mbaɛd ma ara luɣen ttizdigen, ttuɣalen lhan i tisit .

3.2.1.5. Isem n uɣbalu : Amdun Aẓar-is : √ MDN

ML. SF. DI / UN.SF.DI : tamdunt

ML.SF.DM : umdun / UN.SF.DM : temdunt ML.SG.DI : imdunen / UN.SG.DI : timdunin

ML.SG.DM : yemdunen /UN.SG.DM : temdunin Ṣenf n uẓar : Aẓar-a d akerḍargalyusa-d s talɣa n wasuf amalay, afeggag-is d win yebnan ɣef kraḍt n tergalin ″mdn″, iwumi nekkes tiɣra → a - - u -

Abeddel amsislan : ur d-yelli ara fell-as ubeddel . Abeddel n talɣa : yeḥrez talɣa n tmaziɣt .

(50)

Aḥric n tesleḍt tasnalɣa

55 3.2.1.6. Isem n uɣbalu :Taliwin

Aẓar-is : √ L

UN.SG.DI

UN.SG.DM : tliwa UN.SF.DI : tala

Ṣenf n uẓar : Aẓar-a d bu yiwet n tergalt yusa-d s talɣa n usget unti, afeggag-is d win yebnan ɣef yiwet n tergalt ″l″, iwumi nekkes ticreḍt n wunti ″t″ akked usget ″win″, akked tiɣri → - a - i - - - .

Abeddel amsislan : + ″t″ n wunti deg tazwara, + ″in″ d alɣac i d-yemmalen asget deg tagara .

Abeddel n talɣa :yeḥrez talɣa n tmaziɣt .

IMS : Yettusemma akka acku adeg-a yesdukel kraḍ n taliwin . 3.2.1.7. Isem n uɣbalu : Lɛinser

Aẓar-is : √ ƐNSR

ML.SF.DI

ML.SG.DM : leɛwanṣer

Ṣenf n uẓar :Aẓar-a d akerḍargal, yusa-d s talɣa n wasuf amaly, afeggag-is d win yebnan ɣef ukuẓ n tergalin ″ɛnṣr″, i wumi nekes uzwir ″L″, akked tiɣra → - - i - - e - .

Awal-a d aerṭṭal i d-yekkan seg tutlayt n taɛrabt seg wawal ″ﻦﯿﻌﻟا″ ″alɛayn″ , yessebgan-it-id yimeslic [ ɛ]

Abeddel amsislan :+″Al″ yuɣal ″L″ di tazwara, y→ᴓ . Abeddel n talɣa : yeddem talɣa n tmaziɣt .

(51)

Aḥric n tesleḍt tasnalɣa

3.2.2. Ismawen icudden ɣer urbib 3.2.2.1. Isem uɣbalu : ucbiḥ

Aẓar-is : √ CBḤ

ML.SF.DM / UN.SF.DM : tucbiḥt

ML.SF.DI : acebḥan / UN.SF.DI : tacebḥant ML.SG.DI : icebḥanen / UN.SG.DI : ticebḥanin ML.SG.DM : yicebḥanen / UN.SG.DM: tcebḥanin Ṣenf n uẓar :Aẓar-a d akerḍargal, yusa-d s talɣa n wasuf amalay, afeggag-is d win yebnan ɣef kraḍt n tergalin ″cbḥ″, iwumi nekkes tiɣra → u - - i - .

Abeddel amsislan : + ″u″ di tazwara acku d arbib yekka-d seg umyag n tɣra icbiḥ .

Abeddel n talɣa : yeḥrez talɣa n tmaziɣt .

IMS : D lɛinṣer, ttzurunt madden, yesɛa iɛzssasen, qqaren-d d akken zik-nni mi llan iṛumiyen deg tmurt kkaten-ten-id iɛessassen-nni maca nutni ur ẓrin ara d anwa i ten-id yeweten .

3.2.3. Ismawen ijenṭaḍen

3.2.3.1. Isem uɣbalu : Iḥsessanen Aẓar-is : √ ḤSN

ML.SG.DI / ML.SG.DM : yiḥessanen ML.SF.DI : aḥessan

Ṣenf n uẓar :Aẓar-a d akerḍargal, yusa-d s talɣa n usget amalay, d areṭṭal, afeggag-is d win yebnan ɣef kraḍt n tergalin ″hsn″, iwumi nekkes tiɣra → i - e - - a - e - .

Awal-a d arṭṭal seg tutlayt n taɛrabt ″Iḥsan″,″نﺎﺴﺣا″ yewwi talɣa n tmaziɣt . Abeddel amsislan : ″ss″ tusda n ″s″, + en di tagara.

Références

Documents relatifs

24 0 - رظنو قودنص دقنلا يلودلا ( MF ) ىلإ داسفلا نم ثيح هنأ ةقلاع يديلأا ةليوطلا ةدمعتملا يتلا فدهت جاتنتسلا دئاوفلا نم اذه كولسلا صخشل دحاو وأ

Under pulsed electrical excitation, time-resolved electroluminescence on nanosecond time scale exhibits a plateau of circular polarization degree as high as 15% under a 0.8 T

This study focused on a spontaneously-forested settling pond on a former iron-production site, which was investigated using an original multiproxy approach combining the identi

1 - يلي ام يف لثمتيف امهنيب فلاتخلاا هجوأ امأ : - يناجلا يف ةنيعم ةفص طرتشي لا عرشملا نأ يف( ذوفنلا للاغتسا ةميرج ) دق ثيحب وأ ايمومع

ايناث : ملاعلإا رود ملاعلإا لئاسو ربتعت - اهنم ةبوتكملا ةفاحصلا ةصاخ اهعاونأ فلتخمب - رظن يه اي ةلودلا يف ثلاثلا تاطلسلا لامعأ ىلع ةيباقر ةفيظو تاذ

í'ágÝîwàeÙÝÜÇÿ èe×Àînï Ø[ê Ô¸Ûnï ÚuîÙ Ý.ÛnØCßÆånݸñ ÞV߬Ù9ÔàIá{×µÔ¸îeñ.ݸñµÖXÛnâ¹ànÙ{߬Ù9ágàGÝ×ÀÞnß7Ô¸Ù{àÖÀßÆÚuàwàwÙ9Ù{×pÞþ'Ô¸×[Ø ÔºÙ9ÝàeàwÝÞânܬÝTÙ Ø[Ø[ÙgÙgÝÝÜ

عم نواعتلاب ناسنلإا قوقحل ةينيطسمفلا تامظنملا ايب موقت يتلا دويجلا راطإ يفو نم ددع دض ةيضق يف رظنلاب اينابسإ يف ةينطولا ةمكحملا تماق

Differences in soil P status between control and invaded plots may also result from changes of soil microbiological activity as soil CO 2 release and phosphomonoesterase