TASDAWIT AKLI MUḤEND ULḤAĞ - TUBIRET TAMEZDAYT N TSEKLIWIN D TUTLAYIN AGEZDU N TUTLAYT D YIDLES N TMAZIΓT
TASNILEST N TESNALMUDT ASENTEL
S γur: S lmendad n Massa:
GAWA HANAN TIGRIN.DWIK.RAZIKA
WADAR SEKKURA
Imeskayaden:
Tanemhalt ntesqamut………...FURALI YASMINA
Anemhal ukatay……… TIGRIN.DWIK.RAZIKA Ameskayad……….. CEBBIB NABIL
Azmez n tsalalt : 01 / 07/2017
Tasmamant deg temnaḍt N At wasif
Tasleḍt tasnalɣamkant
Aseggas asdawan 2016-2017
Asnemmer
Tanmirt tameqqrant i massa DWIK RAZIKA,
i yellan di lmendad n tezrawt-nneɣ, Mebla ma
nettu mass Idir Massi i aɣ-d-yefkan tabɣest.
Tanmirt i kra n win i aɣ-iɛawnen, i kra n win
yettekin deg umahil-a ama s leqrib ama s lebɛid .
Abuddu
Ad buddeɣ leqdic-a i baba d yemma ɛzizen fell-i.
I Yaya Ɛzizen feli iwumi ssarameɣ tazmert
yelhan d teɣzi n laɛmer.
I Watmaten-iw d yessetma .
I wergaziw ad yesseɣzef rebbi deg leɛmer-is .
I wid akk i d-yellan ɣer tama-w.
I imdukal-iw anda ma llan.
I wid akk i ḥemleɣ d wid iyi-iḥemlen.
Tanmirt tameqqrant i mass Ɛli .
Abuddu
Ad buddeɣ leqdic-a i baba d yemma ɛzizen fell-i.
I Yaya d jeddi Ɛzizen feli iwumi ssarameɣ
tazmert yelhan d teɣzi n laɛmer.
I gma d yessetma .
I xwali d leɛmumiw yal yiwen s yisem-is.
I imdukal-iw anda ma llan.
I wid akk i ḥemleɣ d wid iyi-iḥemlen.
Tanmirt tameqqrant i mapss Ɛli .
Isegzal
MD = Amedya . atg = Ɣer tagara . Sb = Asebter . ML = Amalay . UN = Unti . DM = Addad amaruz . DI = Addad ilelli . SF = Asuf . SG = Asget . IMS = Imsulɣa .
Aɣawas Tazwert tamatut ………. 14 1 - Tamukrist………..……. 15 2 - Turdiwin ………..…….. 15 1 - Aḥric n tesnarrayt 1 -1 - Afran n usentel ………18 1 - 2 – Timental………..…………..18 1- 3 - Iswi n tezrawt………..………18 1- 4 - Tarrayt n tezrawt ………...…… 18 1 - 4 - 1 - Tarrayt n wammud………. 18 1 - 4 - 2 - Tarrayt n tesleḍt………19 1 - 5 - Asisen n temnaḍt ………...………….19 1 - 6 - Asisen n yimsulɣa………...20 2 - Aḥric aẓrayan 2 - Ixef amzewaru 2.1.Tasmidgt………. 23 2.1.1. Anawen n tesmidegt……… 23 2.1.2. Talɣiwin n tesmidegt ………... 24 2.1.3 . Tasmamant………...25 2.1.3.1. Izuxan n waman ………...………….25 2.1.3.2.Azal-is……….26
2.1.4. Timusniwin i cudden ɣer tesmidegt ……… 26
2.1.4.1. Tarakalt ……….………… 26
2 .1.4.3. Amezruy………26 2 .1.4.4. Tasnilest ………..……..26 2 .1.4.5. Tamsislit……….……. 27 2 .1.4.6. Tasnawalt………. 27 2 .1.4.7. Amawal ……… 27 2 .1.4.8. Awal………...……. 28
2 . Ixef wis sin : tasnalɣa 2.1. Tasnalɣa ………. 31 2.2. Aẓar……… 31 2.2.1. Asufaɣ n uẓar………. 32 2.3. Isem ………..32 2.3.1. Isem aḥerfi………..33 2.3.2. Ticraḍ n yisem……….. 33 2.3.2.1. Tawsit……… 33 2.3.2.2. Amḍan……… 34 2.3.2.2.1. Asget azɣaray ……….. 35 2.3.2.2.2. Asget agensan ………..……… 35 2.3.2.2.3. Asget yedduklen ……….………. 36 2.3.2.2.4. Asget n yirṭṭalen………... 36 2.3.2.2.5. Asinan ……….. 36 2.3.2.3. Addad………..……… 36 2.3.2.3.1. Addad ilelli………..…………..36 2.3.2.3.2. Addad amaruz ………...37 2.3. Asuddes ………...39
2.3.1. Tisekkiwin n useddes ………..……39 2.3.1.1. Uddis asedsan……….……...39 2.3.1.2. Uddis aduklan………40 2.4. Areṭṭal………...40 2.4.1. Taggayin n ureṭṭal………...41 2.4.1.1. Areṭṭal agensan ………..41 2.4.1.2. Areṭṭal uffiɣ………41
2.4.2. Tamawt ɣef yireṭṭalen………..………..42
2.4.2.1. Ireṭṭalen yemmuzɣen ……….42
2.4.2.2. Ireṭṭalen ibruyen yemuzɣen………..…………..42
2.4.2.3. Ireṭṭalen ur yemmuzɣen ara………42
2. Ixef wis kraḍ : Tasnamka 2 .3.1 Tasnamka……….………….45
2 .3.2. Assaɣen inmawalanen (isnamkanene) …………...……….45
2 .3.2.1. Timegdiwt……….45
2 .3.2.2. Tameglawalt ……….46
2 .3.2.3. Tamawayt d tettwawit………...46
2 .3.2.4. Tagetnamka………...46
2 .3.3. Anamek amaẓalay d unamek ukrif ……….………46
2 .3.3.1. Amerwes……… …….………..46
2.3.3.2 Aneflisem……….46
Taggrayt……….47 3. Aḥric n tesleḍt tasnalɣamkant
3.1. Tasleḍt n yismawen igejdanen n yiɣbula n waman ………. 50
3.2. Tasleḍt n yismawen iḥerfiyen………52
3 .2.1. Ismawen icuden ɣer waman ……….52
3 .2.2. Ismawen icuden ɣer urbib……….... 56
3 .2.3. Ismawen ijentaḍen……….………...56
3 .3.Tasleḍt n yismawen uddisen………..58
3 .3.1. Ismawen icuden ɣer yemdanen ……….58
3 .3.2. Ismawen icuden ɣer yiɣersiwen……….59
3 .3.3. Ismawen icuden ɣer yimɣan………...61
3 .3.4. Ismawen icuden ɣer trakalt ………64
3 .3.5. Isamawen icudden γer waman………67
3 .3.6. Ismawen icuden ɣer yini………...69
3 .3.7. Ismawen icuden ɣer tγawsa………70
3 .3.8. Ismawen icuden ɣer wussan………....71
3 .3.9. Ismawen icuden ɣer urbib………...72
3 .3.10. Ismawen icuden ɣer tdiyanit……….72
3 .4. Assaγen inmawalen / isnamkanen……….73
3 .4.1. Timegdiwt………73
3.4.2.Tameglawalt………...73
3 .4.3. Tamawayt d tettwawit………..74
3.4.4.Tagetnamka………75
3.5. Anamek amaẓlay d unamek ukrif …………..……….……..76
3.5.1.Amerwes ……….76
Taggrayt .……….77 Taggrayt tamatut……….78 Iɣbula ………..80 Tijenṭaḍ……….81 Ammud………..83 Amawal………85
TAZWERT
TAMATUT
Tazwert tamatut
14
Tazwert
Tasnilest d yiwet n tussna i izerwen tutlayt s umata. Ffɣen-d seg-s aṭas n yicaggḍen, gar-asen : tasnilesmetti, taseknawalt, d tesnawalt,..atg.
Taneggarut-a d tin i izerwen amawal, tasnawalt, deg umawal amaziɣ, ɣur-s azal meqqren, acku telha-d ɣur-s unamek n wawalen, d aɣen tettnadi ɣef uẓar d tadra-nsen, gar yiḥricen-is ad d-naf tasnisemt i yellan d yiwen n ucaggeḍ deg tesnawalt tezerrew tadra n yismawen am : yismidden d yismidgen .
Tasnisemt ɣur-s sin n yeḥricen : tasnismiddent i yerzan ismawen imaẓlayen n yimdanen, akked tesmidegt iyerzan ismawen imaẓlayen n yimdanen, akked tesmidegt i yerzan ismawen n yidgan neɣ ismawen irakalen. Ihi yal adeg deg umaḍal yesɛa neɣ yettunefk-as yisem, isamawen n wadeg-a yal yiwen anda i d-ilul, ansi i d-yekka, nzmer ad d-nini belli yal adeg yesɛa isem ulac win ur nesɛi ara, ula d amaḍal-agi d yiwen yisem i yettunefkeni wadeg anda nettidir .
Tazrawt-a terza taɣult n tesnamant meḥsub ismawen n yimukan n yiɣbula n waman am : tiliwa, isaffen, timedwa,…atg . Deg-s ad neɛreḍ ad d-nawi awal ɣef yimsmawen n yimukan-a n temnaḍt n At wasif, ladɣa ayen yeɛnan talɣa d unamek-nsen d wazal i sɛan yismawen-a deg tudert n umdan .
Tazrawt-a d tin yebḍan ɣef yiḥricen-agi :
Aḥric amezwaru n tesnarrayt : deg-s nefkka-d tamukrist, turdiwin, afran n usentel, timental, iswi n leqdic, tarrayt n leqdic i yebḍan ɣef sin tarrayt n wammud d tarrayt n teṣleḍt, asisen n temnaḍt, d usisen n yimsulɣa .
Aḥric wis sin n teẓri yebḍa ɣef kraḍ, ixef amezwaru nemmeslay-d ɣef tesnisemt d tesmidegt, tasnamant d ayen yeɛnan asentel n tezrawt-agi, nefka-d tabdut-is d yiẓuran n waman, syen akin nefka-d timusniwin icudden ɣur-s d kra n tbadutin, ma deg yixef wis sin : d ixef n tesnalɣa nɛreḍ ad d-nefk asileɣ n umawal n tmaziɣt . Ixef wis kraḍ : d ixef n tesnamka deg-s nemmeslay-d ɣef wassaɣen inmawalanen / isnamkanen .
Aḥric wis kraḍ : d aḥric n tesleḍt tasnalɣamkant newwi-d deg-s awal ɣef yismawen igejdanen n yiɣbula n waman syin nebḍa ismawen-a ɣef sin : iḥerfiyen d wuddisen yal yiwen s taggayt-is .
Tazwert tamatut
1-Tamukrist
Dacu-ten yismawen icuden ɣer tesmamant deg temnaḍt n At wasif ? Seg usteqsi-a uzzaren-d yesteqsiyen inaddayen :
-Amek ulɣen yismawen-a ? -Dacu-t unamek-nsen :
1/- ɣer yimsulɣa ?
2-Turdiwin
Deg tazwara n leqdic-a nruḥ s kra n turdiwin : Ahat talɣa n tuget n yismawen d tuddist .
Yezmer lḥal ismidgen sɛan assaɣ ɣer yisem n umdan,tarakalt, tafellaḥt d tudert n yal ass .
Yezmer d akken tadra n tuget n yismawen-a d inaṣliyen n tmaziɣt ur yeggit ara deg-sen ureṭṭal .
Awalen-agi cudden ɣer yimukan n waman s tuget, deg kra n teswɛin ɣer wayen nniḍen.
Ahat anamek n wawalen-a icud ɣer tḥkayin, amerwes, d wassɣen isnamkanen .
Aḥric n
Aḥric n tesnarrayt 1. Aḥric n tesnarrayt 1.1. Afran n usentel
Nefren asentel-a acku yesɛa azal d ameqran deg usebgen n wayen yerzan tadra d umezruy n kra n temnaḍt, acku asmideg iḥerziten ladɣa deg tallit-a i deg nettidir anda ttruḥun yismawen iqburen, tteẓẓun deg wadeg-nsen ismawen-nniḍen, anda tuget-nsen d ijenṭaḍen .
Deg leqdic-a ad neɛreḍ ad nexdem tazrawt tasnalɣamkant n yismawen i icudden ɣer yimukan n waman deg temnaḍt n At wasif , d usebgen n wazal d unamek i sɛan yismawen-a.
1.2. Timental
Leqdic-a ad d-yawi ɣef tesmamant deg temnadṭ n At wasif deg Tizi-wezzu, ger tmental-a ara aɣ-yeǧǧen ad d-nefren asentel-a :
Azal i tesɛa tesmamant deg tudert n umdan. Lexṣaṣ n tezrawin ɣef leqdic-a.
Asekfel d usisen n wawalen yerzan tasmamant i wakken ur ten-ntettu ara.
1.3. Iswi n tezrawt
Iswi n tezrawt-a d asebgen n talɣa d yinumak n wawalen-nni d wazal i sɛan deg temnaḍt-a.
1.4. Tarrayt n leqdic 1.4.1. Tarrayt n wammud
Akken ad nessiweḍ ɣer yiswi n tezrawt-a neḍfer tarrayt n tsastant n wannar, anda i nessexdem asekles i wakken ad d-negmer ammud n yismawen i icudden ɣer yimukan n waman ,aya yeṭṭef aṭas n wakud anda nebda deg waggur n yennayer, nesteqsa imdanen imeqqranen, askasi yid-sen d win i d-yellan s tutlayt n yal ass, isteqsiyen llan-d s ubrid isehlen yettwafhamen :
D acu-ten yismawen n yimukan n leɛwanṣer, ama d leɛwanṣer, isaffen , tiliwa, timedwa…atg, amek i asen-semman, d acu-t unamek-nsen ɣer yimsulɣa. Ma d uguren i d-nufa:
Aḥric n tesnarrayt
19
▪ Lbeɛdan n temnadṭ.
▪ Llan yimsulɣa i iqeblen ad nessexdem allal n usekles, llan wid yugin.
▪ Llan yimsulɣa i aɣ-d-yefkan ismawen s yinumak-nsen llan wid i d-yefkan ismawen melba anamek qqaren-d belli akka iten-id-nufa.
1.4.2. Tarryt n tesleḍt
Tarrayt i neḍfer d tarrayt n waway i yellan d armud agemawi i bedden ɣef wayla afutlayan n umslay, ɛlaḥsab n taggayin timaẓlayin n uẓunẓu s ɣur Aristote ad nessebgen tasleḍt n unamek n tayunin timawalanin .
Teṣleḍt-a treṣṣa ɣef usismel n yismawen n yiɣbula n waman i d-negmer, deg-s ad neɛreḍ ad nessismel ismawen-a ɛlaḥsab n taggayt i ɣer cudden : (imdanen, iɣersiwen, imɣan, ini,...atg ), syin akin ad-d nefk talɣa d unamek n yal aferdis seg yismawen-a .
1 .5. Asisen n temnadṭ At wasif
D taɣiwant n waɣir n Tizi-wezzu deg lezzayer,tezga-d deg unẓul n lwilaya n Tizi-Wezzu, seg ugafa tqubel-itt-id temnaḍt n At yanni, seg usamer tamnaḍt n Ibudraren, seg umalu tamnaḍt n At tudert, ma seg unẓul lwilaya n tubirett, tesɛa azal n 27 n tuddar, deg-s azal n 10313 n yimezdaɣ deg (2008),ad naf azal n 600 n yimezdaɣ / Km² ,tamnaḍt-a tezga-d s ddaw n udrar gar asen azaln 1638 n lmitrat deg umkan qqaren-as ʺTaleṭṭaṭʺ, d tin yettwabnan γef wasif,γef waya i tettusemma At wasif .
1 .6. Asisen n yimsulɣa
Isem n yimsulɣa Tuzzuft Awtay Tawsit-nsen
At yaḥya (N) D tamṭut 63 n yiseggasen Ur teɣri ara. Benḥmed (M) D tamṭut 74 n yiseggasen Ur teɣeri ara. Bellabud (B) D tamṭut 76 n yiseggasen Ur teɣri ara.
Galuz (M) D tamṭut 68 n yisegeggasen Aswir wis semmus.
Si mḥend (B) D argaz 62 n yiseggasen Ur yeγri ara.
Aḥric n tesnarrayt
n tesnawit. Derbal (A)
D argaz 43n yiseggasen Aseggas wis sin n tesnawit.
Mennad (w) D tamṭut 71 n yiseggasen Ur teɣri ara. Mejber (w) D tamṭut 72 n yiseggasen Ur teγri ara.
Ali yeḥya (R) D argaz 78 n yiseggasen Aswir wis
semmus n uγerbaz amezwaru.
Musuni(Ԑ)
D argaz 52 n yiseggasen Aswir wis 2 n uγerbaz alemmas.
Aḥric
Amezwaru
Tiẓri
Ixef
amezwaru
tasmamant
Aḥric aẓrayan Tasnamant
23 2. Ixef n teẓri
Ilaq ad nẓer akken ixef-a d win yesɛan azal meqqren, imi deg-s ara d-nefk tamuɣli tamatut ɣef usentel n tezrawt-a, deg-s ad d-nemmeslay, ɣef, tismidegt d wannawen-is, d talɣiwin-is, tasmamant d tusniwin iccuden ɣur-s am wakken daɣen i d-newwi awal ɣef tesnawalt, amawal d wawal .
2.1.Tismidegt
Tismidegt d tussna yettekkin γer tesnisemt, terza tazrawt n yisem amaẓlay, ismawen n yimdanen d yismawen n yimukan s umata, tettnadi deg tadra-nsen .
Am wakken i tt-id-yesbadu Dubois (J.) : « tasmidegt d tazrawt n laṣel n
yisemawen n yimukan,d wassaɣen-is akked tutlayt n tmurt, d tutlayin n tmura-nniḍen neɣ tutlyin yejlan . tanga s umata tebḍa ɛlaḥsab n trakalt llan imazzagen n yismawen n yisaffen [tasnimant ], ismawen n yidurar [tasmidrart], imazzagen d aɣen seg temnaḍt ɣer tayeḍ .Talalit n tesmidegt ɣef uɣawas amatu n wassaɣ i yellan gar yismawen n yimukan n tmurt d tutlayt n uɣref-is, anda i
d-yettwasgzay ɛlaḥsab n tezmert n uzbu anadday deg taɣult-a »1 .
Ɣer Mounin (G.) : « Tasmidegt d tussna tasnilsant iswi-is d tazrawt n
yismawen imaẓlayen n wadeg .»2
Ma yella d Haddadou (M./A.) yenna-d Tasmidegt « iswi-is d tazrawt n
yisem n wadeg, d tanḍfart n tesnilest. tettwakkes-d seg tesnisemt neɣ tazrawt n yismawen imaẓlayen yesɛan aṭas n yismawen n wadeg, d tazrawt n yismawen n yemdanen naɣ tisnismiddent. Tanekmart n tesnilest n tesmidegt txeddem tasledṭ n talɣiwin-is, ilnumak-is tettaǧǧa-d later n temhazt-is timsislit akked tesnamka »3.
2.1.2. Annawen n tesmidegt
1
Dubois (J.), Le dictionnaire de linguistique et des science du langage, larousse, 1er Ed,
paris,1994, p.485 « La toponymie est l’ étude de l’origine des noms de leurs rapports avec la langue du pays, (…) des substrats dans ce domaine .»
2 Mounin (G.), op.cit, p.326 : « Discipline linguistique dont l’objet est l’étude des noms
propres de lieu .»
3Ḥaddadou (M./ A. ), Dictionnaire toponymique et historique de l’Algérie, Ed, Achab,
Tizi-ouzou, Algérie, 2012, p.13 : « dont l’objet d’étude est le nom de lieu, est une discipline de la linguistique . Elle relève du l’onomastique ou étude des noms propre qui comporte, (…) à
Aḥric aẓrayan Tasnamant
Aken i d- sbadun imusnawen tismidget yakan, d tussna i izerwen tadra n yismawen n yidgan ihi aṭas n wannawen i tesɛa.
Haddadou (M./A.) yewwi-d awal, « Imazzagen n tesmidegt iwin tannumi n
usismel n yidgan ɛlaḥsab n ugama-nsen, ad nessebgen aṭas n wannawen :
Ismudrar : isem yuleɣ ɣer yiferdisen n ugazal, idurar, awrir, aqerru,
(Atlas, Djurdjura, Hoggar, Zaccara…)
Tasnamant : isem yuleɣ ɣer waman, (Maalma, Oued souf, Dayat
Es-stel…)
Ismawen n umagdal (Hagionyme ): isem yulaɣ ɣer umagdal (Sidi
Bel-Abbas, Lalla Maghnia, Sidi Baloua…)
Ismawen n yibrdan (Odonyime) : isem yuleɣ s ubrid n teywalt ( Taghit, El
kantara…).»4
Ma yella Slimani (H),
« Ismawen imeẓyanen n yidgan (La microtoponymie) : ismawen n
imukan n yimzdaɣ
Tasmidegt tamaẓlayt tinit(La toponyime proprement dit) .»5 2.1.3.Talɣiwin n tesmidegt
Tasmidegt tetta-d s waṭas n talɣiwin yettuɣalen ɣer yilugan n tutlayin i ɣer tettuɣal akked umhaz-is.
Haddadou (M./ A.) yewwi-d awal fell-as « Ismidgen n lezzayer llan ɣef
waṭas n yismawen imsihren, slid kra n yismawen n wadeg . Aṭas n yismawen sɛan talɣiwin n taɛrabt (Larbɛa Nath Irathen neɣ Khemis El khecna ) ma yella ttabaɛent ilugan n talɣa n tutlayin-a ( asuddem s uḍfar, asuddes, unti, asget ),
wiyaḍ mmalen-d akarif i d-yessbganen tamhezt .»6
4
Ibid, P. 16 : « Les specialists de la toponymie ont pris l’ habitude de classer les lieux selon leur nature on distingue plusieures types (…) n teywalt ( Taghit, El Kantara …) » .
5Slimani (H), Toponyime au Dahra au nord su chelf, Mémoire de magister (Siences du
langage ) .« La Microtoponyimie ou l’éude des noms des lieux dits ou pen habités, les forêts, les chateaux et les fermes isolées . La toponymie proprement dit : c’ est l’étude
d’aglomération humaine comme les villes, village et hameaux .» 6
Haddadou (M ./A.) , op.cit, 16-17 : « Les toponyme Algériens sont pour la pluparet des noms communs, à l’exeption de quelque noms propres , (…) d’autre présentent des figement, qui témoignent d’une evolution » .
Aḥric aẓrayan Tasnamant
25 2.1.4.Tasmamant
Awal n tesnamant d win iwumi qqaren s tutlayt n tefransist ″Hydronymie ", Yekka-d seg tutlayt n tegrigit taqburt .
"Hydros" : anamek-is s tefransist " Eau " anamek-is s tmaziɣt "Aman". "Onoma" : anamek-is s tefransist " Nom"anamek-is s tmaziɣt"Isem " Tasnamant d aḥric yettekkin ɣer tesmidget, d tussna yettnadin ɣef yismawen n yiɣbula n waman .
ɣer Dubois (J.) tasnamant, « d aḥric n tesnisemt i izerwen ismawen n
tsenbar n waman »7.
2.1.4.1. Izuxan n waman
Aṭas n yiẓuran i seg id-tekken waman deg ugama yebedr-iten-id Al hazzaz (A.R.) :« Ad d- naf aman deg ugama bḍan ɣef kraḍ n yimmaken isengamanen :
- Asaka amengi : am yilel, isafen, timedwa,…atg - Asaka n tedɣert : am udfel inetwali deg yidurar .
- Asaka n lehwa : ad naf aman deg usaka-a am uragget n waman .
Ad d-naf aman deg ugama bḍan ɣef :
- Aman iɣummanen : ad ten-id-naf deg yilil, isaffen…atg.
- Aman ugeffur : d aman izedganen, anda fessin deg-s mi ara d-ɣlin kra n
lgaz yellan deg yigenni am "luxygen"d "oxyde carbon"
- Aman n yisaffen : d aman n ugeffur deg-s aṭas n tɣawsiwin tidɣert i yellan
deg-s .
- Aman n leɛwanṣer : bḍan ɣef sin : leɛwanṣer imeqqranen, leɛwanṣer
imeẓyanen.
- Aman n yilel : i yeṭfen aḥric ameqqran d waman yellan deg ddaw n
tmurt.»8.
7
Dubois (J.) ,op.cit, p.285 : « L’ydronymie est la partie de l’ onomastique qui étude les noms des cours d’eau » .
8
www.kutub.info/lib rary/book/ 7248’,ﺪﺒﻋ نﺎﻤﺣﺮﻟا زاﺰﮭﻟا ,« تﻻﺎﺣ ثﻼﺛ ﻲﻠﻋ ﺔﻌﯿﺒﻄﻟا ﻲﻓ ءﺎﻤﻟا ردﺎﺼﻣ ﺔﯿﺋﺎﯾﺰﻓ ﺎھﺮﻧ ﻲﺘﻟا ﺔﯾﺪﯿﻠﺠﻟا تﺎﺤﻄﺼﻤﻟا و جﻮﻠﺜﻟﺎﻛ ﺔﺒﻠﺻ ﺔﻟﺎﺣ ﺔﯿﻨطﺎﺒﻟا هﺎﯿﻤﻟا و تاﺮﯿﺤﺒﻟا و رﺎﮭﻧﻻا و رﺎﺤﺒﻟا هﺎﯿﻣ ﺔﻠﺋﺎﺳ ﺔﻟﺎﺣ
Aḥric aẓrayan Tasnamant
2.1.4.2. Azal-is:
Tasnamant d tussnayettnadinɣefyismawen n yiɣbula n waman, tettnadi ad tsegzianamek-nsen,seg-s nezmer ad d-nsekfelamawal n tutlaytyettwattunakken i nezmer ad dnafassaɣyellangertutlayt,ladɣadegumezruy d yedles, taṣleḍt.
Ayayettɛawandeglebni n yidles n tmetti.
2.1.4.3. Timusniwin icudden ɣer-s 2.1.4.3.1. Tarakalt
Dubois (J.) « D aḥric n tasnantala yeɛnan s usideg n yicalan n tutlayin
qqaren-as tarakalt tutlayant .yettunaḥsab d tawwurt n tjerrumt tasemyifant
(grammaire compare).»9
2.1.4.3.2.Tagmuẓart
Dubois (J.) « d anadi n wassaɣen iyezmer ad ten-yesɛu wawal amaynut
akked wawalen iqburen fell-as . Di tesnillest tanmezrayt : tigmuẓart d taneḍfart
yesɛan iswi n usegzi n umhaz n wawalen deg wakud » .10
2.1.4.3.3. Amezruy
« Neqqar amezruy n tutlayt i tegrumma n yibeddilen yettḥazen taɣssa-ines
deg wakud timezgerkudt .»11
2.1.4.3.4. Tasnilest
Mounin (G.) « d tusna n umslay, ihi d tusna taɣawsant, d taglamant, d
timsgzit n tɣessa n twuri (tasnilsant taydkudant) akked umhaz deg wakud n
(tesnilest tazgerkudant) n tutlayt tinegmanin alsan ».12
ﻲﺑﻮﻨﺠﻟا و ﻲﻟﺎﻤﺸﻟا ﻦﯿﺒﻄﻘﻟا ﻲﻓ ﺔﺻﺎﺧ ( ) هﺎﯿﻣ ﻢﺠﺤﻟا ةﺮﯿﺒﻛ ﻊﯿﺑﺎﻨﯾ و ﻢﺠﺤﻟا ةﺮﯿﻐﺻ ﻊﯿﺑﺎﻨﯾ ﻦﯿﻋﻮﻧ ﻲﻟا ﻢﺴﻘﻨﺗ و ﻊﯿﺑﺎﻨﯿﻟا هﺎﯿﻣ ﻟا و تﺎﻄﯿﺤﻤﻟا ضرﻻا ﻦطﺎﺑ ﻲﻓ ةدﻮﺟﻮﻤﻟا هﺎﯿﻤﻟا ﻲھ و ﺔﯿﻓﻮﺠﻟا هﺎﯿﻣ ةﺮﯿﺒﻜﻟا ﺔﺒﺴﻨﻟا ﻞﺜﻤﺘﺗ رﺎﺤﺒ «
9 Dubois (J.), op.cit, p .218 « La partie de la dialectologie qui s’occupe de localiser les unes
par rapport aux autres les variation des langues s’appelle le plus souvont géographique linguistique. Elle est d’une certaine manière issu de la grammaire comparée ».
10
Ibid, P.187 «L’étymologie est la recherche des rapports qu’un mot entretient avec une autre unité plus ancienne qui en est l’origine . En linguistique historique, l’étymologie est la
discipline qui a pour fonction d’expliquier l’evolution des mots en remontant aussi loin que possible dans le passible dans le passé, souvent au-de là méme des limites de l’idiome étudie, jusqu’à une unité dite ″étymon″, d’ou’ on fait dériver la forme moderne».
11
Ibid, P.233 On appelle histoire de la langue l’ ensemble des changement qui affectent sa structure au cours du temps».
Aḥric aẓrayan Tasnamant
27 2.1.4.3.5. Tamsislit
« s wansay, irem ″tamsislit″ yemmal-d tafurkect n tesnilest i yzerwen isger
anmesli n umeslay s tenmegla ɣer taɣulin tiyaḍ am :
Tasnalɣa, taseddast, amawal, tasnameka ».13
2.1.4.3.6. Tasnawalt
D yiwen n uḥric gar yeḥricen n tesnilest i izerwen amawal .
Yesbadu-tt-id Dubois (J.) « Tasnawalt d tazrawt n umawal n yiwet n
tutlayt deg wassaɣen-is d yiswiren-nniḍen n tutlayt, asnimeslan, ladɣa taseddast d yimeskaren inimeslan, ladɣa taseddast d yimeskaren inmettiyen, idelsanen. Tasnawalt tettuneḥsab am tezrawt tussnant n temsukin n umawal d taneḍfart
tamaynut .»14
2.1.4.3.7. Amawal
Amawal yemmal-d tagrumma n tayunin deg yiwen n wadeg, yettbeddil seg wakud ɣer wayeḍ, yettnerni yenna-d Mounin (G.) « Amawal d tagrumma n
tayunin tisnamkanin n yiwet n tutlayt deg yiwen n wakud .»15
ɣer Lehmann (A.) / Françoisse (M.B.) « Tagrumma n wawalen n tutlayt i
ixeddmen amawal-is.tagrumma-a tettili temsukt gar wassaɣen n tayunin-is tettwabḍa ɛlaḥsab n umḍan n umattay, ur llin ara d ufrigen, d wayen i
asen-d-yezzin maci d usbiḍ s talɣa tamagdezt .»16
12Mounin (G.),op.cit, p. 204-205« Science du langage, c’est-a-dir eétude objective,
descriptive et explicative de la structure, du fonctionnement ( linguistique synchronique) des langues naturelles hu (linguistique diachronique) des langues naturelles humaines »
13
Dubois (J.), op.cit, P.361, «Traditionnellement, le terme de phonétique désigne la branche de la linguistique qui étudié la compsante phonique du language, par oppostion aux autres domaines : morphologie, syntaxe, lexique, sémantique ».
14
Ibid, p.281 : « la lexicologie est l’etudes du lexique du vocabulaire d’une langue, dans ses relations avec les autre composants de la langue, phonologique et surtout syntaxique, et avec les vacteures sociaux, culturelle et psychologique . La lexicologie, conçue
comme étude scientifique, et psychologique . La lexicologie, conçue comme étude scientifique des structures du lexique, est une discipline récent »
15
Mounin (G.), op.cit, p.130 : « Le lexique, et l’ensembel des unité significatives d’une langue donnée à un moment donné de son histoire ».
16
Lehman (A.)/François (M.-B.), Lexicologie, Sémantique, Morphologie, Lexicographie, Ed Armand colin, 4eme edition, paris, 2014, p. 15 :«l’ensembel des mots d’une langue constitue son lexique . Cet ensembele est structuré par des relations enter ses unités, il se diversifie
Aḥric aẓrayan Tasnamant
2.1.4.3.8. Awal
Tutlayt s umata tebna ɣef wawal, aneggaru-a yal amusniles amek i t-id-yesbadu.
Ɣer Sadiqi (F.) « awal deg tmaziɣit d tamsukt tasnalɣant tasemlalt,
tasemlalt-a d tin ilaqen iwakken akala n usileɣ n wawal-a ad yili s uẓar i yellan
yenteḍ ɣer tecredṭ iwumi nezmer ad nernu yiwen n umḍan amcali n yiwsilen ».17
Ma yella ɣer Lehmann (A.) « Yal taɣult n tesnilest ilaq ad d-tesbadu tayunt-is :
tayunin n temsislit akked tesnimeslit d imesli akked imeslic, tayunt n tseddast d tafyirt, tayunt n umawal d ayen yettusemman awal- tulut n wawal d win yeddsen
s kraḍ n yiferdisen : talɣa, anamek akked tesmilt tanseddast .»18
Deg yixef newwi-d awal ɣef, tismidegt d tesmamant akked timusniwin i yeccuden ɣer-s am wakken i d-newwi awal ɣef tesnawalt d umawal d wawal, maca aḥric-agi ur yelli ara d ummid alama nemmslay-d ɣef usileɣ n umawal di tmaziɣt ara d-naf deg yixef i d-teddun .
selon un certain nomber de variabeles, il n’est pas clos, et ses contours ne sont pas fiscé de maniére absoulue ».
17
Sadiqi(f.), Grammaire du berbère,Ed Afrique orient, Maroc, 2004, p.80 . « Le mot en berbère a une structure morphologique complexe . Cette complexité est due au fait que le processus de la formation de ce mot se fait d’abord à partir d’une racine qui est ensuite encastrée dans un schème auquel peut s’ajouter un nombre variable d’affixes » . 18
Lehmann (A.)/Françoise(M. ,B.), op.cit, p.15 .« Chaque domaine de la linguistique doit définir son unité : les unité de la phonétique et de la phonologie sont et
Ixef wis sin
tasnalɣa
Aḥric aẓrayan Tasnalɣa
Ixef wis sin : Tasnalɣa
Deg yixef-a, ad d-nemmeslay ɣef wamek i d-yettili usileɣ n umawal deg tmaziɣt, anda ara d-nawi awal ɣef tesnalɣa , aẓar, isem, asuddes, areṭṭal
2.1.Tasnalɣa
Tasnalɣa d tussna i izrwen talɣa d lebni n wawal akken tebɣu tilli ama d amyag ama d isem, ɣer Mounin (G.) « Tasnalɣa d tazrawet n talɣiwin i
yeskanayen awalen deg tutlayt, d ubeddel deg talɣa n wawalen i wakken ad d-ssebgen assaɣen ɣer wawalen-nniḍen n tfyirt d yikalalen n usileɣ n wawalen
imaynuten .»1
2.2. Aẓar
Aṭas n tbadutin i d-yellan ɣef tɣessa n uẓar deg tmaziɣt .
Ɣer Ḥaddadou (M./A.) « Dayen isehlen, ad neḍfer yal asegzawal n
tmaziɣt ad t-nakez, deg uzrar n wawalen, iferdisen ifeggagen imsihren . Iferdisen-a ttwasilɣen, ɛlaḥsab n tesniremt n yimusnilsen imazzagen, aẓar. wagi
yettwasbadu am tegrumma n tergalin, yettilin s tmerna n teɣra d yimerna d
ubeddel amsislan .»2
Aẓar fell-as i yers unamek amatu n wawalen I d-yefrurin seg-s .
Ɣer Sadiqi(F.) « iẓuran di tmaziɣt ttilin s talɣa n umḍan amattay n
tergalin yettusemman ifeggagen . Iẓuran addayen i yesɛan yiwet n tergalt s unamek n wid yesɛan yiwen n ufeggag am "f" → af, ,"g" → eg . Zemren ad illin isinergalen am "bd"→ bed, neɣ "ɣr"→ ɣer, akerḍargal am "bdr"→ bder, akuẓergal am "snfl"→ senfel, anaw-a aneggaru n uẓar yettili-d tikwal s uslagwal ihi s uslag n yiwen seg yifeggagen-is "frfr"→ ferfer.»3
1
Mounin (G.), op.cit, p.221 : « étude des formes sous-les quelles se présentent les mots dans une langue, des changement dans la forme des mots pour exprimer leurs relations à d’autres mots de la phrase, des proccsseus de formation de mots nouvaux»
2
Haddadou (M.A.), op.cit, p.35 : « Il est facile, en consultant n’imporete quel dictionnaire de berbére, de reconnaitre, dans une série de mots, des élément radicaux communs . ces éléments, selon la terminologie des linguistes sémitisants,(…) sa coloration phonique » 3
Sadiqi (F.), op.cit, p. 80 :« Les racines en berbére sont forméer d’un nomber variable de consonnes appelées radicales . Les racines minimales sont monolitéres on ce sens qu’elles comportent une seule radicale comme ″f″ ″donner″ ou ″g″ etre faire, mettre″. Elles peuvent aussi étre bilitéres comme bd ″se lever″ ou Rr ″lire″, trilitére comme krd ″peigner″ ou bdr ″mentionner″, Ou quadirilitéres comme lRzm ″se tordre″ ou snfl ″cacher″. Ce dernier type de
Aḥric aẓrayan Tasnalɣa
32 2.2.1. Asufeɣ n uẓar
Ɣer Tidjat (M.) Iwakken ad d-nessufeɣ aẓar seg wawalen ilaq ad yili ilmend n yittewlen-a :
- Di tazwara ilaq ad nerr tayunin timawalanin n unmawal ɣer wannaḍ i waken ad nnaf aẓar .
- Iẓuran i ɣef i d-yeḍra ubddel neɣ teɣli-asen tergalt n ufeggag neɣ s temhazt tamsislant n tutlyt zemrent ad d-uɣalent kra n tergalin deg kra n tayunin-is .
- Anda ara d-naf tussda ilaq ad d-nessebgen tilin n snat n tergalin tinaṣlyin Md: kker → nker
Ticcert → tiskert
- "Z" di tazwara n unmawal i yesɛan afeggag timsiwelt yezmer ad yili d alɣac n usuddem "s"
Md : zenz → senz
"Zenz" d asemres aḥerfi amsislan n "senz" i yellan d aswaɣ n ″enz″
- "Azduz" yettili-d s ugamɣur n ulɣac -s- n asduz, isem n wallal n umyag "ddez"
Md: azduz → asduz 2.3. Isem
Isem d awal anumas i d-yemmalen amdan, aɣersiw, neɣ taɣawsa . Aneggaru-ya yezmer ad yili d amdwan neɣ d akmam, d ayen i d-izettin deg wallaɣ, ur nezmer ad t-nzer neɣ ad t-neṭṭef, ma d akmam d win yerzan ayen iwumi nettḥulfu, i nẓer, i nettaṭṭaf .
Ɣer Nait zerrad (K.) « Isem d awal amcali . yemmal-d amdan neɣ aɣersiw
neɣ taɣawsa, isem yettbeddil ilmend n tewsit ( amalay, unti ) n umḍan (asuf, asget ) n waddad (ilelli, amaruz ) .»4
racine s’obtient parfois par le biais de la réduplication, c’est-à-dire par un dédoublement de l’une de ses radicales : flfl ″assaisionner″ ou frfr ″voler″. »
4
Nait zerrad (k.), grammaire moderne du kabyle, Ed kathala, 22-24, paris, 2001, p. 31 : « Le nom est un mot variable . Il designe une personne, un animal ou une chose . Le nom virie en genre (féminin, masculin), en nombre ( singulier, pluriel ) et en état (libre, annexion ).»
Aḥric aẓrayan Tasnalɣa
2.3.1. Isem aḥerfi
Yeṭṭafar taggayt n umawal, yettas-d d yiwen n wawal wer ticraḍ n tissudma, neɣ tuddsa, yesɛa ticraḍ tigejdanin .
ɣer Sadiqi (F.), « Tamaziɣt tesɛa senat n taggayin n yismawen :ismawen
imaẓlayen d yismawen imagnuten :
Ismawen imaẓlayen : Isamawen imaẓlayen mmalen-d ya ismawen n yemdanen
(ismidden / ismenba) am :faḍma, ḥmad neɣ n yidgan (ismawen n temdinin neɣ tuddar) am aẓru, imin tanunt neɣ tanant .Ineggura-a qqaren-asen daɣen ″ismidgen″. Attewlan n yismawen imaẓlayen d wid ur nesɛi ara amgay ɣer yineflusal n umḍan d aɣen ur nettawi ara imguccal .
Ismawen imagnuten : ismawen imagnuten zemren ad ilin ya d ikmamen neɣ d
imadwanen . Ismawen imagnuten ikmamen zemren, deg tuɣalin-nsen ad ilin ya d imuddiren am : tameṭṭut, agmar neɣ d irmuddiren am : tiflut,iril,tigmi d tefsut .
Deg yisemawen imadwanen, zmren ad d-mlen tudert, tançiMalt akked tayri ».5
2.3.2. Ticraḍ n yisem
Isem ɣur-s kraḍt n ticraḍ tigejdanin : tawsit, amḍan, addad . 2.3.2.1.Tawsit
D ticreḍt n yisem yeddes ɣef umalay d wunti maca tilin-t-d tsuraf.
Ma d Imarazen (M.), yenna-d « Asisimel s tewsit, yemmal-d taggayt-a
tajrrumant n yismawen nettak azal timaẓlayin talɣanin akked / neɣ isnamkanen.
Daɣen, mmalen-d amalay, unti akked urwase (amsiher ).»6
Isem amaziɣ yesɛa snat n tewsatin : Amalay / Unti , Isem amalay ibedu s umata s yiwet seg teɣra timezwira ( neɣ uzwir n waddad ) a, i, neɣ u .
5
Sadiqi (F.), op.cit, p.107-108 . « Le berbère contient deux grandes sous-classes de noms simples : les noms propres et les noms communs (…) à leur tour, être soit animés comme tametut ″femme″, agmar chevale ou inanimés comme tiflut ″porte″, iril″ montagne″, tigmi ″maison″et tafsut″printemps″. Quant aux nols abstrait en peut citer tudert ″vie″, tançiMalt ″relation de sang ″ et tayri″amour″.»
6
Imarazen (M.), Eléments de morpho-syntaxe kabyle, Edition El Amel, 2014, p. 17 .: « En décrivant la classification en genre, en designe cette catégoration grammaticale des noms en se basant sur des propriétés formelles et / ou sémantiques . Ainsi, ou distingue le masculain, le feminin et le neutre (commun). »
Aḥric aẓrayan Tasnalɣa
34 Md : afus
iles ul
Ismawen i ibeddun s teɣri d imalayen, maca llant tsuraf . Md : ulli
Kra n yismawen imalayen ur sɛin ara tiɣri tamzwarut . Md : laẓ, seksu, beṭṭu
Aṭas n yirmawen ttuɣalen ɣer umawal n yimɣan ibeddun s " Wa " Md : Waḥrir, wajdim, waɣzen
Irettalen keffun s tergalt ttilin s umata d imalayen . Md :leqlam, zzman
Isem unti, yettwasileɣ s umata ɣef umalay s tmerna n uzwir akked uḍfir "t"
Md : amɣar → tamɣart
Yessebgan-d neɣ yemmal-d imsemzi, tawatemt neɣ isem n tayunt tamegrut ( imɣi, aɣersiw ) yezmer ad yesɛu anamek amsekru
- Imsemẓi Md : axxam → taxxamt - Tawtemt Md : ayedi → taydit
- Tayunt tamegrut Md : azemmur → tazemmurt - Amsekru Md : argaz → targazt
Kra n yismawen imalayen ikeffun s " ḍ" neɣ "d" : targalt tanggarut n
wunti tettuɣal " ṭ" tikkwal s " t " Md : ayaziḍ → tayazidṭ
Md : agellid → tagellidt
Kra n wuntiyen sɛan afeggag yemgaraden ɣef umalay Md : argaz → tamettut
iḥiqel → tasekkurt 2.3.2.2. Amḍan
D taggayt tajerrummant I yessemgaraden gar wasuf d usegt .
Imarazen (M.) « Asismel s umḍan yettili-d ɣef yimudduren akked
Aḥric aẓrayan Tasnalɣa
imettsiḍen . maca ilaq ad nẓer d-akken llan yismawen ur ttemettsiḍin ara, am (laẓ, fad, seksu, akal.)»7
Taqbaylit tesɛa asuf d usget, ad d-nessebgen kraḍt n tewsatin n usget : asget azɣaray ( timerna n uḍfir ), asget agensan ( tamlellit tagensant ) akked usget yedduklen (aḍfir +tamlellit tagensant ) kra n yismawen nettaf-iten kan deg usget
Md : aman, medden, ilefḍan . maca tikkwal nettaf asuf-nsen Md : idammen → idim
Timẓin → timẓet Kra nniḍen ur sɛin ara asget Md: tidet, tiɣrit, tagella
Ismawen igtnamkanen zemren ad sɛun asget yemgarden yettili ɛlaḥsab n unamek Md : iri → irawen
Iri → ir 2.3.2.2.1. Asget aẓɣaray
Asget-a yettaleɣ s temerna n uḍfir i yisem, tiɣri tamzwarut "a " tettuɣal "i" Md : amɣar → imɣaren
ameksa → imeksawen 2.3.2.2.2. Asget agensan
Yettaleɣ s temlellit n teɣri tagensant, ur yesɛi ara aḍfir Md : awetul → iwtal
Tamurt → timura Amayeg → imuyag
7Ibid, p. 39 : « La classification en nomber est fait sur les animés et les nom animés comme
des entités ou en groupes . seulement, il faut noter qu’il existe des noms non comptabeles comme ( laẓ, fad, seksu, akal.)»
Aḥric aẓrayan Tasnalɣa
36 2.3.2.2.3. Asget yedduklen
Yettaleɣ s tmerna n uḍfir d temlellit n teɣra Md : Aẓekka → iẓekwan
Tamda → timedwin Aceqquf → iceqfan 2.3.2.2.4. Asget n yireṭṭalen
Ireṭṭalen i d-yettwasusrun s teqbaylit sɛan ilugan am wid n yismawen n teqbaylit, s umata sɛan ticreḍt n usget aẓɣaray .
Md : ajadarmi → ijadarmiyen Taktabt → tiktabin
Ismawen inaṣliyen n teɛrabt ttɣimin tikkwal deg usget-nsen anaṣli Md : ccɣel → lecɣal
Rradyu → rradyuwat 2.3.2.2.5. Asinan
Imarazen (M.) «Tamaziɣt, am tuget n tutlayin, ur tessin ara talɣa n usinan
yellan d asuddem seg ufeggag n yisem, am win i nettaf di taɛrabt .Ɣas akken,
yella deg tmaziɣt, kra n yisinanen ireṭṭalen seg tutlayt n teɛrabt »8 .
Md : yumayen, cehrayen, ɛamayen,xeṛfayen, cetwayen . 2.3.2.3. Addad
Isem amaziɣ yesɛa sin waddaden : addad ilelli, addad amaruz . 2.3.2.3.1. Addad ilelli
Mi ara yili yisem iman-is ur yeqqin ara ɣer wawal-nniḍen, ur d-yittili ara deg-s ubeddel .
8 Imarazen ( M.), Manwel de syntaxe berbére, étude réalisée pour le compet du haut
commissariatà l’amazighité,HCA,2007, p.26. :« Le berbére, comme la plupart des langues, ne connait pas de forme de duel qui serait dérivée du radicaldu nom, comme on leretrouve en arabe »
Aḥric aẓrayan Tasnalɣa
Ɣer Imarazen(M.) « Ad nini ɣef yisem yella deg waddad ilelli mi ara yili
deg talɣa timezgit anda ara yili bera n wuddus .»9
2.3.2.3.2. Addad amaruz
Mi ara yili yisem yurez ɣer wawal-nniḍen, yerna yettili-d fell-as ubeddel deg tazwra .
Imarazen (M.) « Isem yettili deg waddad amaruz mi ara d-banen yinfalen
deg uḥric aneccaw : iganfalen deg teɣri tancawt d /neɣ asezwer n tezgeniɣrit .»10
Addad amaruz n yisem yettili-d s ubeddel n teɣra tamezwarut deg kra n yisatalen ijerrumanen : azwar n "w" neɣ " y" tilin neɣ aɣelly n teɣri tamezwarut.
- Asemlil n teɣri tamezwarut "a" d tmerna n tezgenargalt "w" i umalay, ma d unti ur yettbeddil ara .
a- Amalay : Md : aman → waman asif → wasif b- Unti : Md : tasa → tasa tadimt → tadimt
- Aɣelluy n teɣri tamzwarut "a" d tmerna n tezgenargalt "w" neɣ tiɣri "u" i umalay . a- Amalay : Md : aqcic → weqcic ameksa → umeksa b- Unti : Md : tasraft → tesraft tafunst → tfunast
- Asemlil n teɣri tamezwarut "i" d tmerna n tezgenargalt "y" i umalay, ma d unti ur yettbeddil ara .
9
Ibid, p. 28. :« On dit d’un nom qu’il est à l’etat libre quand il apparait d’un nom qu’il est à l’ état libre quand il apparait sous la forme qu’il prend habituellement lorsqu’il est hors syntagme »
10 Ibid, p.28. : « Le nom est dit à l’état d’annexion marqué lorsqu’il subit des changement
dans sa partie initiale : des modifications dans sa voyelle initiale et / ou préfixation d’une semi-voyelle »
Aḥric aẓrayan Tasnalɣa
38 a- Amalay : Md : izem → yizem iḍ → yiḍ b- Unti : Md : tili → tili tirint → tirint- Tilin n teɣri tamezwarut "i" mebla timerna n tezgenargalt i umalay . Md : izimer → izimer
igenni → igenni
- Aɣelluy n teɣri tamezwarut "i" d tmerna n tezgenargalt "y" i umalay . a- Amalay : Md : isli → yesli irgazen → yergazen b- Unti : Md : tislit → teslit timura → tmura
- Ismawen imalayen i ibeddun s tergalt akked yismawen untiyen ur nesɛi ara ticreṭ "t" deg tazwara d irmeskilen deg waddad .
a- Amalay :
Md : fad, medden, seksu b- Unti :
Md : yelli, weltma
Isem yesɛa addad ilelli d waddad amaruz . Addad ilelli d-win yellan gar
yismawen-nniḍen ilelliyen, addad amaruz yettban-d s umgired n yisatalen iseddasanen : isem n twuri n usemmad amselɣan(neɣ asemmad imsegzi neɣ
daɣen asemmad amselɣan ɛlaḥsab n yimerskaren ) i yeqqnen ɣer tmezdit ( deffir n useɣru ) n yisem neɣ n umqim, isem s wadeg n usemmad agucclan,
isem deffir n tenzeɣt…
-Asemmad amselɣan ameggay
Md : yewwet aqcic → yewwet weqcic -Amqim awsil inetḍen ɣer umyag
Md : teddem-it teqcict, usagem-nni yerẓen -Tamezdit n umqim i netḍen ɣer u umattar
Aḥric aẓrayan Tasnalɣa
Md : anda-t webrid ? 2.3. Asuddes
D yiwen n uberid n usileɣ n umawal yettili-d, s usdukel gar sin n walɣacen imawalanen, i d-yettilin s snat n tarryin : asuddes aduklan d usuddes asedsan .
Ɣer Dubois (J.) « s usuddes, ad d- nessebgen asilaɣ n yiwet n tayunt
tasnamkant seg uferdis amawalan ara yessiwḍen s timmad-is tafulmant deg tutlayt »11.
Ɣer Imarazen (M.) « Asuddes d yiwen gar yeḥricen n usilaɣ amawalan
yettusemres di tmaziɣt ɣas akken ur telli ara daɣen d afares s usuddem . Ayen yessmgaraden sin yiḥricen-a deg usemres .yal iwalacen i d-yettalɣen, asuddes yezmer ad yettusemeres berra, ihi kra n yiferdisen i d-yettalɣen s usuddem ur
zmmiren ara ad ilin siwa deg useddem .»12
2.3.1. Tisekkiwin n usuddes
Imarazen(M.) « Ad d-naf deg tmaziɣt snat n teskkwin n usuddes, uddisen s
useddes aḥerfi n snat n tayunin d waddisen s ugmawal : uddis asedasan, uddis aduklan .»13
2.3.1.1. Uddis s asedsan :
Sin n wawalen myikcamen ulac assaɣ ajeruman gar-asen . Isem + Isem
Md : Iɣes + idis = iɣesdis
11
Dubois (J.), op.cit, p.106 : « par compsition, on désigne la formation d’une untié
sémantique à partir d’élément lexicaux suxeptibles d’ avoire par eux- méme une autonomie dans dans la langue » .
12
Imarazen (M.), op.cit, p. 37 : « La compostion est l’un des procédé de formation lexicale attestés en berbéber méme si elle néest pas aussi productive que la dérivation. Ce qui différencie ces deux procédés réside dans l’usage : chacan des monémes qui forent un composé peut étre utilisé ailleurs, alores que certains élément qui forment le dérivé ne peuvent exister que dans un dérivé .»
13
Ibid, p.37 : « Il existe, en berbére, deux types de compoes les composés par simple juxtaposition de deux unité et les composé s par lexicalisation (compsé synaptiques) .»
Aḥric aẓrayan Tasnalɣa
40 Tiferrett + tizizwit = tiferzizwit Asɣar + asif = asɣersif
Isem +Amyag
Md : ifireɣ + qqes = ifireɛqes Ibi (w ) + qqes = ibiqes
Amyag + Isem
Md : mager + iṭij = mageriṭij
Isem + tanzeɣt + isem = isem Md : ilem + n + idis = ilmendis 2.3.1.2. Uddis aduklan
Qqarn-as talɣa yeqnen s wassaɣ ajerruman .
Imarazen (M.) « D udusen imawalanen ddsen s unmawal yettuḍefern s
yiferdsin ijerumanen .»14 Amyag + isem Md : err aḍar efk tamgerṭ isem + n + isem Md : taxlalt n nnbi tislit n unẓar 2.4. Areṭṭal
D asekcem n tayunt tutlayant seg tutlayt (A), ɣer tutlayt (B), tutlayt, (A) d taɣbalut, tutlayt (B) d nettat i d-ireḍelen .
14
Berkai (A./A.), op.cit, p. 48 : « ce sont des syntagmes lexicalisés copmosé de lexémes joint par des éléments gramaticaaux»
Aḥric aẓrayan Tasnalɣa
Berkai (A.A.) : « D aḥric i deg i d-yettili usikel n uzul utlayan irkelli neɣ
yiwen n uferdis n uzmul-a n tutlyt deg tutlyt-nniḍen .Areṭṭal d tamiḍrant
tanmeɣrut anda ulac tutlyt ur nezmir ara ad tɛeddi fell-as .»15
Ɣer Mounin (G.): « Aseɣerd ɣer yiwet n tutlayt n yiwen uferdis n tutalyt
taberranit . s tenmegla ɣer urwas, areṭṭal seg tutalyt taberranit n yiwet n tayunt
tamawalant s talɣa taberanit .»16
2.4.1. Taggayin n ureṭṭal
Ad d-naf snat n taggayin n ureṭṭal : 2.4.1.1. Areṭṭal agensan
D areṭṭal seg tantala ɣer tayeḍ, maca ilaq ad ilint ttekint ɣer yiwen unagraw utlayan (yiwet tutlayt) .
Ɣer Berkai (A.A.) « D areṭṭal id- yettilin ɣer daxel n unagraw utlayan .
Tutlayt i yesserḍalen, d asaka am umydef ɣef yirṭṭalen ussnanen n tutlayin tirumanin n tlatinit, tettili d tutlayt s umata yettemyilin i tutlayt yettmagaren neɣ yiwet seg tantaliwin n tutlayt .»17
Md : awal ″ tilelli ″ yekka-d seg tantala tatergit, yettwarḍel-d seg tsiwelt n Gurara .
2.4.1.2. Areṭṭal uffiɣ
D areṭṭal n wawal seg tutlayt ɣer tayeḍ .
Ɣer Berkai ( A.-A.) « D areṭṭal i tutlayt i yesɛan tafesna anfud i
yimattayen, i yellan d taberranit s wassaɣ i tutlayt yettmagaren .»18
Md : amicru, lpuṣt, aparabul.
15
Ibid, p.34 : « c’est un procédé qui consiste en un transfert d’un signe linguistique entier ou d’une partie de ce signe d’une langue dans une autre langue. L’emprunt est un phénoméne universel dont aucune langue ne peut se passer » .
16
Mounin (G.), op.cit, p.124 :« Intégration à une langue d’un élément d’une langue étrangére, plus précidsément, en opposition à calque, emprunt à la langue éterangére d’une unité lexicale sous sa forme étrangére .»
17
Berkai (A./A.), op.cit, p.35 : « c’est un emprunt fait à l’interieur d’un systéme linguistique . La langue préteuse est soit un état ancien de la langue emprunteuse, c’est le cas par exempele pour les emprunt savants des langues nomanes au litin, soit une langue génétiquement apparaentée à la langue d’acceuil ou un des dialectes d’une langue ».
18
Ibid, p.36 :« c’est un emprunt à une langue qui, à des des degrsés font variabeles, est étrangére par rapporet à la langue d’accuil ».
Aḥric aẓrayan Tasnalɣa
42 2.4.2. Tamawt ɣef yirṭṭalen
Imarazen (M.) yenna-d : « tamaziɣt teskanay-d assa aṭas n yiirṭṭalen
tteḥazen aṭas n taɣulin n tudert n yal ass . Ireṭṭalen-a ttwasisemlen s kraḍ n wanawen ɛlaḥsab n tfsna n temsertit-is akked useɣred-is ɣer unagraw anmeli,
amsislan, asnimeslan asnalɣan n tmaziɣt ».19
2.4.2.1. Ireṭṭalen yemmuzɣen
Ɣer Imarazen (M.) : « d wid i yellan akk yettusɣerden ɣef yiɣawasen
yemgaraden ( asnimeslan d usnalɣan ) d wid ur d-nessebgan ara imgirada d
asemyif ɣer wawalen inaṣliyen n tmaziɣit ».20
Md : aɣanim, akamyun, astilu, takarnit, taxzant . 2.4.2.2. Ireṭṭalen ibruyen yemmuzɣen
Imarazen (M.) yenna-d : « d wid yellan ttarran azerrer n n tmaziɣit ɣef
uɣaws amsislan d win iḥerzen tasnalɣa i d- yettbanen deg tutlayin-nsen tinaṣliyin ».21
Md : llakul, lqahwa, ccetwa, zzyada . 2.4.2.3. Ireṭṭalen ur yemmuzɣen ara
Ɣer Imarazen (M.) : « anaw-a n ureṭṭal yettaǧǧa tamsuket-is tin yellan
deg tutlayt tanaṣlit ur nettara ara azerrer asnalɣan ula d anmsesli, s uɛeddi ɣer tutlayt tanicant ».22
Md : Tilibizyu, cinima, jurnal .
19 Imarazen (M.), op.cit, p . 73 :« Le berbére présente, de nos jours beaucoup d’emprunts
touchant à divers domaines de de la vie quotidienne. Ces umprunts sont classés en trois types selon le degrés de leure assimilation et de leure intégration aux systémes phonétique, phonologique et morphologique du berbére . »
20
Ibid, p .73 « ce sont ceux qui ont été complément intégres sur diférante plans ( phonologique et morphologique ) et qui n’affichant pas de différances ni de spécificitées comparés » .
21 Ibid, p .73 « ce sont ceux qui ont subi l’influence du berbére sur le plans phonétique et qui
ont gardé la morphologie qu’ils affichaint dans leurs langues d’origines » .
22 Ibid, p .47 « ce type d’ emprunt a gardé sa structure telle qu’il elle est dans la langue
d’origine et n’a subi aucune influence morphologique ni méme phonétique, en passant vers la langue cible » .
Aḥric aẓrayan Tasnalɣa
Ixef wis
kra
ḍ
Aḥric aẓrayan Tasnamka
2 .3. Ixef n tesnamka
Deg yixef-a ad neɛreḍ ad d-nawwi awal ɣef tesnamka d wassaɣen inmawalanen / isnamkanen .
2 .3.1. Tasnamka
Tasnamka d tusssna i yezrewen inumak utlayanen, nesseqdac-itt deg tesmidegt, acku d tussna i izerwen anamek, ihi tkeččem-d deg wayen yerzan anamek n wawalen, yal yiwen amek i tt-id-yesbadu .
Akken i d-yenna Mounin (G.) « Tasnamka d tussna iswi-is d tazrawt n
yilnumak isnilsanen maca isergel amezwaru i yellan ɣef yiswi n tenḍfart d ugur amagar mi ara nebɣu ad nesbadu neɣ ilsessen n tseddi n tɣawsa-a : ilnumak isnilsanen .»1
Ma yela d Dubois (J.) yenna-d « Iger asnamkan d iger deg taɣult n unamek s
wawal neɣ s ugraw n wawalen n tutlayt .»2
2.3.2. Assaɣen inmawalanen / isnamkanen 2.3. 2.1. Timegdiwt
Timgdiwt d sin wawalen i ysɛan yiwen unamek neɣ i d-yemmalen yiwet n tɣawsa .
Timgdiwet ɣer Anio (N./S.) «Temmal-d assaɣen anda sin neɣ ugar n wawalen mgaraden, sɛan yiwen n unamek i ten-yezdin. Nessebgan-d timegdiwt nessemras tasekkirt n ukksar nettbeddil awal s wayed deg usatal .awal s wayed deg usatal .»3
1
Mounin (G.), op. cit, p.293 : « La sémantique est la science qui a pour objectif l’etude des signfication linguistique . Mais le premier obstacle sur lequel but cett discipline est le problème reconté quand on vent définir ou des délimiter précision cet objet : l
es signification linguistique ». 2
Dubois (J.), op.cit, p.24 : « On appelle champ sémantique l’aire couvert, dans le domaine de la signification, par un groupe de mots de la langue » .
3 Anio (N.S.), La lexicologie, Ed AR Mond colin 2eme édition, paris,2015,p.78-79 .« Elle
désigne la relation que deux ou plusieur mots différants ayant le méme sens entretiennent entre eux . En principe, ou établit la synonymie en utilisant une procédure de substitution, on remplace un mot par un autre »
Aḥric aẓrayan Tasnamka
46 2.3. 2.2. Tameglawalt
Anio (N./S.), «Tameglawalt tettili-d s kra n talɣa am unemgal n tmegdiwt tameglawalt d ameglawal n tmegdiwt, temmal-d assaɣ gar sin yirmawen yemgaraden deg unamek . »4
2.3. 2.3. Tamawayt d tettwawit
Anio(N./S.) « Assaɣ gar tmawayt d tettwawit tanekwa d tenmegla ur llin ara d
assaɣen tasemudemt iwḥiden n unamek i yetteqnen awalen .tezmer ad tuɣal ɣer
wassaɣ i yetteqnen irem usilg d yirem amatu .»5
2.3. 2.4. Tagetnamka
Neqqar tagetnamka, mi ara yili wawal yesɛa aṭas n yinumak .
Tagetnamka ɣer Anio (N./S.) « Tagetnamka d taynamekt : d ayen iweɛren
ad d- nemmeslay ɣef teynisemt mebla ma nebder-d tagetnamka . Irem-a yettwasemras iwakken ad d-yeglem aneḍru anda tayunt tamawalant teṭṭafar sin neɣ ugar n yinumak .»6
2.3.3. Anamek amẓalay d unamek ukrif 2.3.3.1. Amerwes
Anio (N./S.) « Yezmer ad yili am ugmaḍ ibedden ɣef trewsi, tarwast tettsennid
ɣef urwas i yellan deg yilaw neɣ yebnan s umsiwel .»7
2.3.3.2. Aneflisem
Anio (N./S.)« Aneflisem d askir s ways irem s usernseli n yirem nniḍen akked
wassaɣ amsami i yellan gar-asen .»8
4
Ibid, p.83, « l’antonymie apparit d’une certaine façon comme le contraire de la synonymie (anatonyime» est l’antonyme de « synonyme » ) elle désigne une relation entre deux terme de sens contraures »
5
P.88 « La relation et l’oyperonyime – hyponymie l’identité et l’oppostion ne sont pas les seuls rapporets paradigmatiques de sens qui lient les mots . On peut aussi s’interesser à la relation qui associe un terme plus spécifique à un terme plus géneral .»
6 P.93 « La polysémie et la monosémie, ce est très difficile de parler d’homonymie sans
évoquer la polsémie, terme est utilisé pour décrire le fait qu’une unité lexicale correspond à deux on plusieurs signification ».
7
P.97 « La métaphore peut étre considéré comme une figure fondée sur des analogie axistant
dans le réel on constrwites par le sujet parlant » .
8
P.99 « La métonymie et un procédé par lequel un terme est substitué à un autre terme avec lequel il entretient un relation de contiguité »
Aḥric aẓrayan Tasnamka
Deg yixef-a nessaweḍ nefka-d tabadut n tesnamka d wassaɣen inmawalanen / isenamkanen iwumi ara yili usnas-nsen ɣef wammud i d-negmer, aya ad t-id-naf deg uḥric n tesleḍt .
Aḥric wis
Kra
ḍ
:
Tasleḍt
Tasnalɣam
kant
Aḥric n tesleḍt tasnalɣa
Deg yixef-a ad neεreḍ ad neg tasleḍt tasnalɣamkant i yismawen n yiɣbula n waman i d-negmer, ad nezwir deg yismawen iḥerfiyen syin akkin ɣer yismawen uddisen, maca uqbel aya ad neg tasleḍt i yismawen igejdanen n yiɣbula n waman wa ad nsebgen anamek id newi ɣer yemsulɣa deg temnaḍt n At wasif .
3.1. Tasleḍt n yisemawen igejdanen n yiɣbula n waman Asif : √ SF
MS. SF. DI
MS. SF. DI : wasif ML. SG. DI : isaffen
Ṣenf n uẓar : Aẓar-a d asinergal yusa-d s talɣa n wasuf amalay, afeggag-is d win yebnan ɣef snat n tergalin ″sf ″, i wumi nekkes tiɣra → a - i - .
Anamek-is ɣer yimsulɣa : d adeg anda i leḥun waman, yejhed deg tegrest, yettrusu deg unebdu .
Tala : √ L
UN. SF. DI
UN. SG. DM : taliwin / tiliwa UN. SG. DM : tliwa
Ṣenf n uẓar : Aẓar-a d bu yiwet n tergalt yusa-d s talɣa n wasuf unti, afeggag-is d win yebnan ɣef yiwet n tergalt ″l″, i wumi nekkes ticredṭ n wunti ″t″ akked tiɣra → - a - a .
Anamek-is ɣer yimsulɣa : d amekan ttilin deg-s waman ttagment-d deg-s tlawin .
Lɛinṣer : √ ƐNṢR
ML. SF. DI
Aḥric n tesleḍt tasnalɣa
51
Ṣenf n uẓar : Aẓar-a d akuẓergal yusa-d s talɣa n wasuf amalay, afeggag-is d win yebnan ɣef ukuẓ n tergalin ″ɛnṣr″, iwumi nekkes uzwir ″l″i t-id-yessebgnen d areṭṭal, akked teɣra → - - i - - e - .
Anamek-is ɣer yimsulɣa : d aɣbalu n waman, ttagmen-d seg-s madden .
Tamda : √ MD UN. SF. DI UN. SF. DM : temda UN. SG. DI : timedwin UN. SG. DM : tmedwin
Ṣenf n uẓar : Aẓar-a d asinergal yusa-d s talɣa n wasuf unti, afeggag-is d win yebnan ɣef snat n tergalin ″md″, i wumi nekkes ticerdṭ n wunti ″t″ , akked tiɣra → - a - - a .
Anamek-is ɣer yimsulɣa : d adeg ideg llan waman, tettili deg yiɣzer neɣ deg wasif . Amdun : √ MDN ML. SF. DI ML. SG. DM : wemdun ML. SG. DI : imdunen ML. SG. DM : yemdunen
Ṣenf n uẓar : Aẓar-a d akerḍargal yusa-d s talɣa n wasuf amalay, afeggag-is d win yebnan ɣef kraḍt n tergalin ″mdn″, i wumi nekkes tiɣra → a - - u - .
Taɛwint : √ ƐWN
UN. SF. DI
UN. SG. DI : tiɛwinin UN. SG. DM : teɛwinin
Aḥric n tesleḍt tasnalɣa
Ṣenf n uẓar : Aẓar-a d akerḍargal yusa-d s talɣa n wasuf unti, afeggag-is d win yebnan ɣef kraḍt n tergalin ″ɛwn″, I wumi nekkes ticraḍ n wunti ″t - - - t″ akked teɣra → - a - - i - - .
Anamek-is ɣer yimsulɣa: d lɛinṣer tefɣen-d seg-s waman.
Lbir : √ BR
ML. SF.DI
ML.SG.DI : lebyur
Ṣenf n uẓar : Aẓar-a d asinergal, yusa-d s talɣa wasuf amalay, afeggag –is d win yebnan ɣef snat n tergalin ″br″ iwumi nekkes uazwir ″L″ d tiɣri → - - i - . Anamek-is ɣer ymsulɣa : lɛinṣer-a d amkan i deg i d-tefɣen waman, qqazen-t bennun-t deg yimukan anda yella leḥcic iwumi qqaren affar, aman-is d iṣemaḍen llhan i tissit.
3.2. Tasleḍt n yismawen iḥerfiyen 3.2.1. Ismawen icudden ɣer waman 3.2.1.1. Isem n uɣbalu : Accadu Aẓar-is : √ CD
ML. SF. DI
ML. SF. DM : uccadu ML. SG. DI : iccaduten ML. SG. DM : yiccaduten
Ṣenf n uẓar : Aẓar-a d asinergal yussa-d s talɣa n wasuf amalay, afeggag-is d win yebnan ɣef snat n tergalin ″cd″, i wumi nekkes tiɣra → a - - a -
Abeddel amsislan : Ur d-yelli ara fell-as ubeddel . Abeddel n talɣa : Yeḥrez talɣa n tmaziɣt .
IMS : Ur d-fkkin ara anamek-is .
Aḥric n tesleḍt tasnalɣa
53 Aẓar-is : √ MDC
ML. SF. DI / UN. SF. DI : tamduct
ML. SF. DM : umduc / UN. SF. DM : temduct ML. SG. DI : imducen / UN.SG. DI : timducin
ML.SG. DM : yemducen / UN.SG. DM : temducin Ṣenf n uẓar : Aẓar-a d akerḍargal yusa-d s talɣa n wasuf amalay, afeggag-is d win yebnan ɣef kraḍt n tergalin ″mdc″, i wumi nkkes tiɣra → a - - u - .
Abeddel amsislan : Ur d- yeḍri ara fell-as ubeddel . Abeddel n talɣa : Yeḥrez talɣa n tmaziɣt .
IMS : D aṭuṭuc deg-s aman mi ara d-yewwet ugeffur, daɣen imdanen ttḍeggiren ɣur-s aman n diri .
3.2.1.3. Isem n uɣbalu : Tamdunt Aẓar-is : √ MDN
UN. SF. DI / ML. SF. DI : amdun
UN. SF. DM : temdunt / ML.SF. DM : umdun UN. SG. DI : timdunin / ML. SG. DI : imdunen UN.SG. DM : temdunin / ML.SG. DM : yemdunen Ṣenf n uẓar : Aẓar-a d akerḍargal yusa-d s talɣa n wasuf unti, afeggag-is d win yebnan ɣef kraḍt n tergalin ″mdn″, i wumi nekkes ticraḍ n wunti ″t- - - t″, akked tiɣra → - a - - u - - .
Abeddel amsislan : + ″t″ n wunti deg tazwara d tagara . Abeddel n talɣa : yeḥerz talɣa n tmaziɣt .
IMS : Lɛinṣer-a am umdun d acu meẓẓi fell-as dɣa fkan-as isem-a .
Aḥric n tesleḍt tasnalɣa
3.2.1.4. Isem n uɣbalu : Tamduct Aẓar-is :√ MDC
UN.SF.DI / ML.SF.DM : amduc
UN.SF.DM : temduct / ML.SF.DM : umduc UN.SG.DI : timducin / ML.SG. DI : imducen
UN.SG.DI :temducin /ML.SG.DM : yemducen Ṣenf n uẓar : Aẓar-a d akerḍargal yusa-d s talɣa n wasuf unti, afeggag-is d win yebnan ɣef kraḍt n tergalin ″mdc″, iwumi nekkes ticraḍ n wunti ″t - - - t″, akked tiɣra → - a - - u - - .
Abeddel amsislan : + ″t″ n wunti deg tazwara d tagara . Abeddel n talɣa : yeḥrez talɣa n tmaziɣt
IMS : D aṭuṭuc anda id- tefɣen seg-s waman mbaɛd ma ara luɣen ttizdigen, ttuɣalen lhan i tisit .
3.2.1.5. Isem n uɣbalu : Amdun Aẓar-is : √ MDN
ML. SF. DI / UN.SF.DI : tamdunt
ML.SF.DM : umdun / UN.SF.DM : temdunt ML.SG.DI : imdunen / UN.SG.DI : timdunin
ML.SG.DM : yemdunen /UN.SG.DM : temdunin Ṣenf n uẓar : Aẓar-a d akerḍargalyusa-d s talɣa n wasuf amalay, afeggag-is d win yebnan ɣef kraḍt n tergalin ″mdn″, iwumi nekkes tiɣra → a - - u -
Abeddel amsislan : ur d-yelli ara fell-as ubeddel . Abeddel n talɣa : yeḥrez talɣa n tmaziɣt .
Aḥric n tesleḍt tasnalɣa
55 3.2.1.6. Isem n uɣbalu :Taliwin
Aẓar-is : √ L
UN.SG.DI
UN.SG.DM : tliwa UN.SF.DI : tala
Ṣenf n uẓar : Aẓar-a d bu yiwet n tergalt yusa-d s talɣa n usget unti, afeggag-is d win yebnan ɣef yiwet n tergalt ″l″, iwumi nekkes ticreḍt n wunti ″t″ akked usget ″win″, akked tiɣri → - a - i - - - .
Abeddel amsislan : + ″t″ n wunti deg tazwara, + ″in″ d alɣac i d-yemmalen asget deg tagara .
Abeddel n talɣa :yeḥrez talɣa n tmaziɣt .
IMS : Yettusemma akka acku adeg-a yesdukel kraḍ n taliwin . 3.2.1.7. Isem n uɣbalu : Lɛinser
Aẓar-is : √ ƐNSR
ML.SF.DI
ML.SG.DM : leɛwanṣer
Ṣenf n uẓar :Aẓar-a d akerḍargal, yusa-d s talɣa n wasuf amaly, afeggag-is d win yebnan ɣef ukuẓ n tergalin ″ɛnṣr″, i wumi nekes uzwir ″L″, akked tiɣra → - - i - - e - .
Awal-a d aerṭṭal i d-yekkan seg tutlayt n taɛrabt seg wawal ″ﻦﯿﻌﻟا″ ″alɛayn″ , yessebgan-it-id yimeslic [ ɛ]
Abeddel amsislan :+″Al″ yuɣal ″L″ di tazwara, y→ᴓ . Abeddel n talɣa : yeddem talɣa n tmaziɣt .
Aḥric n tesleḍt tasnalɣa
3.2.2. Ismawen icudden ɣer urbib 3.2.2.1. Isem uɣbalu : ucbiḥ
Aẓar-is : √ CBḤ
ML.SF.DM / UN.SF.DM : tucbiḥt
ML.SF.DI : acebḥan / UN.SF.DI : tacebḥant ML.SG.DI : icebḥanen / UN.SG.DI : ticebḥanin ML.SG.DM : yicebḥanen / UN.SG.DM: tcebḥanin Ṣenf n uẓar :Aẓar-a d akerḍargal, yusa-d s talɣa n wasuf amalay, afeggag-is d win yebnan ɣef kraḍt n tergalin ″cbḥ″, iwumi nekkes tiɣra → u - - i - .
Abeddel amsislan : + ″u″ di tazwara acku d arbib yekka-d seg umyag n tɣra icbiḥ .
Abeddel n talɣa : yeḥrez talɣa n tmaziɣt .
IMS : D lɛinṣer, ttzurunt madden, yesɛa iɛzssasen, qqaren-d d akken zik-nni mi llan iṛumiyen deg tmurt kkaten-ten-id iɛessassen-nni maca nutni ur ẓrin ara d anwa i ten-id yeweten .
3.2.3. Ismawen ijenṭaḍen
3.2.3.1. Isem uɣbalu : Iḥsessanen Aẓar-is : √ ḤSN
ML.SG.DI / ML.SG.DM : yiḥessanen ML.SF.DI : aḥessan
Ṣenf n uẓar :Aẓar-a d akerḍargal, yusa-d s talɣa n usget amalay, d areṭṭal, afeggag-is d win yebnan ɣef kraḍt n tergalin ″hsn″, iwumi nekkes tiɣra → i - e - - a - e - .
Awal-a d arṭṭal seg tutlayt n taɛrabt ″Iḥsan″,″نﺎﺴﺣا″ yewwi talɣa n tmaziɣt . Abeddel amsislan : ″ss″ tusda n ″s″, + en di tagara.