• Aucun résultat trouvé

Anagraw n umyag Deg tmaziɣt.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Partager "Anagraw n umyag Deg tmaziɣt."

Copied!
149
0
0

Texte intégral

(1)

Aɣlif n Uselmed Unnig d Unadi Ussnan Tasdawit n Wakli Muḥend Ulḥaǧ Tubiret.

Tazzeddayt n Tsekliwin d Tutlayin Agezdu N Tutlayt d Yidles n Tmaziɣt

Akatay N Taggara n Turagt LMD Deg Tutlayt d Yidles n tmaziɣt

Annar n tesnilest

Asentel

S ɣur : S lmendad n mass : Ghanem Sabir LOUNISSI Salim Ibeghouchene Rezak YAHIAOUI Mahdi

Ouchene Nourddine

Aseggas asdawan 2013/2014

Anagraw n umyag

Deg tmaziɣt.

(2)

Asnemmer

Deg tazwara ad neḥmed Rebbi ad t-necker, imi lammer mačči d netta d talelt-ines tili ur nessawaḍ ara ɣer waya.

Tanmirt meqqren i mass YEḤYAWI Mehdi akked mass LEWNISI Salim , i yellan di lmendad n tezrawt-nneɣ deg tazwara ɣer tagara, mebla ma nettu amusnaw –nneɣ ameqqran n tesnilest mass IDIR Massi.

Tanmirt tameqrant i massa BOUDRAƐ d RABDI Kaniɛa akked bardus nadya i yellan d azamul n tmaziɣt d yiselmaden akken ma llan .

Ad nsenmer i yinelmaden n tesga n tmaziɣt.

Tanmirt i kra n win i aɣ-iɛawnen , i kra n win yekkin deg umahil-a ama s leqrib ama s lebɛid.

(3)

Ad buddeɣ leqdic-a i baba d yemma ɛzizen fell-i , i

twacult-iw anda ma tella .

I wid akk id-yellan ɣer tama-w .

Imeddukal-iw n leɛmer ‘’sabir’’ d ’’rezak’’ mebla ma

nettu wid n tesdawit moumen, seddam, abas.

I wid akk i ḥemmleɣ d wid iyi-ḥemmlen.

Tnemmirt meqqren aṭas i mass salim akk d mass mahdi

(4)

Abuddu

Leqdic-a ad t-buddeɣ i yemma d baba ɛzizen felli aṭas aṭas , d watmaten-iw ɛzizen mači d kra , amenzu-nsen d dadda-tsen n warrac “Ferhat” imi d netta i d

afus ayeffus-inu , acku tabɣest tameqqrant yellan deg-i tekka-d si tama-s. D “Zahir” , “Takfarinas” , “Racid” la d nutni yal yiwen s wafud i id –yefka. D nanna-tsent n tullas “Γnima” d wergaz-is “akli” d yess-nsen “Nariman , Milina”. Akked “Samira” d wergaz-is “Murad” d mmi-tsen “Yani”, d

yixxamen-nsent akken llan d tmaẓuẓt-nneɣ “Hniya”. I imdukkal-iw n tassa “Sabir” d “Belqasem”.

D iqriben ɣuri mliḥ “ Nureddin , Seddam , Mumen” , d wid akk sneɣ snen-iyi , ḥemleɣ-ten ḥemlen-iyi , ama d wid ukkud qqareɣ neɣ ala , yal yiwen s yisem-is.

(5)

Abuddu

Ad buddeɣ leqdic-a i yemma d baba i yɛetben fell-i aṭas i

iyi-d fkan afud d amqran deg yal tikl-iw ɣer sdat .

I watmaten-iw « akram » d « tilelli » sin wakniwen

imezyanen id-yeǧǧa baba fell-as yeɛfu rebbi.

I jeddi d jidda, umi ssarameɣ tazmert yelhan d teɣzi n

leɛmer.

I meddukal-iw n tesdawit : moumen, sedam, nourddin, abas .

I meddukal-iw n tudert :’’ rezak’’ win i sebren fell-i akk d

tin isebreɣ fell-as ‘’LILA ‘’akk d tin yiɛawnen aṭas souhila.

Tanemirt I wid akk ssneɣ d wid akk ḥemmleɣ akk d wid

i yi-ḥemmlen.

I kra n win yeɣlin ɣef tmaziɣt d wid iqedcen ɣef tmaziɣt.

(6)

Tazwert.

I. Ixef n tesnarrayt.

I.1. Asissen n usentel………03

I.2. Timental n ufran n usentel……….03

I.3. Iswi n usentel……….03

I.4. Asissen n wammud………04

II. Ixef n teẓri. Aḥric n tesnalɣa. II.1. Tabadut n tesnalɣa………..05

II.2. Iswi n tesnalɣa……….06

II.3. Tabadut n umyag………..07

II.3.1. Talɣa n umyag……….08

II.3.1.1. Ticraḍ tigejdanin n umyag.………09

II.3.1.1.1. Amatar udmawan………10-13 II.3.1.1.2. Afeggag……….14

II.3.1.1.2.1. Aẓar………..14

II.3.1.1.2.2. Asufeɣ n uẓar……….15-16 II.3.1.1.3. Askim………..17

II.3.1.1.3.1. Tisekkiwin n tmeẓra………19

II.3.1.1.3.1.1. Tummidt……… 19

II.3.1.1.3.1.1.1.zri ilaw………. 19

II.3.1.1.3.1.1.2.Izri ibaw……… 19

(7)

II.3.1.1.3.1.2.b.Urmirussid………22

II.3.1.1.3.1.2.b.1.Asileɣ n urmirussid……….23-25 II.3.1.2. Ticraḍtimazzayin n umyag :………26

II.3.1.2.1.Ticraḍ n tissudma……….27

II.3.2.1.1. Asuddem n umyagsegumyag……….27

II.3.2.1.1.a.Aswaɣ……….28

II.3.2.1.1.b.Attwaɣ………..29

II.3.2.1.1.c.Amyaɣ………30-31 II.3.2.1.1.d.Talɣa tuddist……….32

II.3.2.1.2. Asuddem n umyagsegyisem………32

II.3.2.1.2.a.Aswaɣ……….33

II.3.1.2.2.Tizelɣiwin………33

II.3.2.2.a.Tizelɣiwin n tnila……… 33-34 II.3.2.2.b.Tizelɣiwin n tibawt……… 35

II.3.2.3.Tizelɣiwin send amyag……… 36

II.3.1.2.3.Imqimen………. 37

II.3.1.2.3.a.Imqimen ilelliyen………... 38

II.3.1.2.3.1.Imqimen iwsilen……… 39

II.3.1.2.3.1.a.Iwsilen usriden……… 40-41 II.3.1.2.3.1.b.Iwsilen arusriden……… 42-43 III. Aḥric n tesnamka. III.1.Tabadut n tesnamka………44

(8)

III.3.1.Amyagamagnu………46

III.3.1.a.Tabadut n umyagamagnu………..46

III.3.1.b.Asefti-ines :………46

III.3.1.c.Amatarudmawan………..46

III.3.1.d.Amaɣun n umyagamagnu………..47

III.3.1.1.Asileɣ n umawal n tmaziɣt……….47

III.3.1.1.1.Asuddem n umyagamagnu……….48 III.3.1.1.1.a.Asuddem n umyagsegumyag………..48 III.3.1.1.1.b.Asuddem n umyagsegyisem………48 III.3.1.2.1.Asismel n umyagamagnu………..48 III.3.1.2.1.a.Amyagalugan………..49 III.3.1.2.1.b.Amyagarlugan………49 III.3.2.Amyag ntɣara………..49

III.3.2.1.Tabadut n umyag n tɣara………49

III.3.2.1.a.Asefti-ines :………49

III.3.2.1.b.Amatarudmawan………..49

III.3.2.1.c.Amaɣun n umyag n tɣara………...50

III.3.2.2.Asileɣ n umawal………..51

III.3.2.2.a.Asuddem n umyagsegumyag……….51

III.3.2.2.b.Asuddemn urbibsegumyag……….51

III.3.2.2.c.Asddem n yisem n tigawtsegumyag……….52

III.3.2.3.Asismel n umyag n tɣara………..52

(9)

III.3.2.3.b.1.Amyagareṭṭal………53

III.3.2.3.b.2.Talɣa n s lkem( ḥiz )……….53

III.3.2.4.Iwsilenusriden n umyag n tɣara……….54

III.3.2.5.Asefti n umyag n tɣaradegkra n temnaḍin……….54

IV. Ixef n tseddast. IV.1.Tabadut n tseddast……….57 IV.2.Iswi n tseddast………57 IV.3.Tawuri n umyag………58 IV.4.Leṣnaf n yimyagen………..58 IV.4.1.Amsuk………59 IV.4.2.Aramsuk………...59 IV.4.3.Asemsay………59 IV.5.Isem………..60 IV.5.1.Tabadut n yisem………..60 IV.5.2.Tiwuriwin n yisem………..60 IV.5.3.Isemmaden………..62 IV.6.Tifyar ………63

IV.6.1.1.Tafyirt taḥerfit tanemyagt………...63-66 IV.6.1.2.Tafyirt taḥerfit tarumyigt………67-75 IV.6.2.Tafyirt tuddist………..…..76

IV.6.2.1.Tabadut n tefyirt………....76

IV.6.2.2.Leṣnaf n tefyirt………..77

(10)

IV.6.2.3.2.Tafyirt tuddist tasemmadt tarusridt………78-80

IV.6.3.Tafyirt tuddist tuqqint……….….84

IV.6.3.a.Tisɣunin n tuqqna……….….85

IV.6.4.Tafyirt tuddist tamassaɣt……….…86

IV.6.4.1.Tabadut-is……….87 IV.6.4.2.Imqimen imassaɣen………87 V. Ixef n tesleḍt. V.1.Tasleḍt n tefyirttaḥerfit………...88 V.2.Tasleḍt n tefyirttuddist………..102 Tagrayt……….118 Umuɣ n yidlisen. Tijenṭaḍ

(11)
(12)

1

Tazwert:

Tamaziɣt d tutlayt i ttmeslayen yimezdaɣ n tefriqtn ugafa. yeṭṭfen seg yilel agrakal almi d asif n Nijer , si Masar almi d Lmerruk.

Tamaziɣt tesɛan taɣerma meqqren , d tin yuɣen aṭas deg umezruy , d tin ittekkin ɣer twacult n tutlayin tiḥamsamiyin . Tutlayt -a d tamerkantit imi d tin yebḍan d tantiliwin yal yiwet seg –sent tebḍa d timeslayin gar –asent ad naf Taqbaylit imi tebḍa γef waṭas n tmeslayin, maca tamuɣli n yimusnawen ɣer tutlayt-a txus aṭas , imi tamaziɣt mazal teḥwaǧ asekfel d usnerni , acku ula d nettat tesɛa aylas am nettat am tutlayin-nniḍen teḥwaǧ kan win ara ad tt-id- isbeynen.

Ma nessuk tiṭ γef tezrawin yemmugen γef tseddast n tmaziγt ur ugiten ara s aṭas, tid yettwassnen ad d-nebder (chaker, Galand, Bentolila, sadiqi, Rabhi..atg.) wi xedmen s tutlayt n trumit aya, yessegra-d kra n lexsas deg unnar-a n tseddunnar-ast unnar-amunnar-a deg wunnar-ayen yerzunnar-an tirunnar-a n wunnar-ammud i d-yessegrunnar-ayen tuccdiwin ama deg talγa n wawal ama deg tseddast-ines. Deg tezrawt-a nebγa ad as-nefk udem amynut i uḥric-a n tseddast, ad n wali talγa d twuri , wawalen yellan deg wammud-nneγ.

Ihi leqdic-a d win ara yilin deg taɣult n tesnilest , ara ad yawin ɣef “ unagraw

numyag deg tmaziɣt ”.

ɣef waya leqdic-a d win ara yebḍun ɣef kraḍ n yixfawen :

ixef amezwaru d win n tesnarrayt : deg –s ad nessisen leqdic-a sumata, yerna deg-s ad tas tmukrist iwumi nessaram tifrat ɣer tagara.

Ixef wis sin :d win n teẓri deg–s ad nwali tiẓri icudden ɣer leqdic-a.

(13)

2

- Tasnalɣa - Tasnamka

- Taseddast ( tawuri n umyag , d twuriwin n yisem ).

Ixef wis kraḍ :deg-stasleḍ n tefyar ama deg wayen yerzan talɣa dtwuri , akked tagama n umyag ama d talɣa ( amyag aḥerfi neɣ asuddim ). Ama d anamek ( amyag amagnu , amyag n tɣara ). Ama d tawuri ( amyag amsuk , aramsuk , asemsay ).

(14)

2

Aḥric

n

(15)

3

Aḥric n tesnarrayt d ixef amezwaru n tezrawt – a , deg – s ad d-nawi awal ɣef usentel , timental n ufran n usentel , iswi n usentel , assisen n wammud , d uglam – is .

I-1.Assisen n usentel

Asentel – a d win yerzan taɣult n tesnilest n tmaziɣt , ladɣa ayen yerzan talγa d twuriwin n yellan deg wammud I d-negmer.

I-2.Timental n ufran n usentel

Ayen iɣ - yeǧǧan ad nefren asentel – a d timental – a :

- Llant drus n tezrawin id - yellan ɣef umawal n tmaziɣt ( anagraw n umyag ) , maca ulac tid id – yettwaxedmen ɣef yiswiren n tutlayt ama d tasnalɣa , d taseddast , neɣ amawal d tesnamka , neɣ d tasnislit , d temsislit .

- Azal yesɛa deg usnerni n tutlayt d uḥraz – is .

- S leqdic – a i nezmer ad nessisen talɣiwin d twuriwin n yiferdisen i yellan deg wammud – nneɣ .

I-3.Iswi n usentel

Iswi agejdan d tasleḍt n talɣa d twuri n yimyagen id – negmer deg yiḍrisen yemgaraden akk d tesleḍt tasnamkant .

- Asegzi n yiferdisen n tjerrumt deg tmaziɣt .

-Asekfel n talɣiwin d yinumak akk d twuri numyag yellan deg tmaziɣt aya ibedd ɣef sin n yixfaxen dduklen teẓri akked tesleḍt:

Ahric aẓrayan : deg-sara d-nefki yal aferdis tabadut-is aya ɛlahsab n yisnilsanen yimgaraden.

(16)

4

tasleḍt tasnalɣant : deg – s ad nemmeslay ɣef talɣa n umyag ( ticraḍ tigejdanin , akk d ticraḍ timazzayin )

deg unamek : ad d–nemmeslay ɣef umyag , ama d win n tigawt neɣ d win n tɣara .

tasleḍt taseddasant : deg – s ad nemmeslay ɣef twuri n umyag ( amyag amsuk , aramsuk , asemsay ) .

I-4.aglam n wammud

Ammud–nneɣ yerza anagraw n umyag deg tmaziɣt , d win icudden ɣer tesnilest , nessaweḍ ad t – id – negmer deg yiḍrisen yemgaraden .

Ad naf deg-s ukuẓ n tmerwin semmus (45) n tefyir tiḥerfiyin akk d snat n tmerwin ( 20 ) n tefyir tuddisin.

(17)
(18)
(19)

II.1.

Tabadut n tesnalɣa

Γer:” J. DUBOIS ( 1999, Sbt 311 ): “ Deg tjerrumt tamensayt, tasnalɣa tzerrew talɣiwin n wawalen […] s tenmegla n tezrawt n twuriwin neɣ n tseddast […] deg tesnilest tartart , awal n “tasnalɣa “ yesɛa sin n yinumak igejdanen:

D aglam n yilugan iseddayen taɣessa n daxel n wawalen .

Neɣ d aglam ɣef yiwen n ubrid n tɣessa n daxel n wawalen akked yilugan n udukkel n wuddussen d tefyar”1 .

Гer: J.G, TAMINE ( 1990, sbt 41 ): “ D tussna i izerwen imeslicen , d amur

yesɛan azal d ameqran deg tutlayt , tcudd ɣer tseddast i d- ilehhun s lebni n tefyirt”2 .

Гer : G . MOUNIN (2004 , sbt 221-222 ) : akenni i nuɣ tanumi :

“tzerrew talɣiwin swayes i d- twaskanen wawalen deg tutlayt d ubeddel deg talɣa n wawalen i usenfali n wassaɣen-nsen akked wawalen nniḍen n tefyirt , akala n usileɣ n wawalen imaynuten , atg.”3

1

« en grammaire traditionnelle la morphologie est l’étude des formes des mot (…) par opposition a l’étude desfonction ou syantaxe (…), en linguistique modirne le tarme de morphologie à de acceptions prinsipales : _ou bien la morphologie est la description des régles qui régissent la structure interne des mot.

_ou bien la morphologie est la discription à la fois de la structure interne des mot et des régles de comdination de syntagmes en phrases. »

2

« …étude des formes sous lesquelles se présententles mots dans une langue, des changement dans la forme des mots pour exprimer leur relations à d’autres mots de la phrase, des processus de formation des mots nouveaux, etc. »

3

« …la morphologie est la discipline qui étudie les morphémes. C’est secteur très important de la langue. il est lie à la syntaxe, qui s’occupe de la construction de la phrase ».

(20)

II.2.

Iswi n tesnalɣa :

Deg wayen yerzan iswi n tesnalɣa, ad naf yal wa d acu i d- yenna ɣef temsalt-a; Гer Sweet;”tasnalɣa tzerrew icalen alɣanen n yal tasmilt tajerrumt,

nesnirrit-itt s ulmaḍ , s usuddes akked usuddem . (tasnalɣa tamawalant) d useggem n wawalen , n wumuren n timawit, […]”.

Гer Bloomfield ; ”tasnalɣa tzerrew icalen n talɣiwin n wawalen

(iferdisen imawalen d yiferdisen ijerrumanen) deg walɣacen yettwarzen ttbanen-d am yiferdisen I iweqqemen”.

Гer : Martinet :” tasnalɣa terza kan imcalayen n unamek n yiwalacen

neɣ ilɣiḍen, ar unamek Abloomfildien […] . Tasnalɣa tanuddust tzerrew imcalayen n yiwalacen ijerrumanen […] . tasnalɣa tamawalant tzerrew imcalayen n yiwalacen deg usuddes neɣ asuddem n wawalen ”.

Гer: Ven Dryes :”tasnalɣa tzerrew alɣacen i yesneflulan ɣef

yisnamkanen “.4

4

-« …chez vendryes, lamorphologie est l’étude des morphémes qu’ils distinguent des sémantémes .

Chez sweet, lamorphologie étudie les variations formelles de chacune catégorier grammaticales.on y traite de flexion , de composition et dérivation (morphologie lexicale ), d’ordredes mots, des parties du discours. Chez bloomfield, lamorphologie étudie les variationdes formes des mots (unités lexicale comme unités grammaticales ) dans lesquels les morphémes liés figurent comme élément constitufs .

Chez martinet, lamorphologie concerne uniquement les variantes de significations des monémes, ou des ou allomorphes au sens bloomfiedien (v, morphologie). La morphologie syntagmatique étudie les variantes des monémes grammaticaux (les accords, la conjugaison, etc.). mois proprement nommée, la morphologie lexicale étudie les variantes des monémes dans la composition ou la dérivation des mots (…). »

(21)

Tasnalɣa n umyag n tmaziɣt

Tutlayt n tmaziɣt tebḍa ɣef snat n taggayin :

Taggayt n tjerrumt ,

Taggayt n umawal : deg-s ad d–naf “ Isem “ d “ Umyag “, ihi nekkni

tazrawt-nneɣ ad d–tawi ɣef “Umyag “ , ad nẓer d acu i d amyag ? (S umata ).

Amyag

II.3. Tabadut n umyag:

Amyag yettwaseftay ilmend n wudem ( tawsit , d umḍan ).

Гer Chaker(s), (1997 sbt 124):<< Amyag n tmaziɣt yettili – d s zeddi

nuẓar amawalan yeddsen s tergalin , d tecreḍt n tmeẓri tusɣint yertin akked umatar udmawan 5“.

Γer : Chaker(S); (1984 sbt 124):” Amyag n tmaziɣt d tamlaqit n tmara

gar uẓar amawalan yebnan ɣef tergalin , d temlaqit n tecreḍt n tmeẓri akk d imataren udmawanen”

Amatar udmawan Afeggag

askim Aẓar

Md :

Yuzzel

5 ( s ), chaker : «leverbe berbére est défini par l’association obligatoire d’une racine lexicale composée

uniquement de consonnes, d’une marque aspectuelle conjointe, souvent amalgamée, et d’un indice de peronne. »

(22)

Y: d amatar udmawan, udem wis 3, amlay, asuf. ZL: d aẓar

U: d askim

Γer Nait zerrad ( K ) ( 2004, Sbt 19-20 ): “ Amyag n tmaziɣt

yeskanay-d tanmegla n tewsit yeskanay-d umḍan akkeyeskanay-d wuyeskanay-dem, talɣa tanemyagant tezmer ayeskanay-d tebḍu s tarrayt-a :

Talɣa tanemyagant = afeggag + awsil.

Afeggag s timmad-is yettwasileɣ s uẓar ( tirgalin yesɛan anamek ) akked

uskim n teɣra ( tiɣra id d-yemmalen timeẓra n umyag ).

Iwsilen (azwir neɣ adeffir ) d imataren udmawanen neɣ d amaɣun .

Ihi, ad d-naf deg :

Talɣa tanemyagant = amatar udmawan + afeggag (aẓar + askim).6

Md: argu

Turgamt = t – u – rg – a – mt RG : Aẓar

u --- a: n yizri Askim urga : Afeggag

t--- mt : Amatar udmawan.udem wis sin unti, asget .

6

« Le verbe berbére présente une opposision de genre, de nombre et de personne. Une forme verbale peut se décomposer de la maniére suivante : forme verbale = radical ou théme + affixe(s)

Le radical est lui-meme formé d’une racine (comportant des consonnes porteuse de sens) et d’un schéme vocalique (voyelle qui indique l’aspect du verbe).

Les affexes (préfexe et / ou suffixe) sont les indices du personne (désinences personnelles) ou de participe. Nous avons danc :Forme verbale = Racine + schéme + affexe »

(23)

II.3.1. talɣa n umyag

Amyag deg tmaziɣt deg wayen yerzan talɣa ibed ɣef sin n yiferdisen igejdanen :

Ticraḍ tigejdanin.

Ticraḍ timazzayin.

II.3.1.1. Ticraḍ tigejdanin

D ticraḍ i d–yeskanayen amyag , qqaren – asent daɣen tigensanin , imi daxel n umyag i llant , ur yezmir ara ad yili umyag ma ur tent- yesɛi ara , ticraḍ -a, malent –d win i yeggan tigawt d melmi i teḍra .

II.3.1.1.1. Amatar udmawan :

D yiwet seg tecraḍ tigejdanin n umyag yemmal-d udem n win igan tigawt,llan tẓa(9) n yimataren deg umyag n tigawt nessasmel-iten ilmend n taywalt ad ten-af bḍan ɣef kraḍ wudmawen (win yettmeslayen,win iwumi nettmeslay, win iɣef nettmeslay).yettemgirid ilmend n snef n umyag,amyag n tigawt d myag n tɣara.

Amatar udmawan deg umyag n tigawt:

Amḍan Udem Amatar Amyag n tigawt

Udem 1 amalay Unti --- ɣ --- ɣ Mlelliɣ Mlelliɣ

(24)

Asuf Udem 2 amalay Unti Udem 3 amalay Unti t --- ḍ t--- ḍ i /y(e) --- t --- Temlelliḍ Temlelliḍ Imlelli/yemlelli Temlelli Asget Udem 1 amalay Unti Udem 2 amalay Unti Udem 3 amalay unti n--- n--- t--- m t --- mt --- n --- nt Nemlelli Nemlelli Temlellim Temlellimt Mlellin mlellint

(25)

Amatar udmawan deg umyag n tɣara :

Amḍan Udem Amatar Amyag n tɣara

asuf Udem 1 amalay Unti Udem 2 amalay Unti Udem 3 amalay Unti --- ɣ --- ɣ --- ḍ --- ḍ --- --- t Fsuseɣ Fsuseɣ Fsuseḍ Fsuseḍ Fsus fsuset Udem 1 amalay Unti --- it --- it Fsusit //

(26)

Asget Udem 2 amalay Unti Udem 3 amalay unti --- it --- it --- it --- it // // // //

Amatar udmawan yettas-d s kraḍ(3)n talɣiwin:

a- Talɣa n uzwir: deg tazwara n umyag:

Md: tufeg (t) x---

Yufeg (y) x--- Nufeg (n) x---

b- Talɣa n udfir : deg tagara n umyag :

Md : Ufgeɣ (ɣ) ---x

Ufgen (n) ---x

c- Talɣa tugzimt : yezmer ad yili deg tazwara akk d tagara n umyag :

Md : Tufgeḍ (t----ḍ) x---x

Tufgem (t----m) x---x Tufgemt (t---mt) x---x

(27)

d- Yezmer daɣen ad yili d uffir deg wannaḍ:

Md: uɣal ( deg wannaḍ)

Udem wis krad asuf amalay, yezmer ad yili umatar-is udmawan d “y” neɣ “I”.

D abeddel n uswir amsislan.

Γer: Nait Zerrad ( K ) (2004 Sbt 67 ) : « nessumer-d ad nsers amatar n

wudem wiis kraḍ amalay asuf. Amyag deg teqbaylit yettili s kraḍ n wudmawen yemgaraden ɛlaḥsab n ufeggag anemyag (R = tirgalin , Ɣ = tiɣra )7

“y-“ sdat n teɣra : yurar.

“Ye”- sdat(-RR) n snat n tergalin : yeffeɣ/yekcem. “i-“sdat n (RƔ) tergalt akked teɣra : ifukk.

Akken ad nessishel wa ad nseggem tira ɛlaḥsab n uswir akk-maziɣ ad aɣ-yawi ɣer tira n sin yimcalayen: “y-“ sdat n teɣra d “ i “ sdat n tergalt :

Md : yurar / iffeɣ / ikcek / ifukk .

7

« on a proposé de noter l’indice de 3 p.m.sing du verbe en kabyle de trois maniéres différentes selon la forme du théme verbal ( C=consonne, V=voyelle) :

Y : devant voyelle Ye : devant –CC I : devant –CV

Pour simplifier et harmoniserla notation au niveau pan berbére, on tendra vers une écreture à deux variantes : y- devant voyelle et i- devant consonne ; yurar/ iffeɣ/ikcem/ifukk

(28)

II.3.1.1.2. Afeggag : yebḍa ɣef sin :

A. Aẓar B. askim

II.3.1.1.2.1. Aẓar:

Γer : J. M. Dallet , (1982, sbt XXI) : « Tamaziɣt tekki deg tutlayin

tixamsamiyin , i deg awalen twasilɣen-d seg yiɣes argalan , qqaren-as aẓar , (…) , aẓar d adda argalan n yiwen n wawal i yesɛan anamek agejdan i d- yettɣimin mi ar as – nekkes akk iferdisen i as- d – yezzin ( tiɣra neɣ tirgalin ) i yesɛan anamek n tjerrumt neɣ n usuddem ( … ) »

Γer : Sadiqi ( F ) ( 1997 , Sbt 80 - 81 ): « Aẓar yettiki ɣer umawal , d

netta i deg yella sumata , yesɛa anagar n tergalin , fell – as ibennu yisem d umyag , deg tmaziɣt aẓar nezmer ad t- id – nekkes s tarrayt – a » .

Γer : J. Dubois, ( 1980 , Sbt 304 ) : « S umata ayen iwumi nsemma aẓar

d aferdis adday yezdin akk ayen id d – yesk anayen yiwet n twacult n wawalen daxel n tutlayt neɣ daxel n twacult n tutlayin » .8

8

Dallet (J,M),1982, dictionnaire français-kabyle (pareler des at mangellat, algerie), paris, SELF, p,XXI « le berbére fait partie des langues chamito-sémitique , ou les mots sont formés à partir d’un noyau consonantique d’un mot qui porte le sens fondamental et qui reste après que l’on a retranché tous élément (voyelle ou consonne ) à valeur grammaticale ou dérivationnelle (… ) »

Dubois et alli, dictionnaire de linguistique, larousse, 1980,p, 304. « d’une maniére générale , on appelle racine l’élément de base, irréductible, commun à tous les représentants d’une méme famille de mots à l’intérieur d’une langue ou d’une famille de langues »

(29)

Md : Amyag Aẓar – is Ffer ( F R ) Ali ( L Y ) Berreḥ ( B R Ḥ ) Urar ( R )

II.3.1.1.2.2. Asufeɣ n uẓar

Deg tmaziɣt aẓar yebna ɣef tergalin neɣ tizegnaɣriyin ( y, w ) yesɛan

azal n tergalin , ihi tarrayt n unadi ɣef uẓar amek id d – tettili ? Amek i nezmer ad d – nekkes aẓar seg wawal amaziɣ ?

1- Ad nekkes tiɣra seg wawal :  Tiɣra yeččuren ( u . i . a )  Tiɣra n yilem ( e )

2- Ad nerr amyag ɣer talɣa taḥerfit ( ma yefti ) 3- Ad nekkes deg – s ticraḍ akk yellan seg wawal :

Zemrent ad ilint d tigejdanin Md : yufeg ( F G ) _ “ Y “

Zemrent ad ilint d timazzayin Md : selmed ( L M D ) _ “ S “

4- Ad d – naf tawacult tamawalant n wawal – nni :

(30)

5- Ma tella tussda ad ncuk askil – nni amezwaru yezmer lḥal yeɣli yusa – d uskil wis sin yeṭṭef amekkan – is Md : ticcert

Tiskert

6- Imyagen ibeddun s “ S “ yezmer lḥal d “S “ n uswaɣ

Md : sired irid ( R D )

7- Imyagen ibeddun s “ C , Z , J “ yezmer lḥal d talɣa n uswaɣ Md : amyag aẓar – is Cucef ( C F ) sucef cečč ( Č ) sečč zenz ( N Z ) Senz yejjunjer ( N J R ) yessunjer

(31)

Md : su {swiɣ , swan , teswam , tissit ,… } ( S W ) 9- Amyag yetfakkan s iɣri ―‖ I ―‖, yezmer ad yili lsas – is d ―‖ Y ―‖ :

Md : ali { uliɣ , tulim , alluy , …} ( L Y )

II.3.1.1.3. Askim

Γer : Idir (A) ( 2009 Sbt 59 ) : « Askim d ayen id yemmalen timeẓri, dtiɣri

ma yella amyag-nni yefti ɣer ( urmir , izri , izri ibaw ) neɣ dtirgalin ma yella amyag-nni yefti ɣer wurmir ussid » .

Ihi askim yettbeddil ilmend n tmeẓri.

Γer : J. Dubois (1999, Sbt 53 ) : « Timeẓri d taggayt tajerrumant id

yemmalen agenses n wayen i yexdem win yettmeslayen id yessenfalay umyag (neɣ isem n tigawt ), anamek-is d akken timeẓri teskan-d tigawt ma ɣezzzifet , neɣ ma temmed ».

D askim id-yemmalen timeẓri deg tmaziɣt. Llan s umata kraḍ n yiskimen:

o -Askim n yizri. o -Askim n yizri ibaw o -Askim n wurmir.

o -Askim n wurmir ussid.

Γer : Chaker ( S ) (1996, Sbt 53 ) : « D asmerked ( asnezgi ) n tigawt

mačči d asideg akudan ».9

(32)

Askim yemmal-d melmi i teḍra tigawt.

Γer : Haddadou ( M. A ) (2000, sb 221) : « Am tutlayin tixamsamin ,

tutlayt n tmaziɣt tesɛa timeẓriwin mačči d akud , ihi, amyag-is yemmal-d tigawt neɣ addad i iḍerrun deg wakud . sya idd-kkan yismawen izri ibaw , urmir , urmir ussid i yettwasmersen akken add-neglem inagrawen imyaganen n tmeslayin n tmaziɣt».10

Amyag n tmaziɣt yebna ɣef tmeẓri mačči ɣef wakud. di teqbaylit amyag ɣur-s snat n tmeẓra tigejdanin:

1-Talɣa tummidt: dayen yedrun, yebrez, yekfa, d ummid, d ilaw, nessawal-as

“izri”

Izri yebḍa ɣef snat n tmeẓra: izri ibaw, izri ilaw.

2-Talɣa tarummidt (Arneḍru): d ayen iḍerrun, izemren ad yeḍru, Ur yekfi, ur

yebriz, ur yemmid, d arilaw.

Urmir yebḍa ɣef snat n tmeẓra: urmir, urmir ussid.

Azenziɣ:

Timeẓra

Tummidt tarummidt

Izri ilaw izri ibaw urmir urmir ussid

10 «comme toutes les autres langes camito-sémitiques le berbére distingue des aspects et nqn des temps en

effet, le verbe berbére indique un procés , action ou un état envisagé dans sa durée , de la viennent les appellations de prétérit, aoriste, aoriste intensif utilisés pour décrire les systémes verbaux des parlers berbéres. »

(33)

II.3.1.1.3.1. Tisekkiwin n tmeẓra

Timeẓri temmal-d timeḍriwt n tigawt war ma nuɣal ɣer lawan i deg idd- nettmeslay neɣ tettarra lwelha-s ɣer tigawt ma temmed neɣ ur temmid ara.

II.3.1.1.3.1.1. tummidt : II.3.1.1.3.1.1.1.zri ilaw

Γer : Nait Zerrad (K) (1995 Sbt , 80 ): « izri yemmal-d tigawt yekfan,

yettwaxedmen ,yemden».

Ihi izri yemmal-d ayen yezrin ifukk neɣ tigawt yemmden , yeḍran, tekfa .

II.3.1.1.3.1.1.2.Izri ibaw

D talɣa tuqqint ur yettili ma ur telli tzelɣa n tibawt”ur” neɣ tasɣunt n tibawt mer / lemmer/ mazal, warǧin.

Mi ara nrennu ticraḍt n tibawt I umyag yeftin ɣer yizri

Md:

ur yessin ara

Yemmut uqcic.

Yeswa aman.

Yura tabrat.

Amyag Askim ( n yizri )

Yemmut ---U

Yeswa ---A

(34)

II.3.1.1.3.1.2.

Tarummidt

II.3.1.1.3.1.2.a.Urmir

Γer : Nait Zerrad ( K ) (1995, Sbt,20): «urmir d talɣa tarucriḍt , d

arawsan( d asaka i as-yettaken azal),d asdukkel n tzelɣiwin-ines (

11ad,rad,la),yemmal-d amazlay (amuran)n yimal neɣ imiri».

Γer : Cadi : « d timeẓri yesɛan aṭas n wazalen deg yinaw, tettarra azal n

tigawt ur yemmid ara (…)tikwal nessemras-itt akken add- nessenfali tigawt yemmden deg yinaw».

Ihi urmir yemmal-d tigawt ara yeḍrun deg yimal ,tigawt tettkemmil ɣer sdat, dacu kan yezmer lḥal ad tili tebda neɣ mazal maca ur temmid ara.urmir nezmer ad ten-seqdec s sin n yiberdan :

 s tzelɣa (la , ad)

 war tazelɣa ( d aḥerfi ).

A.1.Urmir s tzelɣa n “ ad “

Urmir yettili s tugget s tzelɣa n “ ad “, tazelɣa-a nessemras-it s waṭas.

Md:

Ad yissin.

11

« le prétérit exprime un procés achevé, réalisé, accompli. »

« l’aoriste est une forme non marquée, neutre dont la valeur dépend du contexte. Associé à particule préverbale ( ad, rad, la… ), il exprime en particulier un futur ou un optatif. »

« c’est un théme polyvalent qui fonctionne souvent au plan des discours ou il rend la valeur deprocés non accompli,(…) rarement il sert à exprimer l’accompliau plan du récit. »

(35)

Ad iɣer .

Ad iɣeẓ…..atg.

Tazelɣa n “ad “ n wurmir nezmer ad tt-naf d “ a “ ilmend n temsartit idd – yettilin gar “ ad +n “.

Md: A nsel, A neṭṭes, A nefk,…atg.

Neɣ gar “ ad + t”= tt.

Md: A tteks , A tteqqim , A tteqlu,…atg.

Tezmer add-tili s tzelɣa n “ ara”.

Md:

Mi ara yuɣal.

Mi ara yawi.

Md:

-ad iruḥ uqcic.

 -ad temmet.  -ad yeffeɣ.

Amyag Askim (n wurmir)

Ad iruḥ - U-

Ad temmet

(36)

A.2.Urmir war tazelɣa

Azal n wurmir yettak-it-id wattal yettawi-d anamek n wannaḍ neɣ n usirem, neɣ yessenfalay-d asezrer n tigawin deg walas .

Md:-

-Sired iḍerren-ik tkecmeḍ ɣer wussu. -Megret irden , tesrewtem.

-Kerzet iger teẓẓumt d afeqqus.

Yeskanay-d daɣen aseḍfer neɣ tuqqna yellan deg tigawt .

Md:

Anwi iken-yeẓran yiwen wass, yemmet deg talwit.

II.3.1.1.3.1.2.b.Urmir ussid

Γer Nait Zerrad ( K ) ( 1995,Sbt 75) : “urmir ussid yemmal-d tigawt n

tnumi yettwalsen , iɣezzifen neɣ n tura.”12

Ihi urmir ussid yemmal-d tigawt iḍerrun tettkemmil urɛad tekfi,neɣ n tigawt n tnumi.

Imi yezmer ad yili weḥdes(war tazelɣa) neɣ s tmerna n tzelɣiwn.

B.1.Urmir ussid war tazelɣa: Md:

-Itett aɣrum. -Yekkat aqcic.

B.2.Urmir ussid s tzelɣa “ ad , la “ : Md:

(37)

-Ad yettafeg. -La yetmett

II.3.1.1.3.1.2.b.1.Asileɣ n urmir ussid:

ɣer : ( Amaoui “ M”, 2003, Sbt 39-43) : Llan aṭas n wallalen n usileɣ n urmir

ussid

1-S tmerna n “tt” deg tazwara n ufeggag .

Md:

Ali Ttali Urar Tturar Lal Ttlal

2-S tussda n tergalt n uẓar.

Md:

Krez kerrez Xdem xeddem Sɛu seɛɛu

3-timlellit ( abeddel)n teɣra. (terza isddimen).

Md:

Sufeɣ Suffuɣ Sekcem Sekcam Sexdem Sexdam

(38)

Md :

Sew Sewway Sečč Seččay

5-S tmerna n “tt” d temlellit n teɣra. Muqqel ttmuqqul

Frurex ttefrurux

6- Timerna n “tt” d tuksa n tussda n tergalt.

Md:

Nnaɣ ttnaɣ Ggami ttgami

7- S tmerna n “tt” d “ay” ɣer taggara.

Md:

Ndem ttendemmay

8-tussda n tergelt d temlellit n teɣra.

Md:

Gen ggan

9-Timlellit n teɣra d tmerna n “ay”.

Md:

Sers Srusay Smir Smaray

(39)

Md :

Ferfer ttferfir Funzer ttfunzur

11-Timerna n‖‖ tt‖‖ d tukksa n tssda d timerna n‖‖ ay ―‖.

Md :

Qqar ttɣaray Qqim ttɣamay

12-Timerna n ―‖tt‖‖ d temlellit n teɣra d temlellit n tergelt.

Md : ḥess ttḥessis bedd ttbeddad 13- S ubeddel n ufeggag . Md: Wwet kkat Ečč Ittet Amyag Askim Tetmettat T---- -– a Neqqar Q --– a Yetturar

(40)

Tu---- a

Tamawt

Deg tmaziɣt, tikti n wakud , yemmal-tt-id unamek n tefyirt, mačči d timeẓri s timmad-is ,maca s yimerna n wakud , ma d akud yebḍa ɣef kraḍ n tallitin tigejdanin. izri,amiran d yimal,tigawt tezmer ad teḍru di yiwet seg –sent:

a- Izri: (zik)

Md:

Tewwi lezzayer azarug-is,deg 1962. b- Amiran: (tura)

Md:

Tura la yettnaɣ ugdud ɣef uzref. c- Imal (ara d-yassen)

Md :

Azekka ara d-yas.

Azenziɣ :

Iḍelli Tura Azekka Yeksa(izri) la ikess(amiran) Ad yeks(imal)

(41)

II.3.1.2. Ticraḍ timazzayin n umyag:

Ticraḍ timazzayin n umyag d tid id-irennun i umyag,zemren ad t-id-zwirent akken zemrent ad t-id-ḍefrent.ticraḍ-a ,ur llint ara d tigejdanin imi d timernit i rennunt kan i umyag,ffɣent fell-as.

II.3.1.2.1.Ticraḍ tisuddimin n umyag :

Asuddem : d akala swi nezmer ad d- nessileɣ tayunin n wawalen ,yettili-d s

tmerna n ulɣac n tjerrumt i tayunt n umawal.

Asuddem n umyag

II.3.2.1.1. Asuddem n umyag seg umyag :

II.3.2.1.1.a.Aswaɣ: yettili-d s tmerna n tecreḍt “S”d yimeslayen-is ( c,z,j ) i

umyag aḥerfi.

Yenna-d :Quitout ( M )( 1997 , Sbt 110 ) : “ aswaɣ yemmal-d timentelt d

tnilla n tigawt , anamek-is “ d tigin n tigin” , asileɣ-is yettili-d s tmerna n uzwir ―S‖ d yimcalayen-is : S-- , SS-- , Z-- , ZZ-- .”13

-―S‖ yettili-d mi ara ad t-id-iḍfer ufeggag amyagan srid yebdan s tergalt.

Md:

―SS‖ mi ara yebdu umyag s teɣra .

Md:

13 - Quitout « M » : « Le factitif exprime l’idée de causalité ou de transitivité c‖est –a-dire du

―faire se forme à l‖aide du préfixe S et de ses variantes phonétiquement conditionnées voici les plus importantes : S, SS, Z , ZZ . » Quitout ―‖ M ‖‖, 1997 : 110 .

(42)

-―Z‖ , ―ZZ‖ ttilin-d mi ara yebdu ufeggag amyagan s tergalt tazefzaft timeɣrit . neɣ s tergalt tazefzaft tasusamt maca teḍfer-itt tayeḍ d timeɣrit .

Md: Amyag + S Lal slal Ali Sali Ffeɣ suffeɣ Ggal sgal Mil smil Friges sefriges Friwes sefriwes Rgigi sergigi Nni sni Nam snam Md : Amyag + C Ccef cucef Ckunteḍ cuckunteḍ Cqirrew cecqirrew Md: Amyag (aḥerfi ) + Z Zdew zizdew Enz (s) zenz Md: Amyag ( aḥerfi ) + J

(43)

Aǧew jiǧǧew Njer (s) jjunjer

Alɣac n “ S” n uswaɣ ikeččem-d ɣef umyag aḥerfi aramsuk (ur iqebbel ara asemmad usrid ), yettarra-t d amsuk ( iteddem asemmad usrid ).

Md: irad aserwal / yerɣa aqcic

Ur yezmir ara adyeddem asemmad usrid, iteddem asemmad arusrid neɣ asemmad imsegzi, ur yesɛi ara anamek ad d-ninni:

Irad userwal sired aserwal Irɣa uqcic serɣ aqcic

Mi id-tekcem talɣa n uswaɣ yuɣal d amsuk.

II.3.2.1.1.b.Attwaɣ: yettili-d stmerna n uzwir ( mm,nn,ttw,ttu ) i umyag

aḥerfi.

Attwaɣ akken id d-tenna Sadiqi ( F ) : « Attwaɣ yemmal-d ḥed neɣ kra i ɣef

teḍra tigawt neɣ amussu … »14

Asileɣ n umyag attwaɣ yettili-d s tmerna n yizwiren : ttwa-- , ttu-- , mm-- , nn— , i umyag aḥerfi .15 Md: Amyag + “ mm” Zlu mmzel Ečč mmečč Els mmels Md : Amyag + ―‖ nn‖‖ 14

« le passif exprime le fait que quelque chose ou (quelqu’un subit une action, un événement … etc »

(44)

Bru nnebru Efk nnefk Rnu nnerni Md : Amyag + ―‖ttw ―‖ Qqen ttwaqqen Qqes ttwaqqes Ffer ttwaffer Γeẓ ttwaɣeẓ Md : Amyag + ―‖ ttu ―‖ Qader ttuqader Henni ttuhenni Cudd ttucudd

Alɣac ―‖ ttw ‖‖ n uttwaɣ ikeččem-d ɣef umyag amsuk yettarra-t d amyag aramsuk ( iteddem asemmad imsegzi ).

Md :

Jbed amrar yettwajbed umrar Qqen azger yettwaqqen uzger Yeswa aman ttwaswen waman Tebra tislit tennebra teslit

(45)

ɣer : sadiqi ( F ) (1997, sbt 84 ) : “d talɣa tamyagant I d-yemmalen tigawgart

neɣ ambeddel neɣ ameyagli .”16

asileɣ-is yettili-d stmerna nuzwir M neɣ MYI talɣa taḥerfit n umyag.

Md: Amyag +” my” Af myaf Ger myager Ttel myuttel Fru myefru If myif Md: amyag + “ m” Beddel mbeddal Sudd msudd Fi mfi ẓer mẓer freq mfaraq Md: Amyag + “ ms” Neɣ msenɣ Nger msenger Rwel mserwel ḥemmel mseḥmal bru msebru

(46)

II.3.2.1.1.d.Talɣa tuddist: tettas-d s umlili n snat neɣ kraḍ n walɣacen

(aswaɣ, attwaɣ, amyaɣ), i umyag aherfi

MD:

(ttw + s) + ens ttwasens

(tww + s ) + xdem ttwasexdem (m + s ) + Ndekwal msendekwal (ttw + m + s) + bru ttwamsebran (ttu + z ) + enz ttuzenz

(m + z ) + (s) zdew mzizdew

II.3.2.1.2. Asuddem n umyag seg yisem : II.3.2.1.2.a.Aswaɣ Md : ( s + isem ) Awal + s = siwel Hewhew + s = shewhew Xerxer + s = sxerxer Ameɣbun + s = smuɣben Anezgum + s = snuzgem Qewqew + s = sqewqew Čewčew + s = sčewčew Babeɛ + s = sbaɛbeɛ Miɛu + s = smiɛew

(47)

II.3.1.2.2.Tizelɣwin

Γer: Dubois “J” .(1999,Sbt 350) : “tazelɣa dalɣac ajerruman ur yelli ara

d afulman id-yessiliɣen akked ulɣac amawalan yiwen n uferdis aɣduban neɣ awal,tazelɣa tjemmeɛ s umata iwsilen (adfir,azwir),tisɣunin n tuqqna(…),imerna ibaw(…),tinzaɣ(…)”.17

A.Tid yettarzen:

II.3.2.2.a.tizelɣiwin n tnila: “d”,”n”

Γer:Alaoua (M) (1993,Sbt34): “d” d “n”. qqaren d aɣen tizelɣiwin n

useqreb neɣ n usebɛed.

Deg tmaziɣt, llant snat n tzelɣiwin ntnila “d”,”n”.

Tazelɣa n tnila temmal-d tama iɣer terra tigawt n umyag “d” d “n” iwumi

D” d tazelɣa n wudem amezwaru tettarra tigawt ɣer tama n win

id-yettmeslayen.

n” d tazelɣa n wudem wis sin tettarra tigawt ɣer tama n win iwumi

nettmeslay.

Γer: Mammeri ( M ) (1990,Sbt87): “ d awal i itezzin i umyag,tezmer ad

tili sdat neɣ deffir n umyag”.

Adeg-nsent:

Tizelɣiwin-a zemrent ad ilint ama sdat n umyag ama deffir-s.

A.Deffir n umyag

17

« une particule est un morphéme gramatical non autonome, qui forme avec un morphéme lexicale une unité accentuelle ou mot, sous le nom de particules, en regroupe souvent les affixes ( suffixe, préfixe ), les

(48)

Talɣa n yizri: mi ara yili umyag-nni yefti ɣer yizri .

Md: yusa-d neɣ yeqqim kifkif.

Iruḥ wul ad yekkes lxiq,yufa-n leḥbab d imuḍan.

Talɣa n wurmir: mi ara yili umyag-nni yefti ɣer wurmir war tazelɣa “ad”. Md: win qqsen warẓaẓen,yerr-d ttar deg yibẓiẓen.

Talɣami n wurmir ussid: mi ara yili umyag-nni yefti ɣer wurmir ussid war tazelɣa “la”.

Md: zzin-iw yufrar,ixeddem-d baba fell-i.

Times tettaǧa-d iɣed.

B.Sdat n umyag

Tazelɣa n wurmir: tezwar-as tzelɣa n wurmir “ad” akked “ara” . Md: awal ma wezzil yefra ,ma ɣezzif ad d-yawi kra. ( s ya ɣer da ).

Ara d-yini. ( s ya ɣer da ).

Tazelɣa n wurmir ussid: “la”

Md :la d-yessawal yal ass. ( sya ɣer da ).

La d-yettnadi ɣef tilelli. (s ya ɣer da ).

Tizelɣwin n tibawt : mi ara ad d-zwir tzelɣa n tibawt ―‖ ur‖‖ d‖‖awer‖‖. Md: ur d-ittek ujeggu seg umageraman.

Awer d-yas ,awer d-yaf ixef-is.

(49)

Md: si laman i d-yekka lxuf.

Imqimen imattaren : Md : melmi d-ttasen. Ansi d-ttawin. Amek i n-truḥem.

Tizelɣiwin n tnila “d”, “n” ttawint-d “I” ma yezwar-asent umqim awsil asemmad usrid ttuɣalent d “id”, “in”.

Md: yura-as-tt-id.

Mi ara timlil tzelɣa n tnila d umqim awsil asemmad usrid d usemmad arusrid,temyezwaren di tefyirt s talɣa-a:

Amyag amqim awsil asemmad arusrid amqim awsil asemmad usrid tazelɣa n tnila.

Md:

Fkiɣ-ak-ten-id.

B.Tizelɣiwin tilelliyin

II.3.2.2.b.Tazelɣa n tibawt :

Γer: Ben Dali ( S ),(2007 ,Sbt 161): “talɣa tibawt terza ,tigawt ur

neḍri,ur nḍerru,neɣ ayen ur nelli,ur nettili.”

(50)

D alɣacen n tjerrumt i irennun ɣer umyag akken ad d-senfalin tigawt ur neḍri ara neɣ ur nettili ara.

Talɣa n tibawt n tefyirt tanemyagt tella s talɣa-a: Talɣa tugzimt: ur---ara

Md: ur ičči ara / ur ixeddem ara.

Tella daɣen s tsenfelt-is: ul---ula Ul---ani

Md: ula yessin ula / ul nettekkay ula

Ul nettiḥwiǧ ani ( buɛendas, aweqqas).

Ticreḍt “ur”: ticreḍt-a tikwal ur tt-id-teṭṭafar ara tzelɣa “ara”deg tuqqna n

tigawin .

Md: ur yečči,ur yeswi /ur yekkis,ur yefki /ur yewwi ,ur yerri.

Ticreḍt “ara” : ur tettili ara d tazelɣa n tibawt,d amur wis sin n tzelɣa n

tibawt.

Tamawt:

Γas akken tizelɣiwin n tibawt mgaradent deg talɣa seg tantala ɣer tayeḍ,maca ɣer-sent yiwen n unamek.

II.3.2.3.Tizelɣiwin send amyag

Ttilint dima sdat n umyag ,skanayent-d tigawt ara yeḍrun ɣer sdat ,mi ara sendent ɣer wurmir am wakken i zemrent ad rnunt ɣer umyag id-yeskanayen tigawt yettkemmilen(trummidt).

(51)

Tazelɣa n wurmir “ad”, “I‖‖ : tizelɣiwin-a rennunt-d ɣer umyag yeftin ɣer

wurmir,mmalent-d ayen ara yeḍrun sya d asawen,neɣ imira.

Md:

Ad frun , ad ṭṭsen, ad sgunfuɣ ad ṛṛzen wala ad knun

I ɣlin , I swin

Tazelɣa n wurmir ussid “ad”,”la”: tizelɣiwin-a rennunt-d ɣer umyag yeftin

ɣer wurmir ussid mmalent-d tigawt iḍerrun tettkemmil werɛad tekfi.

Md:

 la yeṭṭerḍiq /La yettneggiz  La yettmeyyiz /La yesseḥbibir  Ad yettergigi /ad yettsemmiḥ

II.3.1.2.3.Imqimen

Γer : Dubois.”J” et Alii (1999,Sbt 382):” deg tutlayin akk llan wawalen

yettwasqedcen iwakken ad mlen wa ad d-ddmen adeg n wawal -nniḍen yettwasqedcen yakan deg yinaw (…)neɣ iwakken ad yemmel win yekkin deg taywalt,aterras neɣ taɣawsa yellan deg lawan n yinaw(…),ilmend nwattalen awal yettwabedlen yezmer ad yili d isem akken yebɣu yili neɣ d amqim(…)” .18

Γer : Sadiqi .( F )(1997,Sbt 130):” amqim yemmal-d aferdis astenqid i

iqeblen adeg n yisem”.19

18

« dans toutes les langues, il existe des mots qui s’emloient pour renvoyer et se substituer à un autre terme déjà utilisé dans le discours ( …) ou pour représenter un praticipant à la communication , un étre ou un objet présents au moment de l’énoncé (…) . selon les contextes, le mot remplacé peut étre n’importe quel nom (d’où « pronom ») (…). »

(52)

Imqimen s umata sɛan yiwen n usenqed akk d yismawen.

Taggayin n yimqimen

Deg tmaziɣt llant snat n taggayin n yimqimen

Udmawanen .

Arudmawanen.

Imqimen udmawanen:

D amqim I yesɛan kraḍ n wudmawen ifettin ilmend n wudem

Win yettmeslayen.

Win iwumi nettmeslay.

Win iɣef nettmeslay.

Amqim udmawan yebḍa ɣef snat n taggayin:

Amqim ilelli.

Amqim awsil.

II.3.1.2.3.a.Imqimen ilelliyen : Taseftit 1 :

Amḍan

Asuf

Asget

Udem Talɣa tawezlant Talɣa taɣezfant

Udem 1 Amalay Unti Nekk Nekk Nekkini Nekkini Nekkni Nekkenti

(53)

Udem 2 Amalay Unti Udem 3 Amalay Unti Kečč Kemm Netta Nettat Keččini Kemmini / / Kunwi Kunemti Nutni Nutenti II.3.1.2.3.1.Imqimen iwsilen

Bḍan ɣef kraḍ n taggayin :

Awsil n umyag.

Awsil n yisem.

Awsil n tenzeɣt.

II.3.1.2.3.1.1.Amqim awsil n umyag :

Ttarzen srid ɣer umyag s tezdit,bḍan ɣef sin amqim awsil asemmad arusrid,d umqim awsil asemmad usrid, ttilind sdat neɣ deffir n umyag.

II.3.1.2.3.1.a.Amqim awsil asemmad usrid:

D amqim id yettuɣalen deg wadeg n yisem i yellan d asemmad usrid iwakken ur yettili ara wallus n wawal deg tefyirt.

(54)

Amḍan Udem Asemmad usrid

Deffir n teɣri Deffir n tergalt Asuf Udem 1: amalay Unti Udem 2: amalay Unti Udem 3: amalay Unti -yi -yi -k -kem -t -tt -iyi -iyi -ik -ikem -it -itt Asget Udem 1: Amalay Unti Udem 2: Amalay Unti Udem 3: Amalay Unti -aɣ,aneɣ -anteɣ -ken -kent -ten -tent -aɣ,aneɣ -anteɣ -iken -ikent -iten -itent

(55)

Md:

ḥemleɣ-kem : amqim awsil asemmad usrid

buddeɣ-tt : amqim awsil asemmad usrid

yewwi-yi : amqim awsil asemmad usrid

yuker-iyi : amqim awsil asemmad usrid

yezla-k : amqim awsil asemmad usrid

II.3.1.2.3.1.b.Amqim awsil asemmad arusrid:

D amqim id-yettuɣalen deg wadeg n yisem i yellan d asemmad arusrid iwakken ur d-yettili ara wallus n wawal deg tefyirt.

Tafelwit tis 3:

Amḍan Udem Asemmad arusrid

Asuf Udem 1 amalay Unti Udem 2 amalay Unti Udem 3 amalay unti -iyi -iyi -ak -am -as -as Udem1 amalay Unti -aɣ -anteɣ

(56)

Asget Udem 2 amalay Unti Udem 3 amalay unti -awen -awent -asen -asent Md:

sarameɣ-am : damqim awsil asemmad arusrid.

yezla-ak : d amqim awsil asemmad arusrid

sutureɣ-awen : d amqim awsil asemmad arusrid.

(57)
(58)

Tasnamka

III.1.Tabadut n tesnamka :

Tasnamka d tussna i izerrwen inumak n wawalen , yal yiwen amek i tt-id-yesbadu .

Γer : Polguere( 2003 , Sbt 22 ) : “ tasnamka n tutlayt , s umata d

tagruma n yinumak isenfaliyen n tutlayt-a akked tegruma n yilugan n usenfali d tudsa n yinumak-a “.1

Γer : Sadegqi “ F “ ( 1997, Sbt 233 ) : “ tasnamka s umata

tettnadegɣef tnakti n unamek , d aḥric seg tesnilest i d-idehhun d wayen yesɛan assaɣ ɣer unamek amenzu n wawalen , n wuddusen , akked d tefyar …”. Γer : De Villaret . ‘’ H . B ‘’ ( 1973 , Sbt 07 ) : « awal tasnamka

yekka-d sɣur yegrigiyen ‘ Semainein ‘ i d-yemmalen ‘ anamek ‘ , yettwasekcem deg taɣult tasnilsant sɣur M.BREAL deg 1883 , ɣer yimusnilsen ‘ ‘ tasnamka ‘ d tazrawt n unamek n wawalen n tmawalt d yibeddeglen i tezmer ad d-tawi “ .

Γer : J. Dubois ( 1994 , sbt 423) : « nessawaliger asnamkan tajumma i

ireglen deg taɣult n unamek , swawal neɣ s ugraw n wawalen n tutlayt… “.

Γer :Mounin “ M “ (1974 , Sbt 293 ) : « d aḥric n tesnilest i izerrwen

anamek neɣ unmik n tayunin timawalin , tikwal deg tuqqna akked

1 -Polguerre : « La sémantique d’une langue donnes est grosso modo l’ensemble des sens exprimable dans cette

langue ainsi que l’ensemble des règles d’expression et de combinaison de ces sens » .

-Sadiqi « F » : « La sémantique s’articule dans directement autour de la notion de sens , c’est la branche de la linguistique qui s’occupe de tout ce qui a trait ou sens premier des mots , des syntagmes et des phrases » . -De Villaret . « H.B » : « le terme ‘ sémantique ‘ vient du Grec ‘ Semainein ‘ qui veut dire ‘ signifier ‘ il fut introduit dans le domaine de la linguistique par M.BREAL en1983.pour les linguistes ‘la sémantique’ est danc l’étude de la signification des termes de vocabulaire et des modifications qu 'elle peut subir » .

-Dubois « j » : « on appelle champ sémantique l’aire couverte, dans le domaine de la signification ; par un mot ou par un groupe des mots de la langue ».

(59)

nsen ( aya d ayen iwumi neqqar : tasnawalt d tseknawalt ) , tikkal deg-sen nutni yakan ( ta d tin iwumi neqqar tasnulfawalt ) “.2

III.2.Iswi n tesnamka

“... Iswi n tesnamka yerza anagar inumak isnilsanen, ɣef waya anamek ilaq ad yesɛu tiwetlin gar-asent:

 Ilaq ad yesɛu izen ;

 Izen-a ilaq adyili yettwaɛmad ;

 Amsiwel ad yesɛu lxetyar xerṣum gar sin n yiferdegsen n yiwet n tewsit;  Izen ilaq ad yettwafham sɣur yiwen n umseflid anaṣli yesɛan yiwet n tutlayt

(…) ;

 Ilaq ad yili unamek-nni iban s unagbar asnislan .”3

2 -Mounin. « M » : « Partie de la linguistique qui étudie le sens ou le signifié des unités lexicale, tantôt en liaison

avec leurs signifiants (lexicologie,lexicographie) , tantôt en eux-mêmes ( c’est alors la néologie ) . » .

3

- « … ne font partie de son objet que les significations linguistiques. Pour cela, la signification doit rependre à un certain nombre de conditions parmi lesquelles les suivants :

- Elle doit contenir un message ; - Le message doit être intentionnel ;

- Que le locuteur ait un choix entre , au moins deux éléments du même type ; - Le message doit pouvoir être décodé par un locuteur natif unilingue (… ) ; - Elle doit être explicitée par un contenant linguistique . » .

(60)

Anamek n umyag :

Amyag deg tmaziɣt ilmend n unamek, yebḍa ɣef snat n taggayin : - Amyag amagnu .

- Amyag n tɣara .

Γer : Nait Zerrad ( K ) (1995 , Sbt 73 ) : « llant snat n teskiwin n

umyag , amyag amagnu d umyag n tɣara neɣ addad.”4

III.3.Tiwsatin n umyag

Deg-s sin n leṣnaf : -imyagen n tigawt .( amagnu ) , imyagen n tɣara .

III.3.1.Amyag amagnu III.3.1.a.Tabadut-is

Amyag n tigawt ( amagnu ): d amyag i d-yemmalen tigawt yezmer ad yili d alugan neɣ d arlugan d amsuk neɣ d aramsuk .

III.3.1.b.Asefti-ines:

III.3.1.c. Amatar udmawan : yemmal-d udem n win i xedmen tigawt .

Amedya : Asget Asuf n- - ɣ Udem 1 t – m t- ḍ Udem 2 t – mt t- ḍ n- i / y (e) Udem 3 n t- t- 4

(61)

Tamawt : abeddel n umatar udmawan deg usefti-a .

III.3.1.d.

Amaɣun

tella yiwet n talɣa ur nfetti ara neqqar-as amaɣun mačči d timeẓri ɣas akken tebḍa ɣef tlata n yiḥricen ilmend n unamek .

Amatar umaɣun n yimyagen imugna :deg-s sin n yiḥricen : y (i ) deg tazwara

, (n) deg taggara .

a – ilaw : i (y) ……….n

md : ilulen , yuran , ( talɣa n wudem wis 3.sf +n )

b- ibaw : deg-s (n) deg tazwara kan : ur n………... md: ur nlul , ur nuri ,talɣa n wudem 1.gt .

III.3.1.1.Asileɣ n umawal n tmaziɣt

Asuddem n tjerrumt :yettili-d s tmerna n ulɣac n tjerrumt i tayunt n umawal . III.3.1.1.1.Asuddem n umyag amagnu

III.3.1.1.1.a.Asuddem n umyag seg umyag a-Aswaɣ :

Yettili-d s tmerna n " s " i umyag aḥerfi , ma nerna-t i umyag aramsuk ad t-yerr d amsuk neɣ i umyag asemsay ad t-yerr d amsuk kan .

Md .

irid ( aramsuk ) , sired ( amsuk ) Fsi ( asemsay ) , sefsi (amsuk )

(62)

b-Attwaɣ

Llant kraḍ n talɣiwin i d-yettaken attwaɣ; yettili-d s tmerna n " mm , nn " neɣ " ttw , ttu " i umyag aḥerfi ma nerna-t i umyag amsuk ad t-yerr d aramsuk . amsuk + attwaɣ = aramsuk

md.

zlu___ mmzel ečč ____ ttwačč

bru ___ nnebru henni ____ ttuhenni

c-Amyaɣ

Yettili-d s tmerna n " m , my , ms " i umyag aḥerfi md : af ____myufan wwet ____mwaten

d-Talɣa tuddist

Mi ara ad mlilent snat neɣ ugar n tecraḍ deg yiwen n umyag : aswaɣ + attwaɣ md :" ečč "+ ttwa + s = ttwaseččen

attwaɣ + amyaɣ +aswaɣ . md : ttwamseččen .

Tamawt : mi ara ad ilint snat neɣ ugar n tecraḍ deg yiwen n umyag d

tamezwarut i yesɛan azal deg wayen yerzan tawuri .

III.3.1.1.1.b.Asuddem n umyag seg yisem Md.

awal ____ siwel

Anezgum ______ snuzgem

(63)

III.3.1.2.1.

Asismel n umyag amagnu ( tigawt )

III.3.1.2.1.a.Amyag alugan :d amyag i deg talɣa n urmir ur temgarad ara ɣef

tin yezri : Md. Izri Urmir Urar urar Kcem Kcem

III.3.1.2.1.b.Amyag arlugan : d amyag ideg talɣa n urmir temgarad ɣef tin n

yezri :

III.3.2.

Amyag awanek neɣ tɣara :

III.3.2.1.Tabadut n umyag n tɣara

ɣer: Mammeri ( M ) (1990 , sbtr 82) yenna-d : " amyag n tɣara deg unamek-is am urbib , immal amek tga tɣawsa "

o –deg talɣa ixulef amyag amagnu seg kraḍ n tɣawsiwin :

o -izri ( 1 ) ur yesɛi ara amatar udmawen n sdat

o -deg useget yiwet n talɣa kan ay ɣur-s 3 n wudmawen d 2 tewsatin. Izri Urmir - Tamellilt n tɣara : Ufeg Afeg a / u Uzzel Azzel a / u Urga Argu a – u / u – a Dder Idegr i – i / Ø – e

(64)

III.3.2.1.a. Asefti-ines : Amatar udmawen :

Yiwet n talɣa

Md : amyag n tɣara : zeddegg Zeddeggit Udem 1 zeddeggeɣ Zeddeggit Udem 2 zeddeggeḍ Zeddeggit Udem 3 zeddegg Zeddeggit 3 zeddegget

tamawt :deg usget tella yiwet n talɣa kan i 3 udmawen . III.3.2.1.c. Amaɣun n umyag n tɣara

Amatar amaɣun n yemyagen n tɣara

deg yezri d ( n ) deg tagara n talɣa-s tilawt .

Izri : a) ilaw : …….. n

Md: mellulen ___ talɣa n wudem 3 . sf . m + en

Ma d talɣa s tibawt d ( n ) deg tazwara .

b ) ibaw : ur n …….ara Asget Asuf Amḍan it -ɣ Udem 1 It -ḍ Udem 2 It / Udem 3 It -t 3

(65)

Md : ur nmellul ___ n + talɣa n wudem 1 .gt 1.Amaɣun n urmir

Md : ara yimlulen .

2.Amaɣun n urmir ussid Md : Yettimlulen

3.Amaɣun n urmir ussid ibaw : Md : ur nettimlul ara .

III.3.2.2. Asileɣ n umawal n tmaziɣt : Asuddem n tjerrumt

Asuddem n umyag n tɣara

III.3.2.2.a.Asuddem n umyag seg umyag Aswaɣ :

Md : iwriɣ ___ siwriɣ

Izdegg ____ sizdegg. Iɣzif_____siɣzif

Ibrik____sibrik

III.3.2.2.b. Asuddem n isem urbib seg umyag n tɣara : Md. Arbib Amyag n tɣara Aɣezfan Iɣzif Awezlan Iwzil

(66)

Ahrawan Ihriw

Amellal Imelul

III.3.2.2.c.Asuddem n yisem n tigawt seg umyag n tɣara : Md :

Amyag n tɣara Isem n tigawt

Ishil Shala Iwsiɛ Tewseɛ Iwɛir Tewɛer Idyiq Tedyeq Iḥdegq Teḥdeq Ibnin Tebnen Iwriɣ Tewreɣ

Tamawt : akk imyagen n tɣara nezmer ad d-nessudem seg-sen irbiben .

III.3.2.3.

Asismel n umyag n tɣara :

III.3.2.3.a.Amyag alugan :d amyag ideg talɣa n urmir ur temgarad ara ɣef tin

yizri . Md. Izri Urmir rfufen Rfufen

(67)

III.3.2.3.b.amyag arlugan : d amyag ideg talɣa n urmir temgarad ɣef tin n yizri

Izri Urmir

Prétérit Tamellilt n teɣra : aoriste

Hraw werraɣ i – i / Ø - a (1) ihriw iwriɣ ẓiḍ berrik i – i / Ø - i (2) iẓiḍ ibrik Semmeḍ i – i / e – e (3) ismiḍ Mellul i – u / e – u (4) imlul Meqqer i – u / Ø - Ø (5) imɣur Jfay ẓẓay a – a / Ø - a (6) ajfay aẓay Zur u – u / Ø - u (7) uzru

III.3.2.3.b.1.Amyag areṭṭal i d-yekkan seg taɛrabt i beddun s m (u)

Md : mechuṛ . Asget Asuf Mechurit Mechuṛeɣ Mechurit Mechureḍ Mechurit Mechuṛ Mechurit Mechuṛt

(68)

III.3.2.3.b.2.Talɣa n seklem ( ḥiz ) , (isolées ) Izri ( prétérit ) Urmir (aoriste ) Zegzaw Zegzaw ḥercaw ḥirciw

III.3.2.4.Iwsilen usriden n umyag n tɣara : Md : ẓẓay .( Ayt ziyan )

Sf Ud 1 Ml /nt ẓẓay-iyi Ud 2 Ml ẓẓay-ik Nt ẓẓay-ikem Ud 3 Ml ẓẓay Nt ẓẓay-itt Sg Ud 1 Ml /nt ẓẓay-aɣ Ud 2 Ml ẓẓay-ikun Nt ẓẓay-ikunt Ud 3 Ml ẓẓay-ihen Nt ẓẓay-ihent

(69)

III.3.2.5.Asefti n umyag n tɣara deg kra n temnaḍin

Deg kra n temnaḍin , amatar udmawan n umyag n tɣara d win n umyag amagnu kif kif – itent.

Md : wezzil

Tamnaḍt 1 Tamnaḍt 2 Tamnaḍt 3

Wezzileɣ Wezzileḍ Wezzileḍ Wezzil Wezzilet Wezzilit Wezzilit Wezzilit Wezzilit Wezzilit Wezzilit Wezzileɣ Twezzileḍ Twezzileḍ Yewzil Tewzil Newzil Newzil Tewzilem tewzilemt wezzilen wezzilent gezzileɣ Tegzileṭ Tegzileṭ Yegzil Tegzil Negzil Negzil Tegzilem Tegzilemt Gezzil-ihen Gezzil-ihent Igmaḍ:

nezmer ad d-nini deg tezrawt-a nessaweḍ ad d-nesken lemgireda yellan gar umyag n tɣara akked d umyag amagnu .

-Deg tseftit ɣer yizri imataren udmawen n yimyagen n tɣara mgaraden ɣef wid n yimyagen imagnuyen .

-Tettili kan yiwet n talɣa n useget , amatar-is udmawen d " it " - Ma d amyag amagnu yettbeddil umatar udmawen .

(70)
(71)

57

IV.1.Tabadut n tseddast

Taseddast d aḥric deg tesnilest i d- igelmen amek ddsent tayunin deg tifyar

Awal taseddast yekka – d seg umyag “ ddes “ , d isem n wallal ihi taseddast d ayen yemmalen amek teddes tefyirt deg tutlayt .

Γer : J . Dubois ( 2004 , Sbt 468 ) : “ neqqar i tseddast , aḥric n tjerrumt

i d- igelmen ilugan swayes ddsent tefyar d tayunin n unamek , taseddast d atwel n twuri i ferzen tasuqilt ɛlaḥsab n tesnalɣa , tzerrew talɣa neɣ iḥricen n yinaw , aya d amili akked usileɣ n wawalen neɣ d usuddem .” 1

Yenna – d daɣen : “ taseddast tikwal txelleḍ akked tjerrumt am akken d

yiwet ,deg tjerrumt tamatut , taseddast tesɛa aṭas n yisugar : lsas .”2

IV.2.Iswi n tseddast

Ɣer : F . sadegqi ( 2004 sbt 145 ) : “taseddast d aḥric deg tesnilest

texddem ɣef beṭṭu n tikli n wawalen d walɣacen daxel n tefyirt . tafyirt d tayunt taseddasant tameqqrant tezmer ad teddem amselɣu d ugsali i d – xedmen amslay.Ifardegsen igejdanenn n tefyirt d :amyag, asentel, d usemmad usri d .”

Γer : F . Sadegqi ( 2004 , Sbt 145 ) : « taseddast deg tmaziɣt teskanay -i d

tixutar seg tama , tettkalay ɣef yiferdegsen ilemḍanen n tutlayt-a .” 3

1 -« On appelle syntaxe la partie de la grammaire décrivant les régles par les quelles se combinent en phrases ,

les unités significatives , la syntaxe qui traite des fonctions . se distingue traditionnellement de la morphologie , étude des formes ou des parties du discours , de leur flections et de la formation des mots ou dérivation . »

2 - « La syntaxe a été parfois confondue avec la grammaire elle même , en grammaire générative , la syntaxe

comporte plusieurs composantes : la base . »

-« la syantaxe est la branche de la linguistiquequi s’ occupe de la distribution et du comportementdes et morphémes à l’ intérieur de la phrase. La phraseest donc l’ unité syantaxique maximale capablede contenir la référence et la prédication qui constituent le langage.les prinsipaux éléments de la phrase sont : le verbe ( v ) , le sujet (s ) , et l’objet direct (o). »

3-« la syantaxe du berbére présente des caractéristiques importantes : d’un part , elle repose sur les

(72)

58

Taseddast d tazrawt n wassaɣen yellan gar wawalen deg tefyirt. Tesɛa ilugan i d tt-isedduyen

IV.3.Tawuri n umyag:

Amyag yesɛa anagar yiwet n twuri, akken yebɣu yili umekkan – is deg tefyirt , ur yetbeddil ara .

ɣef wanect – a i d – yenna :

Chaker( s ) (1991, Sbt 126 ) : “ amyag d ayenwuran , d aseɣru , yettili

dima d ammas n tefyirt , ɣur – s iqnen akk iferdegsen n yinaw : ula d tafyirt tuggilt . “4

IV.4. Leṣnaf n yimyagen

Amyag deg tmaziɣt ilmend n twuri yebḍa ɣef kraḍ:

IV.4.1.amyag amsuk

Γer: Nait Zerrad ( k ) (2001, Sbt 105):“amyag amsuk d amyag

iqqeblen asemmad usri d ayen ara d – yawin tigawt i d – yessegza umyag tettarra ɣef usemmad.”

Md.

Tenɣat tayri.

IV.4.2.Amyag aramsuk

ɣer : Nait Zerrad ( k ) (2001,sbt 105 ) :”d imyagen – a ur teddemn ara

asemmad usri d .” Md : iruḥ ɣer wasif .

4 - « le verbe est un unifonctionnel prédicatif, dans la terminologie, il est toujours centre de rattachement des

(73)

59

IV.4.3.Amyag asemsay

ɣer Nait Zerrad (k) (2001, sbt 105) :” D amyag i d – yettasen s sin n

wudmawen ;

- Udem amsuk: asemmad amezwaru, d ameskar d win ixedmen tigawt. - Udem aramsuk: asemmad uskir, teḍra tigawt fell – as.”5

ṣenf n umyag

tifyar Amsuk aramsuk Asemsay Ad ḍefren abri d – is Ad ḍefren

Yuɣal – asen d tanumi Yuɣal Ad bedren isem n teqcict Ad bedren Ad yini kra n yimeslayen Ad yini

Ad inser wawal Ad inser

Tebna tegnit tebna

ḥulfaɣ i usefru i dewwir deg wallaɣ - iw

ḥulfaɣ i dewwir

Iṭṭlli – d yiṭij iḍelli Iṭilli - d ɣellin isalasen ɣellin

5

- verbes transitifs : ce sont des verbes qui admettent un COD. C ’ est – à dire que l ’ action exprimée par le verbe s’ applique à ce complément .

-Verbes intransitifs : ces verbes n’admettent pas de COD . - Verbe mixtes :ces verbes peuvent ètre transitifs ou intransitifs .

(74)

60

Tmecberriqen yitran tmecberriqen

Tiziri teḍwa lḥara Teḍwa Lexyalim isubb – d si tegnewt Isubb – d Ad yefk Rebbi tawwurt Ad yefk

Yeffeɣ d amjaḥ Yeffeɣ

Ad tnefsusi tɛekkemt Ad tnefsusi ḍegren – d isefsax ḍegren – d

Tugi tegnit ad teṣfu

fell – as Ad teṣfu

tugi

Teffuk Teffuk

IV.5.Isem

IV.5.1.Tabadut n yisem

Γer : Chaker ( s ) ( 1991 , Sbt 125 ) :” Isem d tamlaqit n uẓar

amawalan d usekkar n yisem akked ticraḍ n tmara :”6

Isem = Aẓar amawalan asekkar n yisem ticraḍ n tmara

Isem n tigawt tawsit (amalay / unti ) Isem akmam amḍan ( asuf / asget ) Isem n umeskar addad ( ilelli / amaruz ) Isem n wallal

Arbib

6 - « le nom est défini par l’ association d’ une racine lexicale , d’ un shème nominal et de marques

(75)

61

IV.5.2.Tiwuriwin n yisem

Isem yesɛa aṭas n twuriwin, tawuri – ines tettbeddegl ilmend n umkan ara yaɣ yism – nni deg tefyirt, deg tazwara, deg tlemmast neɣ deg taggara n tefyirt. Isem d agetwuran (aṭas n twuriwin) , d tiwuriwin n usemmad sumata :

IV.5.3.Asemmad

Asemmad d ayen yeqqnen ɣer useɣru deg uddus anemyag,

IV.5.3.1.Asemmad imsegzi

Deg talɣa yettili dima deg waddad amaruz, yettabaɛ amatar udmawan deg tewsit d umḍan .

Γer : Nait Zerrad ( k ) ( 2004 , Sbt 59 ) : “ asemmad imsegzi yettili dima

deg waddad amaruz , yettaɣ adeg deffir n umyag deg tefyirt tanemyagt neɣ tafyirt taremyagt .”7

Md :Tugi tegnit ad ṣfu . IV.5.3.2.Anmel n usentel :

Γer : K . Nait Zerrad ( 2004 , Sbt 61 ) :“ Yettili deg waddad ilelli, ama

sdat neɣ deffir n umyag sumata iteddem amqim awsil.”8

Md :tafsut , tbeddel udem . IV.5.3.3. Asemmad usrid :

Itteqqen sri d ɣer useɣru , yettili dima deg waddad ilelli .

7

-« Il est toujours à l’étatd’annexion et il se placeaprès le verbe dans une phrase verbale ou son équivalent dans une phrase non verbale. » .

8 - « qui est toujours à l’état libre qu’ il soit avant ou après le verbe – annonce en générale un pronom

Références

Documents relatifs

Luminescence modulation: Normalized temperature dependence (over two heating-cooling cycles) of the UV absorbance (318 nm) and of the luminescence intensity (excitation: 300

This strategy is based on the forma- tion of hybrid polyion complexes (HPICs) from the complexation of copper ions with a block copolymer consisting of an ionizable complexing block

To understand the state and coordination mode of these amidinate ligands, we used the labelled adduct 1,3-dicyclohex- ylimidazolium-2-di-phenylcarbodiimide (ICy$ (Ph) NC 15 N)

لاو زوجي نأ قوفت هتدم سمخ ( 5 ) تاونس يف داوم حنجلا رشعو ( 10 ) تاونس يف داوم ،تايانجلا ام مل صني نوناقلا ىلع فلاخ كلذ امدنع نوكي عنملا نم

The most commonly used methods are like variational it- eration method [4], finite difference method [5], generalized differential transform method [6, 7], Adomian decomposition method

detected climate change impacts in both natural and human systems at a global scale.. As a general

ءادهلإا يداب يذ ،ءدب دمحن الله هركشنو ىلع هلضف هنانتمابو انٌلع هنأ رسٌ لهسو انٌلع باستكا ملعلا انرمأو ،هنوعب ذإ انزجنأ اذه لمعلا يذلا هٌدهأ ىلإ : ىلإ

Pollen- based climate reconstruction show increasing annual precipitation mainly driven by late spring precipitation .This marks the onset of lower seasonality, related to a change