• Aucun résultat trouvé

TAMEṬṬUT DI TMEDYAZT N LEWNIS AIT MENGUELLET (ISENTEL D TULMISIN

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Partager "TAMEṬṬUT DI TMEDYAZT N LEWNIS AIT MENGUELLET (ISENTEL D TULMISIN"

Copied!
183
0
0

Texte intégral

(1)

Tigduda Tazdayrit Tamagdayt Taɣerfant N Lezzayer. Aɣlif n Uselmed Unnig d Unadi Ussnan

Tasdawit n Wakli Muḥend Ulḥaǧ Tubiret. Tazzeddayt n Tsekliwin d Tutlayin Agezdu N Tutlayt d Yidles n Tmaziɣt

MASTER 2

Akatay n taggara n Master

Sɣur: S lmendad n Massa :

• DEHMOUCHE SAMIRA

.

IDRICI NABILA

• TOUDERT SALOUA

2013-2014

TAMEṬṬUT DI TMEDYAZT N

LEWNIS AIT MENGUELLET

(2)

Di tazwara ad nesnemmer Rebbi i d-aɣ-d-yefkan afud d tebɣest akken ad nessaweḍ amahil-agi nnteɣ ɣer taggara.

Seg wul yeṣfan ara nesnemmer Massa IDRICI Nabila i d-yellan di lmendad n umahil-agi nnteɣ seg wasmi yebda almi yekfa.

(3)

Ad Buddeɣ amahil-a :

- I yimawlan-iw ɛzizen fell-i,i ḥemlaɣ aṭas.

Aladɣa yemma akked d baba yemmuten iwumi ttmenniɣ rreḥma. -I watmaten-iw d yessetma i bedden ɣer yidis-iw,

-I temdukal-iw akken ma llant aladɣa : mina ,lamiya …atg. -I wid iɣ-d-yefkan afus n lemɛewna s leqreb neɣ s lebɛed.

(4)

Ad Buddeɣ amahil-a :

- I yimawlan-iw ɛzizen fell-i,i ḥemlaɣ aṭas.

Aladɣa yemma akked d baba iwumi ttmenniɣ lehna d teɣzi n leɛmer. -I watmaten-iw d yessetma i bedden ɣer yidis-iw, aladɣa welmta Fatima ɛzizen felli yiwḍen leɛfu rebbi.

- Itimdukkel I bedden ɣer yidis-iw:kenza, hind, karima….atg.

- Ikra I yiɛewnen deg tazrewt agi aladɣa massa idrisi nabila,d mass mennic ɛebd lmalak….atg.

(5)

Tazwert

13

Ixefamenzu

Tmeddurt n umedyaz d tmeṭṭutditmedyazttatrart d tiran

yinagmayen………..

I-Tameddurt n umedyazLewnis AYT MENGELLET……… 1- Tallalit-is dtenkra n umedyaz……….. 2- Zzwaǧ-is d Leqray n umedyaz………. 3- Abrid n ccna n umedyaz………... II-Tameṭṭut di tmedyazt tartar………..

1- Tameṭṭut di tmedyaztyettwacnan……… 2- Tameṭṭut di tmedyaztyettwarun……….. III- Tameṭṭut di tira n yinagmayen………..

1- Tameṭṭut di tira n yinagmayen izzayriyen……… 2- Tameṭṭut di tira n yinagmayen ibaraniyen……….

18

18

19

20

21

23

24

26

26

27

29

Ixefwis sin

Asentel n tmeṭṭut di tmedyaztLewnis Ait MENGELLET

I-Tameṭṭut d tayri

………

1-

Tayri n lefraq………. 2-Tayri n lefarḥ………... 3-Tayri n ccbaḥa……… II- Tameṭṭut d tayemmat………..

1-Tayemmat d laḥnana………. 2- Tayemmat d tamejahet……….. 3- Tayemmat d tayri……… 4- Tayemmat d trebga………..

34

34

35

40

41

42

42

44

46

48

(6)

III- Tameṭṭut d tmetti……… 1- dtacrikt n ddunit……….. 2- dtutlayt………. 3- dtaxdibt……… 4- dtaweltmet……… 5- dtayellit………

49

50

51

51

52

Ixef wis krad

Tulmisin di tmedyazt n LewnisAit MENEGLLET……….

I-Tutlayttudyist……… 1- Amawal……….

1-1-Areṭṭel n wawalensegtutlayt n tɛerabt……… 1-2- Areṭṭel n wawalensegtutlayt n tefransist….. 1-3-Awalen iqburen……… II-Lebni n usefru……….. III- Tugnatasefrant……….. 1- Tmsullestdegtmedyazt, ……… 1-1-Asemres n tunqist……….. 1-2- Asemres n uzamul………. 2- Tafelsafitdegtmedyazt……… 3- Tumnayt d usemdiwen……… 4- Aserwes……… Taggrayt……… Tiɣbula………. Ammud……… Amawal………. 54 54 54 54 55 55 55 56 57 57 60 60 62 63 66 70 72 181

(7)
(8)

12

Tasekla d agerruj n yal tmetti, muqqer ccan-is mačči d kra, acku yis i yettwasen yidles n tɣarmiwin n yal agdud.

Tasekla taqbaylit d tamussni i aɣ-d-sawedent tsutiwin s wallal n timawit deg waṭas n lqerun, id-yeddan s twesatin-is yemgaraden ama d timesaɛraq d timucuha , ccnawi, tamedyazt …atg.

Di tsekla tamedyazt taqbaylit, d yiwet n twesit si twesatin timnsayin yesɛan amekan muqqren, teccud ɣer iḥeddaden n wawal Nutni ttwesin, ttwelihen, ferrun timsal, i yellan d iqerra d lsas n tmetti di tallit-nni.

Aṭas n wid id-yeǧǧan agerruj meqqren i yidles n teqbaylit, ismawen-sen d yisefra-nismawen-sen deg yal tama gar-ismawen-sen, Ccix Muḥend Ulḥusin, Si Muhend Umḥend Si Lbacir Amelah, tura uɣallen d taɛwint i yimedyazen atraren. Tamedyazt taqbaylit ugbel ad tekcem deg unnar n trarit tɛedda-d deg ubrid n timawit, almi tekcem annar n tira, ammud amenzu n tira n tmedyazt taqbaylil d win i yurran irumeyen seg-sen( A), Hanoteau deg useggas 1867 di la Poésie Populaire de Djurdjura, deg-s yefka-d azal i tesɛa tmedyazt di tmetti taqbaylit tamensayt.

Ɣer tama n wayen inudan irumyen di tsekla taqbaylit, ad naf imeyura izzayriyen inudan iwakken ad ḥarzen ayen id-yeqqimen si tsekla taqbaylit seg-sen ( B), Ben sedira yurra-d deg useggas 1887 adlis, deg-s yewwi-d ɣef yisefra iqdimen akk kra n yimedyazen yettwasnen, daɣen deg useggas 1904 yura- d (S), Boulifa deg udlis Poémes kabyles yewwi-d isefra n Si Muhend U Mhend.

Send ṭṭraḍ agraɣlan wis sin, llan-d aṭas n tezrawin ɣef tsekla taqbaylit ɣur imrabḍen irimyen, sin ɣur-s bdan-d warraw n tmurt ttarun ɣef yidles-nsen, deg useggas n 1940 d asawen amenzu yuran tasekla taqbaylit s tmaziɣt Blaid Ait Ali di les cahies de Blaid, sin 1969 (M) Memmeri

(9)

yurra-13

d ɣef Si Mohend Umhend isemma-yas Les péomes de Si Mohend, deg useggas 1980 yurra-d ɣef tmedyazt taqbaylit poémes kabiyles anciens. Aṭas inadiyen d tezrawin i d-yellan ɣef tsekla taqbaylit, seg-s tamedyazt tuɣal tekcem tallit n tira, deg-s tettunfek tegnit i yimedyazin ad arun wa d nadin di tmedyazt n mettiyin nniḍen, ayen i ten-yeǧǧan ad d awin amaynut i tmedyazt taqbaylit, d tamedyezt yettwacnan.

Tmedyazt-a deg-s ttawin-d ɣef waṭas n tmesal imi tuɣal telledi tiwwura n usenfali umedyaz n wass-a, send mi d-nnulfan wallalen n uṣiweḍ imaynuten am imaṭṭafen, tisfifin, iḍebsiyen, iselkimen, yuɣal umedyaz yettawwi-d akk ɣef wayen yettḥulfu d wayen iḥuzan tmetti ama tamagit, asenqed asarti, asenqed n tmetti, tanfalit n iḥulfan, tinigt,tijmilin, izarfan n wumdan, tameṭṭut.

Aferan n usentel

Tamedyazt n tameṭṭut, d asentel i d nefren akken ad yelli fell-as umahil-nneɣ di tmedazt-agi tatrart, acku tameṭṭut d tin yuɣen amkan di tmedyazt taqbaylit tatrart s wudem i ixulfen win n tnesayit, tmedyazt tamensayt ttin ur nerra ara azal i tmeṭṭut.

Maca tamedyazt tatrart tbeddel tamuɣli-s ɣer tmeṭṭut, acku ttewallin tameṭṭut d lsas agejdan di tmetti, ad d naf ɣer imedyazen atraren iwumi tbeddel tmuɣli ɣer tmeṭṭut, beggen-d uguren i tesɛa yettwali tameṭṭut ttin yecqan di tudert-is , amedyaz n was-a yesfra neɣ yeccna fella-s ad d-nebder seg-sen, Zerruq Allawa, Lhesnaoui, Slimane Azem, Ccrif Kheddam, Zeddak Mouloud, Lwenis Ait Mengellet, Matoub …atg).

Lewnis d yiwen seg yimdyazen i d-nefren iwakken ad neg tazrawt tasdawant ɣef usentel n tmeṭṭut, acku netta seg wid i bedden ur neɣfil ɣef

(10)

14

uzref n tmeṭṭut di tmetti, nefren-d asentel n tmeṭṭut gar yisental n tmedyazt-is, acku ulac fell-as aṭas n tzerawin tisdawanin wala inadiyen usnanen yugten, nekni deg unadi nneɣ nebɣa ad d nebgen tamuɣli n umedyaz-a ɣer tmeṭṭut.

Tamukrist

Am yal anadi usnan yesfek ad yettwarsi ɣef tmukrist iɣef yeddu unadi d yiswi-ines, tamukrist umahil nneɣ tban-aɣ-d seg wamud n yisefra (L) Ait Mengellet i d-yewwin ɣef tmeṭṭut, ihi nezmer ad neg tamukrist nneɣ ɣef kraḍ n yisetqsiyen.

D acu-tent tmuɣliwin n umedyaz-a ɣer tmeṭṭut ?

D acu id-rrnant tmuɣliwin-gi d azal i tmeṭṭut di tallit tamirant? d acu-tent tulmisin timuta n tmedyazt-is?

Iswi

Iwakken ad nebgen ma yerna umedyaz-a deg yisefra-s i tmeṭṭut, d aɣen ma yella amedyaz-a i yebgen-d d akken tameṭṭut tuklal tilelli.

Turdiwin

Ahat amedyaz yebɣa ad iɛiwed tamuɣli ɣer tmeṭṭut ɣef wayen i yixulfen laɛwayed i tt-yurzan.

Ahat tilelli n tmeṭṭut deg umaḍal yeǧǧan amedyaz-a ad yerr lwelha-s ɣer tmeṭṭut.

Tarrayt n unadi

Akken ad nerr ɣef yiseqsiyen inegga di tmukrist nneɣ iɣef yebnu umahil-agi ɣef teseleḍt (l’approche) tasentalant talɣawit isemarsen aṭas n

(11)

15

yimyura amenzu d ameyaru n tmurt n Fransa ilulen di 1821 Charles Boudlaire id yuran adlis deg useggas 1857 s uzwel Les fleurs du mal n tmurt n Fransa.

Ma yella nerra lwelha-nneɣ ɣer yimura n temurt n lezzayer isemarsen tarrayet-agi ladɣa stira s temaziɣt, ad naf anagemay (M), Djellaoui d kra n yidlisen seg-sen tiwsatin timensayin n tmedyazt taqbaylit deg useggas 2007, daɣen adlis nniḍen deg useggas 2001 s wezwel tamedyazt taɣarfant s ɣur leqbayel n Ǧerǧer .

Asudu n umahil

Amahil nneɣ yebna ɣek wammud n isefra ( L) Ait Mengellet id-nekkes seg idlisen akk d isiditen, nessaweḍ ad nekkes azal 50 n isefra i d-yewwin ɣef tmeṭṭut d ammud iɣef yebna umahil-nneɣ.

Deg yixef-agi ad nawi ameslay ɣef tmeddurt Lewnis ad yelli ɣef tellalit-is akk dtenkera-s, d aɣen ad nemselay ɣef ulmad-tellalit-is akk dtmesalt n zzwaǧ-is, d ubrid-is ɣer unnar n ccna.

Ad nawi deg yixef awal ɣef tmeṭṭut di tmedyazt tatrart yebdan ɣef sin n isental , d aɣen awal ɣef tmeṭṭut di tira n inagmayen i nebda daɣen ɣaf sin yiḥricen, tameṭṭut di tira izzayriyen akk dtira n ibaraniyen.

Deg yixef wis ssin ad yelli ɣef tseleḍt n isental n tmeṭṭut id yebder deg isefra-s isental yecban tameṭṭut tdayri yebdan ɣef izewlen, d aɣen tameṭṭut dtyemmat d aɣen yebdan ɣef yaḥricen am tayemmat d laḥnana, dtamejahet, akk tameṭṭut dtmetti icudden ɣer kra n isental d akken tameṭṭut dtaweltemat, dtacriket n ddunit.

Deg yixef wis kraḍ deg-s ad negg ɣef tulmisin timuta iɣef yebna usefru-s, ama deg wayen yeɛnan tutlayt am umawal, d aɣen ayen icudden

(12)

16

ɣer lebni n usefru ama d tiseddarin neɣ d ifeyar, tamaɣrut sin ad nezi ɣer tugna tasferant d wayen icudden ar ɣur-s am tzamulit, tamesulest yecban asemres n tunqist, asemdiwen, akenni.

Tagara ad nekfu amahil-nneɣ s tgerrayt umahil-nneɣ, daɣen d teɣbula i nesqdec deg umahil-a, syin ɣur-s ad yernu umawal yeɛnan awalen i d nerna di lqedic-agi, ad yekfu umahil-nneɣ s tmarna n wamud n isefra i yellan d abrid iɣef yebna umahil.

(13)
(14)

(15)

18

Tameddurt n umedyaz akk d tmeṭṭut di tmedyazt tatrart dtira n

yinagmayen

Deg yixef-gi ad yelli wawal ɣef tudert n umedyaz, ama d ayen yeɛnan talalitneɣ leqray-s d zzwaǧ-is d ubrid-is ɣer ccna.

Amaken ad yelli umeslay ɣef tmeṭṭut di tmedyazt tatrart gar tmedyazt yettwacnan akk d tmedyazt yettwarun d tmuɣliwin yellan gar si lsenaf-agi. Deg yixef-agi ad d-nawi ɣef tmeṭṭut amek i tettidir deg tmetti di tudert-is,add-nemmeslay ɣef tmuɣliwin di tira n yinagmayen ama di tiran yizzayeriyen neɣ n yibaraniyen, yemgaraden ɣef usentel n tmeṭṭut.

I-Tameddurt n umedyaz Lwenis AYT MENGELLET

Deg yixef-agi ad yelli wawal ɣef yiwen, d amedyaz, d anaẓur yuklal awal fell-as, d yiwen i yefkan tudert-is iwakken awal n tidet ad yaweḍ lebɣi-s d teruzi n lbaṭṭel d urfad uqarru n tmurt deg umaḍal , d win yecnan tayri tagrawla, tameṭṭut, tasartit, tenigt, ccfawat n tmeẓi i yeǧǧan ad yelal deg-s wawal iwakken ad yuɣal d asefru sin ad yuɣal d ccna s uzawan d ssut ḥelawen.

Deg yixef-agi ad nemselay ɣef telalit d tnekra n umedyaz gar twacult-is liḥala yedder yid-s, d umcwar n ulmad-is ma yella yiweḍ aswir ɛlayen di leqraya-s neɣ dwin ur narri lwelha-s, d wayen yeḍfer mi yeǧǧa leqraya-s. D aɣen tamesalt n zzwaǧ-is i d-yella waṭas n umeslay fell-as, ad yelli wawal ɣef ubrid i yesers d lsas n tudert-is i lebda, d annar n ccna iwumi yefka ammur muqqren si ddunt-is d wayen i d-yewwi n tmesal deg ubrid-agi d isental akk i d-yeddan deg umecwar n ccna-s, ad d-nefak s tegrayt wezzilen s ayen yessaweḍ Lewnis s tmedyazt-is d wayen i d-yerna i tsekla taqbaylit neɣ tamaziɣt s umata.

(16)

19 1-Talalit d tnekra n umedyaz

Ass n 17 yennayer 1950, ilul-d yiwen yetri yeḍwan tafat, d lfarḥ n yiwet n twacult isem-is AYT MENGELLET, deg yiwet n taddart i wumi qqaren Iɣil n Wammas, llufan-agi i d-yelullen gan-as isem Lewnis acku tawacult-isddan-as lebɣi i jidda-as, mbeɛd mi as-t-id yewḥa rebbi di tergit.

Maca isem-is aḥeqqani Ɛebd nbi, d yiwen yisem i as - yefka ɛemmi-s i yeqqimen d uffirur tezri yes-s ula tawacult-is, almi yekcem Lewnis ɣer uɣerbaz, maca netta yettwasen ɣer medden s yisem n Lwenis i yeṭṭfen amekan deg yelsawen.(1)

Lwenis yekker-d di twacult arqiq lḥal-is am nettat am twaculin n tuddar n leqbayel neɣ tizzayriyin yedddren lḥif,leɛtab,lhemimeṭṭi ddaw nufus n Fransa, mi tekker tegrawla n Lezzayer Lwenis yesɛa di leɛmer-is rebɛa(04) n yiseggasen,ass-mi i d-tewwi Lezzayer timunnent Lwenis yessaweḍ tnac (12)nyiseggasen.

Ɣas akken Lwenis ur yelli ara d aneɣmas ditegrawla, maca yedder ussan berrikeni tedder tmurt-is teǧǧa-d ccfawat meqqren deg wallaɣ-is d wul-is yeččuren d reffu ɣer urumi, leḥzen, lmut, imeṭṭi, anect-ayeǧǧa-t ad yisirem, ad yedder yiwen wass lehna, tudert zeddigen, anect-a yeffer-it deg wallaɣ-is d wul-is, ad yaswass ad yuɣal d isefra iweznen, lqayen.(2)

2- Leqray d zzwaǧ n umedyaz

Di tegrawla n 1954 aṭas n twaculin tizzayeriyin ur rrant ara lwelha-nsent ɣer uselmed n warraw-lwelha-nsent, ladɣa tuddar yellan deg udrar imi yella wayen i ten-iceɣben aktar d aɛdaw arumi.

) 1 ( ﻲﻧودﻌﺳ مﺳﺎﻘﻠﺑ تﻼﻘﻧﻣ تﯾا سﯾﻧوﻠﻟرﺎﻛﻓاورﻌﺷ، 1967 -2007 ،رﺋازﺟﻟا،رﺷﻧﻟاراد ، 2008 ص ، 12 . ) 2 ( ص قﺑ ﺎﺳﻟا ﻊﺟرﻣﻟا سﻔﻧ 12 .

(17)

20

Asmi i d-tḥella Lezzayer timunent, yella-d uzref i waṭas igardan

iwakken ad ruḥenɣer uɣerbaz, ɣas akken ifat-iten lḥal yedda leɛmer-nsen, Lewnis seg-sen di 1962 tawacult n lewnis teǧǧa teddart-is teṭṭef abrid-is ɣer temdint n lezzayer; din lewnis yekcem ɣer uɣerbaz di leɛmer-is 12 n yiseggasen.

Lewnis seg temzi-s ur yerri lwelha-s ɣer leqraya, ɣur-s tamusni mačči deg uɣerbaz kan i tella, tamusni tuɣal ɣer tudert n umdan d wayen i as-d-yezzin, yerra lwelh-s ɣer tɣuri n yedlisen yenna-d ur yettɛeddi yiḍ alma kfiɣ ixef si tketabt i bdiɣ, yerra lwelha-sar tɣuri n idelisen n yimura ibaraniyen yecban (A), Maluf.(1)

Lewnis mi yekfa tallit tamenzut di leqraya-s, yekcem ɣer yiwen n wexxam n uselmed n lḥirfa, yelmed lḥirfa n uneqqec ɣef wesɣar, lḥirfa tekcem ɣer wul-is yetfennen deg-s.

Ma yella nger tamawt ɣer uxeddim n lewnis ad t-naf werǧin yeṭṭef deg yiwen n uxeddim, yexddem di yiwet n tkebbanit n yedrimen tafransist( C. F. B. D), dɣa d nettat i d taneggarut di tmurt-nneɣ, di 1970 yexeddem mi d yuɣal ɣer taddart-is di tɣiwant maɛna ur yeqqim ara deg-s aṭas.(2)

Tameddurt n Lewnis tesban-d d akken yedder snat talliyin, tamenzut ttin yedder d lejdud-is yeṭṭfen deg laɛwayed d wansayen d nnif d lḥerma, d laṣel, tayeḍ ttin yedder di tallit-agi tamirant i yeddren akk ilemezyen yecban timital-is.

Ɣef tmesalt yeɛnan zzwaǧ Lwenis am netta am yelmezyen yettnadin ad weḍen lebɣi-nsen, zzwaǧ ar yellin s tayri, ayen yeɛnan zzwaǧ n Lewnis

) 1 ( مﯾدﻘﺗﻟا ،ﺔﯾﺑرﻌﻟا ﺔﻐﻠﻟا ﻲﻟا ﺔﯾﻌﯾزﺎﻣﻻا ﺔﻐﻠﻟا نﻣرﺎﻌﺷﻻا ﺔﻣﺟزﺗ،تﻼﻘﻧﻣ تﯾا سﯾﻧوﻠﻟ يرﻌﺷﻟا ناوﯾدﻟا ،يوﻼﺟ دﻣﺣﻣ : ،بﯾﺳﻧ فﺳوﯾ ،رﺋارﺟﻟا ،بﺎﯾرز تاروﺷﻧﻣ 2007 ص، 24 . ) 2 ( قﺑ ﺎﺳﻟا ﻊﺟرﻣﻟا سﻔﻧ ص 25 -26 -27 -28 .

(18)

21

izad fell-as wawal ɣef temsalt n zwaǧ-is acku wid yittḥesisen, yeqqaren isefra-s ur t-nfahmen ara.

Ɣef anct-a Lewnis yenna-d imeslayen ur nseḥa ara, d lexyal n yimdanen ur d-fhimen ara ayen bɣiɣ ad d-inniɣ, llan-t d sseḥ kra n temsal iwiɣ-tent-id ɣef iw d tilawt, maɛna llan-t kra n temsal ur cuddent ara ɣer tudert-iw, maca nek d amedyaz ttawiɣ-d ayen ttidiren wiyaḍ, s banayeɣ-d lahmum n yimdanen d leḥzen i ten-yerḥan. (1)

Ma d ayen yeɛnan zzwaǧ-is Lewnis, yenna-d “nek ttɛiciɣ tudert-iw am yemdanen, zzweǧaɣ akk d tin i yextareɣ iman-iw, nesɛedda-d tudert nneɣ deg umesfehem d unaḍaḥ si tazwara ɣer wass-a”(2), Lwenis d win yesɛan sḍis (6) warraw-is d ayen i d yemalen d akken d win yettidiren tudert yextar s ufus-is.(3)

3-Abrid ɣer ccna n umedyaz

Annar n ccna Lewnis yebda di taggara n useggas 1966 ɣer tazwara n useggas 1967, asuref-is di ccna ur d yussi wara menwala di tmeẓi,yella seg wid yeran lwelha-s ɣer tsekla tabaranit yugem-d si tmusniwin-nsen wesɛen aṭas i d yerna n tmusni i tezuri-ines di tmedyzt, ladɣa tamedyazt

Tamenzut tin i ḥulfan d wafrayen, seg yismawen yerra Lwenis lewlha-s seg-sen Lamartine,Musset, Alfred de Vini, Jubran Khalil jubran d wiyaḍ nniḍen. Lwenis d wayen yekseb i d-yugem si tsekla tabaranit yeǧǧa-t ad yenǧǧer abrid ɣer ccna, di tedwilt niɣenayen uzekka i tiklet tamezwarut i

) 1 ( ص ،قﺑ ﺎﺳﻟا ﻊﺟرﻣﻟا سﻔﻧ ،يوﻼﺟ دﻣﺣﻣ 12 . ) 2 ( ص ،قﺑ ﺎﺳﻟا ﻊﺟرﻣﻟا سﻔﻧ 22 . ) 3 ( ص ،قﺑ ﺎﺳﻟا ﻊﺟرﻣﻟا سﻔﻧ 30 .

(19)

22

yessaweḍ di tallit nni (C), Kheddam deg Umṭṭaf Wis ssin, iswi-ines dabeggen n ilmezyen yebɣan ad cnun neɣ ad uɣalen d icennayen.(1)

Deg useggas n 1967 Lewnis s baɛtac (17) n yiseggasen di leɛmer-is yetteka di tedwilt n (C), Kheddam s tezlittma truḍ ulad nek ktar tizlitt teɛǧeb-asen aṭas ama deg wayen yeɛnan aẓawan neɣ imeslayen yesteqsa-t (C), Kheddam d anwi i as -yefkan imeslayen ɣef win i as-ixeddmen aẓawan yenna-s -d d nek, din i yezra d akken Lewnis yesɛa ccan meqqren ɣer zdat di tzelitt taqbaylit .

Di tazwara n webrid-is srid mi d-iban di tedwilt n (C), Kheddam ixeddem d kra n yelmeẓyen tessufuɣ-iten-id tedwilt-nni , aggay n icennayen semman-as Imaziɣen, maca ur tḍul ara aṭas deg webrid imi msebɛaden gar-sen Lewnis irruḥ-d si Lezzayer ɣer Iɣil n Wemmas seg-s ɣer leɛsekar anda yeqqim (02) n yiseggasen sḍis 6 n wagguren di Blida, 18 nniḍen di Qsentina deg useggas 1973.(2)

Mi d-yuɣal si lɛeskar iwala d akken d lweqt ad yeṭṭef deg yiwen n ṛṛay ara d-iban webrid-is d wamek ara iqabel azekka dɣa yenna-d, ur ẓriɣ ara ma d-xtireɣ taxeddimt ideg ara qaɛdeɣ iman-iw neɣ ad kemmleɣ deg ubrid bdiɣ deg useggas 1966.

Lewnis yenna-d ad fkeɣ akk lweqt ilaqen akkeni yella lḥal, ɣer taggara ferneɣ abrid n tẓuri s usefru, d ṣṣut d tuẓawan ɛerḍeɣ ad xedmeɣ deg-s ayen iwumi zemreɣ acku yenǧer deg yidammen-iw yebda abrid-is s tezlatin n tayri am yal acennay ilemzi, yecna lebɣi-s, asirem-is, iswi-s d wayen akk

it-yecɣeben, di tallit tamenzut akken ad d-tban tallit tis snat deg webrid-is

) 1 ( دﻣﺣﻣ ص ،قﺑ ﺎﺳﻟا ﻊﺟرﻣﻟا سﻔﻧ ،يوﻼﺟ 29 . ) 2 ( ص ، ﻊﺟرﻣﻟا سﻔﻧ 31 .

(20)

23

anda d-yewwi awal ɣef ddunit d wuguren-is, ama d ayen yeɛnan ad naf yewwi-d ɣef kra n yisental banen-d s wudem ubriz di ccna-yis.(1)

Asentel amenzu iɣef yebda ccna-s d ayen yeɛnan temẓi, yeldi tawwurt ɣef tezlit n wafrayen neɣ tayri d tin id-isefra ɣef tmeṭṭut s wayen yelhan , neɣ ur nelhi, ma nebder-d kra seg-sent Ǧamila, Tayri, Lkaysa.(2)

Asentel wis sin d tizlitt i d-yewwi ɣef tmetti d iɣeblan, imi d yiwet n tmesalt yesɛan azal muqqren ɣur-s neɣ ɣer yimdanen, ad nefk kra isental seg-s tiɣri n tasa, arǧuyi, lɣreb

Asentel wis tlata yettmeslay-d ayen yeɛnan tizlit n tsertit deg-s yettawi-d ɣef waṭas n tmesal i d yusan zeffir n timenent, yefka-d udem n tsartit d wid iḥekmen tamurt n lezzayer seg timenent ar ass-a d wayen xeddmen n tkarkas,acku kessen tilellinwawal akkyar liḥala dtidiren izzayeryen di tmurt-nsen nebder kra seg-sent, Askuti, Nekkni s warrac n lezzayer, Amacahu, d aɣenyewwi-d ayen icudden ɣer tnaṣlit d uẓar n tjaddit seg tezlatin i d-yettawin ɣef temsalttaqbaylit, Ammi-s umaziɣ, Neẓra la teẓram.(3)

Di tagara ad d-nini d akken abrid n ccna Lewnis d win zzedigen seg wudmawen meqqren di ccna, d anaẓur n zzman-is yettnarni tt-narninet tiktiwin-is deg waṭas isental , Lewnis tikti-ines yesaweḍ ad yar lxir i tsekla taqbaylit s tmedyazt-is i d-yeddan azal 40 n iseggasen.

II-Tmeṭṭut di tmedyazt taqbaylit tatrart

Deg uḥeric-agi ad d-nawi awal ɣef tmeṭṭut di tmedyazt tatrart di sin lsenaf-ines tin yettwacnan d tin yettwarun, Amedyaz n tallit-a tartar yefka-d tamuɣli-s icebḥen ɣef tmeṭṭut.

) 1 ( ص ،قﺑ ﺎﺳﻟا ﻊﺟرﻣﻟا سﻔﻧ ،ﻲﻧودﻌﺳ مﺳ ﺎﻘﻠﺑ 13 . ) 2 ( ص ،قﺑﺎﺳﻟا ﻊﺟرﻣﻟا سﻔﻧ ،يوﻼﺟ دﻣﺣﻣ 12 -13 -14 -15 . ) 3 ( ص ،ﻊﺟرﻣﻟا سﻔﻧ ،يوﻼﺟ دﻣﺣﻣ 16 -17 -18 .

(21)

24

Ihi anct-a ar d- naf ɣer waṭas imedyazen n tallit-a n tmedyazt taqbaylit, tenulfad deffir n yimedyazen imeqqranen n tmedyazt taqbaylit yecban, Si MuhendUmehend, Ccikh Muhend Ulhusin anida imedyazen bdan sefrayen s wudem ixulfen tamedyazt n tnesayit.

Amedyaz n tallit-a d win iwumi ugeten-t tmuɣliwin Yuɣal yettawi-d ɣef waṭas n yisental yemgaraden d wid n tensayit,tameṭṭut d yiwen usentel n ssnef n tmedyazt-agi.

1-Tameṭṭut di tmedyazt yettwacnan

Ma yella nebder-d kra n yisemwen yerẓan asalu i telelli n tmeṭṭut i yeksen tugdi i wakken tameṭṭut adtwet ad ḥelli izarfan-is meblaakukruad naf (S), Azem i d yewin azal ɣef tmeṭṭut di tmedyazt-is, imi d win yeddren tudert-is di lɣerba i yewalan tilelli tettidir tmeṭṭut n tumara lebḥar akin.

Tameṭṭut d tagejdit iɣef i yebna wuxxam,di temtti ladɣa axxam aqbayli ma yella teɣli tegjedit-a teɣli tmetti si ljedra, nettat t-ttunaḥsab d afus ayfus n wergaz-is, acku tettwelih-it, tettɛawan-it deg yal tamesalt yeɛnan tudert-nsen di sin,d aɣen ɣur-s i teccud d terbga n werraw-is akk d tmesal yeɛnan tudert-is n yal ass.(1)

Si tama nniḍene ad naf (C), Kheddam d accenay d bab-t n tezlit taqbaylit d yiwen i yefkan azal i tmeṭṭut, imi di tallit-is yettwali d akken tameṭṭut maḥquret di tmetti, netta yefkka-yas azal imi tuɣ aḥric muqqren di tayri anct-a ar d-naf s tuget di ccna-s.

Tameṭṭut tesɛa izarfan-is d win i yeqnɛen di tallit-is s telleli n tmeṭṭut yettwali i wakken ad tnarni tmetti yesfek ad tekseb tmeṭṭut tilleli di tudert-is si yal tama, amaken i yettwali d akken tameṭṭut tewwet ad sebgen tilelli-s akk d

(1)

(22)

25

izarfan-is, d anct-a ad naf deg waṭas n yisemwen n tlawin seg-sent ,Faḍma n Sumar, Faḍma At Mensur, Taous Amerouche.

Yefka-d dakken tameṭṭut tewwi amekan n tyemmat ancet-a yattban-d s wasaɣ yezdin tayemmat dtarwa-s, daɣen tamuɣli n tmetti ɣur-s imi tefreḍ fell-as taɛkemt zzayen, dtrebga neɣ timsal nniḍen is d-yezzin, yebgen-it-d deg yiwet si tezlatin-is,Sliɣ i yemmadaɣen yefka-dfell-asd akken dtacrikt n ddunit. Yefka udem n ccbaḥa i tmeṭṭut taqbaylit d akken win i tt-kesben deg uxxam yekseb lefarḥ d lehna, maca tettili ɣer tama n wergaz-is d lewaqt n ccedda telhud s ttrebga n warraw-is.(1)

Ula (L), Matoubd yiwen ilemẓi i d-yiwwin aṭas di tmedyazt-is ɣef tmeṭṭut yefka-yas, amekan muqqren yesɛan azal di tmetti, yenna-d tameṭṭut teddem taɛkumet ẓẓayen di tmetti, acku t-ttunaḥsab d tayemmat ad tt-naf teddem lemḥan, laɛtab nettat i yettmudun lisser i tudert s laḥnana-s.

Yewwi-d ɣef tmeṭṭut d izzarfan-is iwala d yiwen wugur iceɣben tuget n tlawin n umaḍal ladɣa tameṭṭut taqbaylit, ɣas tameṭṭut ttwaḥqeramaynut yettban-d deg umkan muqqren i as-yeffka di tmedyazt-is di tallit n zik.

Di yal tikkelt ad as-yeffekamkan, tikkelt yeqqar-d d akken tameṭṭut d taweltamat, d tamdakelt, d tarfiqt, d tacrikt n ddunit.(2)

Ula d accnay (C), Lhesnaoui yesaweḍ s tmussn-yis yekseb i wakken aɣ-d yessiweḍ liḥala n tmeṭṭut amek tettidir di tallit-nni, tameṭṭut d tin yettidiren yar liḥala mi ara t-zzweǧ.

(2) (T.), YACINE, Chrif Kheddam ou l’amour de l’art , Ed, Alph- Alger, 2008, p 91-92. (1) (L.), MATOUB, Tafat n wurɣu, Ed, Mahdi,Ttizi ouzu, 2004, p 31.

(23)

26

Lhesnaoui yekcem tnefsit n tmeṭṭut, yefka-d rray-is di tmesaltn waffrayen iwala aferrayen-is d wayen i tettmeni di tudert-is am nettat am wergaz tesɛa tanfalit n wayen icudden rray-is, yebder-d kra n yismawen n tlawin di tmeslat n wafrayen am faḍma.

Daɣen yefka-yas azal d ccan muqqren i tmeṭṭut taqbaylit id-yeddan gar tezlatin-is ad cekraɣ tiqbayliyinyettwali-tt sser ccbaḥa n tmetti, tucuba aɣerbaz i yettrebin, nettat i yeḥrezn laɛwayed.(1)

Di taggara ad nini wigi kra n wazalen i d-neskfel ɣer kra n yimdyazen deg unnar-agi n tmedyazt yettwacnan.

2-Tameṭṭut di tmedyazt yettwarun

Di ssenf-agi n tmedyazt nefren-d kra n yisefra d yimedyaten ɣef wazalen n tmeṭṭut deg-s, deg udlis(M), Sayah isefra d yinzan i d-yedda yiwen usefru ɣef tmeṭṭut taqbaylit s wezwel taqcict-nneɣ.

Deg-s yecker-d tilemzit taqbaylit, d akken d tin yeṭṭfen di laɛwayed-is ur tenkir lasel-is, yessaram-as talwit yenna-d d aɣen d tin i yettwarebban d yell-is n tjadit terfed axxam-yell-is d yiwet iḥerzen amkan-yell-is s tsusmi, tettaǧǧa si laḥeq-isma yella tettwadlem.(2)

D aɣen deg udlis (D), Amour tewwi-d deg-s ɣef yiɣeblan i tettidir tlemẓit deg tudert-is, imi ulac wa d-yeslen iḥulfan-is, tettwali d akken ddunt-is tekfaseg uguren tettcetki, d yiwet yettnadin ɣef telleli di ddunt-is, tettweṣi tilemzit akken adtseber, imi yiwen wass tilelli-s ad ban. (3)

III-Tameṭṭut di tira n yinagmayen

(2)

(R.), MOKHTARI, Cheikh El Hasnaoui la vois de l’errance, Ed, Chihab, tizi ouzu, p 43-51.

(2)(M.), SAYAH, Tiɣri ufalku, Isefra d yinzan, Ed, HCA, 2001, p7. (2) (D.), AMOUR, Tudert s tmedyazt, Ed, HCA, 2009, p18-21.

(24)

27

Deg uḥric-agi ad d-nawi awal ɣef tmeṭṭut di tira n yimura izzayriyen amek i d- fkan fella-s tamuɣli, ɣer tama nniḍen ad nemslay ɣef tmeṭṭut di tira n imura ibarraniyen amek temxalaf tmuɣli-nsen ɣer tmeṭṭut ɣef tin izzayriyen.

1-Tameṭṭut di tira n yinagmayen izzayriyen

Anegmay (M), Djellaoui yewwi-d awal ɣef tmeṭṭut taqbaylit neɣ tazzayrit s umata, yefka-d liḥala i tettidir gar laɛwayed n tmetti n zik d umkan d twwuriwin i tt-yerzan, teccud ɣur-s tmesalt n d trebga imi d nettat i d tayemmat ad d-yirbin tusitiwin, d aɣen nettat i d tacerikt n ddunit yuɣal ɣur-sayen yeɛnanArgaz-is d twacult-is, imi tikwal tameṭṭuttectekay s wayen tefreḍ fella-s tmetti, t-ttwal d akken d tin yecqan maɛna ɣas akken tesusem ɣef zarfan-is seg tmetti i d yekkan nig-s.(1)

Liḥala n tmeṭṭut taqbaylit neɣ tazzayrit s umata, tezra abeddel di tallit-agi tamirant, anct-a yuɣal ɣer liḥala n telleli i d tidirent tlawin deg umaḍal.

Tameṭṭuttaqbaylit neɣ tazzayrit, tbeddel tmuɣli ɣur-s send timunent imi lezzayer twala udem i d tefka tmeṭṭut di traḍ n Fransa,d aɣen ɣef uṣaduf i texeddem deg usgem liḥala n izzayeryen seg-s ayen yeɛnan izarfan n tmeṭṭut.

Tmeṭṭuttazzayrit neɣ taqbaylit tuɣal tessutur izerfan-is di twacult-is tessutur amur-is deg uxxam n baba-s, anect-a seg mi twala d akkan tbeddel liḥal-s akk di ddunit tuɣal teḥella-d amekan-is s wayen tesɛa d asaɣ s wergaz di tallit-ni n tṛad, tuɣaltuklal amkan-is yettban-d deg wayen i tesutur azref -is ad ttɣer, ad teffeɣ ad texdem itt-yeǧǧan ad taweḍ amkan-is ass-a.

) 3 ( ص،رﺋازﺟﻟا،بﺎﯾرزرﺷﻧﻟاراد ،ةرﺟرﺟ لﺋﺎﺑﻗر ﺎﻌﺷا ،يو ﻼﺟ دﻣﺣﻣ 11 .

(25)

28

D aɣen tuɣal tesutur amkan-is di tsertit, akk d tmesalt n zzwaǧ yesɛan amkan d wazal muqqren di tudert n tmeṭṭut, tuɣal nettat i ifernen win akk tekmel ddunit-is mebla ma kecmen-d imawelan-is deg-s, imi tugar anct-a tuɣal tettak-d array-is di yal tamsalt, awal-is am nettat am wergaz.1

Tameṭṭut tekcem deg unnarnccna tesenfalay-d ayen i tt-iceɣben di tudert-is mačči kan d ccna, tuɣal -tekcem annar n tira d usenfal, ass-a iban-d yisem-is ger yismawen-nni tuɣal tesser-s isem-is gar yisemawen n timussnawen meqqrenamedya, Tasɛdit Yasin, Newwara, Crifa, Tawes Ɛemruc.

Ulad anagmay ( S), Boulifa yefka-d tamuɣli-sɣef tmeṭṭut i d-yessebgen d akken tameṭṭut mi ara teffeɣ ɣer berra ur teḥwaǧ ara anwa ar yellin ɣer yedis-is, acku nettat tessen tezra abrid-is deg wayen yelhan neɣ dirit imi d nnif-is i daɛsas-is, daɣen medden merra ssnen azal-is ur yezmir ḥed ad tt-yaweḍ.(2) Ad naf (Y), Nacib ula d netta yefka-d tamuɣli ɣef wazal i tesɛa tmeṭṭut taqbaylit anct-a yettban-d deg wayen teḥrez n wansayen d laɛwayed deg wayen tekseb tmetti ladɣa tamedyazt n tyemmat yugten s lsenaf-is yemxalafen ancet-ayesbegan-d azal i tekseb tmeṭṭut di tmetti aldɣa timetti taqbaylit.(3)

Ula d (M,k) Salḥi yemmeslay-d ɣef tmeṭṭut, d umkan-is deg wayen yeɛnan tamedayzt i d-tettawi imi yettwali-tt ɛla ḥesab-is ttalsasit, imi tedda akk di tmenaḍin n leqbayel, anect-a yesbegan-d d akken tameṭṭut nettat i yeḥrezen timetti, ɣas akken ur as-fkin ara azal imi ttwalin tameṭṭut ur tesɛa ara azal s wayen tesɛa.(4) ( ص،وزو يزﯾﺗ،ﺔﻧوﺗﯾزﻟا،ﺔﯾﻐﯾزﺎﻣﻼﻟ ﺔﯾﻣﺎﺳﻟا ﺔظﻓ ﺎﺣﻣﻟا،ﻲﻠﺋ ﺎﺑﻘﻟارﻌﺷﻟاروطﺗ ،يوﻼﺟ دﻣﺣﻣ 110 -111 . 1)

(2) (S.), BOULIFA, Receuil de la poesie kabyle, Ed, Awal, paris , 1990. (3)(Y.), NACIB, Anthlogie de la poesie kabyle, Ed, Andalous, alger, 1993. (4) (M.S.), SALHI, Poesie traditional féminin, Ed, ENAG, 2011.

(26)

29

Tsaɛdit Yasin d yiwet i d yefkan awal ɣef tmesalt n tmeṭṭut tefka-d tamuɣli-s ɣef wazal-is di tmetti, tenna-d tesɛa amkan macca amekan-a d win ara d-tawwi akud, imi ur tesɛa ara azref acku ur tesɛa ara awal deg uxxam n baba-s wala win n wergaz-is.(1)

Anagmay (M), Djelloui ibeggen-d ccan d wazal i tesɛa tmedyazt n tmeṭṭut di tmetti taqbaylit taqburt, yettwali terssa ɣef waṭas n twesatinyal tawesit s twuri-ines, di lewhi n unagmay s twesatin-agi i d-temal tmeṭṭut taqbaylit iḥulfan-is ladɣadi tmetti tamensayt, tameṭṭut rran-ttleɛwayed di rrif izerfan-is meccen,nettat tettwali s ssenf n twesit-agi tettaf lebɣi-s iwakken ad senfali uguren-is akk dtuffirin n wul-is.(2)

Ula(L), Bessaci yurra-d yiwen uḍeris yewwi-d deg-s ɣef umenuɣ n tmeṭṭut taqbaylit, d akken teṭṭef amekan d agejdandi tmetti tazzayrit fella-s i yebnawuxxam aqbayli, mebla nettat ur yezmir umdan ad yaweḍ lebɣi-s neɣ ar yeswi-ines telha-d s leqdic n uxxam akked win lexla.

Tameṭṭut taqbaylit d nettat i dllsas n tudert, ihi ma nmuqle ad d-neg tamawt ɣef wussan iɛeddan ɣef tmeṭṭut taqbaylit ur tesɛa ara azref akken i t-yesɛa urgaz di tmurt-nneɣ izerfann tmeṭṭut ttwarekḍen, bɣan ad brun amkan-is di tmurt, maɛna ɣas akken tesber tessusemlbaṭel yeḍran akked d tmeṭṭut taqbaylit d ayen ur teqbil tilawt.

Tameṭṭut taqbaylittwala yemmeč umur-is, rran fell-as ddel tekker-d mgal lbaṭel tugi ddel, tugi tuqqna s laqyud d tarusi uqqaru, tebɣa ad tezdi lqedd-is ad d-banen izarfan-is am wid n urgaz, tameṭṭut taqbaylit tebɣa ad tecbu tulawin i teddun deg ubridn tnefalit tebɣa anarnani akk d tuzin ɣer zdat

(1) (T.), YACINE, Ait Mengellet chante, Ed, Bouché, Awal, ALGER, 1990.

(27)

30

a iban-d di tnekkra-nsent ɣer uslali n tdukliwin yekkaten ɣef izerfan n tmeṭṭut.(1)

Taggara d tigii d timuɣliwin i d nesgza ɣef tmeṭṭut ɣer kra n yimyura izzayeryen i d-ibeggnen s ttbut amekan n tmeṭṭut ɣer yemura n tmurt-nneɣ.

2-Tmeṭṭut di tira n yinagmayen ibarraniyen

Deg yixef-a,ad d- nawi awal ɣef tmuɣli n yimura ibarraniyen ɣer tmeṭṭut di tmurt n lezzayer ma yella tella am tin n yemyuraizzayeriyen neɣ temxalaf. Seg yimyura yuran ɣef tmeṭṭut ad nadder anagmay(A), Hanoteau i d-yefkan tamuɣli-s yenna-d, d akkentameṭṭut ɣer-s tettidir tudert qessiḥen segtlalat-is alma temmut, mi ara tili deg uxxam-nsen, tettidir di tuggdi akk d tmeḥqeranit

D aɣen asmi ara tili ddaw laɛnaya n urgaz-is, ad tkemel akken, ma tesɛa taqcict d tamenzut neɣ ad d-tesɛu yakk tiqcicin, anct-a ad d-yeglu s berru n tmeṭṭut-a ma dtin ara yesɛun aqcic, ad tidir di lɛez d talwit deg uxxam-is (2) Ma d temsalt n zzwaǧ yenna-d, tameṭṭutyerra-tt am wakken dtaɣawsa i yettnuzun , d baba-s n teqcict ar yefken acḥal n tedrimt iwulmen s wayes ara tt-izennez, adnaf tamuɣli-s yemxalafen ɣef tmeṭṭut n tmurt n Fransa akked d tmeṭṭut tazzayrit, Yenna-dd akken tameṭṭut di tmurt n Fransa texulf ɣef tin n tmurt n lezzayer,ɣur-sen tettefaɣ, txeddemtesɛa tilleli di tudert-is izarfan am nettat am wurgaz, ulac win izemren ad tt-yeḥqer di tmurt-nneɣ.(3)

Ad naf tamuɣli n L.C. Dujardin tenna-d s telqayt, ɣef wazal tesɛa tmeṭṭutdi tmetti taqebaylit tamensayt,tameṭṭut dtinur nesɛi azal, ur telli ula deg wass n

(1) (I.), BESSACI,Amenuɣ n tmeṭṭut taqbaylit , d aḍris i d-yeddan di tsɣunt s tmaziɣt , HCA, 2011,

p17-18. .

() (A.), HANOTEAU, poésie populaire de la kabylie de Djurdjura , Imprimerie impérial, 1867, p287. (3) (A), HANOTEAU , Op cit, p287.

(28)

31

tlalit-is, d tarran-t d ass n leḥzen, yesseɣlay-d ṭṭlam deg uxxam acku temxalaf ɣef wergaz.

Ula d yemma-s tettsetḥi tettagad acku teẓra d ma yella ur d-tefki wara tɛebbuḍt-is aqcic, leqrar-is d berru, neɣ d takna ara d-yernun fell-as ad teggri di yir tudert.

Ababat mi ra iẓer d taqcict i yernan ɣur-s, iɣell-id fell-as unezgum acku yeẓra taqcict mi tebda tettimɣu, beddun yiɣilifen fell-as, acku nnif d leqder n twacult ɣur-sen iccud ɣer nnif n teqcict, d aɣen tameṭṭut ur tesɛi ara azref akk d telleli, mačči kan d argaziz-is i yezmren ad yeddem amasay n tmeṭṭut-is, ula dtamɣart, alwes, talwest,ttṛayen fell-as.(1)

Amyaru n tsekla tafransist (J), Maulin, deg udelis tamedyazt n tmeṭṭut yiwwi-d ɣef kra n yiḥricen.

Amenzu yewwi-d ɣef ugar n tlawin di tmedyazt n lqern wiss (12)akked d lqren wiss (19), deg tezrawt i d-yewwi unagmay-a treṣṣa ɣef aṭas n tulmisin n tensayit n tmedyazt-agi n tsednan, tulmisin yecban isental dtegnatin n usnulfu n tmedyazt d useḍru-ines,rnu ɣer waya awal alqayan ɣef tudert n yal ass. Tamedyazt i d-yettwabedren , am tid yecban tin n (M), Navarin.(2)

Deg uḥeric nniḍen ibeggen-d amek i d-tennerna tmedyazt n tmeṭṭut s waṭasTulmisin n tatrart,i d-yekkan seg wayen i tekseb tmettiyin lqern wis ɛecrin(20) n wudmawen n temhazt deg waṭas n yinurar, am tsertit, idels dtɣarma tatrart s umata .(3)

Di tmuɣli nniḍen i d-yewwin awal ɣef tmedyazt-a n tmeṭṭut d unerni-yis, yenna-d ayen akk i dtḥella tmeṭṭut deg unnar n ubeddel n tudert-is di 50 nyiseggasen-agi ineggura,werǧin i t-id-tḥella acḥal n yiseggasen-agi yezzrin

(1)

(L), Dujardin, Les meres contre les femmes, Ed, Bouchen, Alger,57-58.

(2) (N), IDRICI ,Tamedyazt n tmeṭṭut di Tizi Mlal, Tasdawit Mulud At meɛmer, tizi wuzu, p9. (3) (N), IDRICI,OP.CIT P 10

(29)

32

Anerni di tudert-is iban-d s ttbut di tmedyazt-is i tesnulfa,ayeni d-yemmalen isental imayenuten iɣef tesfra,anagmay-a yewwi-d awal s telqaytɣef tuget n tlawin timedyazinyal yiwet d acu i d-terna i tmedyazt-is nlqern wis(20) d amaynut,deg ugbur akk d talɣa .(1)

Ula (P.), Bourdieu yefka-dtamuɣli-yisɣef temsalt-agi n tmeṭṭut yettwali tameṭṭut, ttwakksen-as yizerfan-is, tettwaḥqar, tella i lebda ddaw tecdaḍt n wergaz ama d baba-s, gma-s, tezga tettidir akken i yebɣan nutni mačči akken i tebɣa nettat, ur tezmir ad tefren tudert-is s lebɣi-ines.(2)

Tagara ad nini d akken tamuɣli yimura ibarraniyen texulf aṭas mačči d krara tamuɣli n yimura izzayriyen , ahat ancet-a yuɣal laɛwayed neɣ ɣer tmusni-nsen ixulfen tamusni-nneɣ.

(1)(N), IDRICI,Op .CIT, P 11

(30)
(31)
(32)

34

Isental n tmedyazt n tmeṭṭut ɣer Lwenis AYT MENGELLET:

Deg uḥeric-agi ad neg awal ɣef tseleḍt n usentel n tmeṭṭut di tmedyazt(L), Ayt Mangellat, yemgaraden seg usefru ɣer wayeḍ,yal tikelt d acu n tmesalt icebḥen neɣ ur necbiḥ n tmeṭṭutid-yeddan deg usefru-yis.

Ad nafyefka-yasacḥal n wudmawen imi deg yal asefru ibeggen-d amkan-is, tikelt d udem n tayri anida yettḥulfu d akken tayri-s seg yidis telha tessefraḥ , tikwal teččur diḥulfan d lxiq.

D aɣen yettwali tameṭṭut d tayemmat id-yesbegen acḥal n tmental icudden ɣur-s d akken nettat d leḥnana d trebga d wayen nniḍen, d aɣen yettwali d akken tameṭṭut d tmetti acḥal d amkan i teṭṭef tettunaḥsab d tacrikt n ddunit, d taweltemat, ad ten-id-neskefel wa d-negg tabadut n yal asentel i d-yeddan di tmedyazt-is.

I-Tameṭṭut d tayri

Tayri d yiwen unamek yemgarad yisem-is si tutlayt ɣer tayeḍ, ama di tira neɣ deg ususeru, d afray is-yettḥulfu yal amdan di tudert-is ulac win yezzgel mezzi neɣ muqqer.

Tayri lebḥarur nesɛi taggara yal mi yettaz umdan deg-s yal ma yettwesiɛ,tettaǧǧa amdan ad yergu ad yesfru ad yesirem s wayen ahat ur yezmir ad yelli, tesrusu amdan deg umkan n tidet ad yefraḥ neɣ ad yeḥzen, deg-s lekdeb neɣ ṣṣaḥ,imeṭṭidtedsa,asirem d layas,lbaṭṭel d lḥaq,lwelf d lefraq.(1)

Tayri ur tcudd ara kan gar wergaz d tmeṭṭut, nettat tugar anct-a wesiɛ igenni-s,aṭas n wudmawen n tayri icebḥen di ddunit tella tayri n ddin akk

،نﺎﻧﺑﻟردﺎﺻراد برﻌﻟا نﺎﺳﻟ ،روظﻧﻣ نﺑﻻ تورﺑﺑ 2005 ص، 6 . 1

(33)

35

d tin uxellaq, tayri n tyemmat, tayri ntgemat, tayri n leḥbab, tayri n tmurt dtutlayt d laɛwayed(1)

Amedyaz (L), Ayt Mangellat, ger wid yecnan, yesefran ɣef usentel n tayrit t-unefka-s tegnit ad yesnefali tayri akken i yettwali neɣ yettḥulfu, acku yes i yelledi amecwar nccna-s seg wassmi meẓẓi, yesawed-tt-id s wudem icebḥen akk d wawal yesɛan lwezen d sser.

Ibeggen-d akk ayen it-iceɣbend wayen it-yerḥan d anect-a ara naf di tuget n isefra-s ayen yernan ccbaḥa usentel n tayri ɣer Lewenis, d akken ad t-naf d win yesmerasen deg-s agama akked d tzamulit, iwakken ad yek nnig laɛwayed iḥarmen tayri i iwalan d akken d lɛib di tmetti nneɣ, yeǧǧa amedyaz-a ad ilal ɣur-s acḥal d udem n tayeri.(2)

1-Tayri n lefraq

Tameddurt yettilin gar wergaz d tmeṭṭut tikwal d tillint deg-s tmental sseba lefraq gar-sen , taggara teglud s lebɛed anct-a yesawaḍ yal yiwen deg-sen ad yeddem iḥulfan-is i tyita n beṭṭu gar-adeg-sen, lefraq-agi ahat aṭas n tmental id-yesgelayen yes.

Lewnis di tmedyazt-is yefka-d acḥal d uguren i yettilin ssba lefraq gar wargaz d tmeṭṭut, yella lefraq ahat ssba-s di mawelan imi ad ḥetmen ɣef tmeṭṭut ad tt-zzweǧ d win ur tebɣi, neɣ d aregaz yezzewǧen d tmeṭṭut is d-xetaren imawlan-is ,Anct-a igellu-dslefiraq gar wergaz dtmeṭṭut mebla lebɣi-nsen .

Am: Akka i d as-yehwa(3) Akk i d asyehwa i lmektu

(1) http/ www.google/search?q=lo8.je=utf=88hls=org-mozila=ff.officiel. ) 3 ( ص ،تﻼﻘﻧﻣ تﯾا سﯾﻧوﻠﻟ يرﻌﺷﻟا ناوﯾدﻟا ،يوﻼﺟ دﻣﺣﻣ 68 .

(34)

36

lexyuḍ i ncudd yakk fsin Anwa ara yawin ddnub d wid i aɣ-ibḍan ɣef sin

Amedya nniḍen, i d yemalen d akken lefraqgar tin iḥemmel tegla-d s laḥzen ur yezmir ad yesber fell-as, neɣ ad yettu ussan yedder yed-s.

Am:Am d yir targit(1) Am di yir targit kecmeɣ mi sliɣ tbeddleḍ axxam Ggriɣ-d d awḥid nṭerreɣ ugiɣ ad sebreɣ fell-am

1-a- lefraq lexdaɛ

Tirmit Lewnis teslal-d tamuɣli d unnar wesɛin deg usegen n tmedyazt-is, yal tiklet ibenu asefru-yis s tmuɣli tamaynut seg wayen yettwali di tmetti, asentel n tayri d win iɣef d yefka acḥal d tamuɣli , yettra lwehi-s s waṭas ɣer ugama,ad t-naf yecuba tin iḥemmel ɣer ṭṭejra ilili, lwerd-is yecbaḥ maɛna rẓag, nettat tecbaḥ maɛna ul-is yeqsaḥ, acku tayri is-yefka taggara yugmed siwa laxdaɛ, leqsaḥ n wul d iɣeblan.

Am:Aṭṭejra ilili(2) Ya ṭṭejra ilili izyen lwerd-im ( ص،تﻼﻘﻧﻣ تﯾا سﯾﻧوﻠﻟ يرﻌﺷﻟا ناوﯾدﻟا،يوﻼﺟ دﻣﺣﻣ 40 . 1) ( ص،قﺑ ﺎﺳﻟا ﻊﺟرﻣﻟا سﻔﻧ ،يوﻼﺟ دﻣﺣﻣ 41 . 2)

(35)

37

Ɛzizeḍ i tmuɣli d arẓagan wul-im

1-b-lefraq n temaɛ

«…tameṭṭut di tallit-agi tamirant tesɛa tilelli, tekkad nnig leɛwayed n zik tuɣal tefren ayen yeɛnan tudert-is s ufus-is, d ayen yeǧǧan tamuɣli umedyaz n wass-a ibeddel tamuɣli ɣur-s ɣef umadyaz n tallit tamensayt».(1)

Lewnis di tmesalt n tayri, yefka-d tamuɣli ɣef kra n udem n tmeṭṭut,yettwali tikwali d tin yettnadin ɣef tayri ilmend nesɛaya d udrim, Lewnis d win i d-yekkan mgal ssenf-agi n tayri, yettban-d di tuget n yisefra-s netta yettnadi ɣef tayri ilmend n tayri, tayri d afrayen macci d- temaɛ d seɛya yedda-d di kra n yismawen n talawin i yellan deg tmedyazt-is am (tasaɛdit, ǧamila, jeǧiga…), ttnadin-t zzwaǧ n tayri n udrim, sseba-slaɛwayed n tmetti yettwalin tayri s yir tamuɣli.

Am:tibratin(2)

Xir aqcic la yeqqar D ṭṭbib neɣ d kumiṣar

Neɣ win yettfeǧǧiǧen am lefnar d lmetl-im,ah…

1-c-lefraq i lebda

Lewnis ur yeqqim ara kan ɣef lefraq i d-yekkanseg tuget n temsal i nettidir imi yella lefraq yugaren , ur yezmir ad tilli sseba-s d timetti neɣ d argaz neɣ

دﻣﺣﻣ ص ،ثارﺗﻟاو دﯾدﺟﺗﻟا نﯾﺑ تﻼﻘﻧﻣ تﯾا سﯾﻧوﻟ دﻧﻋ ﺔﯾرﻌﺷﻟا ةروﺻﻟا،يوﻼﺟ 363 . (1) ( ص،تﻼﻘﻧﻣ تﯾا سﯾﻧوﻠﻟ يرﻌﺷﻟا ناوﯾدﻟا ،يوﻼﺟ دﻣﺣﻣ . 154 . 2)

(36)

38

D tameṭṭut, ahat d ayen yekteb lmektub, anct-a ad naf deg usefru ixef yettrun yewwi-d ɣef lefraqn tin iḥemmel, tewwi-tt lmmut yella-d lefiraq mebla lebɣi. Amedya : ixef ittrun(1)

La qqareɣ kan tɣabeḍ ɣas ma ẓriɣ kulci yekfa Ɣas la qqareɣ ad d-tuɣaleḍ ẓriɣ ḥaca di tnafa

Yenna-d ɣef ilem i d-teǧǧa di tudert-is yuɣal ɣur-s wass d ṭṭlam , kulma yekcem s axxam yettwali yal amkan i tettili siwa laxyal d umekti deg umedya yebgen-d laḥmmal-as ɣef tin i t-yeǧǧan.

Am: Ixef itterun(2) Ma sliɣ lhedra frawseɣ ma sliɣ i lehdur tenniḍ S idis-iw ttneqlabeɣ ttɛudduɣ yid-i telliḍ

Lewnis deg usefru-yis, iban-d d win yebɣan ad yeknnnig lemktubyugi

ad yamen s tidet yellan, d agi Lewnis d win yesmarsen taflesafit n rumantik n tudert akke d lmut, d wayen yellan neɣ ur yelli,ɣas akkenṛṛuḥ n tin iḥemmel iruḥ d ayen ur d yettuɣal.

( ص،تﻼﻘﻧﻣ تﯾا سﯾﻧوﻠﻟ يرﻌﺷﻟا ناوﯾدﻟا،يوﻼﺟ دﻣﺣﻣ 90 . 1) ( ص ،ﻊﺟرﻣﻟا سﻔﻧ ،يوﻼﺟ دﻣﺣﻣ 91 . 2)

(37)

39

Am: Ixef ittrun(1)

Ggulleɣ ɣur-i ar d ad teddreḍ ɣas ad beddleɣ lmektub Ma yenna-d Rebbi tjehleḍ ad as-iniɣ tewwiḍ ddnub

1-d-lefraq n yinig

Lɣerba di tmedyazt taqbaylit d tin yewwin amekan ɣer imedyazen, Lewnis yiwen seg-sen , iɛac lɣerba yessefra fell-as, ibeggen-d uguren i tesɛa d lejruḥ i d-tesseglay, imi ttaǧǧan tiwaculin-nsen akk d tlawin-nsen.

Lewnis d win i yesefran ɣef tmeṭṭut mi ara tt-yeǧǧ wergaz-is ad ruḥ ɣer lɣerba, deg usefru-yis ibeggen-d lemḥan akk d lahmum i tettidir iman-is, d ayen iwumi ur tezmir,ɣef anct-a teccetkay ɣef lɣiba iḍullen argaz-is ,acku leɣiba-s tegla-d s lahdur n wid i tt-ikarhen.

Am: Uɣal-d(2)

La ḥettben wid iyi-krahen La ḥettben yid-i lesnin

Ma ur teẓriḍ medden akk ẓran Tḍul lɣerba i k-yewwin

(1) (M.), DJELLAOUI, Op.cit, p107. (2) Ibid, p 335.

(38)

40 I-2-tayri n lferḥ

Amdan iwakken ad yaf lebɣi neɣ tidet di tayri , yettargu ad yaweḍ s-ayen yebɣa deg-s yessefk fell-as ad yesber ad yerǧu s wayen yelhan, akken ad yaweḍ targit-is, tayri yeččur-n d asirem d lehna.

Lewnis d win yefkan udem icebḥen i tayri n tmeṭṭut, deg tmedyazt-is yewwi-d ɣef tayri zedigen, yesfan yeččuren d iḥulfan, ur yezmir yiwen ad yefraq tayri yellan gar-s d tin iḥemmel, icuba tin iḥemmel ɣer tmes yeqwan ara yefken abbu yewden igenwan, imi times d azamul n ssfa akk d neqqa dtayri n tirga d usirem , dtayri yettnarnin iḍ d wass ad yesgelun s wayen icebḥen.

Am:Tesḍelmeḍyi(1)

Lemḥibba-nneɣ tettwaqqed di lkanun tegr i wurɣu S yesɣaren tettwassed akken yiwen ur tt-isnusu

Deg usefru-yagi tin iḥemmel yettwali yesiyecbaḥ wuxxam, tcuba iṭij-nni icebḥen ma d yecraq di cctwa.

Am: Ɣef yisem-im(2) A tin ssi yecbaḥ wexxam Tcerqed d iṭij di cctwa

(1)

(M.), DJELLAOUI ,97..

(39)

41 I-3-Tayri n tmeṭṭut icudden ɣer ccbaḥa 3-1-Tayri icudden ɣer ccbaḥ n barra

Sser d ccbaḥa i tesɛa tmeṭṭut lisser n ddunit-is ladɣa ccbaḥa n tehuski neɣ n wudem, is-yefkan amkan di tmetti.

Lewnis d win yecnan ɣef ccbaḥa n tmeṭṭut deg usefru, A zzin arqaq iweḥḥeḍ rebbi di ṣṣifa is yefka tawzen tekmel , ccbaḥa n wudem-is icuba-ten ɣer usafu, yettizwiɣwin ttiwalan ad yesleb,icuba ṣṣifa-s ɣer lwerd aleqaq tecbaḥ i tmuɣli s sser-is,tettnur, tettfeǧiǧ.

Amedya: A zzin arqaq(1) Sebḥan i yexeddem uxellaq wi kem-iẓran ad yessefru Temlekḍ-iyi a zzin arqaq udem-im irreq d asafu

3-2-tayri icudden ɣer ccbaḥa n zedaxel

Lewnis ur yeqqim ara kan di ccbaḥa n thuski, d aɣen ccbaḥa n tmeṭṭut tekmel s wayen tekseb zdaxel, am ccbaḥa n d trebga dlaḥya akk ccbaḥa umeslay.

Amedya:ɣef yisem-im(2) A tin d-ittɛeddin neḥreq awal ur d iyi-d-ittali

(1)

(M.), DJELLAOUI, Op.Cit, p37.

(40)

42

Uggadeɣ ad d-yali lmenṭeq ad d-yeɣli wedrar fell-i

II-Tameṭṭut d tayemmat

Tayemmat d yiwen yisem i yettwasnen deg umaḍal,yis i tebna tiẓẓeḍt n ddunit seg wasmii tebda, nettat d sser n tudet, sser nlehna.

Tayemmat tcuba tala yesfan iɣef i d-nettaggem laḥnana d laman iɣef tettnerni tnefsit-nneɣ, yes-s i d-tcceraq tafat n tudert-nneɣ, tella di yal tagnit ma nefraḥ tefraḥ yid-nneɣ manaḥzen trru yid-nneɣ, ma yella neɣab tḥus yes-nneɣ.

Tayemmat d tamussni yugaren akk timusniwin, d neffeṣ si tmurt imi ɣur-s i teccud tmetti,ma yella ulac tayemmat yexxerb lsas n tudert, nettat tuklal azal d lqedder muqqren.(1)

Tayemmat dtin yuɣen amekan muqqren di tmedyat taqbaylit tuklal-itt s tidet, ulac amedyaz ur nesfra fell-as, Lewenis d yiwen seg-sen yefka azal i tyemmat, ɣas akken ur yella fell-as weḥric muqqren seg yesefra-s s tuget, di kran isefra ad nsebgen amekan n tyemmatid-yeddan di tmedyazt-is.

1-Tayemmat d leḥnana

Lewnis d win yecnan ɣef lɣerba, deg-s yefka-d liḥla i tettidir twacult ladɣa tayemmat, deg umedya ad nessbegen laḥnana n tyemmat amek i tettḥulfu ɣef liḥal n tarwa-s ma yella ulac-iten gar wallen-is.

Am: Anida n teǧǧam mmi(2) Urgaɣ yar targit leɛca

(1)http/www.google.com./gallery/?hl=f5.

(41)

43

ɣufern -iyi-d lmeyytin Ṭṭfeɣ itbir di tala

seg ifassen-iw i d iyi-t-wwin ur llin ɣur-s

Tayemmat s targit-a teḥulfa d akken mmi-s maci bexir i yella, targit tarna laḥzen i yemma-s, nettat tezra d akken d ayen ur nelhi i d-seglayen s laḥzen lmeyytin i tt-id-ɣufren iwina-s itbir akk tbuqalt inaɣlen, mmalen-d d akken d idamen n mmi-s i yuzaren di lɣerba.

Amedyaz igelme-d d akken mmi-s yusa-d di targit yenna-s alla ayen yekteb rebbi ad yedrun, targit-a teǧǧa yemma-s ad tt-nnadi ɣef yimeddukal-is id-yusan si lɣerba.

Tayemmat tuzel ɣur-se akken ad tssel lexbar n mmi-s, yal yiwen d acu is-d-yenna, wa yenna-s yezha yefraḥ,wayeḍ yenna-s yezweǧ d trumit yettu-kem yettu tamurt, nettat ur tumina ara ayen i nnan ɣef mmi-s imi tezra d acu d-trebba, d awezɣi ad-tt-yeǧǧ mmi-s ur d -yettuɣal.

Amedya: Anida n teǧǧam mmi(1) Imi-s la d iyi-d-iskidib

allen-is mlant-d ṣṣeḥ Iḥesb-it mmi d aḥbib tidet yugi ad tt-id-yefḍeḥ

(42)

44

Tayemmat laḥnana ntasa-s tergagi-d la tettnadi, ɣef tidet yefren ɣas qqarriḥet ɣas akken ul-is yemmal-d d akken yella wayen yeḍran.

Am:Anida n teǧǧam mmi(1) Kker ay aḍar-iw lḥu

tidet amar d yid-s nemlil Ay ul-iw iqebren ttru tergagiḍ fehmeɣ-k aḥlil

Tayemmat ur tumin s wayen is-d-nnan imezwira, tehmel ar weḥbib-is wis tlata, tufat yeḥzen tessuter-as siwa tidet yellan, Aḥbib n mmi-s s yiwen n leḥzen deg udem-is, imi-s yenna-yas-d d akken mmi-s ɛzizen yemmut temuger tidet yellan.

Am:Anida n teǧǧam mmi(2) Qqim-d a tamaɣart ɛzizen tidet ur tebḍi ɣef snat Ad am-iniɣ lehḍur qerḥen tiṭ-iw ayen illan teẓra-t

2-tayemmat d tamejahet

Tallalitn Lewnis di tazwara n traḍ n Fransa d lezzayer deg useggas 1954 yeǧǧa-t ad yedder s leqreb liḥala n twacult tazzayerit , lemḥan d laḥzen ladɣa tulawin ,anct-a yefrit deg wallaɣ-is iwakken aɣ-t-d-yessiweḍ d tamedyazt.

(1)

(M.),DJELLAOUI , Op,Cit,p346.

(43)

45

Asefru amejahed gar yisefra Lewenis i yefazen, deg-s yewwi-d akk ɣef liḥala ntwaculin tizzayeriyin di ṭṭraḍ n Fransa, yefka-d udem n tmeṭṭut tazzayrit neɣ taqbaylit s umata d umkan i d-tḥlla di ṭṭraḍ-nni, ladɣa tayemmat nettat d amedya uḍeḥi n tarwast ɣef tmurt yesken-d liḥala-s tettdir aɣelif mmi-s neɣ timenent, maɛna tabɣest d laḥmala n tmurt yeǧǧa-tt ad teslal deg-sen ruḥ lejihad ɣef tilelli n tmurt.

Am :Amejahed(1) Sliɣ i tegnawt tnuṭaḥ adfel yebda-d d ameččim Tamɣart tebded ger lelwaḥ ɣef mmi-s anida n yeqqim

Deg umedya-agi yeglem-d umedyaz tazwara n ṭṭraḍ, d agi amedyaz yebgen-d d akken tayemmat tamejahet tuklal amekan-a, Lewenis iḥuss s tidet i laḥzen n tyemmat, ancet-aibanas-d s isefra i d-ttawint s ṣṣut iḥeznen,ur yeqqim ara kan ɣef liḥala n ṭṭraḍ, imi yewwi-d liḥala n tyemmat yettraǧǧun mmi-s ad yass d amejruḥ neɣ yemmut.

Am:Amejahed(2) Sliɣ i ṛṛsas yeṭṭerdeq yekker uɣebbar di tɣaltin Tamɣart tbedd ɣer ṭṭaq

ɣer mmi-s ma ad as-t-id-awin

(1)

(L.), AIT MENGELLET , Amjahed, Ed, Sawt El Andalib, N°202.

(44)

46

D aɣen yefka-d liḥala n tyemmat mi d-tiwi lezzayer timunent,tban-d tuyes ɣef mmi-s ur d-yuɣal ara s axxam, ɣas akken tezra mi yedffer abrid lejihad i tezra d akken ad yelli gar lmut d tudert, tezra d akken tefka-t d asfel ɣef telelli, amedyaz iwsef-aɣ-d amek teffaɣ s amkan anda ḍrran ineḍruyen akken ad tzer ma yella yemmut mmi-s neɣ alla.

Am: Amejahed(1)

Tamɣrat telha-d d umuqel ɣef mmi-s anida yemmut Ger watmas i yettwanṭel asmi iruḥ s adrar ttu-t

Amedyaz Lewnis iwesfed liḥala n tyemmat mi tiweḍ s amkan iḍeran ineḍruyen, tettnadi ɣef later n mmi-s ma yella yesteched neɣ yedder ur tufi later-is, din ara taf tiririt ɣef wayen tettnadi tufa mmi-s d akken yemmut yenṭṭel di meddukal-is is-denan imejuhad, liḥala d tnefsit n tyemmat taɣli, imi d ayen yexela fell-as wexxam.

Am : Amejahd(2)

Yensa lkanun deg wexxam times d iɣed irekkeli

Tamɣart tɛawez ala i ṭṭlam ɣef mmi-s ansi ad d-yeflali

(1)(M.), DJELLAOUI, Op.Cit, p 143. (2)

(45)

47

3-tayemmat d tayri

Deg usefru-yagi ( L) Ayt mengellat, ad nawi awal ɣef tayri n tyemmat i d-yeddan gar yisefra-s, deg-s ibeggen-d aḥemmel n tyemmat ɣer mmi-s d uɣebel i zedɣen ul-is mi ar yeruḥ mmi-s ɣer lɣerba, neɣ ɣer leɛsekar,neɣ s amekan ibaɛden.

Asefru tiberatin, d amedya id-nefren deg-s yurra-d i yemma-s ma yella tidet themmel-it, yesfek ad tefhem rrwaḥ-is ɣer yennig wa semaḥ netta mebla lebɣi-s i tt-yeǧǧa, ɣas akken yezra d akken yemma-s ad tt-fehem, imi ulac i yugaren laḥemala n tyemmat ɣer tarwa-s, neɣ ifahmen iɣeblan-nsen nnig-s. Am: Tiberatin(1)

Kem ẓriɣ ad iyi-tfehmeḍ Tifeḍ-iyi akken d iyi-tessneḍ Seg wasmi akken iyi-d-turweḍ

Lewnis di tezlatin timaynutin i d-yefɣen yesgela-d yiwen usefru s uzwel tameṭṭut, deg-s igelmed udem n tmeṭṭut, am yal tikkelt ur yettu wara tajmilt n tyemmat fell-nneɣ, issbegen-d lxuf-is ɣef tarwa-s, laḥemmala-s fell-sen icɣeb-itt, tuggad fell-sen ulama ur d kecimen ara s axxam, tettargigi tasa-s imi tudert-is akk ad tesbel fell-sen.

Am:Tameṭṭut(2) Targagi tasa-s

Ma ur d-yekcim mmi-s Fell-as tefka ayella-s Terna laxart-is

(1)

(M.), DJELLAOUI ,Op.Cit, p 153.

(46)

48 4-tayemmat d trebga

Tayemmat ɣur-s icudden lemḥan n ttrebga, deg usefru amejahed n Lewnis i nezmer ad t-naḥseb d ageruj, deg-s yewwi-d ɣef lihala n tyemmat, yewwi-d ɣef tmental icudden ɣur-s ma yella ulac argaz-is ɣur-s.

Imi netta yeffaɣ mgal neṭṭraḍ n Fransa, maca timesal akk ɣur-s i yuɣalen-tttrebga lahmum n tudert, yesfek fella-s ad taḥrez lamana is-d-yeǧǧa wergaz-is deg ufus-wergaz-is, ad teḥarb llaẓ d laɛra ɣef tarwa-s deg umekan-wergaz-is.

Am:Amejahed(1) Ẓriɣ yelli-s n wedrar Leɛqel-iw iḥar

ufiɣ-tt-in teguni aẓru

teṭṭef mmi-s seg ufus tettru

Amedya nniḍen i aɣ-d-yefka d akken d tayemmat i yettɛasan ɣef tarwa-s di yal amkan di tudert-nsen i d yeddan deg usefru-yagi amaynut.

Am:Tameṭṭut(2) Nezga n sarwat Fell-as in-tt-naɣ

Ziɣ d nettat i yeɛusen fell-aɣ

(1)

(L.), AIT MENGELLET, Tasfift, Amejahed.

(47)

49 III-Tameṭṭut d timetti

1- d tacriket n ddunit

Tameṭṭut d tin yuɣen amekan di tmetti, ladɣa tudert i tt-yezdin gar-s d wergaz nettat d tacriket n ddunit,acku asaɣ i ten-yezdin d zzwaǧ d wayen i ten-icarken di ssin.

Tudert n tmeṭṭut tettkemil s tin n wergaz tin wergaz tettkemil s tin tmeṭṭut, akken qqaren at zik, argaz d asalas tameṭṭut d ajegu alemas, tameṭṭut ɣur-s i tella tifrat n tudert, tettḥarb ɣef twaculet-is amaken d aɣen i teḥarez azal n ucerik n ddunt-is .

Deg umedya Lewnis ur yezgil ara amekan n tcerikt n ddunit, yewwi-d fell-as awal d akken d tin yefkan leqima i wawal n wergaz-is, yenna-d mi teffeɣ seg uxxam saḥejab iman-is iwakken yiwen ur d-yettader isem-is deg yimi wala isem n urgaz-is , neɣ ma tella deg uxxam ad yeḥjeb ssut-is, ad yewzen yemi-s, ad tseber i tlufa.

Am:Tameṭṭut(1)

Ma teɣum deg ujelab Ma tesaraḥ i wemzur Ilaq ad tt-se

Taḥejeb neɣ teffaɣ Acḥal i tesber

(1)

(48)

50

Amedya nniḍen i d-yewwi ɣef tecrikt n ddunit, ɣef lemḥan is-yeǧǧa teddem-ten iman-is, maɛna ɣas netta yeḥulfa yes-s d ayen yefɣen ufus-is macci d lebɣi mi t-yeǧǧa.

Am:Uɣal-d(1) A zzwaǧ n leḥlal kem tɣaṭṭ-iyi Lukan s wuzzal ayla-nneɣ ad t-nawi 2-tameṭṭut dtutlayt

Tameṭṭutd nettat i iḥerzen idles, d laɛwayed, dtutlayt , ma nuɣal ɣer tilawt ladɣa ayen yeɛnan idles-nneɣ, ad naf d tuget seg-s d tameṭṭut i t-iḥarzen s ccfawt, ɣur-s ara naf agerruj n tmetti-nneɣ, d nettat i yesselmaden arraw-is tutlayt d laɛwayed lejdud, acku lukan mačči d tmeṭṭut truḥ tutlayt-nneɣ wala idles-nneɣ.

Lewnis deg umedya-yagi yettweṣsi taqbaylit, akken ad tḥareb ɣef tutlayt d yidles, ur tettkukru, acku fella-as ur nettafek afus.

Am: taqbaylit(2) Ayla-m ɛeqli-it

ɣur-m ad as-tebṛuḍ yiwen wass A taqbaylit

ad d-yecreq yiṭij yuli wass

(1)

(M) ,DJALAOUI ,0p Ciit , p337.

(49)

51 3-tameṭṭut d taxedibt

Taxdibt, d tin yefaren wergaz i wakken ad ttili d tarik n ddunit-is yid-s ar yekmel tudert-is.

Am: tibratin(1)

Ketb-as tura i texḍibt-iw Ad d-tekkes taxatemt-iw Siweḍ-as merra lehdur-iw

4-Tameṭṭut d taweltematt

Yal amdan amdan di ddunit yesɛa tangemat, tawletmatd tin iḥemmlen gma-s tettfeka-gma-s afugma-s lemɛwena, tettwelhit, tegma-slamad-it, ma yella tɣelb-it tettuɣal amaken nettat id-yemmas fella-s, tettfek-as leqder acku ɣer gma-s ar

tesned mi teḥwaj(2) t-tteɛasa ɣef gmma-s ula deg yiḍes

mi d yerna fell-as tella-d da ɣur-s taɛya tettrebi-t fell-as yiččenif (1) (M.), DJELLAOUI , Op.Cit, p154. (2)

(50)

52 5-Tameṭṭut d tayelit

Lwenis di tsefift tamaynut yefka-d acḥal d udem n tmeṭṭut, ur yaɣfil ara yefka azal i teylit im yettawali d akken d ccbaḥa imawlan-is, nettat i yeckcamen lefarḥ deg uxxam, amaken tettunaḥsab idis ayfus n yemma-s tella yed-s di mekul lemaḥna.

Am : Tameṭṭut (1) Mi ar d tecmumaḥ Iṭij yefraḥ yes-s Alled-id allen-nneɣ Weql-itt d yeli-k t-agi d yel-is

t-agi d yelli-t-nneɣ

Taggara ad nini d wigi i d kra isental i d banen di tmedyazt Lewnis Ait Mengellat deg-s kra n wudemawen n tmeṭṭut yemxalafen si tugnit ɣer tayeḍ Lewnis di tagara n tesfift-is i ḥwec-d akk udemawen n tmeṭṭut ɣas yudder-d s yisem kan inna-yudder-d tameṭṭut yudder-d tajayudder-diyudder-dat, yudder-d tamɣart, yudder-d tilmzit, nettat i yudder-d tajadit-nneɣ i d aẓar nneɣ tuklal leqder d lḥerma si lejiha nneɣ.

(1 )( L.), AIT MENEGLLET, tasfift, isefra ( Tameṭṭut) , 2014.

(51)
(52)

54

Tulmisin timuta deg tmedyazt n Ayt Mengellat

Ad neɛreḍ deg wayen id-iteddun ad nexdem tasleḍt, iwakken ad nesken udmawen n tetrarit si tutlayt tudyizt n Ayt Mengellat, seg tlata trekkizin tigejdanin: amawal, tugna tasefrant d usemres n uzamul d temsullest.

I)Tutlayt tudyizt

Tutlayt deg tmedyazt tatrart, tennerna ɣef tmedyazt tamensayt awalen deg tmedyazt tamensayt ttasen-d sahlen, maca deg tetrarit amedyaz iferren imeslayen ilaqen d lem3ani.

Acku awalen n tmedyazt kkan-d si telqayt, yes-sen yessenfalay iḥulfan id-yussan seg wallaɣ n umedyaz yeččuren d tamusni id-yugem seg tseklan umaḍal.

1Amawal

Seg tulmisin-agi n tetrarit banent-aɣ-d ladɣa degumawal udyiz, imi ma yella umawal-ines d amensay yebna ɣef tuget n trekkizin tigejdanin yecban; awalen ijenṭaḍen id-yekkan ama seg tutlayt n ta3rabt neɣ seg tutlayt n tefransist d usemres n wawalen iqeburen.

Amawal n tutlayt n tmedyazt tatrart d ureṭṭal si tutlayt tafransist

1-1- Areṭṭel n wawalen seg tutlayt n ta3rabt

Awalen i d-yekkan seg tutlayt n taɛrabt amedya:

Axellaq, lḥub,lmektub, leḥlal, lwerd,ṭṭbib,lexyal,axṣim,later,lummeɣ, llsas, ddhab,lektab,leɛqel,lweḥc,lehmum,rrehba,lǧiha,lqima,ssem,

ddnub,lḥeq,lmenker, tteswira, ddqiqa,lexber,dɛut,lwiz,leqlam, leḥna….atg.

1-2- Areṭṭel n wawalen seg tutlayt n tefransist

Nffern-it-id d aferdis n tetrarit deg tmedyazt n Ayt Mengellat ɣer tama n wawalen n te3rabt deg yisefra-s id-yettawin ɣef usentel n tmeṭṭut d acu kan

(53)

55

areṭṭel n wawalen-agi seg tutlayt n tefransist deg tmedyazt n Ayt Mengellat ur d yelli aras waṭas .

Amedya: askuti, astilu, lakul, tagitart, kumisar …atg.

1-3- Amawalaqbur

ɣer tama n wawalen n taɛrabt i yuɣen amkan deg tutlayt tudyizt n Ayt Mengillat, ad nafyessexdemd aɣen kra seg wawalen iqburen id-yeddem seg umawal aqdim yellan deg tmetti taqbaylit, awalen-agi iruḥen amzun qucenur ten- ssexdem en aradeg tutlayt tudyizt tatrart.

Amedya: asaru,urrif, tirga, timedlin, skud, frawseɣ….atg.

II)lebni n usefru

Tatrarit tewwi-d aṭas n ugemmu i usefru deg lmaɛna (agbur neɣ lebni talɣa), Asefru , atrar yemgarad ɣef usefru amensay, yerna tella deg-s tmessulest, yenna-d (F) Trizzi ɣef usefru n zik, asefru d tagzemt n yifyar ad ilin ɛecra neɣ ugar tecrek-iten tmeɣrut, i d- yettawin ɣef yiwen n usentel neɣ ugar.(1)

Ihi iferdisen igejdanen iɣef ireṣṣa usefru aqbayli afyir d tmeɣrut, Nufa-d deg tmedyazt n Lewnis tlata n leṣnaf n yifyar id-yettuɣalen s waṭas, afir busnat n tseddarin (AB/AB).

Amedya deg usefru:”a tafat n dduni-iw”

Ma zriɣ lwerd n tefsut………A Ttmektayaɣ-d ṣṣifa-m………B Le3qel-iw ṣṣber yettu-t…….A Tesḥermeḍ fell-inaddam….B

Afir atrar bu rebɛa n tsedarin (AAB/AAB/AAB) Amedya: “mel-iyi-dddwa” Yergagi lxaṭer………….A 1 ﺮﺋاﺰﺠﻟا نﻮﻨﻜﻋ ﻦﺑ، ﺔﯿﻌﻣﺎﺠﻟا تﺎﻋﻮﺒﻄﻤﻟا ناﻮﯾدو ﺚﯾﺪﺤﻟا ﻲﺑﺮﻌﻟاﺮﻌﺸﻟا ﻲﻓ ضﻮﻤﻐﻟا،ﻲﻧﺎﻣر ﻢﯿھاﺮﺑا ص ، 137 .

(54)

56

Mi kem-id-ifkar………A Ul-iw amejruḥ………..B Yenɣat uḥebber……..A Inudant wallen…………A Istaqsaɣ madden ……..A Nnan-d lmetel-im…….B Ur t-id mlalen………….A ṣṣebaḥ tameddit……..A 3aceɣ di target………..A Ma truḥeḍ fell-i……….B Rẓaget ddunit………..A

Ɣer tama n nḍam-agi, ad t-naf yesnulfa-d nḍam nniḍen n tmeɣrut i watan ṣṣenf-agi bu rebɛa tmaɣrutin, tlata d tigensayin, yiwet d

tanirit(AAAB/AAAB/AAAB).

Amedya: deg usefru “Ǧamila” Ur ifat lḥal……….A Maca d lmuḥal………A Yiwen wass ma nemlal…..A Ad as-iniɣ………B Ferḥaɣ mi d –teḍall……A

Ḥeznaɣ mi tuɣal………..A Lehna-w s lekmal………A Yid-s i tt-ufiɣ………B

Amezur-is d akkenam wekbal……A

D lwerd amellal………A D rrebaḥ i tuklal……….A

(55)

57

Is- ttmeniɣ………..B

III-tugna tasefrant

Tamedyazt n LewnisAyt Mengellat, nezmer ad tt-nebḍu ɣef sin yeḥricen, amenzu yiwwi-d deg-s awal ɣef tayri.Wis sin yiwwi-d deg-s awal ɣef tsertit. Lewnis AytMengillat seg yimedyazen yessaxdemen tazamulit d temsullest deg tmedyazt -is, ayagi yekka-d seg tirmit-is, llan daɣen widt-yerrand lemri id-yemmalen tiɣawsiwin netteḥulfu-tent ur tent-nettwali ara s wallen-nneɣ( d amadwan), yesmres daɣen tamesullest i ccbaḥa d usijhed n unamek.

Lewnis Ayt Mengellat d bab wawal, d ajegu n tmedyazt taqbaylit, yewwi-d abrid atrar yefkaazali usefru, deg-s deg-s yemmal-d akk ayen yellan di tmetti, kra n wayen yellan d amaynut yewwi-_dfell-as asefru.

Tamedyazt n LewnisAyt Mengillat tewwi-d abridn tmedyazt tatrart n umaḍal, acku tulmisin-is am tidn tmedyazt taberanit neɣ taɛrabt ger tulmisin-a tamsullest,tazamulit…atg.

1-Tamsullest deg tmedyazt

Amedyaz d aḥeddad n wawal, tutlayt-is txulef tin n medden, acku tecbaḥ tsa3u azalɣefwaya yessexdam Ayt Mengillat deg yisefra-sanamek uffir neɣ tamsullest ama deg tutlayt , aɣanib neɣ asemres n tunqist d uzamul.

1-1-Asemres n tenqist

Asemres n tunqist di tmedyazt tatrart aṭas id-yella fell-as wawal acku tukwal mi ara nɣer asefru ur t-nfehhem ara aladɣa ma yella ur negzi ara aḍris uffir.

(56)

58

«tunqiṣt si zik tella d nettat id-yessenṭaqen tamedyazt akked le3wayed tiqdimin , lam3na-s mkul taqṣiḍt tettar-d ɣef tilin i waken ad-tessefhem yes timetti d wamek yettidir wumdan.»(1)

Ad naf s waṭas deg yisefra n Lewnis Ayt Mengillat aseqdec n temsullest deg tmedyazt-is id-yekkan seg uɣanib , ad-tt-naf s waṭas ɣer Lewnis di tirmit-is n tẓuri, win ara yeɣren isefra-s ad yaf yessexdem-itt s waṭṭas acku tettak-as i tugna ugar n yinumakd lem3ani uffiren.

Ur ilaq ara ad nettu amedyaz atrar sumata, dwin iḍalen ɣef tsekliwin nniḍen deg umaḍal ilmend ttawilat n taywalt yellan.

Akken ad yesnarni ad yessiǧhed deg yinumak ara yefken i usefru lebni nniḍen, ɣef waya yeǧǧa umedyaz aɣanib-nni usrid, yuɣal yettekal ɣef udiwni d ḥekku, imi leṣnef –agi n unfali slalayen-d assaɣen gar tiktiwin n umedyaz d tugniwin yemxalafen. Daya is-yettaken i usefru udem nniḍen.

Tamsullest-agi iɣef id-nemmeslay deg uḥric-a n uɣanib, ɣer Lewnis Ayt Manegillat d tin yesnarnayen di lqima n tmedyazt trennu-as deg telqayt.

Asemres n tunqist deg tmedyazt yella-d uqbel tatrarit ɣer Yeklasikiyen akked d yirumyen maca wigi ssemrasen-tt d asenteln usefru, maɣer watraren,tunqist tuɣal d tamuɣli tazamulit ttagmen-d deg telqayt, n lfen neɣ n tẓuri d azamul. Asemres n tunqist id-yesseglayen tamsullest yettili-d ɣefsinn udmawen.

Amenzu amedyaz yerra tunqistd lqaleb ɣur tetteqissi udmawen akk d yineḍruyen n usefru, iswi-is d asefhem d uwenna3susexdem n tumnayt.

Références

Documents relatifs

Frustrated Lewis Pair Chemistry Enables N2 Borylation by Formal 1,3-Addition of a B–H Bond in the Coordination Sphere of Tungsten... Frustrated Lewis Pair Chemistry Enables N 2

It also addresses methodological developments such as third order expansion, in- clusion of non-covalent interactions, Long-range short range separation to solve the

24 0 - رظنو قودنص دقنلا يلودلا ( MF ) ىلإ داسفلا نم ثيح هنأ ةقلاع يديلأا ةليوطلا ةدمعتملا يتلا فدهت جاتنتسلا دئاوفلا نم اذه كولسلا صخشل دحاو وأ

Adaptation to uranium or to salt was associated with some fitness costs, as shown by their lower fertility values compared to the con- trol populations (i.e., into the

ءادهلإا يداب يذ ،ءدب دمحن الله هركشنو ىلع هلضف هنانتمابو انٌلع هنأ رسٌ لهسو انٌلع باستكا ملعلا انرمأو ،هنوعب ذإ انزجنأ اذه لمعلا يذلا هٌدهأ ىلإ : ىلإ

The diiodide catalyst gives higher apparent polymerization rates, and the rate is further doubled in the presence of one equivalent of Al(OiPr) 3 for.

holographic acquisition of dual-axis tilt series within a tilt range of 280°, holographic phase reconstruction, precise image align- ment, separation of electric and magnetic

،تُيًذلا صىمشلاو ثاظذلالإا مارتخا بحىج ناًدالأو ْةاشؽلا ذهاو ارإو ىلإ يدؤً تُيًذلا هجاساُخخاو هجاذلخّم ببعب همفسو شخالآ ءاسدصاو بفّخلا نئف ةدابّلا