• Aucun résultat trouvé

Tismidegt n temnaḍt n Buderbala Tazrawt tasnalɣamkant

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Partager "Tismidegt n temnaḍt n Buderbala Tazrawt tasnalɣamkant"

Copied!
203
0
0

Texte intégral

(1)

Tasdawit Ɛ.MIRA-BGAYET Tamazdayt n Tsekliwin d Tutlayin Tasga n Tutlayt d Yidles n Tmaziɣt

Tazrawt n nnig turagt

Taɣult : Tutlayt d Yidles n Tmaziɣt

Annar : Tasnilest

Asentel

Tismidegt n temnaḍt n Buderbala

Tazrawt tasnalɣamkant

Sɣur :

DJABER Ibrahim

S lmendad n Mass : IMARAZENE Moussa (bab n usarag, A., Tasdawit n Tizi-Wezzu) Sdat yinesɣuma :

DJELLAOUI Mohamed Amasdawan. Tasdawit n Tubiret Aselway AOUMER Fatiha Lal n usarag, A. Tasdawit n Bgayet Tamakyadt IMARAZENE Moussa Bab n usarag, A. Tasdawit n Tizi-Wezzu Anemhal MAHRAZI Mohand Bab n usarag, A. Tasdawit n Bgayet Inebgi

(2)

Asnemmer

Deg tazwara ad snemmreɣ Mass Moussa IMARAZENE, i d-yezgan i lmendad n tezrawt-a seg tazwara alammi d taggara. Ad t-snemmreɣ nezzeh nezzeh, acku yefka-yi afus n tallelt ugar n wayen ilaqen. Tajmilt-is d tameqqrant, ladɣa imi d-yezga ɣer tama-w deg yal akud.

Ad snemmreɣ inesɣuma i iqeblen ad ɣren tazrawt-a. Mass DJELLAOUI Mohamed yellan d aselway n tseqqamut; Massa AOUMER Fatiha yellan d tamekyadt; Mass IMARAZENE Moussa yellan d anemhal; Mass MAHRAZI Mohand yellan d inebgi n lḥerma. Tanemmirt-nsen d tameqqrant.

Ad snemmreɣ Mass MAHROUCHE Mohamed L’Hacène, i d-yezgan i lmendad-iw i teɣzi n sḍis (6) n yiseggasen. Yesselmed-iyi tira, tanfalit, iɛawen-iyi deg yineskinen-iw, yesseḥfeḍ-iyi ula d tutlayt. Yezga-d i lmendad-iw deg usewjed n tezrawt n turagt, yerna iluwa tuccḍiwin n tenfalit n tezrawt-a.

Ad snemmreɣ iselmaden n tesga n tutlayt d yidles n tmaziɣt n Bgayet, i aɣ-yefkan afus n tallelt. Ladɣa Massen: TIDJET Mustapha, NAHALI Djamel, MAHRAZI Mohand.

Ad snemmreɣ imdukal-iw, i yi-yefkan afus n tallelt akken ad ssaliɣ leqdic-a: DJADDA Mourad, BOUBOU Karim, BAYOU Saleh.

(3)

Ad buddeɣ leqdic-a i tgejdit n uxxam-nneɣ, i yemma ɛzizen, yerwan lemḥan d wurfan i wakken ad naweḍ ɣer yiswi-nneɣ. Lxir-is d ameqqran.

Ad t-buddeɣ i wayetma d twaculin-nsen: Ḥsen, Muḥemmed, Ɛli, Ḥasan d Ḥammidu.

Ad t-buddeɣ i yessetma d twaculin-nsent: Lɛelǧa, Faṭima, Zuhra, Seɛdiyya, Ḥuriyya, Ḥabiba, Meryem d Salima.

Ad t-buddeɣ i Fatiḥa, Lina, Malak, Deḥmanu, Mumu, Sufyan, Cucu, Amina, Insaf. Ad t-buddeɣ daɣen:

I xwali d twaculin-nsen, ladɣa i xalti Yamina. I twaculin n leɛmum-iw, ladɣa i nanna Yamina. I twacult n DJABER akken ma llan.

I DJADDA Mourad akked twacult-is ladɣa: dadda Muqran, xalti Ḥefsa d xalti Lɣaya. I yimdukal-iw ɛzizen: Karim, Maǧid, Ɛadel, Ǧamal, Fateḥ, Bilal d Mulud.

I Yimezdaɣ n tɣiwant n Buderbala.

(4)

Agbur

Isegzal d yizamulen Tazwart

1. Asissen n usentel

2. Iswi akked lfaydat n tezrawt 3. Tamukrist 4. Turdiwin 5. Amezruy n tesnisemt 6. Tasastant 6.1.Tagmert n wammud 6.2.Tiwtilin n tegmert 6.3.Imsulɣa 6.4.Uguren i d-nmuger 7. Afran n temnaḍt 8. Asissen n temnaḍt 9. Lebni n tezrawt 06 07 08 08 09 09 10 11 11 12 12 14 14 15 15

Aḥric amezwaru: Tiẓri 17

1. Tismidegt 18 Tazwart 19 1.1.Tabadut n tesnisemt 19 1.2.Tibadutin n tesmidegt 19 1.3.Tabadut n yismideg 20 1.4.Taggayin n tesmidegt 20 1.5.Azal n tesmidegt 21

1.6.Tussniwin i tesseqdac tesmidegt 22

1.6.1. Amezruy d tusnamettit 22 1.6.2. Tarakalt 22 1.6.3. Tasenzikt 23 1.6.4. Tasnalest 23 1.6.5. Tasnilest 23 1.6.5.1. Tamsislit 23 1.6.5.2. Tasnalɣa 24 1.6.5.3. Tagmuẓart 24 1.6.6. Asiḍnawal 25 1.6.7. Tasnamka 25 Taggrayt 25

2. Asileɣ n umawal deg tmaziɣt 26

Tazwart 27

2.1.Aẓar 27

2.2.Asuddem ajerruman 27

2.2.1. Asuddem n umyag 28

2.2.1.1. Asuddem n umyag seg umyag 28

2.2.1.2. Asuddem n umyag seg yisem 28

2.2.2. Asuddem n yisem 29

2.2.2.1. Asuddem n yisem seg umyag 29

2.2.2.2. Asuddem n yisem seg yisem 32

2.3.Tisilaɣ tinfaliyin 33

(5)

2.4.Asuddes 34 2.4.1. Asuddes asduklan 35 2.4.2. Asuddes aduklan 36 2.5.Areṭṭal 36 Taggrayt 38 3. Anermis amutlay 40 Tazwart 41 3.1.Tabadut n tesnilestmettit 41

3.2.Tabadut n unermis amutlay 41

3.3.Amɛebber amutlay 41

3.3.1. Talliyin n umɛebber amutlay 42

3.3.1.1. Tallit n tagda gar tutlayin 42

3.3.1.2. Tallit n ufrari n taɛrabt 42

3.3.1.3. Tallit n urkad 42

3.4.Amyezrer gar tmaziɣt d taɛrabt 43

3.4.1. Azerrer n taɛrabt ɣef tmaziɣt 43

3.4.2. Azerrer n tmaziɣt ɣef taɛrabt 46

Taggrayt 47

Aḥric wis sin: Tasleḍt tasnalɣant 48

Tazwart 49 1. Talɣa n yisem 50 Tazwart 51 1.1.Isem aḥerfi 52 1.1.1. Ismawen n tmaziɣt 53 1.1.2. Ismawen ireṭṭalen 56 1.2.Isem uddis 62 1.2.1. Uddis asduklan 62 1.2.2. Uddis aduklan 63

Igmaḍ n tesleḍt n talɣa n yisem 73

2. Tadra n yisem 75

Tazwart 76

2.1.Tadra tamaziɣt 77

2.2.Tadra yettwareḍlen 83

2.3.Tadra tasemsayt 89

Igmaḍ n tesleḍt n tadra n yisem 93

Aḥric wis kraḍ: Tasleḍt tasnamkant 95

Tazwart 96

1. Tasleḍt tasnamkant n yismawen iḥerfiyen 98

2. Tasleḍt tasnamkant n yismawen uddisen 115

Igmaḍ n tesleḍt tasnamkant 138

Taggrayt tamatut 139

Aɣbalu adlisan 142

Tijenṭaḍ 145

1. Ammud 146

1.1.Asismel n wammud ilmend n talɣa 147

(6)

Isegzal d yizamulen Isegzal A.B.Ǧ: ﺔﯿﻨطﻮﻟا ﺔﺳرﺪﻤﻟا ،"ئﺎﺒﻔﻟا ﻲﺳرﺪﻣ ﻲﺑﺮﻋ ﻢﺠﻌﻣ" ،1991،ﻲﺤﯾ جﺎﺤﻟا ﻦﺑ ﻲﻟﻼﯿﺠﻟا،ﻲﻠﺒﻟا ﻦﺴﺤﻠﺑ،ﺔﯾدﺎھ ﻦﺑ ﻲﻠﻋ بﺎﺘﻜﻠﻟ ، ﺮﺋاﺰﺠﻟا . atg: ar taggara.

J.M.D: Dallet (J. M.),1982, Dictionnaire Kabyle-Français (parler des At. Mengellat Algerie), SELAF, Paris.

J.S: Sabek (J.), 1985, Dictionnaire Français-Arabe, ed, Maison Sabek, Paris.

K.B: BOUAMARA (K.), 2010, Asegzawal n teqbaylit s teqbaylit, ed, l’Odyssée, Tizi-Ouzou.

M.T: Taifi (M.),1991, Dictionnaire Tamazight-Français (parler de Maroc central), Awal, l’Harmattan.

r : targalt. ɣ : tiɣri. Sb: Asebter.

S.T.S.Ɛ: seld talalit n sidna Ɛisa TF: tutlayt tafransist

TL: tutlayt talatinit TM: tutlayt tamaziɣt TƐ: tutlauyt taɛrabt Izamulen

 Aglam n wadeg iɣef yettuɣal yisem.

 Anamek n yisem ilmend n wayen i d-nnan Yimsulɣa.  Tadra n yisem d unamek-is ilmend n uẓar.

 Tamentilt n usemmi n wadeg. >: yeqqel

<: yekka-d

: azamul-a yeskanay-d tiɣri taɣezzfant. ? azamul-a yeskanay-d lhemza.

(7)
(8)

Tazwart

8

Akken i d-nnan Yinmazrayen, Tafriqt n Ugafa d tamurt n Yimaziɣen; tutlayt-nsen d tamaziɣt. Maca aṭas n yiɣerfan i d-ikecmen ɣur-s, yal aɣref yegla-d s tutlayt-is, ta d tamentilt n tilin n waṭas n tutlayin deg Tefriqt n Ugafa, d anect-a i yeǧǧan Imaziɣen sqedcen tutlayin-nniḍen am tbuniqit d tlatinit. Ulamma tutlayin-a ɣur-sent azerrer ɣef tmaziɣt, maca anect-a ur d-yegli ara s jellu-ines, imi Imaziɣen ḥerzen-tt. Deg tasut tis (7) bdan ttmeslayen taɛrabt i d-wwin Yinselmen, s wakka yebda useɛreb n Tefriqt n Ugafa, ma yella d tamaziɣt tettenqas kra kra alammi i d-tegra deg kra n temnaḍin kan. Гas Imezdaɣ n Tefriqt n Ugafa ttwaɛerben, maca ḥerzen iferdisen n tumast-nsen yettuneḥsaben d anadday n yidles-nsen amaziɣ am: tenfaliyin tukrifin, ansayen, timucuha tiqburin, umyiten, ismawen n yimɣan d yismidgen; ineggura-ya (ismidgen) sɛan azal d ameqqran deg uḥraz n tumast n ugdud d umezruy-is, sɛan azal daɣen deg uḥraz n tutlayt taqburt.

1. Asissen n usentel

Ma llant snat n tutlayin deg yiwet n temnaḍt, yewwi-d ad yili unermis gar-asent. Anermis amutlay yettili-d gar sin n yidisan: taqbaylit d taɛrabt taɣerfant, azerrer daɣen kifkif: azerrer n teqbaylit ɣef taɛrabt taɣerfant, azerrer n taɛrabt taɣerfant ɣef teqbaylit. Amɛebber amutlay ur yettawi ara ɣer ujlay n tutlayt yettuɣemren, maca tettaǧǧa-d later-is akked tulmisin-is. Гas tamnaḍt n Buderbala tettuɛerreb, maca teḥrez later n tmaziɣt deg waṭas n yiswiren am: tenfaliyin tukrifin, ansayen, umyiten, timucuha tiqburin, ismawen n yimukan…atg. Tazrawt-a tekcem deg wannar n tesnisemt tasnilsant, asentel-is d tasleḍt tasnalɣamkant n yismidgen n temnaḍt n Buderbala. Nefren-d taɣult n tesmidegt, acku yeǧhed deg-s uzbu n yinaddayen, anamek n waya, tismidegt teḥrez ismawen i yettwasilɣen s tutlayt n tmaziɣt i yettuneḥsaben d tutlayt n Yimezdaɣ imenza n temnaḍt-a. Ihi, tismidegt tesbanay-d later n tmaziɣt deg temnaḍt-a (Buderbala) yettuɛerben.

2. Iswi akked lfaydat n tezrawt

Tazrawt-a, d tazrawt tasnalɣamkant n yismidgen n temnaḍt n Buderbala. Gar yiswan igejdanen n tezrawt-a: d askan n tilin n yinaddayen n tmaziɣt deg tesmidegt n temnaḍt-a yettuɛerben, d usfukel n tadra-s tamaziɣt.

Gar lfaydat i tezmer ad tesɛu tezrawt-a ad d-nebder:

(9)

- Llan kra n wawalen ttwattun, maca teḥrez-iten tesmidegt, deg tezrawt-a ad narem ad d-nessekfel awalen-a d yinumak-nsen send ad jlun.

- Asnerni n umawal n tutlayt s ubrid n usekfel n wawal aqbur.

- Asewjed n yismidgen ilmend n usekcem-nsen ɣer usegzawal bu yiwet n tutlayt

(tamaziɣt-tamaziɣt). 3. Tamukrist

Asteqsi agejdan n tezrawt-a, d wa: d acu-tent tulmisin n tesmidegt n temnaḍt n Buderbala?

Asteqsi-ya, nezmer ad t-nebḍu ɣef yisteqsiyen-nniḍen:

- D acu i d talɣa n yismidgen n temnaḍt-a? D taḥerfit neɣ d tuddist? Ma llant i snat,

anta talɣa i yugten?

- D acu i d tadra-nsen? D tamaziɣt neɣ d tajenṭaḍt? Ma llant i snat, amek alammi ttwaḥerzen yismidgen n tmaziɣt deg temnaḍt-a yettuɛerben? Ḥerzen anamek-nsen?

- D acu-tent taggayin tiseddasanin n yismidgen-a? Anta taggayt i yugten?

4. Turdiwin

S umata, yettili-d usemmi n yidgen ilmend n wayen yellan deg-sen, neɣ ilmend n yidgen-nniḍen, neɣ ilmend n yimawlan-nsen, d aya i yeǧǧan tuget n yismidgen d uddisen.

Ismidgen d yiwet n tgejdit i d-yeskanayen tadra n kra n temnaḍt, maca aṭas n yiɣerfan i d-ikecmen ɣer Tefriqt n Ugafa; ladɣa ɣer tmurt n Lezzayer. Yal aɣref yegla-d s tutlayt-is, d ta i d tamentilt n tilin n waṭas n tutlayin deg tmurt n Lezzayer. Yal tutlayt teǧǧa-d later-is d tulmisin-is deg tesmidegt. Гef wanect-a i yella usexleḍ gar yismidgen n tmaziɣt d yismidgen ijenṭaḍen (ireṭṭalen). Aḥraz n yismidgen n tmaziɣt deg temnaḍt-a yettuɛerben yella-d ilmend n uzbu-nsen, rnu ɣer wa, tismidegt teḥrez inaddayen n tmaziɣt i yettuneḥsaben d tutlayt n Yimezdaɣ imenza n temnaḍt-a, maca anamek-nsen (n yismidgen n tmaziɣt) yejla, acku Imezdaɣ-is (n temnaḍt n Buderbala) ttuɛerben, ur ssinen ara tamaziɣt. Akken i d-nebder yakan, asemmi n yidgen yettili-d ilmend n wayen yellan deg-sen neɣ ilmend n yimawlan-nsen, d aya i yeǧǧan tuget n yismidgen d ismawen imilanen.

(10)

Tazwart

10

5. Amezruy n tesnisemt

Deg wayen yerzan imahilen n tesnisemt, ad naf bab n tesmideg August Longnon d netta i d amezwaru i yeslemden timsirin n tesmidegt deg L’école pratique des hautes études, syin akin deg collège de France. Seld tamettant-is yeḥbes uselmed n temsirin-nni alammi i d-yusa Albert Dauzat deg useggas n 1922 ikemmel aselmed n tussna-ya. Ma yella d tismiddent tebda deg taggara n tasut tis 19 akked tazwara n tasut tis 20 (Tidjet, 2013: 19).

Albert Dauzat d amnadi amazzag deg tesnisemt, ladɣa deg tesmidegt. Deg useggas n 1932 yexdem amahil ɣef tesnisemt deg La revue des études anciennes. Yesbedd daɣen tasɣunt isemma-yas Onomastica i yeqqlen d tasɣunt tagraɣlant n tesnisemt Revue internationale

d’onomastique. Deg useggas n 1938 yexdem timlilit ɣef tesmidegt akked tesmiddent deg Paris, deg taggara n temlilit-a yesbedd tarbaɛt taɣelnawt n tesmidegt d tesmiddent Commission

Nationale de Toponymie et d’Anthroponymie. Gar wayen i d-yura ad d-nebder: Les Noms de

Personnes (1924), Les Noms de Lieux (1926), La toponymie Française (1939), Les Noms de Familles de France (1945)(Tidjet, 2013: 19, 20).

Ma yella d imahilen imezwura i d-yellan ɣef tesnisemt tazzayrit (ama d tismidegt ama d tismiddent), ttuɣalen ɣer yiseggasen n 1860. Deg wayen yerzan tismidegt ad naf kra n yimahilen ttuɣalen ɣer tasut tis 20 am sin n yimagraden n Mercier (G.), Un mot sur les

étymologies à propos de la signification exacte de Sour El Rezlan, in R.A. n° 16, 1872, pp.43-52, akked, étude sur la toponymie de l’Aures, in actes du XIème congrès international des Orientalistes, Paris, 1897. Yella daɣen umahil n Marius Outrey (M.), 1860, Dictionnaire de

toutes les localités de l’Algérie, suivi des tableaux des distances légales, Imprimerie Dubois Frères, Alger. Akked win n Slane (M.) et Gabeau (Ch.), 1885, Voacabulaire destiné à fixer la transcription

en français des noms indigène, Ed, Adolphe Jourdan, Alger (Tidjet, 2013: 20).

Zyada ɣef yimagraden-a, ur d-nettaf ara imahilen deg taɣult n tesnisemt tazzayrit, anagar amahil n Mass Cheriguen deg useggas n 1993 anda i yexdem ɣef tesmidegt tazzayrit: Cheriguen (F.), 1993, Toponymie algérienne des lieux habités (les noms composés), Ed, Epigraphe, Alger. Cheriguen d netta i d-yeskecmen tizrawin n tesnisemt ɣer tesdawit tazzayrit, anect-a yella-d s uwelleh n yinelmaden deg tezrawin-nsen n nnig n turagt am: Benramdane (F.), 1996, Toponymie et études des transcriptions françaises et francisées des noms de lieux de la région

(11)

Llant-d daɣen snat n tezrawin n doctorat deg taɣult-a n tesmidegt. Tamezwarut d tin n Ahmed-Zaid-Chertouk (M.), 1999, Contribution à l’étude de la toponymie villageoise kabyle, sous la direction de Chaker (S.), INALCO. Tis snat d tin n Benramdane (F.), 2008, Toponymie de

l’Ouest Algérien: origine, évolution, transcription, sous la direction de F. Cheriguen, Université Abdelhamid Ibn Badis, Mostaganem (Tidjet, 2013: 21).

Deg wayen yerzan tismiddent, ad naf kra n yimahilen am umagrad n Elie Tabet, 1882,

notes sur l’organisation des tribus et l’étymologie des noms propres, édité par l’imprimerie de l’association ouvrière Heintz, Chazeau et Cie, Oran. Ad naf daɣen amahil n Depont (O.) et Copollani (X.), 1897, Les confréries religieuses musulmanes, Ed, Jourdan, Alger. Yella daɣen win n Feraud (Ch.), 1864, Monographie des Ouled Abd En-Nour, Ed, Arnolet, Constantine. Ma yella d imahilen ussnanen ad naf kraḍ, amezwaru d win n Anna Parzymies, 1986, Anthroponymie

algérienne. Noms de familles modernes d’origine turque, Académie polonaise des sciences, Comité des études orientales, Edition scientifique de Pologne, Varsovie. Wis sin d tazrawt n doctorat n Ouerdia Yermèche, 2008, Anthroponymie algerienne: étude morphologique,

lexico-sémantique et socio-linguistique, thèse de doctorat nouveau régime, sos la direction de F. Cheriguen, Université de Mostaganem (Tidjet, 2013: 21, 22). Wis kraḍ d tazrawt n doctorat n Tidjet Mustapha, 2013, La patronymie dans les dairas de Timezrit, Sidi-Aich et Chemini (etud

morphologique et sémantique), thèse de doctorat, Université de Tizi Ouzou. 6. Tasastant

I wakken ad d-negmer ammud n yismidgen n temnaḍt n Buderbala, nerza ɣer tudrin-is dɣa nesteqsa aṭas n Yimsulɣa.

6.1. Tagmert n wammud

Ammud n tezrawt-a yeddes s yismidgen n temnaḍt n Buderbala. Akken i d-nenna yakan, nerza ɣer tudrin n temnaḍt-a, nessuter seg Yimezdaɣ-nsent (n tudrin) ad aɣ-d-semmin akk imukan i yellan deg-sent. Tagmert n wammud tella-d s tikci n yisteqsiyen-a:

- D acu-ten yismidgen i tessneḍ deg taddart-a?

Ma newwi-d ismideg, ad d-nernu isteqsiyen-a:

- D acu i d anamek-is?

(12)

Tazwart

12

I wakken ad nẓer ma yella wassaɣ gar yidgen n temnaḍt-a akked unamek n yismawen-nsen, nerza ɣur-sen merra.

6.2. Tiwtilin n tegmert

Tagmert n wammud n tezrawt-a tella-d gar 09/07/2012 akked 13/09/2012. S umata, tagmert tella-d deg tegnatin igerrzen, acku tudrin n tɣiwant-a nessen-itent akk, yerna mqarabent, aya yesseshel fell-aɣ awwaḍ ɣer-sent.

6.3. Imsulɣa

Wid nesteqsa mgaraden deg leɛmer, deg tuzzuft, deg twuri akked uswir n tɣuri, maca d inasliyen deg temnaḍt-a, yal yiwen seg-sen yessen taddart-is akken iwata.

isem awtay tuzzuft aswir n tɣuri tawuri

Amɣit (S.) 60 n yiseggasen awtem agerdas n uswir

amezwaru

d amestaɣ

Balehwan (Ɛ.) 65 n yiseggasen awtem agerdas n

uselmed alemmas

d amestaɣ

Bennabi (S.) 53 n yiseggasen awtem agerdas n

yimeqqranen

ixeddem

isenfaren n

lebni

Berbar (S.) 52 n yiseggasen awtem agerdas n turagt

(tafransist)

aselmad n

tefransist deg

uɣerbaz amezwaru

Beṭṭiyyeb (M.) 74 n yiseggasen awtem ur yeɣri ara d amestaɣ

Buberras (R.) 62 n yiseggasen awtem ur yeɣri ara ixeddem

tanezzut

Buqezzula (A.) 74 n yiseggasen awtem yeɣra deg

temɛemmert

d amestaɣ

Calabi (S.) 65 n yiseggasen awtem yeɣra deg

temɛemmert

d amestaɣ

(13)

temɛemmert

Cibaḥ (Ɛ.) 68 n yiseggasen awtem yeɣra deg

temɛemmert

d amestaɣ

Cilali (F.) 83 n yiseggasen tawtemt ur teɣri ara /

Cilali (Ɛ.) 66 n yiseggasen tawtemt teɣra deg

temɛemmert

/

Ferhi (Ɛ.) 63 n yiseggasen awtem yeɣra deg

temɛemmert

d amestaɣ

Gumiri (Ḥ.) 44 n yiseggasen awtem agerdas n

uselmed alemmas

ixeddem tanezzut

Gumiri (M.) 70 n yiseggasen awtem yeɣra iman-is ixeddem

isenfaren n

lebni

Gumiri (R.) 61 n yiseggasen awtem yeɣra iman-is d amestaɣ

Guras (Ɛ.) 66 n yiseggasen awtem ur yeɣri ara d amestaɣ

Ḥeǧǧam (M.) 72 n yiseggasen awtem ur yeɣri ara d amestaɣ

Ḥeǧǧuṭi (A.) 68 n yiseggasen awtem ur yeɣri ara d amestaɣ

Ḥemza (R.) 58 n yiseggasen awtem agerdas n

uselmed alemmas

/

Kettab (R.) 70 n yiseggasen awtem yeɣra deg

temɛemmert

d amestaɣ

Lɣeṭṭas (Ɛ.) 65 n yiseggasen awtem yeɣra iman-is d afellaḥ

Lǧileṭ (A.) 76 n yiseggasen awtem yeɣra deg

temɛemmert

/

Megrec (M.) 68 n yiseggasen awtem yeɣra deg

temɛemmert

d amestaɣ

Mekki (Ɛ.) 73 n yiseggasen awtem yeɣra deg

temɛemmert

d amestaɣ

Mezzawru (A.) 72 n yiseggasen awtem yeɣra deg

temɛemmert

/

(14)

Tazwart

14

temɛemmert

Semmar (R.) 55 n yiseggasen awtem yeɣra deg

temɛemmert

d amestaɣ

Xlifi (M.) 76 n yiseggasen awtem ur yeɣri ara /

Xlifi (Ɛ.) 60 n yiseggasen awtem yeɣra deg

temɛemmert

d amestaɣ

Yeṭṭu (M.) 74 n yiseggasen awtem yeɣra deg

temɛemmert

d amestaɣ

Zerruqi (B.) 53 n yiseggasen awtem aseggas

amezwaru deg tesnawit

ixeddem

isenfaren n

trisiti

Zidi Ɛellal (Ɛ.) 82 n yiseggasen tawtemt ur teɣri ara /

Ɛelwan (R.) 70 n yiseggasen awtem agerdas n

lecyux n

leǧwameɛ

ccix n lǧameɛ

6.4. Uguren i d-nmuger

Gar wuguren i d-nmuger deg ugmar n wammud n tezrawt-a, ad d-nebder:

- Kra seg wid i nesteqsa ugin ad aɣ-d-semmin imukan, acku ɣillen s usemmi-ya ad asen-iruḥ wakal. Llan wiyaḍ semman-aɣ-d akal-nsen kan, ugin ad aɣ-d-semmin akal n wiyaḍ, acku ugaden ad ten-id-ḥasben ɣef wanect-a.

- Kra n Yimsulɣa nesteqsa-ten ɣef yinumak n yismidgen i aɣ-d-fkan, maca nutni

ḥekkun-aɣ-d ɣef wamek i ssawḍen Yimawlan n yidgen-nni ad ten-sɛun, ḥekkun-aɣ-d daɣen ɣef tedyanin n umezruy i yeḍran deg-sen. Llan kra ccetkan-aɣ-d ula ɣef lixsas n taddart-nsen, aya yesruḥ-aɣ aṭas n wakud.

- Imsulɣa i nessasten ttmeslayen taɛrabt taɣerfant, ur ssinen ara tamaziɣt, ɣef

wanect-a i nexdem twanect-aswanect-astwanect-ant s twanect-aɛrwanect-abt twanect-aɣerfwanect-ant, syin wanect-akin nessuɣel-d iswanect-allen i d-negmer ɣer tmaziɣt, aya yesruḥ-aɣ aṭas n wakud d tezmert.

7. Afran n temnaḍt

Amnadi, ilaq ad yissin ayen i as-d-yezzin send ayen i t-ibeɛden, ɣef wanect-a i nra ad nissin tismidget n temnaḍt-a send timnaḍin-nniḍen. Nebɣa ad nissin talɣa n yismidgen-is,

(15)

tadra-nsen, ad negzu inumak-nsen, aya i wakken ad nissin tadra-s. Tamussni n temnaḍt tessishil tagmert n wammud. Tudrin n temnaḍt-a nessen-itent akk, yerna nessen deg-sent kra n wid i nezmer ad nessesten. Гas ma nebɣa ad nessesten wid ur nessin ara, ad d-nessissen iman-nneɣ belli d tarwa n temnaḍt-a, neɣ d tarwa n leflani i yesɛan assaɣ akked win akken ara nessesten, anect-a ad d-yeslal taflest ɣur Yimsulɣa. Lqerb yellan gar tudrin n temnaḍt-a yesseshel fell-aɣ awwaḍ ɣur-sent.

Nefren-d tamnaḍt-a, acku deg-s i nezdeɣ, nessen-itt, nessen Imezdaɣ-is, nessen tutlayt-is akken iwata, acku taɛrabt taɣerfant i d tutlayt-nneɣ tayemmat, s wakka ad tishil fell-aɣ tsastant. Nefren-tt-id daɣen, acku ulac fell-as tizrawin yecban ta.

8. Asissen n temnaḍt

Tazrawt-a terza taɣiwant n Buderbala, taneggarut-a teṭṭafar tawinast n Lexḍariya i d-yezgan deg umalu n waɣir n Tubiret. Seg usamar tezzi-yas-d tɣiwant n Lexḍariya, seg umalu taɣiwant n Bukram d Gerruma, seg ugafa taɣiwant n Qeddara akked Lxerruba, seg unẓul taɣiwant n Gerruma. Taɣiwant-a (Buderbala) tesɛa azal n 17561 n Yimezdaɣ d wazal n 46 km2.

9. Lebni n tezrawt

Tazrawt-a ad tt-nebḍu ɣef kraḍ n yiḥricen:

1) Tiẓri: aḥric-a, ad t-nebḍu ɣef kraḍ n yixfawen:

a) Tismidegt: deg yixef-a, ad d-nebder tabadut n tesnisemt, tibadutin n tesmidegt, tabadut n yismideg, taggayin n tesmidegt, azal-is akked tussniwin i tesseqdac. b) Asileɣ n umawal deg tmaziɣt: deg yixef-a, ad d-nemmeslay ɣef uẓar, asuddem

ajerruman, tisilaɣ tinfaliyin, ad d-nemmeslay daɣen ɣef useddes d ureṭṭal.

c) Anermis amutlay: deg yixef-a, ad d-nemmeslay ɣef tesnilestmettit, anermis amutlay, amɛebber amutlay d umyezrer gar tmaziɣt akked taɛrabt.

2) Tasleḍt tasnalɣant: aḥric-a, ad t-nebḍu ɣef sin n yixfawen:

a) Talɣa n yisem: deg yixef-a, ad neg tasleḍt i kra n yismawen i yellan deg wammud n tezrawt-a, anda yal isem ara nesleḍ ad d-nebder askim-is, addad-is, tawsit-is, amḍan-is, taggayt-is taseddasant akked ulawi i yeḍran fell-as. Ilmend n talɣa n yisem ad nebḍu ismawen i yellan deg wammud n tezrawt-a ɣef snat n taggayin: Taggayt n yismawen iḥerfiyen akked tin n wuddisen. Ismawen iḥerfiyen ad

(16)

ten-Tazwart

16

nebḍu ɣef snat n tesmilin: tasmilt n yismawen n tmaziɣt akked tesmilt n yismawen ireṭṭalen. Tasmilt n yismawen n tmaziɣt ad tt-nebḍu ɣef snat n taggayin: taggayt n yismawen n tmaziɣt i ibeddun s teɣra akked taggayt n yismawen n tmaziɣt i ibeddun s tergalin. Seg tama-nniḍen, tasmailt n yismawen ireṭṭalen, ad tt-nebḍu ɣef snat n taggayin: taggayt n yismawen ireṭṭalen i yuɣen ticraḍ n yisem amaziɣ akked taggayt n yireṭṭalen i iḥerzen talɣa-nsen tanaslit. Ma d ismawen uddisen, ad ten-nebḍu ɣef snat n taggayin: taggayt n wuddis asduklan akked taggayt n wuddis aduklan. Ilmend n umḍan n yiferdisen n wuddis aduklan, ad nebḍu ismawen-a ɣef snat n tesmilin: tasmilt n wuddis aduklan bu sin n yiferdisen akked tesmilt n wuddis aduklan bu kraḍ n yiferdisen. b) Tadra n yisem: deg yixef-a, ad d-nebder tadra n yismawen i nesleḍ deg yixef

yezrin. Ilmend n tadra n yisem, ad nebḍu ismawen i yellan deg wammud n tezrawt-a ɣef kradet n taggayin: taggayt n tadra tamaziɣt, taggayt n tadra yettwareḍlen akked taggayt n tadra tasemsayt.

3) Tasleḍt tasnamkant: deg uḥric-a, ad d-nawi awal ɣef tesleḍt tasnamkant; tasleḍt-a ad tt-nebḍu ɣef sin: tasleḍt n yismawen iḥerfiyen akked tesleḍt n yismawen uddisen. Tasleḍt n yismawen iḥerfiyen ad tili ɣef kuẓet n terniwin. Deg terni tamezwarut, ad d-nebder aglam n wadeg. Deg terni tis snat, ad d-nebder anamek n yisem ilmend n Yimsulɣa. Deg terni tis kradet, ad d-nebder tadra n yisem d unamek-is ilmend n uẓar. Deg terni tis kuẓet, ad neg aserwes gar kradet n terniwin yezrin, sin akin ad d-nebder tamentilt n usemmi n wadeg. Ma yella d tasleḍt n yismawen uddisen, ad tili am tin n yiḥerfiyen, dacu kan, yal isem ad t-nesleḍ iman-is, anda ad d-nebder anamek n yal isem ilmend n yimsulɣa d win ara naf deg yisegzawalen ara nesseqdec. Гer taggara ad d-neglem adeg, sin akin ad d-nebder tamentilt n usemmi-s.

Гer taggara n tezrawt-a, ad naf tijenṭaḍ i yebḍan ɣef sin:

1) Ammud: nga deg-s asismel ilmend n talɣa, ilmend n taggayin tiseddasanin, ilmend n tadra.

(17)

Aḥric amezwaru

tiẓri

(18)
(19)

Tazwart

Deg yixef-a, ad nemmeslay ɣef tesnisemt, tismidegt akked yismideg, sin ɣer-s ad d-nessisen taggayin n tesmidegt, azal-is d tussniwin i tesseqdac.

1.1.Tabadut n tesnisemt

Гer Dubois d wiyaḍ (1999: 334), « Tasnisemt d aḥric deg tesnawalt, tzerrew tadra n yismawen imaẓlayen. Tazrawt-a tebḍa ɣef sin n yiḥricen: tismiddent i yerzan ismawen

imaẓlayen n yimdanen, akked tesmidegt i yerzan ismawen n yidgen. »1.

Tasnisemt d tussna i izerrwen ismawen imaẓlayen ama n yimdanen ama n yidgen, tettnadi ɣef uferdis n wadda i d-yefkan talalit-nsen akken ad ten-tessegzi.

1.2.Tibadutin n tesmidegt

Awal tismidegt yettwasuddes s sin n yinmawalen war assaɣ ajerruman (asuddes asduklan): isem + adeg fkan-d ismideg iwumi i d-rnan ticreḍt n wunti (t-t). Tismidegt s tefransist qqaren-as La toponymie; awal-a yekka-d seg tegrigit, yeddes s sin n yinmawalen,

topos(adeg) akked onoma (isem).

Mounin (1974: 326), yesbadu-d tismidegt akka: « D tussna tasnilsant i izerrwen ismawen imaẓlayen n yidgen. »2.

Seg tama-nsen Dubois d wiyaḍ (1999: 485), nnan-d: « Tismidegt d tazrawt n tadra n yismawen n yidgen, assaɣen-nsen akked tutlayt n tmurt, tutlayin n tmura-nniḍen neɣ akked tutlayin yejlan. S umata, tussna-ya tebḍa ilmend n trakalt (llan yimazzagen n yismawen n yisaffen, n yismawen n yidurar, llan daɣen yimazzagen n temnaḍin. »3.

Ihi, tismidegt d tazrawt tussnant n yismawen imaẓlayen n yidgen, tzerrew tadra-nsen akken ad ten-tessegzi.

1« L’onomastique est une branche de la lexicologie étudiant l’origine des noms propres. On divise parfois cette

étude en anthroponymie (concernant les noms propres de personnes) et toponymie (concernant les noms de lieux. »

2« Discipline linguistique dont l’objet est l’étude des noms propres de lieu. »

3« La toponymie est l’étude de l’origine des noms de lieux, de leurs rapports avec la langue du pays, les langues

d’autres pays ou des langues disparues. La matière est généralement divisée selon la géographie (il existe des spécialistes des noms de fleuves [hydronymie], des noms de montagnes [oronymie], des spécialistes aussi pour

(20)

Aḥric amezwaru. Tiẓri 1.Tismidegt

20

1.3.Tabadut n yismideg

Ahmed Zaid (1999: 15), tura-d: « Ismideg d isem n wadeg yettwazedɣen neɣ xaṭi […]. D awal neɣ d agraw n wawalen icudden mliḥ ɣer wadeg ibanen, akked ugraw n yimdanen i t-yesseqdacen. »4.

Ismideg d isem n wadeg, ila assaɣ d wadeg-nni iɣef yettuɣal akked yimdanen i t-yesseqdacen. S wawal-nniḍen, ismideg yeskanay-d adeg ibanen deg temnaḍt ibanen; adeg-a yezmer ad yili yettwazdeɣ yezmer xaṭi, yerna yettwassen neɣ yettwaseqdac sɣur Yimezdaɣ n temnaḍt-nni, neɣ xersum sɣur wid i t-yessnen neɣ sellen yes-s.

1.4.Taggayin n tesmidegt

Tismidegt d tazrawt tussnant n yismawen n yidgen, tebḍa ɣef waṭas n taggayin. Baylon d Fabre (1982: 6), nnan-d ɣef beṭṭu-ya: « Tismidegt […] tebḍa ɣef waṭas n taggayin: tasmamant […] d tin izerrwen ismawen n yisaffen, timedwa d yidgen anda llan waman…atg; tasmidrart […] d tin izerrwen ismawen n yidurar, imeḍqan ɛlayen d yiẓra; tin izerrwen ismawen n yiberdan. »5.

Ilmend n Cheriguen (1993: 130,131), tismidegt tamaziɣt tebḍa neɣ tettwassen s semmus n taɣulin:

- Adrar: awrir, tawrirt, agemmun, tagemmunt, iɣil, tiɣilt;

- Iger: alma, iger, tigert, tigrin;

- Ismawen n waman: tala, iɣẓer;

- Tamezduɣt: leɛzib, taddart;

- Amdan: deg tesmidegt, llan aṭas n yidgen i yettwasemman ilmend n yismawen n yimdanen i ten-izedɣen, aya yettili-d s tmerna n uzwir At i yismidden.

4« Le toponyme est simplement défini comme un nom de lieu, habité ou non […]. C’est un mot ou un groupe

de mots en dépendance étroite avec un détail géographique localisé et avec le groupe humain qui l’utilise. »

5« La toponymie […] se subdivise en plusieurs catégories: essentiellement, l’hydronymie (du grec hydros ‘‘eau’’

et onoma) étudie les noms de cours d’eau, mais aussi des pièces d’eau, des terrains aqueux…etc; l’oronymie (du grec oros ‘’montagne’’) étudie les noms de montagnes, mais aussi les noms de hauteurs et d’élévations quelconques, de roches…etc; l’odonymie (du grec odos ‘’route, rue’’) étudie les noms de rues, mais aussi les noms de chemins et de routes. »

(21)

1.5.Azal n tesmidegt

Cheriguen (2008: 41), yettwali dakken isem n wadeg « yezmer daɣen ad d-yesken agraw n yimdanen i izedɣen deg yiwet n temnaḍt neɣ wid yellan zedɣen deg-s yakan. »6. Ihi,

tismidegt d allal swayes ara nissin iɣerfan i d-iɛeddan deg kra n temnaḍt, aya yettili d tallelt i yinmazrayen deg usebded n yinadiyen-nsen.

Seg tama-s Dauzat (1939: 9), yettwali dakken « Tismidegt d aḥric deg teklisent tinmettit, tesselmad-aɣ-d amek i semman ilmend n talliyin d yidgen i tuddar d temdinin, taɣulin d yigran, isaffen d yidurar, tessegzay-aɣ-d iman aɣerfan, timuɣliwin-is d wallalen s wacu i d-yessenfali. »7. Ihi, s tesmidegt i nezmer ad nissin idles, tasreḍt, umyiten, ansayen d

wayen akk yeqqnen ɣer tmetti, acku tettuneḥsab d aferdis n ccfawat d uzamul n lebni adelsan n tmetti.

Ma yella d Dubois d wiyaḍ (1999: 485), uran-d « S umata, tamawt tagejdant ɣef tesmidegt d lqella n wassaɣen yellan gar yismidgen n temnaḍt menwala akked tutlay n uɣref i izedɣen deg-s. Aya s tmentilt n uzbu i iǧehden n yinaddayen deg taɣult-a. »8. Ihi,

tismidegt tḥerrez ismawen n yidgen i yettwasilɣen s tutlayt n Yimezdaɣ imenza n tmurt, aya yettbin-d deg waṭas n temnaḍin n tmurt n Lezzayer, am temnaḍt n Buderbala iɣef d-tella tezrawt-a. Imi Imezdaɣ n temnaḍt-a akk ttmeslayen taɛrabt taɣerfant, yiwen seg-sen ur yettmeslay tamaziɣt, maca amur seg yidgen-is ttwasemman s tmaziɣt i yettuneḥsaben d tutlayt n Yimezdaɣ imenza n Tefriqt n Ugafa. Гef wa, tismidegt tettili-d d allal i uḥraz n tutlayt, asnerni n umawal-is d usekfel n wawal aqbur.

Iswi agejdan n tesmidegt yeqqen ɣer tesnilest, imi tettnadi ad d-tessegzi anamek n yismidgen d umhaz-nsen deg tutlayt, s wakka tussna-ya d tazrawt tazgerkudant n tutlayt. Llan daɣen yiswan-nniḍen i yeqqnen ɣer tdamsa d teɣlist, amedya, ma tella tmes deg temnaḍt menwala, iɛeggalen n temsetna taɣarimt ad ruḥen srid ɣer wadeg-nni anda tella tmes (Tidjet, 2013: 25-27).

6« Il peut aussi désigner le groupe humain qui y habite ou y a habité. »

7« La toponymie constitue d’abord un chapitre précieux de psychologie sociale, en nous enseignant comment

on a désigné, suivant les époques et les milieux, les villes et les villages, les domaines et les champs, les rivières et les montagnes, elle nous fait mieux comprendre l’âme populaire, ses tendances mythiques ou réalistes, ses moyens d’expressions. »

8« La principale constatation de la toponymie sur un plan général est le peu de rapports qui existe entre les

(22)

Aḥric amezwaru. Tiẓri 1.Tismidegt

22

1.6.Tussniwin i tesseqdac tesmidegt

Ilmend n Cheriguen (1993: 19), tismidegt d aḥric deg tesnilest, tesseqdac aṭas n tussniwin timettiyin d telsanin. Tismidegt d tussna i yuḥwajen tallelt n tussniwin-nniḍen akken ad tessiweḍ ad d-tessegzi ismawen n yidgen; tussniwin-a yebder-iten-id Cheriguen (1993: 19-23): amezruy akked tusnamettit, tarakalt, tasenzikt, tasnalest, tasnilest, asiḍnawal, tasnamka.

1.6.1.Amezruy d tusnamettit

Deg wayen yerzan assaɣ n tesmidegt akked umezruy d tusnamettit, Baylon d Fabre (1982: 244), uran-d: « Tismidegt tla assaɣ d yinig n yiɣerfan akked tewɣiyin (imnekcamen) n tmura. »9.

Ilmend n wayen i d-yenna Cheriguen (1993: 19), amseḍfer n tsutiwin, inig n yiɣerfan, anekcum n yiberraniyen, asnas n yizerfan imaynuten…, aya ila azerrer deg ubeddel n yismawen n yidgen.

S umata, tismidegt tesseqdac amezruy d tusnamettit deg usegzi n kra n yismawen n yidgen i yeqqnen ɣer unekcum n yiberraniyen, acku ineggura-ya ttilin-d d tamentilt n ubeddel-nsen (abeddel n yismawen n yidgen). Ihi, amezruy d tusnamettit mmalen-d anekcum n yiɣerfan ɣer tmura.

Md: ismidgen-a: Dyar Spenyul, Dyar Rrumi, Nwader Tturk, mmalen-d anekcum n Yispenyuliyen, n Yirumiyen d Yiterkiyen ɣer tmurt n Lezzayer s umata.

1.6.2.Tarakalt

Agama n wadeg, anezwu n temnaḍt, lxedma n wakal, tarrayin n beṭṭu-yis akked ssenf-is, sɛan azal deg usemmi neɣ deg ubeddel n yismawen n yidgen (Cheriguen, 1993: 20). Md

- Ismidgen Aẓrar, Ddehs mmalen-d ssenf n wakal n yidgen-nni.

- Ismideg Lexmas yemmal-d tarrayt n beṭṭu n wakal, imi yennebḍa ɣef semmus n

yiḥricen, ilmend n umḍan n warraw n bab-is (bab n wakal).

- Ismideg Agni n yibawen yemmal-d lxedma n wakal.

(23)

1.6.3.Tasenzikt

Ilmend n wayen i d-yenna Cheriguen (1993: 20), tasenzikt tettakk-d tallelt i tesmidegt, ladɣa deg wayen yerzan tira taqburt.

Ihi, tismidegt tesseqdac tizrawin n tsenzikt akken ad tessiweḍ ad d-taf talɣiwin tiqburin n yismidgen, aya yettakk-d tallelt i tmussni n umhaz n tutlayt d usebded n umezruy-is.

1.6.4.Tasnalest

Tasnalest tettili-d d allal i usegzi n kra n yismidgen i yeqqnen ɣer tmetti. Deg unamek n wayen i d-yenna Cheriguen (1993: 20, 21), ansayen, ayen s wacu ttamnen yimdanen, assaɣen n tmerrewt akked tesreḍt, lan azal deg usemmi n kra n yismidgen.

Md

- Ismideg Wlad Ɛumar yemmal-d assaɣ n tmerrewt.

- Ismideg Sidi Mexluf yemmal-d ansay n lḥeḍra i d-yettilin deg-s.

- Ismideg Ḥǧar Lǧuhala yemmal-d umyi i d-yettmeslayen ɣef umsax n yimdanen, aya d

tarrayt s wacu llan ssegzayen abeddel n tɣawsiwin. 1.6.5.Tasnilest

Cheriguen (1993: 21), yura-d: « Tasnilest d tussna tagejdant i d-yesbedden tismidegt […]. Tamsislit d tesnalɣa d iḥricen igejdanen deg usegzi n kra n yismidgen […]. Tagmuẓart tkeccem ladɣa deg wayen yerzan aẓar. »10.

Ihi, akken ad tessiweḍ tesmidegt ad d-tessegzi kra n yismidgen, tesseqdac iḥricen n tesnilest i d-yebder Cheriguen (1993: 21): tamsislit, tasnalɣa akked tegmuẓart.

1.6.5.1.Tamsislit

Dauzat (1951: 2), yenna-d: « ismawen n yidgen ttwasilɣen-d seg tutlayt i ttmeslayen yimdanen deg tallit n usnulfu-nsen, syin ɣer da beddlen ilmend n ubeddel n yilugan imsislanen n tmeslayin-nni. »11.

10« La linguistique demeure la discipline principale qui fonde la toponymie. […]. La phonétique évolutive et la

morphologie sont essentielles dans l’explication de certains toponymes. […]. L’étymologie intervient, quant à elle, particulièrement à propos de la notion de la racine. »

(24)

Aḥric amezwaru. Tiẓri 1.Tismidegt

24

Md

- Ismideg [tasliɣwa], deg temnaḍt n Buderbala yettwanṭaq [tasliɣwa], acku tizenzaɣin n

tmaziɣt ttaqqalent d tiggaɣin mi ara ttwagsusrunt sɣur Waɛraben.

- Ismideg [agni n yibawen], deg temnaḍt n Buderbala yettwanṭaq [gni bawen], acku deg

taɛrabt ulac tazenzaɣt n g d b.

Ihi, yessefk ɣef win yettnadin deg tesmidegt ad yissin ilugan imsislanen n temnaḍt ara yezrew, aya i wakken ad yessiweḍ ad yegzu anamek n yismidgen-is (n temnaḍt-nni) akken iwata.

1.6.5.2.Tasnalɣa

Dauzat (1951: 4), yenna-d: « Tuddma n talɣa tamirant n yismideg, d ayen izemren ad yesseɣleḍ amazzag n tesmidegt i yettnadin ɣef tegmuẓart n yisem n wadeg. Yessefk fell-as ad yuɣal ɣer yizri, i wakken ad d-yessekfel tin (talɣa) yellan d taqburt. »12.

Ihi, tasnalɣa tettili-d d allal i tesmidegt deg unadi ɣef tegmuẓart n yismideg. Гef wa, yessefk ɣef win ixeddmen tizrawin n tesmidegt, ad inadi ɣef talɣa taqburt n yisem n wadeg, acku tikwal talɣa tamirant temgarad aṭas ɣef tin yellan d taqburt. Abeddel n talɣa yeqqen ɣer umhaz n tutlayt, imi taneggarut-a d tin yettemhazen seg tallit ɣer tayeḍ.

1.6.5.3.Tagmuẓart

Cheriguen (1993: 22), yura-d: « Tuɣalin ɣer tegmuẓart ilaq ad tili tikwal kan, melmi amazzag n tesmidegt ur yesɛi ara iberdan-nniḍen. »13. Yerna-d yura-d (1993: 22): « Tikwal,

lfayda i d-tettakk tegmuẓart, tettili ugar ma yella d tutlayin i d-yefkan ismideg mazal-itent ttwaseqdacent. »14.

Seg tama-s Benramdane (2008: 29), yenna-d: « Lfayda tussnant n tegmuẓart d

tamussni n umhaz n yismawen n yidgen ilmend n wakud d wadeg. »15.

12« Il serait imprudent , au demeurant, même pour un spécialiste d’aborder la recherche étymologique d’un

nom de lieu en tablant uniquement sur la forme actuelle. Il faut remonter dans le passé et renouer partiellement la chaîne des formes qui l’ont procédé jusqu’à la plus ancienne. »

13« Le recours à l’étymologie doit être partiel et seulement quand le toponymiste ne dispose pas d’une autre

voie que celle-là. »

14« L’intérêt qu’offre l’étymologie est toutefois plus sûr quand les langues qui ont fourni le toponyme sont

encore en usage. »

15« L’intérêt scientifique de cet aspect est que, du point de vue linguistique , la connaissance de l’évolution,

(25)

Deg temnaḍin yettuɛerben, ismidgen n tmaziɣt yeḍra-d fell-asen ulawi asnalɣan, alawi-ya yettarra ismidgen-nni d uɛzilen am wakken ur sɛin ara tawacult tamawalant, yerna ur sɛin ara anamek. Гef wanect-a, tagmuẓart tettili d allal i tesmidegt deg tifin n uẓar n yismidgen-nni akken ad ten-id-tesseqreb ɣer twacult-nsen tamawalant.

1.6.6.Asiḍnawal

Asiḍnawal yeqqar-d anwa yismideg i yellan s waṭas ɣef wayeḍ, d wanita tutlayt i d-yefkan aṭas n yismidgen deg temnaḍt anda llant aṭas n tutlayin. Deg wayen yerzan tamsalt-a, yenna-d Cheriguen (1993: 23): « Asiḍnawal yeskanay-d deg kra n temnaḍt ibanen ma yella d ismawen n yidurar i yugten ɣef wid n waman. […], yeskanay-d daɣen anita taggayt n yismidgen i yugten deg temnaḍt tagtutlayt akken ad nẓer anita tutlayt i d-yefkan aṭas n yismawen imaẓlayen. »16.

1.6.7.Tasnamka

Cheriguen (1993: 23), yettwali dakken « Tasnamka ur terzi ara kan asegzi n yismidgen. Inefkan n tesnawalt, n tesnalɣa, n temsislit, n tegmuẓart, n usiḍnawal akked usismel ilmend n taɣulin, zemren ad d-fken asegzi usdid. »17.

Ihi, tismidegt tesseqdac tasnamka deg wayen yerzan asegzi n yismidgen. Seg tama-s, tasnamka, i wakken ad d-tessegzi ismidgen akken ilaq, tesseqdac inefkan n tussniwin-nniḍen am: tesnawalt, tasnalɣa…atg.

Taggrayt

Tismidegt d aḥric deg tesnisemt tasnilsant, tzerrew ismawen imaẓlayen n yidgen. Tezmer ad tili d allal i kra n tussniwin talsanin, akken daɣen i tesseqdac aṭas n tussniwin deg tezrawin-is.

16« Elle répond, par exemple, à la question de savoir si dans une aire géographique donnée les noms de relief

sont plus ou moins importants que les hydronymes […]. Elle peut contribuer efficacement à l’évaluation d’un type toponymique, particulièrement dans une aire plurilingue, pour déterminer quelle langue a fourni le plus ou le moins de noms propres. »

17« Elle ne concerne pas seulement l’interprétation des toponymes. Des données découlant de la lexicologie,

(26)

2.Asileɣ n umawal

deg tmaziɣt

(27)

Tazwart

Deg yixef-a, ad d-nemmeslay ɣef wamek i d-yettili usileɣ n umawal deg tmaziɣt, anda ad d-nemmeslay ɣef uẓar, asuddem ajerruman, tisilaɣ tinfaliyin, asuddes d ureṭṭal.

2.1.Aẓar

Dubois d wiyaḍ (1999: 395), uran-d dakken: « Aẓar d aferdis n wadda, ur iqebbel asemẓi d beṭṭu, yecrek akk awalen i ittekkin ɣer yiwet n twacult tamawalant daxel n yiwet n tutlayt neɣ n twacult n tutlayin. »18.

Seg tama-s Tidjet (1997: 71), yefka-d tabadut-a: « Deg wayen yerzan unmik, aẓar d tayunt tameẓẓyant n unamek, tecrek akk inmawalen n yiwet n twacult; Deg wayen yerzan talɣa, d amseḍfer n tergalin yezdin ɣer yinmawalen yezrin, nettsemmi-yasent daɣen tirgalin tifeggaganin »19. Yenna-d daɣen (1997: 71), « Deg tmaziɣt, aẓar yeddes anagar s tergalin

akked/neɣ s yizegniɣra y d w (i yesɛan azal n tergalin) ttwasemmant tirgalin tifeggaganin. »20.

Ihi, aẓar deg tmaziɣt yeddes anagar s tergalin; tirgalin-a nezmer ad tent-nsemmi iɣes argalan, aneggaru-ya fell-as i ires unamek amatu n wawalen i d-yefrurin seg-s. Гef wanect-a, tizrawin n tegmuẓart deg taɣult n tmaziɣt beddent ɣef uẓar.

2.2.Asuddem ajerruman

Dubois d wiyaḍ (1999: 136), nnan-d: « Irem n usuddem yezmer ad d-yesken akala n usileɣ n tayunin timawalin […]. Asuddem d asenṭeḍ n yiferdisen imawalen, anida xersum yiwen seg-sen ur yezmir ara ad yettwasemres d ilelli, deg yiwet n talɣa. »21.

Ma yella deg wayen yerzan asuddem ajerruman yenna-d Mahrouche (2001: 58): « D asileɣ n tayunt tamawalant s usenṭeḍ gar unmawal akked walɣac. »22.

18« On appelle racine l’élément de base, irréductible, commun à tous les représentants d’une même famille de

mots à l’intérieure d’une langue ou d’une famille d’une des langues. »

19« La racine est, sur le plan du signifié, l’unité minimale de sens commune à tous les lexèmes d’une même

famille; sur le plan formel, une suite de consonnes communes, elles aussi, aux lexèmes précédents, dites consonnes radicales. »

20« En berbère, la racine est composée exclusivement de consonnes et/ou de semi-voyelles y et w (qui ont

valeur de consonnes) nommées consonnes radicales. »

21« Le terme de dérivation peut désigner de façon générale le processus de formation des unités lexicales […].

La dérivation consiste en l’agglutination d’éléments lexicaux, dont un au moins n’est pas susceptible d’emploi indépendant, en une forme unique. »

(28)

Aḥric amezwaru. Tiẓri 2.Asileɣ n umawal deg tmaziɣt

28

Ihi, asuddem ajerruman d akala n usileɣ n tayunin timawalin s usenṭeḍ n walɣac ajerruman (ur yesɛi ara tilin iman-is) ɣer unmawal (yesɛa tilin iman-is).

2.2.1.Asuddem n umyag

Deg tmaziɣt, yettili-d usileɣ n yimyagen s usenṭeḍ n yizwiren ɣer ufeggag amyagan, neɣ s usenṭeḍ n walɣac amyagan ɣer uẓar anisem.

2.2.1.1.Asuddem n umyag seg umyag

Haddadou (2011: 80), yebder-d kradet n talɣiwin n yimyagen isuddimen: a) Aswaɣ: yettili-d s tmerna n uzwir s- i umyag aḥerfi (ssufeɣ < s + ffeɣ);

b) Attwaɣ: yettili-d s tmerna n yizwiren ttwa-, ttu-, mm-, nn- i umyag aḥerfi (ttwassen <

ttwa + issin, ttubeddel < ttu + beddel, mmečč < mm + ečč, nneqlab < nn + qleb);

c) Amyaɣ: yettili-d s tmerna n yizwiren my-, m- i umyag aḥerfi (myuṭṭaf < my + ṭṭef,

mseqsan < m + seqsi).

yebder-d daɣen (2011: 80), snat n talɣiwin timesduklanin n yimyagen isuddimen: attwaɣ-aswaɣ (ttwasruḥ < ttwa + s + ruḥ), attwaɣ-aswaɣ-amyaɣ (mserwalen < m + s + rwel).

2.2.1.2.Asuddem n umyag seg yisem

Deg kra n tegnatin, yettili-d usuddem n umyag s tmerna n walɣac s- i yisem. Haddadou (2011: 87), yura-d: « Tikwal, yettili-d usileɣ n yimyagen seg yisem s tmerna n

walɣac amyagan s-. »23. Seg tama-s, Mahrouche (2001: 59), yura-d: « Asuddem n umyag seg

yisem, yettili-d s usezwer n walɣac amyagan s- i yisem. »24. Ma yella d Tidjet (1997: 79),

yura-d: « Asenṭeḍ n walɣac amyagan s- akked tayunt mačči d tamyagant, isem neɣ aferdis anfalan (awalmesli), yettakk-d amyag aramsuk. »25.

Md: siwel < s + awal.

Alɣac amyagan s- yemgarad ɣef s n uswaɣ, imi alɣac amyagan yettwasenṭaḍ ɣer yisem, yettarra-t-id d amyag aramsuk, ma yella d s n uswaɣ yettwasenṭaḍ ɣer umyag aḥerfi, yettarra-t-id d amsuk. Amgired-a nezmer ad t-id-nessegzi ugar deg tfelwit-a:

23« Le verbalisateur s- pemet, dans certains cas, de former des verbes à partir de nom. »

24« La dérivation d’un verbe à partir d’un nom, elle s’obtient par la préfixation du verbalisateur s- à un nom. » 25 « La combinaison du morphème verbalisateur s- avec une unité non-verbal, nom ou élément expressif

(29)

alɣac amyagan s- s n uswaɣ

- Yettwasenṭaḍ ɣer yisem,

- Yettarra-d isem d amyag (aramsuk).

- Yettwasenṭaḍ ɣer umyag aḥerfi,

- Yettarra-d amyag iqebbel asemmad

usrid (amsuk).

2.2.2. Asuddem n yisem

2.2.2.1. Asuddem n yisem seg umyag

Ilmend n wayen i d-yenna Tidjet (1997: 81) akked Mahrouche (2001: 58, 59), seg umyag nezmer ad d-nessuddem: isem n tigawt d yisem akmam, isem n umeskar, isem n wallal d urbib.

a) Isem n tigawt d yisem akmam

Imarazene (2007: 41-48), yefka-d sḍis n tarrayin n usuddem n yisem n tigawt seg umyag:

- Asezwer n teɣri a i umyag yesɛan afeggag aɣezzfan: asiwel < a + siwel, asmekti < a +

smekti.

- Asezwer n teɣri u i umyag yesɛan afeggag awezlan: uẓu < u + ẓẓu.

- Timerna n uzwir a akked udfir i/u: abuddu < a + budd + u, axiḍi < a + xiḍ + i. - Timerna n uzwir t akked udfir yt: talluyt < t + ali + yt.

- Timerna n uzwir a akked udfir y: azway < a + zwi + y.

- Timlellit n teɣra (abeddel n yilem e s teɣri a): agam < agem.

Tidjet (1997: 81), yenna-d ɣef yisem n tigawt d yisem akmam dakken « i sin yid-sen ttwasilɣen s yiwet n talɣa (ulac tamgirda ibanen gar sin n yisuddimen-a). »26.

Ma yella ɣef wamek i nezmer ad nessemgired gar talɣiwin-nsen, yenna-d Haddadou (2011: 83, 84): « Melmi llant snat n talɣiwin, zemrent ad mgaradent, ama s temlellit tamsislant (abeddel n teɣra neɣ n tergalin), ama s ubeddel n tewsit neɣ n umḍan. »27.

26« les deux nominaux sont réalisés par une même forme (il n’y a pas de distinction marquée entre les deux

dérivées). »

(30)

Aḥric amezwaru. Tiẓri 2.Asileɣ n umawal deg tmaziɣt

30

Md

- Abeddel n teɣra

amyag isem n tigawt isem akmam

cercer acercer acercur

- Abeddel n tergalin

amyag isem n tigawt isem akmam

aḍen aḍan aṭṭan

- Abeddel n tewsit

amyag isem n tigawt (amalay) isem akmam (unti)

sref asraf tasraft

- Abeddel n umḍan

amyag isem n tigawt (asuf) isem akmam (asget)

fres afras ifrasen

Haddadou (2011: 84), yenna-d: « Deg waṭas n tegnatin, yettili-d umyekcem gar yisem

amadwan d ukmam, melmi tella temgirda, ad tili kan d tanamkant. »28.

Md

- D asečči i seččen fell-as (asečči d isem amadwan).

- D asečči i t-yenɣan (asečči d isem akmam).

Ihi, yemgarad yisem n tigawt ɣef yisem akmam deg sin n yiswiren, aswir n talɣa d uswir n unamek. Deg uswir n talɣa, amgired yezmer ad yili s ubeddel n teɣra neɣ n tergalin, yezmer ad yili daɣen s ubeddel n tewsit neɣ n umḍan. Ma yella deg uswir anamkan, amgired yettbin-d deg wattal, imi isem n tigawt d amadwan, yeskanay-d ḍerru n tigawt, ma yella d isem akmam yeskanay-d taɣawsa takmamt. Гer taggara ad d-nini, isem n tigawt d amadwan, ma ibeddel tiɣra neɣ tirgalin, tawsit neɣ amḍan, yettuɣal d akmam.

28« Dans beaucoup de cas, les deux types de noms, « abstrait » et « concret » se confondent, la distinction,

(31)

b) Isem n umeskar

Isem n umeskar yeskanay-d win ixedmen tigawt, s umata, yettili-d s usezwer n walɣac am- (neɣ yiwen seg yimcalayen-is) i umyag. Tidjet (1997: 83), yenna-d dakken isem n umeskar « yemmal-d win ixedmen tigawt (…) neɣ win yettwassnen s tulmist ibanen (…). »29.

Imarazene (2007: 49-51), yebder-d semmus n tarrayin n usuddem n yismawen imeskaren:

- Timerna n uzwir a akked tussda n tergalt tis snat: agezzar < a + gzer + tussda n tergalt z. - Timerna n uzwir am/im: amdawi < am + dawi, iminig < im + inig.

- Timerna n uzwir am/an akked temlellit n teɣra e/a: amezdaɣ < am + zdeɣ + abeddel n

yilem e s teɣri a, anelmad < an + lmed + abeddel n yilem e s teɣri a.

- Timerna n uzwir am/an akked temlellit n teɣra e/u: amehbul < am + hbel + abeddel n

yilem e s teɣri u.

- Tarrayin-nniḍen: ameksa < am + kes + a, amuḍin < am + aḍen + timlellit n teɣra a/u + i,

ameɛwaju < am + ɛwej + u. c) Isem n wallal

Tidjet (1997: 83, 84), yenna-d dakken isem n wallal « yemmal-d taɣawsa swayes ara neg tigawt […]. Yettwasileɣ s usezwer n walɣac s- […]. Deg kra n tegnatin yettwasileɣ s walɣac am-. »30.

Imarazene (2007: 51), yefka-d ukuẓ n yiskimen n yismawen n wallal: - Timerna n uzwir am akked temlellit n teɣra: amaddaz < am + ddez. - Timerna n uzwir im: timsizdegt < im + sizdeg.

- Timerna n uzwir as: asagem < as + agem. - Timerna n uzwir is: isiqes < is + qqes.

Alɣac s- yezmer ad d-imel allal s wacu i tettwaxdam tigawt neɣ adeg n ḍerru n tigawt.

Md

- Asagemd allal swayes ttagman medden aman. - Aseksd adeg n tkessawt.

29« il réfère à ce qui accomplit l’action (…) ou ce qui est caractérisé par un état déterminé (…). »

(32)

Aḥric amezwaru. Tiẓri 2.Asileɣ n umawal deg tmaziɣt

32

- Asensd adeg n tnusi. d) Arbib

S umata, yettili-d usuddem n urbib seg yimyagen n tɣara. Imarazene (2007: 53-55), yebder-d sḍis n tarrayin n usuddem n yirbiben:

- Timlellit n teɣri tamezwarut d tlemmast (yal yiwet seg-sent tettaqqal d a) akked tussda n tergalt tis snat: afessas < ifsus.

- Timlellit n teɣri tamezwarut d tlemmast (yal yiwet seg-sent tettaqqal d a) akked tmerna n udfir an: aberkan < ibrik + an.

- Timerna n uzwir u d ubeddel n yilem e s teɣri i: ucbiḥ < cbeḥ.

- Timerna n uzwir a d ubeddel n yilem e yellan send targalt taneggarut s teɣri: aderwic

< dderwec.

- Timerna n uzwir am akked udfir u: amellaẓu < am + llaẓ + u.

- Timerna n yizwiren bu, m, at, sut: Bu yizgaren, At yiles, M texxamin, Sut umeqyas. 2.2.2.2. Asuddem n yisem seg yisem

Yettili-d usuddem n yisem seg yisem s tmerna n yizwiren ams-, war-, ar-, neɣ s tmerna n tecreḍt n wunti i yisem amalay. Haddadou (2011: 87), yura-d: « Yettili-d usileɣ n yisem n umeskar neɣ n wallal s tmerna n uzwir ams- i yisem. »31.

Md: amsedrar < ams + adrar.

Llant daɣen tarrayin-nniḍen i usuddem n yisem seg yisem (Tidjet, 1997: 87-91): a) Timerna n tecreḍt n wunti t-t i yisem amalay

Asuddem n yisem unti seg yisem amalay s tmerna n tecreḍt n wunti, yezmer ad d-imel aṭas n yinumak:

- Tuzzuft: aqcic-taqcict.

- Asemẓi: axxam-taxxamt.

- Asemɣer: taẓekremt-aẓekrem.

- Agraw-aferdis: azemmur-tazemmurt.

- Acemmet: argaz-targazt.

b) Timerna n yizwiren war-, aru: warisem < war + isem, arusrid < ar + usrid.

31« Un modèle de formation assez répandu est la formation de noms d’agent ou d’instrument par adjonction

(33)

2.3. Tisilaɣ tinfaliyin 2.3.1. Tifyar tinfaliyin

Tidjet (1997: 94), yesbadu-d tafyirt tanfalant akka: « d tarrayt […] n uskan n wazal n yiwen n uḥric seg yiḥricen n yinaw. Tettili-d s wallus n tayunt, temmal-d azal anamkan n usejhed akked usures. »32.

S umata, asileɣ n tefyirt tanfalant yezmer ad yili s kraḍ n yiberdan (Tidjet, 1997, 94, 95): - Allus n yisem: abrid abrid.

- Allus n umyag: ruḥ ruḥ.

- Allus n talɣa tamyagant n yisem n tigawt: lxedma, ixeddem ! .

Ihi, tafyirt tanfalant teskanay-d azal anamkan n yiwen n uḥric deg yinaw, tettili-d s wallus n yisem, n umyag neɣ n talɣa tamyagant n yisem n tigawt.

2.3.2. Awalmesli

Yettili-d usileɣ n wawalmesli ilmend n yimesliyen i yellan deg ugama: imesliyen n yiɣersiwen, n yimdanen, n tigawin yemgaraden…atg (Haddadou, 2011: 89).

Ihi, awalmesli d asemmi n tɣawsiwin ilmend n ssut-nsent. Gar tarrayin n usileɣ-ines ad d-nebder (Tidjet, 1997: 96):

- Allus n tunṭiqt mm snat n tergalin akked teɣri: r1ɣ r2 r1ɣ r2 < r1ɣ r2 + r1ɣ r2(ṭebṭeb <

ṭeb + ṭeb).

- Allus n tunṭiqt akked tmerna n uzwir s-: s r1ɣ r2 r1ɣ r2 < s + r1ɣ r2 + r1ɣ r2(asbeɛbeɣ < s +

beɛ + beɛ).

- Allus n tergalt tamezwarut akked tmerna n udfir –c: abeɛbuc < beɛ + c. - Timerna n walɣac s-: asmiɛɛew < s + mɛiw.

32« C’est un procédé […] qui permet la mise en valeur d’une des parties d’un discours. Elle s’obtient

(34)

Aḥric amezwaru. Tiẓri 2.Asileɣ n umawal deg tmaziɣt

34

2.3.3. Asuddem anfalan

Asuddem anfalan ila azal ameqqran deg tmaziɣt, acku yezmer ad d-yesken amur agejdan n umawal (Haddadou, 2011: 89). S wawal-nniḍen, amur s wazal-is n umawal amaziɣ yettili-d s ubrid n usuddem anfalan (Tidjet, 1997: 98).

Llan sin n yiberdan n usuddem anfalan:

a) Allus n tergalin (Haddadou, 2011: 90, 91):

- Allus n wadda argalan i wawal yesɛan snat n tergalin: gelgel < gel + gel. - Allus n tergalt tamezwarut: ggugem < ggem.

- Allus n tergalt talemmast: xbibeḍ < xbeḍ. - Allus n tergalt taneggarut: qesses < eqqes. b) Timerna n walɣacen (Haddadou, 2011: 93-95): - C : derɣec < aderɣal + c. - H : hales < h + ales. - K : akeffus < k + afus. - J : jenṭeḍ < j + enṭeḍ. - F : ffunzer < f + tinzert. - Ḥ : ḥnuneḍ < ḥ + enneḍ. - Ɛ : aɛenzar < ɛ + tinzert. - L : alṭaḍ < l + aḍaḍ.

- (a) ber : aberku < ber + erku. 2.4. Asuddes

Dubois (1999: 106), yura-d: « asuddes d asileɣ n tayunt tasnamkant seg yiferdisen imawalanen i izemren ad sɛun timanit deg tutlayt. »33.

Гer Tidjet (1997: 105), asuddes « d tarrayt taseddasant n usileɣ n umawal. Tettili-d s usdukel n tayunin timawalin […]. »34.

Seg tbadutin-a, ad d-nini dakken asuddes d asdukel gar sin n yinmawalen neɣ ugar.

33« Par composition, on désigne la formation d’une unité sémantique à partir d’éléments lexicaux susceptibles

d’avoir par eux-mêmes une autonomie dans la langue. »

(35)

Deg wayen yerzan amgired gar usuddem d usuddes, yenna-d Haddadou (2011: 96): « alɣacen n yisuddimen ur sɛin ara tilin timanit, maca iferdisen n wuddis sɛan timanit. »35.

Seg tbadut-a ad negzu dakken alɣacen n yisuddimen ur sɛin ara tilin berra n wawalen isuddimen (ur zmiren ara ad ilin iman-nsen), maca iferdisen n wuddis, yal yiwen seg-sen yezmer ad yili iman-is deg yinaw.

Md: deg umyag asuddim ssufeɣ, azwir s- ur yezmir ara ad yettwasemres iman-is deg yinaw, acku ur yesɛi anamek, ma yella d iferdisen n wawal uddis tiferzizwit (tifert + tizizwit), yal yiwen seg-sen yezmer ad yettwasemres iman-is deg yinaw.

Asuddem yettili-d s usenṭeḍ n walɣac ajerruman ɣer unmawal anida alɣac-nni ur yezmir ara ad yettwasemres d ilelli, ma yella d asuddes yettili-d s usdukel gar sin n yinmawalen neɣ ugar, anida yal yiwen seg-sen yezmer ad yettwasemres d ilelli.

Haddadou (2011: 96, 97), yura-d: « llant snat n taggayin n usuddes: asuddes asduklan d usuddes aduklan. »36.

2.4.1. Asuddes asduklan

Deg unamek n wayen i d-yura Haddadou (2011: 98), asuddes asduklan d asdukel gar snat n tayunin war assaɣ ajerruman. Deg wayen yerzan anamek n wuddis, iferdisen swayes yemmug sruḥuyen anamek-nsen anasli i wakken ad d-fken anamek amaynut yemgarad ɣef yinumak-nsen mi ara ilin yal yiwen iman-is. Ihi, anamek n wuddis mačči d asdukel gar yinumak n yiferdisen-is. Ma yella deg wayen yerzan talɣa-s (n wuddis), iferdisen swayes yemmug sruḥuyen timanit-nsen i wakken ad tili tmerniwt n talɣa tamaynut i ilan azal n yiwet n tayunt, taneggarut-a tqebbel ticraḍ tinisamin (tawsit d umḍan). Ticraḍ-a sɛant assaɣ akked wuddis, mačči akked yiferdisen-is yal yiwen iman-is.

Md: uddis tiferzizwit asget-is d tiferzizwa, mačči tifriwin-tizizwa.

Gar talɣiwin n usuddes asduklan, Haddadou (2011: 99), yebder-d snat i d-yettuɣalen s waṭas: - Isem + isem: aɣesmar < iɣes + tamart.

- Amyag + isem: amagriṭṭij < mager + iṭṭij.

35« Alors que les affixes des dérivés n’ont pas d’existence autonome, les éléments du composé se retrouvent à

l’état libre. »

(36)

Aḥric amezwaru. Tiẓri 2.Asileɣ n umawal deg tmaziɣt

36

2.4.2. Asuddes aduklan

Asuddes aduklan d asemlil gar sin n yismawen s wassaɣ ajerruman (n): isem + n + isem. Deg tuget, tettili-d temsertit gar tenzeɣt (n) akked tergalt tamezwarut n yisem ara tt-id-iḍefren (Haddadou, 2011: 101).

Md: tameɣra bbuccen < tameɣra n wuccen.

Asuddes aduklan yettili-d deg waṭas n taɣulin, gar-asent ad d-nebder (Haddadou, 2011: 101-103):

- Imɣan: ibawen n wuccen.

- Iɣersiwen: tagmert n rrsul.

- Akud d tegnawt: tameɣra n wuccen.

- Tafekka n umdan: tiwwura n wudem.

- Tiɣawsiwin: azerg n uzdir.

- Timerrewt akked tudert tinmettit: amɣar n tadddart, tameṭṭut n baba.

Uddisen i d-yettwasilɣen s ubrid n usuddes aduklan sɛan tulmisin n wuddusen, s wakka yettili-d umcabi gar-asen, maca zemren ad mgaraden deg sin n yiswiren:

a) Aswir anamkan

Iferdisen n wuddis sruḥuyen inumak-nsen i wakken ad d-fken anamek amaynut, ma yella d iferdisen n wuddus, yal yiwen seg-sen iḥerrez anamek-is (Haddadou, 2011: 100). S wawal-nniḍen, anamek n wuddis yemgarad ɣef yinumak n yiferdisen-is, ma yella d anamek n wuddus d asemlil gar yinumak n yiferdisen-is.

b) Aswir asnalɣan

Deg wuddis ur nezmir ara ad d-nger kra gar yiferdisen-nni, ma yella deg wuddus nezmer (Haddadou, 2011: 100).

2.5. Areṭṭal

Areṭṭal d asekcem n yiferdisen utlayanen seg tutlayt ɣer tayeḍ (Mounin, 1974: 124). Agdud Amaziɣ d win yesɛan assaɣen, seg zik, akked yiɣerfan ijenṭaḍen, aya s tmentilt n tnezzut, tamharsa, azuzer n tesreḍt…atg. Assaɣen-a glan-d s unermis gar tmaziɣt

(37)

akked tutlayin n yiɣerfan-nni. Chaker (1991: 216), yura-d: « Seg zik, tamaziɣt tla anermis akked tutlayin tuzzilin (tabuniqit, talatinit, taɛrabt d tefransist). »37.

Ihi, areṭṭal deg tmaziɣt yella-d s unermis gar-as akked tutlayin-nniḍen. Gar tutlayin i d-yefkan i tmaziɣt ad d-nales tid i d-yebder Chaker (1991: 216): tabuniqit, talatinit, taɛrabt d tefransist.

Taɛrabt d tutlayt i d-yefkan aṭas n yireṭṭalen i tmaziɣt, acku s unekcum n Lislam ɣer Lmeɣreb deg tasut tis 7, tuɣ (taɛrabt) aẓar lqayen, s wakka anermis gar-asent yella-d s waṭas (Mahrouche, 2001: 27). Гef temsalt-a yenna-d Tidjet (1997: 116): « Ass-a, amur s wazal-is n umawal n tmaziɣt d areṭṭal, terḍel-it-id tmaziɣt sɣur taɛrabt i yesɛan taɣessa talɣaseddasant teqreb ɣer tin n tmaziɣt. »38.

Imi d taɛrabt i d-yefkan aṭas n yireṭṭalen i tmaziɣt, yewwi-d ad d-nemmeslay ɣef yiskat n yireṭṭalen-a d wamek i nezmer ad ten-id-nesneknew:

a) Iskat imsislanen

« Aṭas n walɣacen n teqbaylit, ulac-iten deg unagraw amsislan amaziɣ: ɛ, ḥ, x, q, ṛ, ṣ akked ṭ; alɣacen-a seg taɛrabt i d-kkan. »39(Mahrouche, 2001: 33).

b) Iskat isnalɣanen (Mahrouche, 2001: 42-48):

- Ticreḍt n tbadut l, neɣ tussda n tergalt tamezwarut: lhem, ccer. - Ticreḍt n wunti –a, –t: lqedra, lǧennet.

- Ticreḍt n usget –in, –at: lmumnin, lmalaykat. - Ticreḍt n urbib –i: acerqi.

- Ticreḍt n yisem n umeskar s yiskimen-a: a r1 e r2 r2a r3(aḥeqqar), a r1 r2 i r3 (aqdim),

l r1a r2e r3(lfahem).

Seg tama-nniḍen, ireṭṭalen n taɛrabt i d-ikecmen ɣer tmaziɣt yeḍra-d fell-asen ulawi (abeddel) deg kraḍ n yiswiren:

a) Aswir amsislan (Mahrouche, 2001: 38-42): - Aɣelluy n tergalin am lhemza: [l?aǧel] > [laǧel].

37 « Depuis le début des temps historiques, le berbère est de façon quasi permanente en contact avec de

grandes langues véhiculaires (punique, latin, arabe et français. »

38 « Aujourd’hui une partie considérable de son lexique est d’origine étrangère, il est emprunté surtout à

l’arabe qui a une structure morpho-syntaxiqye proche de celle du berbère. »

(38)

Aḥric amezwaru. Tiẓri 2.Asileɣ n umawal deg tmaziɣt

38

- Aɣelluy n teɣra: [lḥamam] > [leḥmam].

- Asewzel n teɣra tiɣezzfanin: [aṣṣaba:ḥ] > [ṣṣbeḥ].

- Tayniɣrit: tiɣri akked uzegniɣri ttuɣalen d yiwet n teɣri: [lqawm] > [lqum] (aw > u). - Aszenzeɣ: tirgalin tiggaɣin ttuɣalent d tizenzaɣin: [lba:ru:d] > [lbarud].

b) Aswir asnalɣan

S umata, alawi-ya yettili-d s tmerna n umagrad a- i yisem amalay akked ubeddel n tecreḍt n wunti n taɛrabt s tin n tmaziɣt t-t.

c) Alawi anamkan (Mahrouche, 2001: 48, 49):

- Asihrew n unamek: kra n yireṭṭalen ḥerzen anamek-nsen anasli, uɣen anamek wis sin:

areṭṭal anamek anasli anamek wis sin

lɛafya lehna times

- Abeddel n unamek: kra n yireṭṭalen sruḥen nsen anasli, uɣen

anamek-nniḍen:

areṭṭal anamek anasli anamek amiran

lmal cci iɣersiwen i yettrebbi

yiwen

Taggrayt

Akken i neẓra, asileɣ n umawal deg tmaziɣt yettili-d s kuẓ n yiberdan:

1. Asuddem ajerruman: yettili-d s usenṭeḍ n walɣac ajerruman ɣer uẓar amawalan.

« Asuddem ajerruman iman-is yemmal-d amur ameqqran n umawal. »40(Tidjet, 1997:

115). Seg tmenna-ya ad negzu dakken tuget n usileɣ n umawal deg tmaziɣt yettili-d s ubrid-a.

2. Tisilaɣ tinfaliyin: bḍant ɣef 3:

- Tifyar tinfaliyin: ttilint-d s wallus n umyag neɣ n yisem.

- Awalmesli: d asemmi n tɣawsiwin ilmend n yimesliyen-nsent.

- Asuddem anfalan: yettili-d s wallus n tergalin neɣ s tmerna n walɣacen.

(39)

3. Asuddes: d asdukel gar sin n yinmawalen i d-yettakken yiwen n ummsil. Asuddes yebḍa ɣef sin: aduklan; yettili-d s wassaɣ ajerruman, d usduklan i d-yettilin mebla yes-s. Iferdisen n wuddis asduklan neṭḍen nezzeh, ttbinen-d amzun d awal aḥerfi, ɣef wa, yettaɛer usemgired n wuddisen ɣef wawalen iḥerfiyen.

(40)

(41)

Tazwart

Deg yixef-a, ad d-nesbadu tasnilestmettit d unermis amutlay, syin ɣer-s ad nɛeddi ɣer umɛebber amutlay anda ara nẓer timental-is d talliyin-is, ɣer taggara ad d-nemmeslay ɣef umyezrer gar tmaziɣt d taɛrabt.

3.1.Tabadut n tesnilestmettit

Гer Dubois d wiyaḍ (1999: 435): « tasnilestmettit d aḥric seg tesnilest, i d-yernan ɣer yiḥricen yellan yakan, tasnaɣreft, tasinmettit n tmeslayt, tarakalt tutlayant akked tasentala. »41.

3.2.Tabadut n unermis amutlay

Anermis amutlay d tagnit talsant, anda amdan neɣ agraw n yimdanen seqdacen snat neɣ ugar n snat n tutlayin ilmend n tegnatin n teywalt, anermis-a yezmer ad yili ilmend n waṭas n tmental, am ukeččum n ugraw n temɣiwant tamutlayt-nniḍen ɣer temɣiwant anda tella tutlayt-nni tayemmat, s unermis-a yufrar-d wayen iwumi qqaren tagtutlayt d umɛebber gar tutlayin (Dubois d wiyaḍ, 1999: 115).

3.3.Amɛebber amutlay

Tineslemt gar tmental n useɛreb, acku d taɛrabt i d tutlayt-is, imi imussnawen i d-yusan ɣer Tefriqt n Ugafa ur ssinen ara tamaziɣt; slemden tasreḍt s taɛrabt. Ihi, Amaziɣ mi ara yuɣal d ineslem yettaf iman-is yessawal taɛrabt (Marçais, 1961: 26).

Akken i t-id-nenna, tineslemt gar tmental n useɛreb, anamek-is llant tmental-nniḍen. Asmi d-usan Waɛraben ɣer Tefriqt n Ugafa, ufan-d ɣer tama n tmaziɣt tutlayin-nniḍen yecban: tabuniqit d tlatinit…, terna ɣur-sent taɛrabt i yuɣen adeg s sshala (Muxtar Ɛumer, 1992: 266), acku ttemcabahent nettat d tmaziɣt imi ttekkint i snat ɣer taywa taxamsamit (Caubet, 2004: 61). Tilin n yiwet n tmentilt-nniḍen i yeqqnen ɣer yiɣil i semrasen Waɛraben deg tdamsa d tsertit, da ad ten-naf xedmen ayen i zemren akken ad zuzren imenzayen n Lislam, s wakka tedda yid-s taɛrabt. Ad naf xedmen taɛrabt deg wadeg n tlatinit deg yisuḍaf unsiben, sutren tabzert sɣur wid ur nelli d inselmen, tiwuriwin

(42)

Aḥric amezwaru. Tiẓri 3.Anermis amutlay

42

tigejdanin tunnigin i Waɛraben d wid yellan d inselmen, yerna slemden tasreḍt s taɛrabt (Muxtar Ɛumer, 1992: 266).

3.3.1.Talliyin n umɛebber amutlay

I wakken ad negzu amek i tuɣ taɛrabt amkan deg Tmazɣa, ilaq ad neḥsu belli aseɛreb iɛedda-d ɣef kradet n talliyin.

3.3.1.1. Tallit n tagda gar tutlayin

Tella-d seg unekcum n yinselmen alammi d taggara n tasut tis (7) S.T.S.Ɛ . Tallit-a tettwassen s tilin n snat n tutlayin ddrent ta sdat ta, yiwet ur terni tayeḍ, yal aɣref yurem ad yissin tutlayt n wayeḍ (Muxtar Ɛumer, 1992: 273-278).

3.3.1.2. Tallit n ufrari n taɛrabt

Tella-d seg taggara n tasut tis (7) alammi d tazwara n tasut tis (10) S.T.S.Ɛ. Deg tallit-a taɛrabt teqqel d tutlayt n tudert, acku (Muxtar Ɛumer, 1992: 279):

- Tennerna tsertit n useɛreb;

- Tallelt i tefka tgelda tarustumit d teɣlabit i taɛrabt, imi rran awelleh-nsen ɣer uselmed-ines;

- Asebded n temdinin timeqqranin yersen ɣef yimenzayen n Lislam am Lqeyrawan.

Deg tallit-a, ɣas taɛrabt tif tamaziɣt maca Imaziɣen ṭṭfen deg tutlayt-nsen, imi deg tgelda tarustumit llan yimussnawen i isuqqlen idlisen seg taɛrabt ɣer tmaziɣt i wakken ad yelmed tasreḍt win ur nessin taɛrabt, am wakken llan yimussnawen i d-yuran s tmaziɣt; gar-asen ad d-nebder Saleḥ El Farisi i yuran 12 n udlis (Muxtar Ɛumer, 1992: 289).

3.3.1.3. Tallit n urkad

Tella-d gar tlemmast n tasut tis (10) d tazwara n tasut tis (13) S.T.S.Ɛ. Tallit-a tettwassen s sin n yinigen, yiwen gar tlemmast n tasut tis (10) alammi d tazwara n tasut tis (11) sɣur Banu Hilal d Banu Salim, ma d wayeḍ deg tazwara n tasut tis (13) sɣur Ḥamid Banu

Ǧariya. Deg taggara n tallit-a tettuɛerreb tmurt n Tmazɣa, gten deg-s Waɛraben, slemden taɛrabt i Yimaziɣen, yeḍra-d umyekcem ummid gar Waɛraben d Yimaziɣen, s wakka tuɣal taɛrabt d tutlayt n teywalt (Muxtar Ɛumer, 1992: 285).

Références

Documents relatifs

Dispersion of the first four Landau levels in the bot- tom conduction (c) and topmost valence (v) bands calculated using parametrization (a) of the k · p model (see Tab.. Solid

Under pulsed electrical excitation, time-resolved electroluminescence on nanosecond time scale exhibits a plateau of circular polarization degree as high as 15% under a 0.8 T

í'ágÝîwàeÙÝÜÇÿ èe×Àînï Ø[ê Ô¸Ûnï ÚuîÙ Ý.ÛnØCßÆånݸñ ÞV߬Ù9ÔàIá{×µÔ¸îeñ.ݸñµÖXÛnâ¹ànÙ{߬Ù9ágàGÝ×ÀÞnß7Ô¸Ù{àÖÀßÆÚuàwàwÙ9Ù{×pÞþ'Ô¸×[Ø ÔºÙ9ÝàeàwÝÞânܬÝTÙ Ø[Ø[ÙgÙgÝÝÜ

عم نواعتلاب ناسنلإا قوقحل ةينيطسمفلا تامظنملا ايب موقت يتلا دويجلا راطإ يفو نم ددع دض ةيضق يف رظنلاب اينابسإ يف ةينطولا ةمكحملا تماق

Differences in soil P status between control and invaded plots may also result from changes of soil microbiological activity as soil CO 2 release and phosphomonoesterase

ءودهو نمأ يف ةميرجلا بكترت لب ،ريبك دهجل جاتحي لا مئارجلا نم عونلا اذه نإ وهو هفصي ضعبلا لعج ام ا عانلا مئارجلاب (Crime Soft) حيتافملا ةحول سمل درجمبف

صاخلا و ماعلا لاملا ةيامح : نمض صاخلاو ماعلا لاملا سلاتخا ةميرج ىلع صن دق يرئازجلا عرشملا دجن ثيح صاخ نوناق , هتحفاكمو داسفلا نم ةياقولا وه 1 , ماعلا

2 - ﺔﺛﻟﺎﺛﻟا ةدﺎﻣﻟا &#34; ﺔﯾﻟﺎﻣﻟا تﺎﺳﺳؤﻣﻟا نﯾﻣﺄﺗ ﻰﻠﻋ تﺻﻧ لاوﻣﻻا لﯾﺳﻏ ﺔﺣﻓﺎﻛﻣ نوﻧﺎﻗ , مﯾرﺟﺗ لﻼﺧ نﻣ بﻠﻘﺗﻟا ﺔﺑرﺎﺣﻣو لاوﻣﻻا لﯾﺳﻏ لﺎﻌﻓا , ﺔﻣﯾرﺟﻟا لﯾوﻣﺗ ,