SV
Att skapa en inkluderande kultur
med eTwinning
Utgivare Central Support Service för eTwinning www.etwinning.net
European Schoolnet (EUN Partnership AISBL) Rue de Trèves 61, 1040 Bryssel - Belgien www.europeanschoolnet.org - info@eun.org
Utgivare Anne Gilleran, Irene Pateraki, Santi Scimeca, Claire Morvan Designsamordning Claire Morvan
Språksamordning Danosh Nasrollahi Ursprunglig design Iddi fix
DTP och utskrift HOFI Studio ISBN nummer 9789492913135
Publicerad i oktober 2017. De åsikter som framförs i den här publikationen är författarnas och delas inte ovillkorligen av Europeiska kommissionen eller eTwinning Central Support Services.
Den här boken publiceras i enlighet med bestämmelserna och villkoren i Attribution-Non Commercial-Share Alike 3.0 Unported Creative Commons licence (CC BY-NC-SA 3.0) (https://creativecommons.org/licenses/by-ncsa/3.0/).
Den här publikationen finansierades av programmet Erasmus+ i Europeiska unionen.
Att skapa en inkluderande kultur med eTwinning
eTwinning är ett livligt nätverk som under sina 12 år har engagerat nära 500 000 lärare på 182 000* skolor. Mer än 61 000* projekt har genomförts där mer än 2 000 000 elever över hela kontinenten har deltagit under åren.
eTwinning – nätverket för skolor i Europa – är ett initiativ för skolor som finansieras av Europeiska kommissionen via avdelningen för utbildning, audiovisuella medier och kultur inom programmet Erasmus+. I eTwinning ingår en sofistikerad digital plattform som har både offentliga och privata områden och finns på 28 språk.
Plattformen www.eTwinning.net innehåller mycket information om hur man går med i eTwinning samtidigt som fördelarna med initiativet förklaras och inspiration ges till samarbetsprojekt. Det säkra området för registrerade lärare, som kallas eTwinning Live, är den enskilda lärarens kontaktpunkt i nätverket: här kan användare hitta varandra, interagera, samarbeta i olika projekt och delta i aktiviteter för professionell utveckling som organiseras på nationell och europeisk nivå. När lärare arbetar tillsammans i ett projekt har de tillgång till ett avgränsat och särskilt område som är unikt för det projektet och kallas TwinSpace.
I eTwinning får användarna mycket stöd och hjälp. I alla medverkande länder (för närvarande 38) stöder en National Support Service (NSS) initiativet, ger råd och handledning för användare och arrangerar flera aktiviteter och ger möjligheter till professionell utveckling på nationell nivå. På europeisk nivå finansieras eTwinning av Europeiska kommissionen via avdelningen för utbildning, audiovisuella medier och kultur inom programmet Erasmus+. eTwinning samordnas av Central Support Service (CSS) som drivs av Europeiska skoldatanätet (en organisation med 31 utbildningsdepartement) på Europeiska kommissionens vägnar. CSS samarbetar med alla NSS och har ansvar för utvecklingen av plattformen och erbjuder flera möjligheter till professionell utveckling och andra aktiviteter, till exempel en årlig europeisk konferens och en prisutdelning där lärare och elever belönas för sin medverkan i goda projekt.
*Uppgifter från september 2017.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Förord ... 7
1. Översikt av konceptet inkludering... 9
1,1. Inkludering: varje lärande har betydelse och betyder lika mycket ...9
1.2. Inkluderande utbildning i eTwinning ...10
1.3. Vad den här boken innehåller ...11
2. Att garantera tillgång till utbildning på avlägsna platser ... 13
2.1. Undervisningsmetoder i geografiskt isolerade skolor: de små skolorna på landsbygden i Italien ...13
2.2. Berättelser av lärare, elever och rektorer ...15
3. Att öka den interkulturella förståelsen ... 22
3.1. Sex principer för att öka den interkulturella förståelsen ...22
3.2. Berättelser och eTwinning-projekt om interkulturell förståelse ...24
3.2.1. Berättelser av lärare, elever och rektorer ...24
3.2.2. eTwinning-projekt om interkulturell förståelse ...29
3.3. Professionell utveckling i eTwinning på temat interkulturell medvetenhet ...32
4. Att hantera pedagogiska utmaningar ... 35
4.1. Ingen ska lämnas utanför ...35
Olika möjligheter för olika behov … ...36
Gillar du pistagenötter? ...36
Extra verktyg för din verktygslåda ...36
4.2. Berättelser av lärare, elever och rektorer ...37
4.3. Gemenskapsbyggande nätverksskapande inom inkluderande utbildning ...44
5. Slutsatser ... 47
6. Referenser ... 50
7. Länkar till eTwinning-aktiviteter ... 52
Tabell över landsförkortningar ... 54
KONTAKTER TILL NSS & PSA ... 55
FÖRORD
Det här är första principen i den "Pelare för sociala rättigheter" som antagits av Europeiska kommissionen i april 2017,som en guide för EU:s politik för bättre arbets- och levnadsvillkor för europeiska medborgare.
Inkluderande utbildning behöver inte vara en lyx. Den har avgörande betydelse för det slags samhälle vi européer vill leva i. Den är central för att skapa rättvisa och mer sammanhållna samhällen. Och den har en viktig roll för att hitta sätt att hantera utmaningar som digitalisering, klimatförändringar och att bemöta globaliseringen. De flesta barn som börjar skolan idag kommer antagligen att arbeta inom yrkesområden som inte ens finns än. Förutom kunskaper måste de utveckla en bred uppsättning kompetenser, lösningsfokuserat förhållningssätt och förmåga att hantera förändringar, oberoende av bakgrund eller särskilda utbildningsbehov.
Inkluderande utbildning bidrar till att uppnå just det.
För att lyckas att ge varje barn möjlighet att ta del av högkvalitativ utbildning måste utbildningssystemen hantera alla former av utsatthet och utestängning samtidigt som de främjar gemensamma värderingar och medborgarskap, som en förutsättning för social sammanhållning. De måste tillgodose alla lärandes olika behov, talanger och förmågor de med särskilda utbildningsbehov, de som har en mindre gynnad bakgrund eller bor i geografiskt isolerade områden och erbjuda alla god utbildning.
Tibor Navracsics Kommissionär med ansvar för utbildning, kultur, ungdomsfrågor och
idrott
"Var och en har rätt till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande för att bibehålla och tillägna sig färdigheter som tillåter att man deltar fullt ut i samhället och framgångsrikt klarar övergångar i arbetslivet.”
I denna upplaga presenteras ett urval goda eTwinning-projekt och aktiviteter för att främja inkluderande utbildning och våra gemensamma värderingar. Där visas hur eTwinning och alla lärare och elever som är aktiva på den här plattformen bidrar till att ta itu med dagens pedagogiska utmaningar och möta dem på ett mycket kreativt och livfullt sätt. Exemplen handlar om många olika hinder för utbildning: situationen för skolor i geografiskt isolerade områden och deras sätt att få kontakt med världen via eTwinning, kulturell mångfald och utmaningarna med migration och inlärningssvårigheter.
eTwinning och hela nätverket bidrar till att förverkliga visionen i Romförklaringen från mars 2017 att arbeta för ”en union där ungdomar får den bästa utbildningen och kan studera och få arbete över hela kontinenten".
Jag framför mitt varma tack till alla lärare och elever som deltog i de olika aktiviteter och projekt som presenteras i den här utgåvan. Jag vill också tacka hela eTwinning-nätverket för deras oumbärliga bidrag till en bättre och mer inkluderande utbildning.
1.1. Inkludering: varje lärande har betydelse och betyder lika mycket
”Inkluderande utbildning handlar om att omfatta alla, att åta sig att göra vad som krävs för att ge varje elev i samhället - och varje medborgare i en demokrati - en omistlig rätt att höra till, att inte exkluderas. Inkludering förutsätter att leva och lära tillsammans är ett bättre sätt som gynnar alla, inte bara barn som betecknas som avvikande (Falvey, Givner & Kimm, 1995, s.8).”
Enligt UNESCO är inkluderande utbildning processen för att stärka utbildningssystemets förmåga att nå alla lärande och det centrala budskapet är enkelt: varje lärande har betydelse och betyder lika mycket (UNESCO, 2017). När vi använder termen inkludering inom utbildning menar vi att alla elever, oberoende av ras, tro eller intellektuell förmåga är välkomna till sina skolor och får stöd för att lära sig, bidra och delta i alla aspekter av skolans verksamhet. Det gör det möjligt för elever att utveckla sina kompetenser, arbeta med individuella mål, lära sig om och acceptera individuella skillnader, bli vän med andra elever,
1. ÖVERSIKT ÖVER KONCEPTET INKLUDERING
Irene Pateraki Pedagogik- och kvalitetschef eTwinning Central Support Service,
European Schoolnet
alla med sina egna individuella behov och förmågor och slutligen påverka både sin skola och omgivning positivt för att uppskatta mångfald i samhället. Mångfald avser alla möjliga sorters skillnader, som etnicitet, kultur, språk, olika förmågor, utbildningsnivåer, social bakgrund, ekonomisk situation, hälsostatus, med mera.
Att förverkliga inkludering i utbildningen är en pågående process, inte en engångsinsats. En inkluderande läroplan bygger på uppfattningen att lärande kommer till stånd när eleverna medverkar aktivt, tar initiativ och förstår sina upplevelser (Udvari-Solnar, 1996). På det sättet blir lärarens roll att vägleda och underlätta lärande medan eleverna kan arbeta i sin egen takt och på sitt eget sätt med gemensamma mål och aktiviteter så som de gör i projektarbete.
1.2. Inkluderande utbildning i eTwinning
Sedan 2005 har lärare som arbetar i eTwinning-projekt som ett av sina mål att vidga sina elevers horisont. eTwinning-projekt öppnar ett fönster till Europa via aktiviteter som främjar förståelsen av inkludering, utvecklingen av gemensamma värderingar och ett positivt gensvar på mångfald. Det finns många exempel på eTwinning-projekt som ger elever möjlighet att förvärva interkulturella kompetenser, att bli medvetna om demokratiska värden och vikten av social inkludering och aktivt medborgarskap. Med en snabb sökning i eTwinnings databas kan man till exempel hitta projekt som: ”Filoxeni eller xenofobi?”, ”I ett främmande land”,
”Migrationsberättelser”, ”Vi är alla migranter i den här världen”, ”Vi är olika…vi är jämlika...
vi respekterar våra skillnader…”, ”Du och jag i spegeln”, ”Acceptera mig som den jag är”,
”Förenade i mångfald”, med mera. Via projektarbete upplever eleverna positiva interaktioner med andra elever och inser att skillnader kan vara en positiv källa till lärande istället för en anledning till negativa kommentarer och fördomar.
I ett av dess projekt ”Migranter och flyktingar” som 2017 belönades med ett europeiskt pris medverkade elever i åldern 12-13 år från fyra europeiska länder: Frankrike, Tyskland, Nederländerna och Norge. Eleverna undersökte temat migration, samlade in information om flyktingkrisen i Europa och fick en bättre förståelse av vad det innebär att vara migrant eller flykting och stärkte på så sätt sin interkulturella medvetenhet. Som ett slutresultat av sina projekt skrev de ut en tidning med allt sitt material och sina åsikter. En av eleverna, Mariska från Frankrike, skrev: ”Jag vill säga en sak till alla som är emot migranter: om du blev bombad och dagligen levde under fruktansvärda förhållanden skulle du vara glad om ett annat land välkomnade dig och tog hand om dig. Så snälla ni, behandla alla som du själv skulle vilja bli behandlad!”
Förutom att driva projekt kan eTwinning-lärare delta i många andra aktiviteter: online seminarier, lärevent, workshops för professionell utbildning och grupper. Dessa aktiviteter ger lärare möjlighet att få värdefulla kunskaper om hur man utvecklar ett inkluderande klimat i sitt klassrum, att ge sina elever en bättre utbildning genom att ge dem färdigheter och
kompetenser för att bekämpa rasism och diskriminering och hjälpa dem att känna sig som en del av en större gemenskap med samma farhågor och samma drömmar.
1.3. Vad den här boken erbjuder
Den här boken är en översikt över hur lärare har tolkat inkluderande utbildning i eTwinning med fokus på följande tre aspekter:
1. Hur man övervinner geografiska hinder som ungdomar från landsbygdsområden möter och ungdomar som lever på små öar eller i randområden.
2. Hur man ökar den interkulturella förståelsen, särskilt för ungdomar från minoriteter och/eller mindre gynnad socioekonomisk bakgrund: immigranter, flyktingar eller barn till immigrant- eller flyktingfamiljer, ungdomar som tillhör en nationell eller etnisk minoritet, ungdomar som har svårigheter med språklig anpassning eller kulturell inkludering.
3. Hur man tar itu med pedagogiska utmaningar och upprätthåller fullständig inkludering av ungdomar med lärandesvårigheter, ungdomar som hoppar av skolan, ungdomar med lägre kvalifikationsnivå eller dåliga skolresultat.
För varje aspekt börjar vi med att lyfta fram projekt och insatser från lärare, elever och rektorer som alla föreslagits av eTwinning National Support Services. Projekt på temat inkludering och mångfald är bra för alla elever, särskilt de som är mindre gynnade jämfört med sina kamrater på grund av att de möter olika hinder. Dessa elever behöver fler möjligheter att få delta på lika villkor i alla aktiviteter som erbjuds och att visa upp sina talanger och intressen.
Projekten presenteras för att ge lärare idéer och inspirera dem till framtida projekt medan insatserna från lärarna, rektorerna och eleverna visar hur eTwinning uppmuntrar förståelse och erkänner mångfald på ett positivt och respektfullt sätt. Projekten delas upp enligt de tre aspekter som nämns ovan, men i många fall arbetare en lärare med mer än en aspekt i klassrummet.
Efter presentationen av projekt innehåller nästa del möjligheter till professionell och utveckling och nätverkande på temat inkludering med målet att stärka lärarnas kunskaper och färdigheter för att främja mångfald och inkludering i sina skolor.
Vi hoppas att följande berättelser, exempel och idéer ska fungera som resurs och inspiration för alla lärare och bidra till ansträngningarna för en inkluderande utbildning. För, som Mahatma Gandhi sa: ”Ingen kultur kan överleva om den försöker vara exkluderande”.
2. ATT GARANTERA TILLGÅNG TILL UTBILDNING I AVLÄGSNA OMRÅDEN
De flesta länder har geografiska områden som är en utmaning för invånarna. I en del länder är dessa områden fler eller större än i andra. Elever som bor i dessa områden stöter ofta på problem som långa resvägar från sina hem till närmaste skola eller en liten skola med ett litet antal elever utan kontakter utanför sitt närområde. Eleverna känner sig ibland isolerade från resten av världen. Teknik och projekt som eTwinning kan vara till hjälp för lärare att möta dessa utmaningar och hjälpa elever att kommunicera med kamrater i andra länder som Giuseppina Cannella, en expert inom området från INDIRE (Italien), beskriver i den första delen nedan. I den andra delen utbyter fem lärare och deras elever och rektorer från skolor på landsbygden i Cypern, Island, Grekland, Portugal och Franska Guyana erfarenheter av att arbeta med eTwinning-projekt och beskriver hur de upplevde att de andra eleverna var en del av deras klass, som en elev förklarade.
2.1. Undervisningsmetoder i geografiskt isolerade skolor: de små skolorna på landsbygden i Italien
Situationen i geografiskt isolerade skolor på landsbygden (i bergsområden och/eller på öar) är en gemensam fråga i europeiska länder (t.ex. i Italien, Irland, Skottland och England, Tyskland och Frankrike).
Standard situationen skiljer sig från land till land och denna aspekt påverkar skolornas profil.
I Italien utgör bergs- och öområden 70 procent av det italienska territoriet, med en befolkning som har problem i det dagliga livet på grund av territoriella begränsningar.
Likväl är det ytterst viktigt att garantera lika möjligheter och service för de som bor i sådana mindre gynnade områden, och skolan är en av de samhällsinstitutioner som måste finnas. Frågor som rör isoleringen för elever som bor i bergen och på små öar påverkar 900 000 italienska elever och 1400 skolor. Av de senaste uppgifterna framgår att mellan 2011 och 2016 har 236 skolor i bergen (15 % Giuseppina Cannella
INDIRE (nationella institutet för dokumentation av utveckling och forskning inom utbildning), Florens,
Italien
av alla skolor) lagts ner trots att antalet elever knappast har förändrats de senaste fem åren.
INDIRE, det nationella institutet för dokumentation av utveckling och forskning inom utbildning i Florens, har studerat undervisningsmetoderna i geografiskt isolerade skolor med särskilt fokus på de som ligger i bergsområden och på små öar. Resultaten av den forskning som genomförs av INDIRE om dessa skolor är inriktade på fyra huvudområden:
y IKT-infrastruktur y skolans organisation y lärarutbildning
y innovativa didaktiska metoder.
INDIRE har framförallt undersökt undervisning som integrerar IKT på lektionerna för att bryta isoleringen med hjälp av strategier för distansutbildning. Resultaten visar att även om teknik har visat sig vara en drivande kraft för att garantera elevernas rätt att studera är det dock tydligt att undervisningen måste omformas när man använder IKT. Vilket för oss till eTwinning.
eTwinning är en plattform (både teknisk och pedagogisk) som verkligen stödjer skolor och ger dem verktyg, metoder och en pedagogisk miljö som gör det möjligt för dem att bryta sin geografiska isolering. Dessutom ligger fokus för aktiviteterna i eTwinning-nätverket på att hjälpa lärare att finna nya vägar och hitta de bästa strategierna för att övervinna utmaningarna i olika situationer.
Till exempel utvecklade två skolor, Istituto Comprensivo di Favignana (en liten siciliansk ö i Medelhavet) och Istituto Comprensivo di Sassello (nära Savona, i Liguriska bergen), ett eTwinning-projekt för 224 elever under läsåret 2016-17 om väderprognoser med särskild inriktning på temat vind.
Lärandemålen för Progetto “Mar@Monti” 1 utbyts mellan förskoleklass och låg-, mellan- och högstadium på båda skolorna. Dessutom identifierar lärarna fler övergripande mål som:
y Skapa en inkluderande miljö för små skolor med IKT för att bryta geografisk isolering y Stödja lärares professionella utveckling genom att identifiera särskilda lärstrategier för
distansundervisning
y Stödja samarbete på distans mellan skolor.
Skolan i Sassello har utvecklat en sagoverksamhet vars huvudperson är vinden. Eleverna på lågstadiet samlade in information om de stora snöfallen, stormarna och översvämningarna i sin region som de utbytte med eleverna i Favignana liksom ordspråk och lokala seder. I Favignana
samlade eleverna in information av fiskarna om vindarna och den lokala fisketraditionen som är beroende av väderförhållanden. Eleverna på de olika skolnivåerna möttes under läsåret med hjälp av videokonferenssystemet för att utbyta och presentera slutresultaten på TwinSpace.
Genom att använda eTwinning-verktyg överskred eleverna på båda dessa skolor sin närmaste omgivnings gränser för att se och förstå den större världen runt dem. Deras lärare använde IKT för att stödja alla elever och möjliggöra ökat samarbete, utökat samhällsengagemang och
"nya sätt för undervisning och lärande".
2.2. Berättelser av lärare, elever och rektorer
eTwinning är en fantastisk möjlighet för lärare och elever som bor på öar som Kreta och Cypern, i landsbygdsområden eller avlägsna länder som Franska Guyana, att känna sig som en del av det Europa, samarbeta och interagera med andra europeiska kollegor. Berättelserna
nedan visar hur eTwinning stödjer lärare och elever för att övervinna sådana geografiska utmaningar.
Projekttitel: "Τάξεις χωρίς σύνορα - Klassrum utan gränser"
Partnerskolor: 2 partnerskolor (CY, GR) Nivå: låg- och mellanstadiet
Malounta låg- och mellanstadieskola är en mycket liten skola på landsbygden 25 km söder om Nicosia. Skolan har bara åtta elever i alla årskurser. Följaktligen möter dessa elever många hinder för sin utbildning och socialisering. Via eTwinning-projektet (Τάξεις χωρίς σύνορα, Klassrum utan gränser) fick dessa elever möjlighet att övervinna avstånd och geografiska hinder, känna sig inkluderade, träffa människor från ett annat europeiskt land,
få upplevelser, lära sig nya saker och viktigast av allt få nya vänner. Till exempel var en av aktiviteterna vi genomförde i detta eTwinning-projekt online-möten med en skola i Grekland, närmare bestämt på Rhodos, Kritinia låg- och mellanstadieskola. Den här skolan liknar vår skola, den har ett litet antal elever (totalt tretton) och ligger avlägset. Skolorna lärde sig andra sätt och metoder av varandra för att hantera liknande problem. Eleverna på båda skolorna var entusiastiska, glada och mycket ivriga att prata, diskutera och utbyta information om sina länder, skolor, seder och till och med prata om en skolpjäs. En annan aktivitet som också genomfördes under det här projektet och bidrog till att eleverna kände sig inkluderade, var presentationen av lokala seder, recept och monument. Den här aktiviteten bidrog till att eleverna lärde känna andra europeiska platser som är avlägsna och geografiskt isolerade och gjorde dem samtidigt mer öppna för andra kulturer.
Simoni Photiou (låg- och mellanstadielärare och rektor) Skola: låg- och mellanstadieskolan Malounda, Cypern
I det här projektet fick vi möjlighet att lära oss mycket om skolan i Kritinia, deras livsstil och deras kultur. Vi blev vänner med de andra barnen via e-post, online-aktiviteter och vårt gemensamma arbete. Vi kom närmre människor som bor i en annan del av Europa, utan att ta en båt eller ett plan, och i slutändan blev vi goda vänner.
Kyriakos (ålder: 12)
Projekttitel: "Användarnamn: barn Lösenord: rättigheter"
Partnerskola: 6 partnerskolor (DE, GR, IS, RO, SI) Nivå: låg- och mellanstadiet
Jag är en lärare vid världens ände. Vår fiskeby består av 900 invånare och har endast en väg som leder till och från ur byn. Att Island varken har tåg eller kollektivtrafik är ett problem. Därför är eTwinning en fantastisk möjlighet att öppna våra ögon för en helt ny värld. Alla barn i vår by i åldern 6-16 år går på vår skola, så våra klasser består av lokala och invandrade elever, begåvade elever och elever med inlärningssvårigheter. Eleverna har deltagit i flera eTwinning-projekt under de senaste åren och upptäckt de olika kulturer, religioner och möjligheter som deras kamrater i andra delar av Europa har. Genom att arbeta tillsammans, samarbeta om olika aktiviteter och delta i online-möten har vi kommit ett steg närmare att känna hur det är att vara mitt i världen.
Elín Þóra Stefánsdóttir (låg- och mellanstadielärare) Skola: Grunnskóli Bolungarvíkur, Island
Det är väldigt roligt att skriva en bok med andra barn i Europa och måla omslaget med en annan skola samtidigt på skärmen.
Jóna (ålder: 10)
Min klass har varit med i flera projekt med samma skola i Europa. Det känns som de är en del av min klass.
Jón (ålder: 10)
Projekttitel: "Att planera vår hållbara stad"
Partnerskolor: 2 partnerskolor (FR, GR) Nivå: gymnasiet - yrkesförberedande
Den geografiska isoleringen är inte det enda hindret för mina elevers utveckling. Jag undervisar på en yrkesförberedande skola på sydöstra Kreta, i den sydligaste staden i Europa, med elever utan akademisk vana och många elever med invandrarbakgrund, så saker och ting är mycket mer komplicerade. Inkludering har alltid varit det viktigaste målet när jag utformar ett eTwinning-projekt. Jag växte upp i Aten och när jag kom hit kände jag hur den geografiska isoleringen påverkade mitt yrkesliv. eTwinning var ett fönster mot den värld jag inte kunde nå, så jag kände att eTwinning är inkluderande även för lärare. Därför är jag övertygad om att när mina elever arbetar med en gemensam aktivitet som att planera en ny hållbar stad genom att sammanföra Ierapetra och Brétigny-sur-Orge, tillsammans med elever från Frankrike som har en annan kultur, ett annat perspektiv och annorlunda erfarenheter, får de en bättre förståelse av hur världen kan vara. eTwinning vidgar elevernas horisonter. Medan de reflekterade över sina
partners arbete (varför gör de på det här sättet?) ifrågasatte de sitt eget arbete, de ansträngde sig mer och de gillade det. I varje eTwinning-projekt sker ett litet mirakel.
Maria Sourgiadaki (lärare vid institutionen för jordbruk) Skola: 1:a yrkesgymnasiet i Ierapetra (EPAL), Grekland
Att samarbeta med eleverna från ett annat land var en fin upplevelse. Den bästa delen var när vi utformade trädgården i deras skola, något som jag först trodde var omöjligt.
Jag vill fortsätta samarbeta.
Giorgos (ålder:16)
Vad eTwinning betyder kommer fram i upplevelserna under de magiska resor som eTwinning ger oss, via användningen av IKT-teknik, till och med i de avlägsna delarna av Europa. Det är så elevernas nätverk vidgas: kunskapen, kulturen, traditionerna, upplevelserna, önskemålen, uttrycken omvandlas till konst och tal för det goda och de har sitt ursprung i de mest oanade platser, till den arketyp för harmoni i naturen, som grekerna kallade Kosmos.
Aikaterini Tziri (rektor)
Projekttitel: "eTwinning-trädet"
Partnerskolor: 34 partnerskolor (AT, AZ, BG, CY, CZ, EE, ES, FI, FR, GE, GR, IT, LT,
LV, MD, MK, MT, NL, NO, PL, PT, RO, SL, TR, UA, UK)
Nivå: låg- och mellanstadiet
Vi bor på Madeira, på en vacker ögrupp mitt i Atlanten och inget skulle kunna skilja oss från de andra. "eTwinning-trädet" var ett partnerskap mellan skolor från små och stora länder och öar i Europa. Med hjälp av innovativa IKT-verktyg skapade eleverna tillsammans berättelser och undersökte europeiska värden och en europeisk identitet. I det här projektet skulle elever från båda partnerskolorna undersöka berättelser och få färdigheter för livslångt lärande i att läsa och skriva. De har utvecklat sina kunskaper genom inkluderande och gemensamt lärande.
Många partnerskolor har invandrarelever, och kända berättelser från deras bakgrund väcker deras intresse och motivation för att lära sig, och förde oss närmare de andra skolorna i Europa. Av erfarenhet kan jag säga att eTwinning-projektet stärkte elevernas självkänsla och deras språkkunskaper i engelska. Jag har haft elever som har lärt sig att läsa och skriva bättre på engelska genom att delta i det här projektet. Som entusiastisk eTwinnare uppmuntrar jag
eleverna att starta nya projekt så att de också får uppleva det underbara i en gränslös aktivitet, eftersom eTwinning är en tillgång för att underlätta lärande inom alla områden.
Rosa Luisa Gaspar (låg- och mellanstadielärare) Skola: EB1/PE da Lombada, Ponta do Sol, Madeira
eTwinning är roligt, det är ett annorlunda sätt att lära sig och att samarbeta med andra elever i vår åldersgrupp. Jag upptäckte länder i Europa, fick vänner och lärde mig mer om mänskliga rättigheter via projektet. Jag reste mycket under mina lektioner.
João (ålder: 9)
eTwinning var den största källan till roliga lärandeaktiviteter på min skola. Våra lärare försökte hela tiden engagera oss i olika projekt som gav oss fina minnen och en mängd upplevelser. Eleverna upplevde det som att det var "glamouröst" att få arbeta med andra elever i andra länder och eleverna började se en framtid där det är möjligt att arbeta med människor i hela Europa.
Célia Miguel (rektor)
Projekttitel: "Förtjust i mat"
Partnerskolor: 5 partnerskolor (ES, FR, IT, NL, PL) Nivå: högstadiet
Franska Guyana är en fransk region på andra sidan havet i Sydamerika och därför ett av de yttersta randområdena under europeisk kontroll. eTwinning är fönstret till Europa och gör det möjligt för mina elever att träffa andra elever virtuellt och samarbeta i utbildningsprojekt. Det är ett utmärkt tillfälle att vidga deras horisont och utveckla deras europeiska medborgarskap och känsla av att höra till Europa. Eleverna gillar att upptäcka sina europeiska kamraters "profiler"
på TwinSpace. Jag kommer ihåg deras reaktion under mitt första eTwinning-projekt, "Mångfald genom traditioner", med en polsk partner när de såg snön på fotona. En aktivitet som eleverna särskilt uppskattade var att skapa recept med gemensamma ingredienser under projektet
"Förtjust i mat". Målet var att komma på ett recept med fem ingredienser som valts ut genom en online-omröstning med alla deltagande elever. Slutprodukten i projektet var en tidning med recept. Eleverna uppskattade särskilt det här projektet där det ingick provsmakning av deras och deras partners produkter som de också tillagade i slutet på året.
Sandra Macabre (lärare i engelska) Skola: Collège la Canopée, Franska Guyana, Frankrike
Att delta i eTwinning-projekt är en berikande upplevelse för våra elever som får dem att känna sig uppskattade. Det är en öppning särskilt till Europa men även till världen.
Patricia LEVEILLE (rektor)
3. ATT ÖKA INTERKULTURELL FÖRSTÅELSE
Utbildningssystem, skolor och lärare har i hög grad ansvar för att stärka barnens kulturella identitet och värderingar samtidigt som de också ska främja respekt och förståelse för andras kulturer. Sex vägledande principer för det presenteras i den första delen av Anna Triantafyllidou, expert från Europeiska universitetsinstitutet. När elever utvecklar interkulturell förståelse lär de sig att uppskatta såväl sina egna kulturer, språk och övertygelser som andras. I eTwinning kommer elever i kontakt med kulturer på sätt som tar hänsyn till gemensamma egenskaper och skillnader, skapar förbindelser med kamrater och utvecklar gemensam respekt. I den här delen presenterar fyra lärare hur de på sina skolor arbetar med elever med olika kulturell och etnisk bakgrund, och hur eTwinning-projekt bidrar till att dessa elever känner sig som en del av klassen. Tre projekt som handlar om migration och flyktingar och romska elever presenteras i den andra delen. Slutligen finns det en översikt av de olika möjligheter till professionell utveckling på temat inkludering som erbjudits lärare under de senaste åren.
3.1. Sex principer för att öka interkulturell förståelse
Europa står just nu inför motsatta tendenser. Å ena sidan verkar en del medborgare tro att om de åternationaliserar kontrollen, upprättar gränser, avskiljer sig från övriga medlemsstater så kommer det att öka deras möjligheter att möta de globala utmaningarna med migration, asyl eller ekonomisk globalisering. Å andra sidan ser vi också andra medborgare som visar spontan solidaritet med asylsökande på järnvägsstationer eller mottagningscenter, gränsöverskridande politisk mobilisering och ungdomsengagemang i Europa.
I den här komplexa, ibland spända, kontexten finns det ett starkt behov av effektiva strategier som kan främja integreringen av kulturell och religiös mångfald i samhället som för samman infödda majoriteter, historiska minoriteter och tidigare invandrade befolkningsgrupper. Utbildning har här en viktig roll för att främja acceptans och respekt bland ungdomar, att skapa en känsla av
Anna Triandafyllidou Programmet för globala styrelseformer
vid Robert Schuman-centrumet för högre studier, Europeiska universitetsinstitutet, Florens, Italien
Även om det inte finns en standardlösning för att integrera infödda eller tidigare invandrade minoriteter och invandrade befolkningsgrupper vill jag nedan föreslå sex principer som kan ge vägledning för att utveckla lämpliga utbildningsprogram och verktyg.
Först av allt går integrering i båda riktningarna, det är inte en utmaning för de ”nyanlända"
eller för "minoriteterna". Det kräver att både den infödda majoriteten och historiska eller nya minoriteter är tillmötesgående och lämnar "plats" för varandra, tillsammans skapar en ny självbild för nationen med respekt för majoritetens nationella historia och känslor, men även aktivt accepterar migranter och minoriteter.
För det andra finns det inte lösning som passar alla. Olika samhällen och olika minoritetsgrupper kräver olika strategier, beroende på varje samhälles historia, sammansättningen på dess befolkning, de nyanländas särskilda behov, men även vilka resurser som finns.
För det tredje borde utbildning för mångfald omfatta både en individuell dimension och en gruppdimension. Alla elever är jämlika och ska få möjlighet att lära sig och utvecklas. De ska erkännas i sin individualitet, istället för att betecknas som medlemmar av en särskild nationell, etnisk eller religiös grupp (den här punkten gäller både minoritets- och majoritetselever).
Men på samma gång ska lokala och nationella utbildningsmyndigheter tillgodose det gemensamma uttrycket för mångfald där så behövs i skolan: genom att till exempel respektera stora minoritetsgruppers religiösa och kulturella högtider, genom att skapa alternativa kurser i etik eller religion (med avseende på undervisning i religioner där relevanta kurser i filosofi eller religion för ateister eller om minoritetsreligioners historia och tro kan erbjudas).
För det fjärde är skolor en integrerad del av de samhällen där de ligger. När samhällen förändras måste skolorna således också göra det. Det händer ofta i innerstadsområden i stora europeiska städer att invandrare och deras barn kommer i majoritet. Skolförhållanden: lärarkårens sammansätt- ning, klädkoden och kursutbudet bör återspegla de förändrade behoven i det samhälle de är till för.
De kan erbjuda valfria kurser i stora invandrargruppers modersmål, kvällskurser i det nationella språket för föräldrar, anpassa skoluniformerna (där de förekommer) för att ta hänsyn till särskilda klädkoder, organisera initiativ (till exempel gemensam trädgårdsodling) där alla familjer i samhället kan träffas på lika villkor för både de "infödda" och de "nyanlända".
För det femte ska särskilda lokala eller nationella utbildningsbestämmelser och traditioner tolkas flexibelt så att minoritetsgruppers särskilda behov tillgodoses. Till exempel ska stora prov inte anordnas på en dag som är en viktig högtid för en viss minoritetsgrupp.
För det sjätte kan program och åtgärder som tagits fram för inhemska minoritetsgrupper anpassas för "nya" minoriteter. Där det finns sakkunniga utlåtanden för undervisning i ett minoritetsspråk eller garanterade kvoter i syfte att säkerställa att lokala minoriteter får tillräckligt med platser vid universitet eller att det även ingår lärare med minoritetsbakgrund i undervisningspersonalen ska sådana åtgärder vidtas för att tillgodose invandrarfamiljers behov.
Sådan interkulturella pedagogiska kunskaper och resurser är mer värdefulla än finansiering.
3.2. Berättelser och eTwinning-projekt om interkulturell förståelse
I dagens allt mer sammanlänkade och globaliserade värld kan eTwinning ge eleverna möjlighet att direkt få uppleva främmande kulturer mycket lättare än förr. Internationellt samarbete under de formande åren uppmuntrar elever att se saker från olika perspektiv och hjälper dem att fatta mer informerade beslut. Mot bakgrund av att skolor i hela Europa ser en ökning i antalet barn som är födda och har vuxit upp i ett annat land, kan elever via eTwinning bidra till ökad interkulturell förståelse. Det här kapitlet är uppdelat i två delar:
1. Berättelser av lärare, rektorer och elever i skolor med många etniska grupper, romer eller migrantelever
2. eTwinning-projekt på temat kulturell inkludering
3.2.1. Berättelser av lärare, elever och rektorer
Lärande tillsammans med elever med många olika kulturell och social bakgrund bidrar till att eleverna förstår olika perspektiv och kan hantera mångfald bättre. Deras lärare står inför utmaningen att integrera alla elever, stödja en mångfaldskultur och hitta effektiva sätt att hjälpa alla elever att lyckas med studierna. I exemplen nedan presenteras eTwinning-projekt som med stor framgång arbetade med den utmaningen.
Projekttitel: "Språk skapar"
Partnerskolor: 6 partnerskolor (AT, CY, IT, TR, UK, UA) Nivå: låg- och mellanstadiet
Vår skola är en offentlig institution i Wien, Österrike. Utmärkande för skolan är att den har flerspråkiga och mångkulturella elever. Många av våra elever har sämre förutsättningar på grund av sin socioekonomiska bakgrund medan några elever är flyktingar. Ungefär 90 % av eleverna har ett annat förstaspråk än tyska, som är undervisningsspråket. Det talas mer än 30 språk på vår skola. En av utmaningarna är att stärka kommunikativ språklig kompetens på vår skola, därför passar "Språk skapar" verkligen in på våra behov. Att arbeta med andra skolor i hela Europa och att använda olika språk är en erfarenhet som gör starkt intryck på eleverna. De tycker det internationella samarbetet är mycket intressant, särskilt när de lär sig om andra skolor, elever, länder och språk - och inser att det är så mycket vi alla har gemensamt.
Elisabeth Köbke (låg- och mellanstadielärare) Skola: Öffentliche Volksschule Rötzergasse, Österrike
Jag pratar polska, engelska och tjeckiska. Vi gjorde en saga om en prinsessa och en riddare på eTwinning. Även en historia om en nallebjörn. Jag gillade det. Vi har lärt oss italienska, engelska, tyska och turkiska.
Pola (ålder: 9)
Projekttitel: "Att bygga broar - Österrike möter Spanien - Spanien möter Österrike" –
"Kulturmöten - vi är Europa"
Partnerskolor: 3 partnerskolor (AT, ES, PL) Nivå: högstadiet
I vårt klassrum finns det elever från 13 olika nationer. Vi är ett bra exempel på hur man kommer överens trots olika kulturell, språklig och religiös bakgrund. Vi fokuserar på vad vi har gemensamt, vi uppskattar olika individuell bakgrund och lär av varandra. Eleverna får inte bara större självförtroende utan är också ivriga att få testa sin engelska. När eleverna presenterar traditioner som Ramadan, Kurban Bayram eller julen i Österrike kan de få vara experter på sin kultur och riva ner murar av stereotyper. När eleverna kommunicerar på engelska med riktiga kamrater ser vi att det stärker motivationen och att undersökningarna av deras egen kultur gör att de kan tänka kritiskt inför stereotyper. Det är ett mål att få dem att reflektera inte bara över andra kulturer, utan även den egna. Vi tror att det är viktigt för ett hållbart samhälle och ett
fredligt Europa att ungdomarna i Europa blir vänner. Som Pierre Coubertin sa: "Det är barnsligt att tro att man kan få människor att älska varandra. Att få dem att respektera varandra är inte någon fullständigt utopisk tanke. Men det fordrar först och främst att de känner varandra."
Kristina Gugerbauer (engelska, geografi och Europakunskap) Skola: Europaskolan Neustiftgasse Wien, Österrike
Det var så coolt att jag kunde lära ut något om min egen kultur och att jag kunde förklara min favorittradition i mitt land, Sri Lanka.
Shenuka (ålder: 12)
Vi är en Europaskola och vi vill främja Europas grundläggande värden. En flerspråkig och mångkulturell utbildning kommer att öppna dörren till Europa för våra barn. eTwinning ger eleverna möjlighet att få vänner i Europa, kommunicera på engelska och lära sig tolerans. Dessutom är det ett fantastiskt verktyg där lärare kan nätverka och utbyta idéer.
Christine Schiller (rektor)
Projekttitel: "Att ge flyktingbarn hopp"
Partnerskolor: 12 partnerskolor (CR, IT, RO, RS, TR, TN) Nivå: låg- och mellanstadiet
Trettio procent av våra elever är invandrare. När de först kom till skolan var de rädda och oroliga. Elever som kommit tidigare hjälpte de nyanlända eleverna att känna sig integrerade och kommunicera med de andra eleverna och lärarna. De blev glada av att delta i det här eTwinning- projektet vilket hjälpte dem att lära sig språket på ett mycket enklare och roligare sätt. Alla elever fick möjlighet att lära sig om kända invandrare som gjorde skillnad i de land de kommit till som Steve Jobs och Albert Einstein.
Mustafa Gök (rektor) Skola: Arkarasi İlkokulu, Turkiet
Vi kom till Turkiet för tre år sedan. Det här projektet hjälpte mig att lära mig ett nytt språk och leva i en ny kultur genom att delta i spel, tävlingar och skolresor. Det gjorde mig väldigt glad.
Rüzgar (ålder: 11)
Min familj och jag flydde från det syriska kriget och vi kom till Turkiet för fyra år sedan.
Att vara med i det här projektet fick oss att känna oss viktiga och uppskattade. Jag kunde bara förstå några få ord på turkiska och nu har jag lätt för att kommunicera.
Zehra (ålder: 11)
Projekttitel: "Europeisk invandring"
Partnerskolor: Tre partnerskolor (CY, FR, RO) Nivå: gymnasiet - yrkesförberedande
Att arbeta med eTwinning är det perfekta sättet att förbättra mina elevers kunskaper som kommer från mindre gynnade miljöer och har olika ursprung. Tack vare det här projektet kunde alla samarbeta aktivt i sin egen takt genom att reflektera över temat europeisk invandring.
Vi gjorde en undersökning på våra tre skolor för att få veta våra elevers ursprung. Eleverna blev väldigt överraskade av resultaten eftersom vi i Frankrike hade 54 olika ursprung, 11 i Rumänien och 9 på Cypern. De samarbetade även i internationella team med våra cypriotiska och rumänska partner för att undersöka de olika invandrarströmmarna i våra länder. De insåg att invandring inte är en ny företeelse utan alltid har funnits och att ett lands kultur stärks tack vare denna mångfald. Förutom att förbättra sina kunskaper i IKT, i franska språket, eftersom de fick presentera sitt projekt för andra medlemmar i vår skola, och i engelska när de delade, debatterade och hade utbyte med våra cypriotiska och rumänska partner, blev de också mer självständiga, fick bättre självförtroende och lärde sig att arbeta med andra i grupper De förstod verkligen att mångfald är en styrka och de har blivit mer toleranta. De insåg att det behövdes att de andra arbetade effektivt, och att utbyta idéer har öppnat deras sinnen för andra kulturer.
Murièle Dejaune (lärare i engelska och franska) Skola: Lycée des métiers Louis Blériot, Trappes, Frankrike
Jag kommer från Burundi och eTwinning hjälpte mig att lära mig om Europa. Interaktion med mina franska, cypriotiska och rumänska partner om det intressanta ämnet invandring har berört mig mycket. Jag har även förbättrat min engelska eftersom all kommunikation var på engelska. Mina bästa minnen av det här projektet är när vi delade våra tankar om vad som fick människor att lämna sina länder eftersom det som diskuterades angår mig väldigt mycket.
Audry (ålder:17)
Jag kommer från Portugal och jag gillade att arbeta med eTwinning eftersom det är annorlunda för vi har lärt oss med de andra eleverna och inte med läraren. Jag har lärt mig att arbeta i team och det är mer intressant. Jag ville arbete mer. Vi delade våra idéer, vilket också hjälpa mig att tänka ut och utveckla min egen ståndpunkt. Att ha debatter med andra ungdomar från Europa är fantastiskt.
Fabio (ålder: 17)
Jag är en rektor som stödjer eTwinning-projekt eftersom de bygger på att öppna ett kulturfönster på olika nivåer: å ena sidan i min skola (elevernas olika ursprung och kulturer) och å andra sidan genom utbytet med partnerskolor. Den här mångfalden gör det möjligt för eleverna att tillsammans arbeta och genomföra ett riktigt och gemensamt projekt.
Fontaine François (rektor)
3.2.2. eTwinning-projekt om interkulturell förståelse
Sedan de första åren med eTwinning handlar många projekt om kulturella skillnader i de olika länderna och ett av deras viktigaste mål är att få eleverna att inse att de trots skillnaderna eller var de kommer ifrån har mycket mer gemensamt. Under de senaste åren och särskilt efter Parisdeklarationen har många lärare organiserat projekt om ämnen som invandring och flyktingkrisen för att öka sina elevers medvetenhet och främja medborgarskap och gemensamma värden som frihet, tolerans och icke-diskriminering som införlivats i deklarationen. Nedan finns det ett litet urval av projekt som handlar om dessa ämnen:
Projekttitel: "Migranter och flyktingar"
Partnerskolor: Fyra partnerskolor (DE, FR, NL, NO) Nivå: högstadiet
TwinSpace: https://twinspace.etwinning.net/9674/home
Elever i åldrarna 9 och 10 år från fyra europeiska länder undersökte det humanitära problem som Europa nu står inför, migrationskrisen. Målet är att öka medvetenheten om vad som händer inte bara i Europa utan i hela världen. Under projektet diskuterade de vad en flykting är och hur han/hon ser ut för att ta reda på om det fanns stereotyper eller missförstånd. Sedan undersökte de länderna som flyktingarna försöker nå och skälen till deras val. De fick svara på frågor som: Varför lämnar flyktingar Mellanöstern? Hur reser de från Asien till Europa? Var kommer de ifrån? Vart är de på väg? De intervjuade även människor vars arbete är att stödja flyktingar, icke-statliga organisationer, föräldrar som delade med sig av sina erfarenheter som flyktingar och andra flyktingar. Slutresultatet är en e-bok med materialet från allt deras arbete som slutar så här: "Ska gränserna stängas? Jag tycker personligen inte att gränserna ska stängas, vad har flyktingarna gjort dig? Det finns människor som gör fel, men alla gör fel. Vi gör också fel eftersom vi vill att gränserna ska stängas. Så släpp in dem!"
Projekttitel: "Har jorden gränser? Migration och mänskliga rättigheter"
Partnerskolor: Sex partnerskolor (DE, GR, IT, PL, TN) Nivå: högstadiet och gymnasiet
TwinSpace: https://twinspace.etwinning.net/9984/home
Målet med projektet var att ge eleverna viktiga kunskaper om bakgrunden till den nya vågen av invandring till EU. Eleverna uppmuntrades att titta på och läsa nyheter, observera situationen kring dem, bli medvetna om vad som händer, ta ställning och skriva om ämnet utifrån sin ståndpunkt med respekt och förståelse för dessa människor. De studerade även Mellanösterns
företeelsen migration. De organiserade aktiviteter som betydelsen av ett hem, vad flyktingar tar med sig när de ger sig av, den svåra resan, de nya förhållandena i värdlandet och de gjorde en intervju med en immigrant från Mali. Slutresultatet var en e-tidning som består av allt material från de olika aktiviteterna.
Projekttitel: "Världens familjer: Grixos och Trixos"
Partnerskolor: Två partner skolor (GR, TR) Nivå: låg- och mellanstadiet
TwinSpace: https://twinspace.etwinning.net/28442/home
Tanken bakom projektet är att öka medvetenheten så att eleverna inser att alla människor, oavsett ursprung och skillnader, har gemensamma egenskaper, och att allas kultur inte bara ska respekteras, utan den ska också vara en språngbräda för att drömmar ska gå i uppfyllelse.
Eleverna på den grekiska skolan är till största delen romer. De saknar motivation för att komma till skolan och blir lätt uttråkade. De kämpar för att uppnå grundläggande färdigheter i att läsa, skriva och räkna. eTwinning gav dem först och främst en känsla av delaktighet: det var DERAS projekt, Grixos (en av de två huvudkaraktärerna) var en pojke som de, som bodde i deras grannskap och gillade och ogillade samma saker. Att ge den karaktären liv blev allt viktigare för dem: de skämtade om honom, de lärde sig via honom, de skickade iväg honom på en resa och oroade sig för om han var okej. Eleverna skapade sin karaktär, gav honom ett namn, skapade en docka, hittade på hans släktträd och beskrev hans personlighet. Det här gjorde eleverna stolta inte bara över sitt arbete utan även över sitt ursprung.
3.3. Professionell utveckling i eTwinning på temat kulturell medvetenhet
Kulturell medvetenhet hos en individ kommer inte av sig själv utan utvecklas och påverkas genom självreflektion, utbildning, inflytande från kompisar och familjer, medier och många andra faktorer. Sedan eTwinnings början för tolv år sedan har lärare hela tiden fått möjligheter att studera det här området genom olika aktiviteter för professionell utveckling och i den här delen beskriver vi några av de senaste erbjudandena.
I eTwinning har lärare möjlighet att delta i event för professionell utveckling med både synkrona och asynkrona aktiviteter. Skriftlig, asynkron kontakt ger deltagarna tid att tänka igenom sitt meddelande, medan däremot synkron kontakt exempelvis genom att chatta på eTwinnings lärplattform förutsätter direkt reaktion, (lärevent) eller synkrona korta event/
webbinarer (online-seminarier) om olika teman inklusive temat inkludering.
Ett aktuellt exempel på ökad kulturell medvetenhet är det online-seminariet "Att stödja flerspråkiga klassrum" där experterna Sara Breslin och Terry Lamb talade om att språklig och kulturell mångfald nu är normen i europeiska klassrum. De gav en översikt över de verktyg och aktiviteter som utvecklats och organiserats av Europarådets europeiska centrum för moderna språk (ECML) för stöd till en inkluderande, flerspråkig och interkulturell strategi för undervisning och lärande. Ett ytterligare exempel är ett annat online-seminarium med titeln: "Global utbildning & interkulturalitet i eTwinning”, Rose-Anne Camilleri talade om vikten av global och kulturell utbildning för att utveckla globala medborgare i ett multikulturellt samhälle och diskuterade fördelarna och utmaningarna med interkulturell interaktion under genomförandet av eTwinning-projekt.
Lärarna fick möjlighet att interagera via gemensamma dokument där de kom med förslag på vad global utbildning är för dem och tog itu med olika utmaningar de möter som bristen på fortbildning om global och interkulturell utbildning.
Ett exempel på ett lärevent är "Integrering av nyanlända invandrarelever i det dagliga skolarbetet" som drivs av Erika Hummer och Alicia Bankhofer, där deltagarna reflekterade över sin egen identitet och personliga erfarenheter och utbytte idéer om hur man kan stödja integrationen och inkluderingen av de nyanlända barnen i sin klass. De diskuterade även vikten av att övervinna stereotyper, sätt att bryta ned språkliga och kulturella hinder och aktiviteter där föräldrars engagemang är viktigt för lyckad integration av deras barn.
Experterna presenterade användbara resurser som videor, ordlistor på språken arabiska och farsi och intressanta länkar som: EU-immigrationsportalen (http://ec.europa.eu/immigration/), FN:s flyktingkommissariat (http://www.unhcr.org/) och publikationen språkundervisning och lärande i flerspråkiga klassrum (http://ec.europa.eu/dgs/education_culture/repository/
languages/library/studies/multilingual-classroom_en.pdf).
Deltagarna skapade även material som kan användas i alla klasser med nyanlända migrantelever. De beskrev särskilt situationen i sina länder och på sina skolor och föreslog aktiviteter och åtgärder som de kan vidta för att integrera nyanlända immigranter bättre i sina klassrum som bilder, sånger och spel. De fick även komma med förslag på vilka svar de skulle ge på följande påståenden: "Vi behöver dem inte här!", "Regeringen gör inte tillräckligt för att hjälpa de som bor här, bara flyktingarna", "De är för annorlunda, de är inte som vi, de vill inte integreras", "Vad händer med våra egna elever? Glöms inte de bort när fokus ligger på flyktingeleverna?"
Lärarna gav många svar: ett av dem kommer ifrån Maria Ioannidou: "Migranterna verkar så annorlunda för oss och vi är så annorlunda för dem. Låt oss öppna våra hjärtan, visa respekt för mångfalden och ge dem en chans." Allt det här materialet finns i en e-bok.
I september 2017 lanserades en ny prioriterad grupp: "Att integrera migrantelever i skolan"
med målet att erbjuda resurser och idéer för framgångsrik integration av migrantelever i skolor och öppna diskussioner om en sådan viktig fråga för alla pedagoger. Moderatorn, Carol Barriuso, föreslår att undervisningsmaterial, spel, videor, användbara lästips och exempel på eTwinning-projekt om ämnet sammanställs och uppmanar medlemmarna att dela med sig av sina framgångshistorier och delta i olika aktiviteter.
4. ATT HANTERA PEDAGOGISKA UTMANINGAR
En av de grundläggande principerna för mångfald och de största utmaningarna för inkludering är att "en storlek passar inte alla" som Tony Geudens, en expert inom området från nätverket Support, Advanced Learning and Training Opportunities for Youth (SALTO-YOUTH1), framhåller i den första delen. Detta är något som lärare borde ta hänsyn till när de möter en klass.
När projekt utformas kring elevernas individuella behov, intressen och ambitioner kan alla elever aktivt bidra och vara delaktiga trots de utmaningar de kanske möter. I den andra delen beskriver sex lärare hur deras elever, som har inlärningssvårigheter, vistas på sjukhus eller har beteendeproblem arbetade i eTwinning-projekt och lyckades visa sina talanger och intressen och känna sig accepterade av klassen. Och som en rektor påpekade: ett eTwinning-projekt är ett exempel på hur inkludering kan fungera i alla slags klasser, när man hittar rätt sätt arbeta på! Sist men inte minst, lärare behöver vägledning och stöd i den här frågan, och i den sista delen belyses hur eTwinning kan bidra till det.
4.1. Ingen ska lämnas utanför
Europa är mer än ekonomiskt samarbete. Europa 2020-strategin handlar inte bara om att nå smart och hållbar tillväxt, den ska även inkludera alla. Men i tider av (uppfattad) social orättvisa vänder sig en del ungdomar bort från samhället.
Därför antogs Parisdeklarationen år 2015 med inriktning på gemensamma värden som medborgarskap, tolerans och icke-diskriminering. Utbildning, både i skolan eller i ungdomsarbete, har en viktig roll för att tillgodose mindre gynnade barns och ungdomars behov och se till att de inte lämnas utanför.
Men hur ser man till att ungdomar inte tar avstånd från skola, ungdomsarbete, samhället?
Tony Geudens SALTO-YOUTH Inclusion Resource
Centre, Bryssel, Belgien
Olika möjligheter för olika behov …
Alla människor föds lika. Men samtidigt har alla olika behov. Om vi behandlar alla ungdomar likadant i strikt bemärkelse kommer oundvikligen en del av deras behov inte att uppfyllas.
Andra aktörer måste fylla denna lucka (t.ex. föräldrar, ungdomsarbete, kamrater) eller så kommer ungdomarna fram till att "det här inte är för dem".
Programmet Erasmus+ är inriktat på rättvisa och inkludering. För att alla ska kunna få samma möjligheter måste vi ge dem rättvist stöd, anpassat efter deras behov, att inkluderas.
Ingen skulle vara emot en ramp för rullstolsanvändare. Men hur tar vi hänsyn till ungdomar som inte kan sitta still, som kämpar med sin identitet, som inte behärskar språket…
Gillar du pistagenötter?
Vad händer när man sätter fram en skål pistagenötter på bordet? Ingen vill ta de med slutna skal. De är för svåra att öppna. På samma sätt är det med ungdomar. Yrkesverksamma har en benägenhet att plocka den frukt som hänger lågt, de som är lätta att nå.
Men de minst gynnade är i störst behov av vår uppmärksamhet. Du har antagligen hört talas om att man får tillbaka varje krona som läggs på tidiga ingripanden flera gånger om senare i livet. Positiva möjligheter i unga år bidrar till att ungdomar kan undvika arbetslöshet, sjukhus eller fängelse när de blir vuxna. Ju tidigare vi börjar bekämpa exkludering, desto bättre kan vi förebygga de negativa effekterna.
Extra verktyg för din verktygslåda
En storlek passar inte alla. Det kanske inte passar en del ungdomar att gå i skolan av olika anledningar. Icke-formella klassrumsmetoder (t.ex. eTwinning, lära genom att göra…) kan få ungdomar att fortsätta. SALTO har en verktygslåda fylld med icke-formella metoder2 (från ungdomsarbete) som för in en frisk fläkt i ditt klassrum.
Ofta möter ungdomar utmaningar utanför din undervisning. Fördomsfria skolor och lärare kan samarbeta med ungdomsarbetare för att med respekt göra det möjligt för ungdomar att övervinna sina svårigheter. Ungdomsarbete ger ungdomar något att säga till om. (Erasmus+) ungdomsprojekt ger ungdomar en paus, viktiga medmänskliga förmågor, förnyad motivation och en tydligare inriktning i livet så att de kommer tillbaka på rätt spår för att bli den mogna person som alla vill bli.
För ingen ska lämnas utanför.
4.2. Berättelser av lärare, elever och rektorer
På skolor finns det alltid lärare som känner att de måste hjälpa de "slutna pistagenötterna"
och anstränger sig mycket för att "öppna dem". En del av dessa lärare beskriver nedan hur de främjar mindre gynnade elevers utbildning genom eTwinning-projekt särskilt utformade för att möta deras behov i samarbete med andra kollegor i Europa.
Projekttitel: "En sund själ i en sund kropp"
Partnerskolor: Fyra partnerskolor (CZ, HU, IT, RO) Nivå: gymnasiet - yrkesförberedande
eTwinning-projekt är till stor nytta i yrkesförberedande skolor där elever har problem med beteende, lärande och ibland socialisering. Våra elever är vanligtvis de som presterar sämst i grundskolan, som har negativa lärandeupplevelser och ibland är det inte lätt att hålla kvar dem i skolan. I våra projekt gör vi vårt bästa för att kombinera praktiska och teoretiska ämnen för att få eleverna att använda sina färdigheter i praktiken. Det är kompetenser som deras framtida arbetsgivare söker och som vi måste göra vårt bästa för att ge dem. Under projekten kan eleverna upptäcka vad de är bäst på och på så sätt kompensera sina tidigare erfarenheter.
Genom att hitta ämnen med anknytning till både deras vardag och deras framtida yrke lyckas vi engagera och motivera dem, till exempel att spela in en julvideo, att göra matlagningsfilmer hemma eller träffa våra projektpartner för att samarbeta och ha roligt en dag. När vi såg den
första videon reagerade de andra eleverna: ”har vi fortfarande tid göra vår egen video hemma?".
De känner att de behövs, att de är värdefulla människor som är värda framgång.
Eva Toth (lärare i engelska) Skola: Nagykátai Ipari teknisk och yrkesförberedande skola för CSZC, Ungern
Projekten hjälpte till att hålla uppe mitt intresse och min uppmärksamhet medan de samtidigt förde oss samman som en grupp. Jag gillade särskilt videorna: Jag kunde visa vad jag är bra på.
Annabella (ålder: 20)
Projekttitel: "Ett födelsedagskort för Rebeca blir viralt på eTwinning”
Partnerskolor: 195 partnerskolor (AL, AM, BA, CZ, DE, ES, FI, FR, GE, GR, HR, IT,LT,
MT, NO, PL, PT,RO,RS, SI, SK,SE,TR, UA, UK,)
Nivå: högstadiet
Det här projektets huvudaktivitet var att skicka födelsedagskort till Rebeca, en elev som bor på sjukhuset på grund av kroniska hälsoproblem och fysisk funktionsnedsättning, kort som gör det möjligt för henne att känna att hon hör till en stor grupp med elever. Projektet växte över alla förväntningar och Rebeca fick över 3000 födelsedagskort och hon får fortfarande kort skickade till sig. TwinSpace fylldes med sånger, videor och bilder som skickades till Rebeca,
lyckönskningar som gör varje dag till en särskild dag för vår speciella flicka! Med stor glädje och motivation går hon till sjukhusets skola och ser fram emot det ögonblick då hon öppnar sin anpassade dator och ser överraskningarna som hennes europeiska vänner skickar till henne varje dag. I det här projektet utvecklades våra elevers humanitära värden och gjorde det möjligt för dem att uppleva glädjen att ge utan att förvänta sig något i gengäld. Det ledde också till att det utvecklades vänskap och en känsla av empati med andra barns problem och inspirerade till att vilja kommunicera på ett främmande språk. Detta hjälpte eleverna att förstå att de kan fortsätta att vara elever även på ett sjukhus. Det här projektet hade också som mål att uppmuntra patienter som vårdas länge eller återkommande patienter på sjukhusskolor att använda IKT (video, e-post, poddsändningar, bloggar) och att utveckla kontakter med andra ungdomar. Rebeca gör nu sina egna digitala tackkort som hon ska skicka till alla skolor som gratulerat henne på hennes födelsedag.
Ana Madalena Paiva Boléo Adragão Pina Fernandes (bildlärare) Skola: Agrupamento de Escolas Patrício Prazeres, Portugal
Det var väldigt roligt att få alla dessa vykort. Jag kände inte till eTwinning tidigare. Jag blev överraskad över att få så många brev. Det var en väldigt rolig födelsedag. Jag tyckte mycket om att vara med mina kamrater och lärare för att fira den här viktiga dagen.
Rebeca (ålder: 14)
Jag älskade det här projektet. Vi kände oss så nära Rebeca och vi kunde dela vårt arbete!
Leonor (ålder: 12)
Projekttitel: "Vi kan…"
Partnerskolor: Sex partnerskolor (AL, ES, GR, LT, PT, SI) Nivå: låg- och mellanstadiet
Deltagarna i eTwinning-projektet är barn med olika utvecklingstörningar och andra funktionsvariationer. Lämplig lärmiljö och noggrant utvalda verktyg gör det möjligt för barn med särskilda behov att framgångsrikt delta i eTwinning-aktiviteter. Under projektet "Vi kan…" hade barnen i min klass en matlagningslektion, vilket hjälpte dem att utveckla kognitiva färdigheter och förbättra sin finmotorik. När de gjorde snögubbar av olika livsmedel fick eleverna möjlighet att utföra praktiska uppgifter: att skala ett ägg, skära morötter i små bitar, göra en produkt av olika sorters livsmedel. I den här praktiska workshopen kunde alla elever delta i en gemensam aktivitet, utveckla självständighet, kommunicera, samarbeta och träna finmotoriken. När de var
klara med den avslutande aktiviteten upplevde eleverna glädjen i att lära sig på ett positivt sätt och fick värdefulla praktiska erfarenheter.
Ingrida Jureviciene (specialpedagog) Skola: Kedainiai specialskola, Litauen
Jag har svårt för att skriva men jag lyckades göra en perfekt snögubbe av olika livsmedel. Jag är så glad över att ha klarat det, eftersom jag har lärt mig att skala ett ägg på rätt sätt.
Greta (ålder: 10)
Under eTwinning-projektet förvärvade eleverna praktiska färdigheter som är nödvändiga i vardagen och utökade sin kognitiva förmåga och utvecklade allmänna kompetenser. Dessa aktiviteter främjade elevernas självständighet och minskade deras beroende av vuxna.
Virginija Kairiene (rektor)
Projekttitel: "eTwinning-dröm"
Partnerskolor: Fyra partnerskolor (ES, GR, IT) Nivå: gymnasiet - yrkesförberedande
Projektet "eTwinning-dröm" gjorde det möjligt för partnerelever med inlärningssvårigheter (i klasserna var det några elever med dyslexi) att studera engelska. De kunde inte skriva eller läsa språket i läroböckerna och hade inte samma möjligheter som sina klasskamrater. Vårt projekt som byggde på att skapa verkliga kommunikativa situationer hjälpte eleverna att lära sig engelska via verklig interaktion mellan partner. Vi lämnade läroböckerna till förmån för online- och offline språkutbyte. I alla aktiviteter användes IKT på ett sådant sätt att eleverna var tvungna att använda språket för att prata med sina partner och utbyta idéer. På det sättet blev de mycket motiverade och tänkte inte på att vara rädda för att göra grammatiska fel. Målet var kommunikation. En del av de online-aktiviteterna var att spela spel under videokonferensmöten, att arbeta och samarbeta på gemensamma svarta tavlor online, att skriva meddelanden på våra smartboards eller använda koder, avatarer och gemensamma dokument. De offline handlade mest om att spela in videor och posta dem på TwinSpace så att de kunde användas av skolorna, att gemensamt utarbeta dokument som skulle läsas för att kunna spela med dem (det här hjälpte elever med särskilda behov), språkspel och online-frågesporter som skulle lösas. Den här metoden var till hjälp för dyslektiker eftersom de inte tänkte på sina svårigheter. De uppnådde målen liksom resten av klassen som också tyckte att projektet hade många fördelar.
Marina Screpanti (låg- och mellanstadielärare) Skola: Istituto Comprensivo 3 Chieti, Italien
Jag märkte inte att vi studerade. Det kändes som om vi bara spelade och pratade med vänner. Jag har oftast inga problem med engelska men min vän kan varken skriva eller läsa. I det här projektet kunde han göra samma saker som resten av klassen.
Paolo (ålder: 9)
eTwinning-drömprojektet och plattformen var fantastiska och gjorde att eleverna övervann sina svårigheter. Det är ganska vanligt att elever med inlärningssvårigheter har problem med engelska. Projektet gjorde det möjligt för dem att känna sig som resten av klassen.
Maria Assunta Michelangeli (rektor)
Projekttitel: "Ljudet av tystnad. Internationell kommunikation med teckenspråk
mellan Italien och Portugal"
Partnerskolor: Två partnerskolor (IT, PT) Nivå: gymnasiet
Jag är inte lärare för elever med särskilda behov. Ursprunget till projektet jag vill berätta om var att en hel klass behövde förstå styrkan och betydelsen av det "tysta språket" (italienska teckenspråket) som används av en av våra elever. I år kom hela min klass med 14-åringar från olika skolor. I år hade vi också en döv elev (med en lätt kognitionsnedsättning) som bara kunde uttrycka sig med teckenspråk. Eftersom det var så svårt att kommunicera med henne ansträngde sig inte de andra eleverna för att lära känna henne bättre och kommunicera med henne, så jag bestämde mig för att skapa ett projekt där hon kunde vara kontakten mellan klassen och "världen där ute". Att hitta andra lärare som ville starta ett projekt som byggde på teckenspråk tog ganska lång tid, men till sist träffade jag en entusiastisk kollega från Portugal som inte använt eTwinning tidigare men som hade stor kompetens om döva elever. Jag hjälpte henne att använda plattformen och hon hjälpte mig att arbeta med Lia, och trots att italienska och portugisiska teckenspråk är mycket olika arbetade vi med kulturellt innehåll och utbytte enkla tecken med fantastiska resultat.
Simone Bionda (lärare i engelska och spanska) Skola: I.I.S. “Barsanti-Salvetti” di Massa, Italien
Jag tyckte mycket om projektet. Jag lärde mina klasskamrater några tecken, kanske kan jag bli lärare en dag! Jag längtar verkligen efter det nya projektet nästa år!
Lia (ålder: 14)
