Att utveckla elevers kompetenser genom eTwinning

(1)

(2)

Utgivare

Central Support Services för eTwinning www.etwinning.net

European Schoolnet (EUN Partnership AISBL) Rue de Trèves 61 – 1040 Bryssel – Belgien www.europeanschoolnet.org

Redaktör Claire Morvan Författare Anne Gilleran Caroline Kearney Designsamordning Claire Morvan Språksamordning Danosh Nasrollahi Ursprunglig design Digital Ink

Tryckning HOFI ISBN

Publicerad i december 2014. De åsikter som framförs den här publikationen är författarnas och delas inte ovillkorligen av European Schoolnet eller eTwinning Central Support Services. Den här boken publiceras i enlighet med bestämmelserna och villkoren i Attribution-Non Commercial-Share Alike 3.0 Unported Creative Commons licence (CC BY-NC-SA 3.0) (http://creativecommons.

org/licenses/by-nc-sa/3.0/). Den här publikationen skapades med finansiellt stöd av programmet Erasmus+ av Europeiska unionen. I den här publikationen avspeglas endast författarnas åsikter och EU-kommissionen kan inte hållas ansvarig för hur informationen i den används.

(3)

Innehåll

05 Inledning

08 Kommunikation på modersmålet Friends Fur-ever

Twinnies around the world (Twinnies i hela världen) Bookraft

12 Kommunikation på främmande språk

Euroguide (Elevens guide genom det unga Europa) Moi, toi, lettres à nous (Jag, du, brev till oss)

16 Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens

SOHO

ATOM

20 Digital kompetens

Talking pictures (Talande bilder) Berättelser i historien

24 Lära att lära

Reporting without borders (Reportage utan gränser) LYPS: Let Your Passion Shine

28 Social och medborgerlig kompetens Getting closer (Komma närmare varandra)

(4)

(5)

INLEDNING

Vad är kompetenser?

Kompetens kan definieras som ”en komplex kombination av kunskaper, färdigheter, förståelse, värderingar, inställningar och önskemål som leder till effektivt och konkret mänskligt agerande i världen inom ett visst område”¹. Att vara kompetent innebär därför att man effektivt kan använda en kombination av kunskaper, färdigheter och inställningar för att framgångsrikt reagera på en situation eller lösa ett problem i den verkliga världen. Termen ”kompetens” användes ursprungligen i yrkessammanhang i Frankrike på 1970-talet för att hänvisa till vad arbetstagare förutom kvalifikationer behöver för att agera effektivt i olika arbetssituationer². Under 1980-talet började kompetensbaserade metoder för yrkesförberedande utbildning utvecklas i flera länder. Sedan dess har konceptet kompetensbaserad utbildning utvidgats till allmän utbildning, så som förklaras nedan.

Nyckelkompetenser kan uttryckas och förstås på olika sätt alltefter nationell kontext³. Kompetenser kan vara både ämnesbaserade och övergripande till sin natur. Förutom nationella definitioner och referensramar finns det olika internationella kompetensramar, däribland Europeiska unionens rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande⁴ och referensramar från UNESCO⁵, OECD DESECO⁶, Partnerships 21⁷ och ATC21S⁸. Även om det i eTwinning tas hänsyn till att det finns olika internationella ramar, och till mångfalden i varje nationell ram som hänger intimt samman med ett lands miljö och kultur, används Europeiska unionens definition av nyckelkompetenser som en referenspunkt för de projekt som uppmärksammas i den här boken.

Den europeiska referensramen för 8 nyckelkompetenser

Den europeiska referensramen⁹ omfattar följande 8 nyckelkompetenser som anses vara särskilt viktiga för självförverkligande och personlig utveckling, aktivt medborgarskap, social integration och sysselsättning för alla människor.

1. Kommunikation på modersmålet

2. Kommunikation på främmande språk

3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens 4. Digital kompetens

(6)

Dessa nyckelkompetenser är alla beroende av varandra och tonvikten ligger i samtliga fall på kritiskt tänkande, kreativitet, initiativförmåga, problemlösning, riskbedömning, beslutsfattande och konstruktiv hantering av känslor.

Den exakta definitionen av varje kompetens ges i följande delar av den här boken och varje gång ges två eller tre exempel på eTwinning-projekt med bland annat videor för att visa hur lärare och elever har arbetat med att utveckla en viss kompetens i sitt eTwinning-arbete.

Varför behövs kompetensbaserad utbildning?

Behovet av att elever utvecklar kompetenser i skolan har fått allt större betydelse och det har nyligen fått en framträdande plats i utbildningssystem i hela världen av sociala och ekonomiska skäl liksom på grund av utvecklingen inom pedagogisk forskning.

Behovet av att förbättra kvaliteten och relevansen för den kompetens som eleverna skaffar sig innan de lämnar den formella utbildningen har fått allmänt erkännande, särskilt mot bakgrund av Europas höga ungdomsarbetslöshet. Kunskaper och grundläggande färdigheter är nödvändiga, men inte längre tillräckliga för att möta de komplexa krav som ställs i dagens samhälle med en allt mer konkurrenspräglad global ekonomi. I en allt mer digitaliserad värld där specialiserade färdighetsbaserade yrken minskar är kompetensorienterad utbildning särskilt viktig. Pedagogisk forskning som John Deweys sociala perspektiv på lärande och konstruktivistiska lärandeteorier betonar även vikten av kompetensutveckling i en social lärandekontext där elever själva aktivt lär sig i situationer i verkliga livet.

Hur svarar utbildningssystem på det här behovet?

Under det senaste årtiondet har de flesta EU-länder infört begreppet nyckelkompetenser och läranderesultat i sina nationella läroplaner eller officiella styrdokument för obligatorisk utbildning. Reformer som påverkar utvecklingen av nyckelkompetenser på nationell nivå har till exempel nyligen genomförts i Belgien, Frankrike, Finland, Sverige, Portugal och Malta¹⁰. I länder som Finland och Sverige, där en kompetensbaserat strategi har funnits sedan mitten av 1990-talet, betonas i det senaste eller aktuella pedagogiska reformarbetet åter hur centrala nyckelkompetenser är i den nya läroplanen, och de kommer att införas inom en nära framtid.

Sammanlänkade strategier där såväl lärarutbildning, elevutvärdering, lärresurser som skolans organisation reformeras i enlighet med dem är för närvarande ganska ovanliga.

Det finns ett tydligt behov av en sådan övergripande och sammanhängande strategi för det effektiva genomförandet av en kompetensbaserad utbildning.

Att förverkliga nyckelkompetenser i skolan innebär inte bara att specificera dem i kursplaner utan även att utveckla lämpliga strukturer och undervisningsmetoder.

Med hänsyn till deras kursövergripande karaktär innebär det här tvärvetenskaplig och ämnesövergripande undervisning och följaktligen gemensam planering för hela skolan.

A T T U T V E C K L A E L E V E R S K O M P E T E N S E R G E N O M e T w i n n i n g

6

(7)

Hur kan lärare utveckla elevers nyckelkompetenser?

Den metod som framförallt rekommenderas för att lära ut nyckelkompetenser är att erbjuda interaktiva lärmiljöer där eleverna kan arbeta med praktiska, frågebaserade uppgifter. Dessa lärmiljöer som gynnar gemensamt och ämnesövergripande lärande är i allt större utsträckning teknikunderstödda. Projektbaserat lärande är en metod som lämpar sig särskilt väl för att utveckla elevers kompetenser eftersom det går att arbeta med flera nyckelkompetenser samtidigt på ett ämnesövergripande sätt. Därför kan eTwinning-projekt vara en framgångsrik väg för att utveckla elevers kompetenser, så som det visas i den här boken. Även om elever i projektbaserat lärande uppmuntras att vara aktiva och ta ansvar för sitt eget lärande måste aktiviteterna kompletteras med stödstrukturer och tydlig handledning av läraren där så behövs. Eleverna behöver framförallt stöd för att utveckla sin förmåga att lära sig självständigt, det vill säga kompetensen ”lära att lära”. Skolor borde ta hänsyn till elevers sociala och känslomässiga välbefinnande och låta lärandet blir mer självstyrt.

Vi hoppas att följande exempel, som illustrerar hur effektiva eTwinning-projekt har varit för att utveckla elevers kompetenser, kommer att inspirera fler lärare att samarbeta om projekt för att stärka elevernas lärande.

1 Hoskins, B & Deakin Crick R., (2010) Competences for Lära att lära and Active Citizenship: different cuHoskins, B & Deakin Crick R., (2010) Competences for Lära att lära and Active Citizenship: different currencies or two sides of the same coin? European Journal of Education, Vol. 45, nummer 1, mars.

2 Legendre Marie-Françoise (2008). « La notion de compétence au coeur des réformes curriculaires : Effet de mode ou moteur de changements en profondeur ? »

3 För en utförlig beskrivning av hur länder i Europeiska unionen definierar och genomför nyckelkompetenser i sina utbildningssystem hänvisar vi till Eurydikes rapport Att utveckla nyckelkompetenser i skolorna i Europa och KeyCoNet (ett europeiskt utbildningspolitiskt nätverk för nyckelkompetenser inom skolutbildning) -serien med nationella rapporter och fallstudier.

4 Finns på: http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32006H0962&from=SV

5 Finns på: http://www.unesco.org/education/pdf/15_62.pdf

6 Finns på: http://www.oecd.org/education/skills-beyond-school/

definitionandselectionofcompetenciesdeseco.htm

7 Finns på: www.p21.org

8 Finns på: http://www.atc21s.org

9 Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (2006/962/EC), finns på: http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/

PDF/?uri=CELEX:32006H0962&from=SV

(8)

kommunikation på modersmålet

8

(9)

Friends Fur-ever

Målet med projektet är att lära sig om hundar som vänner till människan på ett roligt och intressant sätt enligt, teorin om multipel intelligens av Howard Gardner.

Kommunikation på modersmålet är förmågan att i både tal och skrift uttrycka och tolka begrepp, tankar, känslor, fakta och åsikter (dvs. att lyssna, tala, läsa och skriva) samt språklig interaktion i lämplig och kreativ form i en rad olika samhälleliga och kulturella sammanhang – inom utbildning och arbete, hemma och på fritiden.

Väsentliga kunskaper, färdigheter och attityder för denna kompetens:

Kommunikativ kompetens är ett resultat av att man tillägnat sig modersmålet, vilket är nära kopplat till utvecklingen av individens kognitiva förmåga att tolka omgivningen och relatera till andra. Kommunikation på modersmålet innebär att personen besitter vissa kunskaper när det gäller ordförråd, funktionell grammatik och språkets funktioner.

Man är också medveten om de olika formerna av verbal interaktion, olika litterära och icke-litterära texter, vad som kännetecknar olika stilnivåer, språkets föränderlighet samt kommunikation i olika sammanhang. Man ska kunna kommunicera i både tal och skrift i en rad olika kommunikationssituationer och kunna följa och anpassa sin egen kommunikation till de krav som situationen ställer. Denna kompetens omfattar också förmågan att särskilja och använda texter av olika slag, att söka, samla in och bearbeta information, att använda hjälpmedel och att formulera och uttrycka sina argument i tal och skrift på ett sätt som är övertygande och lämpligt för sammanhanget. En positiv inställning till kommunikation på modersmålet innebär en fallenhet för kritisk och konstruktiv dialog, en förmåga att bedöma estetiska kvaliteter och en vilja att sträva efter att uppnå dem samt ett intresse för samverkan med andra. Detta förutsätter en medvetenhet om språks påverkan på andra och ett behov av att förstå och använda språk på ett positivt och socialt ansvarsfullt sätt.

http://youtu.be/LlVnLinmwk8 | http://youtu.be/YFZMiEJqgtk Video om projektet med intervju med lärare och elever:

Projektlänk: www.etwinning.net/sv/pub/profile.cfm?f=2&l=sv&n=68520

Projektkit: www.etwinning.net/sv/pub/collaborate/kits/detail.

cfm?id=921&klang=sv&lang=sv

P R E S E N T E R A D E P R O J E K T D E F I N I T I O N

(10)

Bookraft

”Skolbibliotekarier samarbetar med lärare i Polen, Cypern och Grekland för att öka behållningen av böcker med konst och kreativa aktiviteter”

”Vi tillbringade en fantastisk tid tillsammans i skolbiblioteket och vi lärde oss om nya moderna saker och konst”

Elev från Polen

”Partnerskapet och kommunikationen med våra polska vänner var utmärkt... vi förstod varandra väldigt väl”

Cornelia Melcu, lärare i Rumänien P R E S E N T E R A D E P R O J E K T

Twinnies around the world

(Twinnies i hela världen)

”Målet med projektet är att skapa en berättelse som skrivits av eleverna i alla partnerskolorna. Varje skola ska skriva en del av berättelsen som utspelar sig i deras eget land och som visar sevärdheter och platser, i sin stad, när de äter traditionella rätter, leker traditionella lekar och så vidare. Berättelsen måste skrivas på engelska.”

TwinSpace: www.etwinning.net/twinspace/bookraft Video om projektet med intervju med lärare och elever:

http://youtu.be/2z_CdUjOfBQ

Blogg: http://twinnies2010.blogspot.be/

TwinSpace: www.etwinning.net/twinspace/twinnies_around_the_world Lärarintervju: http://youtu.be/b61fi7UkLWc

Projektlänk: www.etwinning.net/sv/pub/connect/browse_people_schools_

and_pro/profile.cfm?f=2&l=sv&n=33902

10

(11)

Expertutlåtande

Kommunikation: förmågan att interagera, relatera, förklara och beskriva världen omkring oss har vi från och med den dag vi föds. När vi växer och tillägnar oss språk ökar vår förmåga att förstå vår värld, ju bättre ordförråd vi har desto bättre blir vi på att i ord uttrycka mycket komplexa och abstrakta tankar och känslor, desto bättre kan vi forma och kontrollera vår värld. Sådan här kommunikation börjar naturligtvis med kunskaper i och förståelse av vårt modersmål, och naturligtvis hänger den nära samman med begreppet läs- och skrivkunnighet i dess vidaste betydelse.

Därför är det så viktigt att utveckla den här kompetensen, att börja i mycket tidig ålder och fortsätta under och efter den formella utbildningen. Wittgenstein, den store språkfilosofen skrev, ”Mitt språks begränsningar är min världs begränsningar”

(Tractatus Logico-Philosophicus). Om jag saknar ord för att uttrycka mina tankar och känslor begränsas mina möjligheter att förstå min värld. Det här blir allt viktigare nu i en värld med snabb kommunikation, ytliga analyser och treminuters ljudklipp med information.

De tre projekt som presenteras under den här kompetensen är utmärkta exempel på hur man kan arbeta med att utveckla uttrycksförmågan på sätt som erbjuder spännande och relevanta metoder för att utveckla modersmålsinlärningen. I de två projekten med elever på låg- och mellanstadiet tas mycket olika ämnen upp, men de har flera saker gemensamt. Skriftliga och muntliga övningar på modersmålet var mycket viktiga, de valde ämnen genom att diskutera i klassen och valet av ämnen blev det som eleverna tyckte om. Särskilt i Friends Fur Ever märkte lärarna att när eleverna fick skriva om sina husdjur kunde de uttrycka idéer om sina känslor i vissa situationer som dödsfall inom familjen, vilket de knappast skulle ha gjort i samma utsträckning om ämnet togs upp direkt. I projektet Twinnies i hela världen arbetade man med mycket unga elever och utvidgade deras förmåga att tillägna sig sitt modersmål genom historieberättande.

Det sista projektet i den här sektionen Bookkraft var ett inspirerade tema, där eleverna inte bara fick läsa klassiska texter utan även tolka dem i drama, sång och konst. Det här projektet gjorde ord, texter och uttrycksätt levande för dem, fördjupade deras förståelse för det skrivna ordet och kraften bakom det talade.

Det är motiverat att den här kompetensen står överst på listan eftersom den utgör grunden för allt annat lärande och kunskapsinhämtande. Betecknande är också den

A N N E G I L L E R A N - P E D A G O G I S K C H E F S R Å D G I V A R E

(12)

kommunikation på

främmande språk

(13)

Euroguide

(Elevens guide genom det unga Europa)

”Euroguide är ett multilateralt Comenius-projekt med målet att befästa och utveckla både kommunikativa och sociala färdigheter hos alla deltagare. I detta tvååriga partnerskap vill vi ge våra elever möjlighet att delta i ett internationellt projekt där de kan upptäcka mångfalden och särprägeln i europeiska regioner och städer genom samarbete och utbyte av idéer. Vårt huvudsyfte är att lära känna varje kultur och samhälle bättre - på ett respektfullt och stimulerande sätt - och att erbjuda olika aktiviteter för ungdomar.”

Kommunikation på främmande språk inbegriper ungefär samma kunskaper och färdigheter som kommunikation på modersmålet. Den grundar sig på förmågan att i både tal och skrift förstå, uttrycka och tolka begrepp, tankar, känslor, fakta och åsikter (dvs. att lyssna, tala, läsa och skriva) i en rad olika samhälleliga och kulturella sammanhang – utbildning, arbete, hemma och på fritiden – beroende på individens egna behov och preferenser. Kommunikation på främmande språk kräver också kompetens i fråga om t.ex. förhandlingsteknik och interkulturell förståelse. På individplanet varierar kunskapsnivån alltid mellan de fyra aspekterna (lyssna, tala, läsa och skriva) och mellan olika språk och beroende på personens sociala och kulturella bakgrund, miljö, behov och/eller intressen.

Kompetens i främmande språk innebär att personen besitter vissa kunskaper när det gäller ordförråd och funktionell grammatik och att han eller hon är medveten om de olika formerna av verbal interaktion och vad som kännetecknar olika stilnivåer.

Kunskaper om sociala konventioner, kulturella aspekter och språkets föränderlighet är också viktiga. Väsentliga färdigheter avseende kommunikation på främmande språk består i förmågan att förstå talade budskap, att inleda, upprätthålla och avsluta samtal samt att läsa, förstå och producera texter anpassade efter individens behov. Man ska också kunna använda hjälpmedel och lära sig språk informellt som en del av livslångt lärande. En positiv inställning innebär en förståelse för kulturell mångfald samt ett intresse för språk och interkulturell kommunikation.

Projektlänk: www.etwinning.net/sv/pub/profile.cfm?f=2&l=sv&n=62028 Projektkit: www.etwinning.net/sv/pub/collaborate/kits/detail.

P R E S E N T E R A D E P R O J E K T D E F I N I T I O N

(14)

”eTwinning, det är ett tillfälle att träffa nya människor och att förbättra din engelska (...) och tvingar dig att prata på engelska. Jag tycker det är fint att möta nya kulturer och människor.”

Xavier från Spanien P R E S E N T E R A D E P R O J E K T

Moi, toi, lettres à nous

(Jag, du, brev till oss)

Syftet med det här projektet var att skapa en digital roman i brevform där eleverna skriver brev och svar på sina europeiska klasskamraters brev. Texterna bygger på ämnen som valts därför att de är gemensamma för eleverna. Det skriftliga innehållet åskådliggörs med självständiga videor och foton.

TwinSpace: www.etwinning.net/twinspace/moi_toi_lettres_a_nous Projektlänk: www.etwinning.net/sv/pub/profile.cfm?f=2&l=sv&n=86896

14

(15)

Expertutlåtande

Som framgår av inledningen till den här delen är många av aspekterna för att skaffa sig kompetens i ett främmande språk de samma som för att utveckla kompetensen i modersmålet. Dock tillkommer naturligtvis hela den kulturella aspekten av att försöka sätta sig in i en annans kulturella situation, att förstå deras seder, vanor, beteende och humor, för att inte tala om deras konst, litteratur och drama. Varför ska vi bry oss om detta? Att förstå en annan persons språk och kultur är nämligen att se dem som de är, att skala av alla de stereotypa åsikter och nationella fördomar som kan vara vanliga under vissa omständigheter, för att göra oss mer mänskliga, toleranta och generösa.

Euroguide är ett utmärkt sätt att göra just det eftersom eleverna arbetade tillsammans för att göra en annorlunda resehandbok, en resehandbok skriven av unga tonåringar för unga tonåringar som presenterar de kulturella och sociala aspekter i deras land som tilltalar den målgruppen. Eleverna i det här projektet var så lyckligt lottade att de fick besöka varandras skolor och träffas på plats, vilket gav deras arbete en extra dimension.

Det andra projektet Moi, toi, lettres à nous hade en mycket intimare utgångspunkt.

Eleverna parades ihop med sin projektpartner i ett annat land och började brevväxla med varandra på det främmande språk som valts, vilket i det här fallet var franska. Allt eftersom brevväxlingen utvecklades, blev breven mer personliga och gav uttryck för ungdomarnas förhoppningar och drömmar.

Båda dessa projekt är exempel på en verklig autencitet i lärandet för att utveckla kompetens inom främmande språk. Språket blir något verkligt, ett verkligt verktyg för verklig kommunikation, inte bara några tomma övningar i en bok. Elevernas inställning till att lära sig främmande språk förändras verkligen när de upplever att de faktiskt lyckas kommunicera med andra ungdomar om de ämnen i livet som de bryr sig om.

(16)

matematiskt

kunnande och

grundläggande

vetenskaplig och

teknisk kompetens

(17)

A. Matematiskt kunnande är förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa en rad problem i vardagssituationer. Tonvikten är lagd både vid processer och praktisk tillämpning och vid teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Matematiskt kunnande är förmågan och beredvilligheten att i olika utsträckning använda matematiskt tänkande (logiskt och spatialt tänkande) och matematisk framställning (formler, modeller, konstruktioner och diagram).

B. Vetenskaplig kompetens är förmågan och beredvilligheten att använda den vetenskapliga kunskapsbasen och vetenskapliga metoder för att förklara naturens värld i syfte att identifiera frågor och dra slutsatser på vetenskaplig grund.

Teknisk kompetens betraktas som tillämpningen av dessa kunskaper och metoder i syfte att tillgodose människors behov eller önskemål. Vetenskaplig och teknisk kompetens innebär dels kunskaper om de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.

A. Bland nödvändiga kunskaper i matematik ingår goda kunskaper om tal, om måttenheter och om strukturer, grundläggande beräkningar och grundläggande matematiska framställningssätt samt kunskaper om matematiska termer och begrepp och en medvetenhet om de frågor som matematiken kan besvara. Man bör ha de färdigheter som behövs för att tillämpa grundläggande matematiska principer och processer i vardagssituationer, både hemma och på arbetet, och för att följa och bedöma matematisk argumentation. Man bör kunna föra ett matematiskt resonemang, förstå matematiska bevis och kommunicera på ett matematiskt språk samt använda lämpliga hjälpmedel.

B. När det gäller vetenskap och teknik inbegriper de väsentliga kunskaperna grundläggande principer för naturens värld, grundläggande vetenskapliga begrepp, principer och metoder samt teknik och tekniska produkter och processer och även insikter om hur vetenskap och teknik påverkar naturen. Dessa kompetenser bör sedan göra det möjligt för människor att bättre förstå de framsteg, de begränsningar och risker som är förknippade med vetenskapliga teorier, tillämpningar och teknik i samhället i stort (t.ex. när det gäller beslutsfattande, värderingar, etiska frågor och kultur). Bland färdigheterna kan nämnas förmågan att använda och hantera tekniska verktyg och maskiner och vetenskapliga uppgifter för att uppnå ett mål, fatta ett beslut eller dra en slutsats på grundval av vetenskapliga belägg. Man bör också ha kännedom om väsentliga inslag i vetenskapliga undersökningsmetoder och kunna förmedla de slutsatser som dragits och de resonemang som förts.

D E F I N I T I O N

(18)

”Jag önskar att jag hade haft så underhållande lektioner i matematik när jag gick i skolan! Ett väldigt kreativt sätt att se på matematiska aspekter och relatera dem till ämnen i verkliga livet som vid första anblicken verkar ha lika lite att göra med matte som matlagning och poesi.”

Den europeiska juryn P R E S E N T E R A D E P R O J E K T

SOHO: Sunspots Online Helios Observatory

ATOM: A Taste of Maths

Astronomiprojekt om observation av solfläckar på flera platser i Europa för att slippa dåligt väder och kunna ta bilder så ofta som möjligt. Elever får kunskap om solen som en stjärna och som centrum i vårt solsystem.

Projektet vänder sig till elever i åldern 12-16 år. Arbetsspråket är engelska. Projektlängden är sex månader. Målet med det här projektet är att öka elevernas motivation och intresse för matematik och att stimulera deras lust att undersöka och nyfikenhet genom att kombinera gemensamma matematikmoment i kursen med aspekter av vardagslivet i olika delar av Europa, med hjälp av konkreta objekt och representationer av matematiska begrepp. Det syftar även till att underlätta ömsesidig förståelse genom att ge ökade kunskaper om de historiska och kulturella miljöer som eleverna i partnerskolorna lever i.

TwinSpace: www.etwinning.net/twinspace/soho

Projektlänk: www.etwinning.net/sv/pub/profile.cfm?f=2&l=sv&n=38463 Video om projektet: http://youtu.be/zdsW_pk_uCQ

Video om projektet: http://youtu.be/a0irY9WP5ME

”Projektet är välstrukturerat och med en tydlig process för gemensam planering med alla part- ner. Det finns även många andra positiva punkter: möjlighet till självreflektion för eleverna, integrering i kursplanen och presentation av projektet via en projektblogg.”

Den europeiska juryn

”Vi lärde oss också att känna igen matte i ett träd, i en kyrka”

Italiensk elev Blogg: http://atasteofmaths.blogspot.be/

”Projektets huvudsyfte var att visa dem att matem- atik är så mycket mer än en tråkig lärobok och kan vara en värld av kreativitet.”

Lärare i matematik från Italien

18

(19)

Expertutlåtande

Dessa två kompetenser är ofta de som elever har störst problem med i formella utbildningsmiljöer, särskilt unga flickor, men ändå utgör de grunden till all utveckling inom teknik, medicin, handel och produktion. I mer vardagliga sammanhang är bristande förmåga att räkna ett allvarligt hinder för att klara av att handla, göra en enkel budget och ha hand om pengar. Att inte förstå grundläggande naturvetenskapliga begrepp gör också att man får sämre möjligheter att begripa hur elektricitet fungerar i hemmet, varför vatten är en så värdefull resurs etc. Genom att utveckla dessa två kompetenser får elever en djupare förståelse av den naturliga miljö de lever i och de sätt som beräkningar kan påverka deras dagliga liv på.

Återigen vill jag betona att projektexemplen i den här delen förankrar elevernas lärande i situationer där lärandet blir verkligt och konkret. Ta till exempel projektet ATOM, A Taste of Maths (Smaka på matte) där matematik utforskas på otaliga sätt allt från att titta på Fibonacci-tal och skapa dikter som bygger på sekvensen till att få ett bråk att söka igenom webben. De tittade även på hur matematik kan ses och förstås i objekt och byggnader runt omkring oss, träd, kyrkor, fönster, mönster överallt.

På samma sätt är det i projektet SOHO, Sunspots Online – Helios Observatory (Solfläckar online - Helios observatoriet). Eleverna ägnade sig åt verkliga aktiviteter, mätte solfläckar för att försöka förstå vilken effekt de hade på den lokala miljön etc. Förutom dessa aktiviteter kom verksamma forskare in i klassrummet genom videokonferenser med experter på området, en ovanlig möjlighet för elever att diskutera direkt med verkliga forskare på ett informellt sätt.

Det bästa med dessa två projekt är att de avmystifierar två områden som elever ofta utvecklar en mental blockering mot eller får en negativ inställning till. I dessa projekt tas ämnena upp på så sätt att eleverna inser ämnets realitet, förstår och vill fördjupa sin kunskap och förbättra förmågan till iakttagelser och analyser.

SOHO: Sunspots Online

Helios Observatory

(20)

digital kompetens

(21)

Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter: användning av datorer för att hämta, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i nät- verk via Internet. Väsentliga kunskaper, färdigheter och inställning till denna kompetens:

Digital kompetens kräver goda kunskaper om hur informationssamhällets teknik fungerar, och om den roll tekniken spelar och de möjligheter den ger i vardagslivet: både hemma och på arbetet. Här ingår centrala datortillämpningar som ordbehandling, kalkylprogram, databaser, lagring och hantering av information samt kunskaper om de möjligheter och eventuella risker som skapas genom användningen av Internet och kommunikation via elektroniska medier (e-post, nätverksverktyg) för arbete, rekreation, informationsdelning och nätverk, lärande och forskning. Man bör också känna till hur informationssamhällets teknik kan stödja kreativitet och innovation samt vara medveten om frågor som rör den tillgängliga informationens validitet och tillförlitlighet och de juridiska och etiska principer som interaktiv användning av informationssamhällets teknik innefattar.

De färdigheter som behövs är förmågan att söka, samla in och bearbeta information och använda den på ett kritiskt och systematiskt sätt, att kunna bedöma dess relevans och skilja mellan den fysiska och virtuella verkligheten, samtidigt som man är medveten om de samband som finns mellan dem. Man bör ha de färdigheter som behövs för att producera, redovisa och förstå komplex information och förmågan att skaffa sig tillgång till, söka och använda internetbaserade tjänster. Man bör också kunna använda informa- tionssamhällets teknik som stöd för kritiskt tänkande, kreativitet och innovation.

Användningen av informationssamhällets teknik kräver en kritisk och reflekterande inställning när det gäller information och ansvarsfull användning av interaktiva medier.

Ett intresse för att engagera sig i olika grupper och nätverk för kulturella, sociala eller yrkesrelaterade ändamål stöder också den här kompetensen.

D E F I N I T I O N

Talking pictures

(Talande bilder)

Våra elever lär känna skillnaderna och olikheterna mellan våra kulturer med hjälp av bilder och genom att skapa en dialog mellan de deltagande länderna.

P R E S E N T E R A D E P R O J E K T

(22)

Berättelser i historien

Vårt projekt bygger huvudsakligen på historia. Vi inriktar vårt arbete på barns upplevelser under andra världskriget. Våra elever använder engelska för att kommunicera och IKT- verktyg för att utbyta och dela dokument, att skriva och prata med varandra (chatt, e-post...) dessutom kommer de säkert på kreativa sätt att samarbeta.

TwinSpace: www.etwinning.net/twinspace/stories_in_history

”Berättelser i historien är ett väldigt bra exempel på hur man kan genomföra ett internationellt projekt för att ge nytt liv åt ett till synes torrt ämne!”

”Jag förbättrade mina datakunskaper”

SSerena från Italien

22

(23)

Expertutlåtande

Det är på sätt och vis onödigt att påpeka att vi verkligen lever i digital, alltid uppkopplad värld. Vi blir oroliga om vi inte kan koppla upp oss för att läsa nyheter, leta efter en restaurang i närheten eller bara kolla vår Facebook. Vi använder visserligen alla dessa digitala resurser hela tiden, men hur mycket funderar vi aktivt på hur vi använder dem, hur tillförlitlig den information vi får är, vilket ansvar vi borde ta när vi skriver kommentarer eller lägger upp foton som gäller vår kompis sociala liv?

Framtidsvisionen är sakernas internet, där alla system som nu kontrollerar vår värld kopplas samman så att information från ett system kontrollerar hur ett annat reagerar.

Vid en presentation i Estland av Jürgo-Sören Preden, chef för Research Laboratory for Proactive Technologies, Tallinn University of Technology, tog han som exempel att kaffemaskinen i mitt kök kan känna av mina sinnessignaler, kontrollera mina medicinska data, bearbeta informationen och göra en kopp kaffe åt mig som innehåller exakt den mängd koffein som är den rätta för min hälsa.

I en sådan värld måste ungdomar verkligen utveckla kompetensen att inte bara kunna tolka den digitala informationen kring dem utan även att hantera och behandla digitalt material, att se kritiskt på hur det används, att kunna analysera hur tillförlitligt det är och själva kontrollera det istället för att bli kontrollerade av det.

Den här processen bör ta sin början så tidigt som möjligt i ett barns upplevelser och det var just vad som skedde i projektet Talande bilder. Där arbetade de med elever i lågstadiet och använde fotografier som språk för att förmedla och tolka de sagor som de ville berätta, liksom modellering, stop motion-animation och video. De unga eleverna lärde sig att saker inte alltid är som de verkar vara, att foton kan manipuleras för att framhålla olika perspektiv. De lärde sig att tolka tecken och symboler och gjorde en videoordlista med populära ord och fraser på sitt språk.

I det andra projektet, Berättelser i historien, undersöktes livet under andra världskriget med avseende på perspektivet i olika vittnens berättelser. Det här ger verkligen eleverna möjlighet att förstå att information kan variera beroende på vilken ståndpunkt eller avsikt den person som berättar har, att information kan användas på olika sätt för olika syften.

(24)

lära att lära

(25)

”Lära att lära” är förmågan att ägna sig åt lärande och visa uthållighet i detta avseende, att organisera sitt eget lärande, bl.a. genom effektiv användning av tid och information, både individuellt och i grupp. Denna kompetens innebär att man är medveten om sina egna inlärningsprocesser och inlärningsbehov och kan ta reda på vilka möjligheter som finns och att man kan lösa problem i inlärningssituationen. Denna kompetens betyder att man kan tillägna sig, bearbeta och ta till sig nya kunskaper och färdigheter samt söka och följa vägledning. ”Lära att lära” syftar till att få människor att bygga vidare på befintliga kunskaper och tidigare livserfarenheter för att utnyttja kunskaper och färdigheter i en rad olika tillämpningssituationer: hemma, på arbetet och inom utbildningen. Motivation och självförtroende har avgörande betydelse för individens kompetens på detta område.

Om lärandet är inriktat på särskilda mål som rör arbete och karriär bör man ha kunskap om den kompetens och de kunskaper, färdigheter och kvalifikationer som krävs. ”Lära att lära” innebär alltid att man är medveten om sina bästa inlärningsstrategier, starka och svaga sidor när det gäller färdigheter och kvalifikationer samt att man kan söka fram de utbildningsmöjligheter och den vägledning och/eller det stöd som finns att tillgå. Färdigheter på detta område innebär att man först förvärvar grundläggande färdigheter som läs- och skrivkunnighet, matematiska färdigheter och IKT-färdigheter som krävs för vidare lärande. Med dessa färdigheter som grund kan man sedan få tillgång till, förvärva, bearbeta och ta till sig nya kunskaper och färdigheter. Det kräver att man kan hantera sina inlärnings-, karriär- och arbetsmönster på ett effektivt sätt och i synnerhet att man visar uthållighet när det gäller lärande, klarar av att koncentrera sig längre stunder och kan göra en kritisk bedömning av lärandets syften och mål.

Man bör kunna anslå tid till självständig inlärning och visa god självdisciplin och även kunna samarbeta inom inlärningsprocessen, utnyttja de fördelar som en heterogen grupp ger och dela med sig av inlärningsresultatet. Man bör kunna organisera sitt eget lärande, utvärdera sitt eget arbete och söka rådgivning, information och stöd om så behövs.

En positiv inställning inbegriper motivation och självförtroende när det gäller att ägna sig åt lärande genom hela livet och uppnå goda resultat. En inställning inriktad på problemlösning stöder både själva lärandeprocessen och individens förmåga att hantera problem och förändringar. I en positiv inställning ingår också viljan att bygga vidare på befintliga kunskaper och tidigare livserfarenheter för att hitta möjligheter att lära och tillämpa lärande i en rad olika situationer.

D E F I N I T I O N

(26)

Reporting without borders

(Reportage utan gränser)

LYPS

”Eleverna samarbetar för att skriva en e-tidning: de väljer några aktuella ämnen som de vill undersöka, intervjuar sina europeiska partner för att få veta hur det ser på det här ämnet, sedan ordnar de den information de fått och skriver sina artiklar.”

”Huvudsyftet med projektet är att undersöka elevers potential och upptäcka deras talanger. Att hjälpa ungdomar att upptäcka vad de är bra på bidrar till en sund självkänsla och är avgörande för deras fortsatta framsteg. Eleverna måste prova på många saker innan de dras till de färdigheter som innefattar deras egna förmågor, och därför skapar vi möjligheter för dem att utforska olika objekt, aktiviteter och människor. Efter en kort introduktionsfas utlyser vi en tävling. Våra elever bildar internationella lag med deltagare från alla partnerskolor och samarbetar med stort intresse för varandras lärande och sitt eget. Lagen spelar spel, gör uppgifter, delar med sig av sina upptäckter och kämpar för varandra, firar varandras framgångar och lär sig att arbeta tillsammans oavsett etnisk bakgrund. Webb 2.0 är central för vår kommunikation och vårt samarbete.”

”Fakebook är en av de aktiviteter vi arbetade med. Det ser ut som Facebook med det beskriver kända personers liv.”

Polsk elev

”Projektet visade elevernas engagemang och talang”

Lärare från Grekland Video om projektet: http://bit.ly/1sNSm9U

Video om projektet: http://youtu.be/o673QpF38rE

”Slutprodukten, e-tidningen är av hög kvalitet. Eleverna hade en tydlig övergripande uppgift att skriva tidningsartiklar, och alla deluppgifter hängde samman med varandra och slutmålet, att skriva en e-tidning. Elevgrupperna bildades internationellt vilket gav ett äkta samarbete mellan elever från olika länder. e-tidningen är ett välgjort och allmänt tillgängligt slutresultat som andra skolor kan använda som material.” Den europeiska juryn

”det jag tyckte bäst om var att arbeta i en grupp (...)” Rebecca från Malta

”det är mer dynamiskt och vi vill arbeta mer”

Delphine från Belgien

TwinSpace: www.etwinning.net/twinspace/reporting_without_borders

26

(27)

Expertutlåtande

Enligt min mening kan detta vara en av de svåraste kompetenserna att utveckla på ett bestående sätt i vårt nuvarande formella utbildningssystem, särskilt på gymnasienivå, där elevernas tid domineras av prov och alla begränsningar i kursplaner, och med den press som detta medför för både elever och lärare. Elever tappar lusten att lära sig, vilket leder till att en del av dem hoppar av den formella utbildningen helt, ofta utan att de tillägnat sig de grundläggande färdigheter som utgör grundvalen för den här kompetensen. Så hur engagerar vi eleverna, hur får vi dem att känna lust att upptäcka och lära sig för sin egen skull och inte för att de måste klara ett prov?

Många av projekten i eTwinning tar itu med utmaningen mot bakgrund av konceptet multipla intelligenser som utvecklats av Howard Gardner. Lärarna arbetade enligt principen att eleverna arbetar bäst och lär sig mest effektivt när de ägnar sig åt något som intresserar dem och som presenteras för dem på ett sätt som är begripligt för dem utifrån deras lärstilar. Så istället för en kompakt text på en sida innehåller informationen bilder, färger, ljud, föremål att handskas med etc.

Jag tror att projektet, Let Your Passion Shine (LYPS, Låt din passion skina) har den idealiska lösningen för att utveckla den här kompetensen. I projektet deltog ganska unga elever i åldern 9 – 11 år. Som titeln antyder fick de i projektet utforska de ämnen som intresserade dem och gav dem möjlighet att utveckla sina färdigheter och på samma gång känna sig mycket engagerade i projektet. Det fanns många olika ämnen och uppgifter som presenterades på ett roligt, kreativt och innovativt sätt.

Arbetsområdet för det här projektet omfattar många olika ämnen, allt från konst och musik till historia, naturvetenskap och matematik. Eleverna skulle undersöka varje ämne, bestämma vilket område de gillade bäst och sedan arbeta i ett internationellt lag för att skapa utmaningar för hela gruppen. Under den här processen lärde sig eleverna hur man utvecklar sina egna idéer, att arbeta med sina egna starka sidor.

I det andra projektet, Reportage utan gränser, fick eleverna också välja ämnen de gillade, vilket gav en levande och tilltalande e-tidning som tydligt visar elevernas engagemang. Återigen visar det här projektet hur dessa unga elever tillägnar sig de

”mjuka färdigheterna”, redigering, kreativa uttrycks- och layoutformer och naturligtvis förmågan att arbeta i grupper.

(28)

social och medborgerlig

kompetens

(29)

Denna kompetens omfattar personlig, interpersonell och interkulturell kompetens, och inbegriper alla beteendeformer som hjälper individen att delta i samhällslivet och arbetslivet på ett effektivt och konstruktivt sätt – särskilt med tanke på att samhället i allt större utsträckning präglas av mångfald – och vid behov lösa konflikter.

Medborgerlig kompetens ger individen möjlighet att delta fullt ut i samhällslivet med goda kunskaper om samhälleliga och politiska begrepp och strukturer och ett engagemang för aktivt och demokratiskt deltagande.

A. Social kompetens har ett samband med personlig och social välfärd, vilket kräver kunskaper om hur människor kan uppnå optimal fysisk och mental hälsa, även som en resurs för den egna familjen och den närmiljö i samhället de lever i, och kunskap om hur en sund livsstil kan bidra till detta. För att kunna samarbeta med andra och delta i sam- hällslivet krävs att man förstår de sociala koderna och är medveten om vilka beteenden som är acceptabla i olika grupper och miljöer (t.ex. på arbetet). Det är lika viktigt att man är medveten om grundläggande begrepp som rör individen, grupper, arbetsorganisa- tioner, jämställdhet och icke-diskriminering, samhälle och kultur. Det är viktigt att förstå multikulturella och socioekonomiska aspekter av det europeiska samhället och hur nationella kulturella identiteter samverkar med den europeiska identiteten.

Kärnan av denna kompetens är förmågan att kommunicera på ett konstruktivt sätt i olika miljöer, att visa tolerans, att uttrycka och förstå olika åsikter, att förhandla med förmåga att skapa förtroende och att känna empati. Man bör också kunna hantera stress och frustration och kunna uttrycka detta på ett konstruktivt sätt samt skilja mellan den privata och den yrkesrelaterade sfären. Kompetensen grundar sig på en inställning som består av samverkan, integritet och självsäkerhet. Man bör såväl ha intresse för socioekonomisk utveckling och interkulturell kommunikation som uppskatta mångfald och respektera andra samt vara beredd att både övervinna fördomar och kompromissa.

B. Medborgerlig kompetens är baserad på kunskap om begreppen demokrati, rättvisa, jämlikhet, medborgarskap och medborgerliga rättigheter samt medvetenhet om hur de kommer till uttryck i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättighe- terna och i internationella deklarationer och hur de tillämpas av olika institutioner på lokal, regional, nationell, europeisk och internationell nivå.

Hit hör också kunskap om aktuella och viktiga händelser och utvecklingstendenser i det egna landets historia, i Europas historia och i världshistorien. Dessutom bör en medvetenhet om de sociala och politiska rörelsernas syften, värderingar och politik utvecklas.

D E F I N I T I O N

(30)

Getting closer

(Komma närmare varandra) ”Ett brevvänsprojekt där eleverna kommer varandra närmare, sina dagliga liv, länder och kulturer via e-post, chatt, ljud- och videoinspelningar, PowerPoint-presentationer och fotoalbum. Eleverna är även indelade i 5 lag med blandade nationaliteter som tävlar i olika spel under hela skolåret. Varje lag är ett transportmedel som färdas - den spanska halvan av laget börjar i La Palma och den finska börjar i Finland - mot det andra. Ju fler poäng de får, desto längre reser de tills de träffas någonstans i Europa. Det lag som först träffas är vinnaren.”

”Det bästa med projektet var att kontakten med deras partner blev naturlig för dem.”

Finsk lärare

”Vi lärde oss mycket genom att förstå skillnaderna” http://youtu.be/BppZe5OTBow Pr. Bob Fryer

”Mina föräldrar tyckte att eTwinning var väldigt intressant och såg att projektet ger många möjligheter”

Delphine från Belgien Video om projektet med intervju med lärare och elever:

http://youtu.be/o0CmeNBRmuA

TwinSpace: www.etwinning.net/twinspace/getting_closer

Fullständig respekt för mänskliga rättigheter, inbegripet jämställdhet, som en grundval för demokrati, kunskaper om och förståelse för skillnaderna mellan värdesystemen bland olika religiösa och etniska grupper lägger grunden för en positiv inställning.

Detta innebär att man visar både samhörighet med sitt samhälle, sitt land, EU och Europa i allmänhet och med världen samt beredvillighet att delta i demokratiskt beslutsfattande på alla nivåer. Det innebär också att man skall visa ansvarskänsla, förståelse och respekt för de gemensamma värden som är nödvändiga för att säkerställa sammanhållningen inom gemenskapen, såsom respekten för demokratiska principer. Konstruktivt deltagande innefattar också medborgerlig verksamhet, stöd till mångfald i samhället, social sammanhållning och en hållbar utveckling samt en vilja att respektera andras värderingar och integritet.

D E F I N I T I O N

30

(31)

Rainbow village

(Regnbågsbyn)

”En regnbågsnation i fred med sig själv och världen”, Nelson Mandela. Varför inte gå med i vår ”regnbågsby” där elever från Frankrike, Grekland, Italien, Polen, Rumänien, Turkiet, Slovakien och Storbritannien lär sig att leva tillsammans och utbyta erfarenheter. De språk som används är engelska och franska. Via eTwinning-plattformen lär eleverna först känna varandra, diskuterar vardagsämnen och jämför sina seder med sina europeiska partnerskolor. Den här informationen kommer att användas för att skapa en virtuell by som är en ”mix” av kulturer där elever 1) antar nya identiteter (beskriver utseende, karaktär, vad de gillar och ogillar ...), 2) beskriver hur deras idealby ser ut, 3) bestämmer ett emblem, en nationalsång och gemensamma lagar. I den här byn kan evenemang äga rum och deltagarna reagerar på dem och interagerar på så sätt. Deras skapelse sammanställs i en blogg som är särskilt utformad för projektet. Eleverna kan kommunicera via antingen e-post eller videokonferenser. Samtidigt kommer eleverna att få specialutvecklat undervisningsmaterial (med särskild inriktning på att lära sig kognitiva och metakognitiva strategier) på en lärplattform vid universitetet i Nancy eller på en virtuell TwinSpace. Slutligen delar lärarna och eleverna med sig av sina intryck av projektet.

Video om projektet med intervju med lärare och elever:

http://youtu.be/h5u8AYQlFiQ

TwinSpace: www.etwinning.net/twinspace/rainbow_village

”Jag lärde mig hur jag ska presentera mig själv i borgmästarvalet, jag lärde mig att arbeta i en grupp med mina klasskamrater”

Fransk elev

”Det visade dem att man med små medel kan uppnå stora saker. Det gav dem en positiv syn på dem själva och sin skola”

Fransk lärare

(32)

Health4life

”Människors hälsa är det allmänna tillståndet för en person till kropp och själ som vanligtvis innebär att man inte lider av sjukdomar, skador eller smärta. Hälsa bibehålls och förbättras inte bara genom att hälsovetenskapen gör framsteg och tillämpas utan även genom individens och samhällets insatser och intelligenta val av livsstil. Livsstilen för dagens tonåringar har förändrats mycket jämfört med för 50 år sedan när tonåringar var intresserade av studier, sport, hobbyer och dagliga aktiviteter.”

Projektlänk: www.etwinning.net/sv/pub/profile.cfm?fuseaction=app.

project&pid=79799&lang=sv

http://youtu.be/GS-ZasD9zEw

TwinSpace: www.etwinning.net/twinspace/health4life

”Här är de mycket väl genomförda eTwinning-aktiviteterna en förberedelse för prov och därför integreras de väl i läroplanen, vilket gör det roligt utan att det märks.”

”Nu får jag information och läromedel från hela Europa från olika lärare”

Paulien, biologilärare, Nederländerna

”En gång var jag sjuk och jag var hemma, med jag deltog ändå i videokonferensen”

Elev från Nederländerna

”När något blev fel, skrattade vi åt det och det spelade ingen roll”

Elev från Nederländerna

”Jag gillar naturvetenskap eftersom vi lärde oss mycket om naturen och vi hade mycket roligt”

Maria från Rumänien

”Jag gillade experimenten vi gjorde eftersom vi fick översätta dem till engelska med tekniska termer på ett mer vetenskapligt och inte bara ett vardagligt språk”

Elev från Italien

32

(33)

Expertutlåtande

Det här är en mycket komplex nyckelkompetens som omfattar oerhört många olika aspekter, allt från att utveckla en förståelse av hälsa och välbefinnande och de faktorer som bidrar till en hälsosam livsstil, till förmågan att förstå de sociala koder som gör det möjligt för oss att leva i vårt samhälle på ett produktivt och konstruktivt sätt och som säkerställer att de beslut vi fattar som individer och grupper är till allas bästa.

Allt detta hänger nära samman med principen om rättigheter och skyldigheter.

I dagens värld läggs det stor vikt vid människors rättigheter, rätten att rösta, rätten till fungerande tjänster, rätten till en anständig levnadsstandard etc. Men parallellt med alla rättigheter kommer ansvaret att utnyttja rättigheterna på rätt sätt, att inte missbruka eller dra fördel av andra för att utöva dessa rättigheter. Detta hänger i sin tur samman med hur vi upplever vår position i samhället, oavsett om vi känner oss uppskattade och bekräftade eller utnyttjade och förtryckta. Det belyser komplexiteten i den mänskliga kedjereaktionen i form av orsak och verkan, vi är beroende av varandra, vi bygger ett samhälle tillsammans, vi är alla ansvariga för våra handlingar, stora och små, i det samhället.

Health4life var ett projekt med fokus på att utveckla en förståelse av hälsa och välbefinnande och de faktorer som bidrar till en hälsosam livsstil. I projektet uppmuntrades eleverna att fundera på ungdomars dagliga beteende med avseende på frågor om rökning, droger, sex, och alkohol. För att göra detta genomförde de undersökningar bland sina kamrater och gjorde labbexperiment om effekterna av olika substanser på kroppen. Det här arbetet är mycket väl dokumenterat på projektets TwinSpace och man får en god uppfattning om hur mycket de lärde sig om hur viktigt det är att behandla sin kropp med omsorg. Jag tror att det här även är ett bra exempel på hur ett projekt kan omfatta flera kompetenser på samma gång. Till exempel visar det här projektet hur kompetens i både matematik och naturvetenskap kan tas upp på ett verklighetsanknutet sätt istället för på ett teoretiskt sätt för elever. Projektet bidrog verkligen till förståelsen av kompetensen för initiativförmåga och företagande på så sätt att eleverna utmanades att tänka själva och göra egna bedömningar.

För mig är det andra projektet i den här delen Regnbågsbyn ett perfekt exempel på hur man kan ta itu med uppgiften att utveckla en förståelse av den sociala och medborgerliga kompetensens komplexa karaktär hos ungdomar.

I projektet deltog elever från högstadiet i åldern 12-15 år som fick tänka sig att de

(34)

initiativförmåga

företagaranda och

(35)

Initiativförmåga och företagaranda är individens förmåga att omvandla idéer till handling. Det innebär kreativitet, innovation och risktagande och förmågan att planera och leda projekt för att uppnå de mål som ställts upp. Detta är ett stöd för de enskilda, inte bara i vardagslivet (både hemma och ute i samhället), utan också i arbetslivet och gör arbetstagarna både mer medvetna om det sammanhang de verkar i och mer benägna att utnyttja de möjligheter som står till buds. Det är också en grund för mer specialinriktade färdigheter och kunskaper som behövs av dem som etablerar eller bidrar till social eller kommersiell verksamhet, och bör omfatta medvetenhet om etiska värderingar och främja goda styrelseformer.

Nödvändig kunskap innefattar förmågan att identifiera tillgängliga möjligheter för privat, yrkesmässig och/eller affärsmässig verksamhet, inbegripet övergripande kunskaper om de sammanhang i vilka människor lever och verkar, t.ex. att i stora drag känna till hur ekonomin fungerar och vara medveten om de möjligheter och utmaningar som en arbetsgivare eller organisation står inför. Man bör också ha kännedom om företagens etiska ansvar och hur de kan agera positivt för t.ex. rättvis handel eller socialt företagande.

Färdigheter på detta område innefattar aktiv projektledning (t.ex. förmåga att planera, organisera och leda arbetet, ledarskap och delegering, analyser, kommunikation, rapportering, utvärdering och dokumentering), effektiv representation och förhandling samt förmågan att arbeta både självständigt och i grupp. Det är viktigt att kunna fastställa sina egna starka och svaga sidor och att, om lämpligt, bedöma och ta risker.

En inställning präglad av företagaranda kännetecknas av initiativtagande, aktivt engagemang, oberoende och innovation både i privatlivet och i samhällslivet och på arbetet. Det krävs också motivation och beslutsamhet för att uppnå de mål som fastställts, oavsett om det gäller personliga mål eller syften som man strävar efter att uppnå tillsammans med andra, exempelvis på arbetsplatsen.

D E F I N I T I O N

(36)

Fotografering som ett pedagogiskt verktyg

BELL, Business Economic, Language Learning

Det här är ett tvåårigt Comenius/eTwinning-projekt med ett handlingsinriktat arbetssätt för lärande. Eleverna får i uppgift ta sina kameror och gå ut och iaktta världen omkring dem för att leta efter samband mellan det lärandeinnehåll som tas upp i klassrummet och den omgivande verkligheten. Kameran och fotografierna blev ett stöd i lärprocessen. Eleverna omvandlar koncept och idéer till foton och skapar kreativa bildspel som utbyts via projektets eTwinning-plattform för att andra partner ska kunna sätta ord på dem. I en tidning, en handbok och på en webbplats publiceras pedagogiska förslag med praktiska exempel och exempel på resultat. Dessutom genomförs en idrottsturnering (basketball, handboll, fotboll) mellan partnerna som delats in i lag som bildats slumpvis av elever i de deltagande länderna under elevutbyten. Spelreglerna kan variera alltefter partnernas beslut. Ett spelande där ingen vinner och ingen förlorar stöds i den här aktiviteten.

”I det här projektet läggs fokus på undervisning och lärande i språk med affärsmässig och ekonomisk vokabulär och medverkande skolor i Österrike, Tjeckien, Luxemburg, Spanien, Tyskland och Island. Det kommer att utgöra en plattform för ett Comenius-projekt.”

Projektlänk: www.etwinning.net/sv/pub/profile.cfm?fuseaction=app.

project&pid=36261&lang=sv

TwinSpace: www.etwinning.net/twinspace/bell Video om projektet med intervju med lärare och elever:

http://youtu.be/WMnhQMeh_cM

”eTwinning hjälper mig att prestera bättre i mitt liv eftersom det gör att jag kan kommunicera med människor från andra länder.” Elev från Litauen

”Det är ett utmärkt exempel på ett nära lagarbete mellan lärarna för att skapa ett projekt som är både pedagogiskt relevant och engagerande för eleverna. Projektet gör det möjligt för eleverna att lära sig på ett mer motiverande, engagerande och kreativt sätt och de producerar på samma gång många användbara resurser” Den europeiska juryn

36

(37)

Expertutlåtande

I dessa kompetenser ingår att människor engagerar sig aktivt och inte är passiva. För att uppmuntra aktivt engagemang måste vi göra det möjligt för våra ungdomar att vara analytiska, nyfikna, undersökande, att stå upp och ta ansvar för sitt liv och sina handlingar och att se till att de får saker och ting att hända i livet istället för att det händer dem.

I den värld vi lever i finns tendenser till passivitet och ytlighet snarare än aktivt engagemang. Jag har redan hänvisat till treminuters ljudklipp med information som ger en ytlig bild av situationen utan att locka till mer djupgående reflektioner eller analyser. Ta till exempel de populära underhållningsformer som finns i överflöd såsom att titta på tv eller spela dataspel. Dessa är ofta i stort sett helt passiva aktiviteter som varken återger verkligheten eller inspirerar till eftertanke. Verkligheten på arbetsplatser och företag är ofta vitt skild från elevers erfarenheter av den traditionella skolmiljön som inte alltid stöder en aktiv hållning under deras studietid.

Som tur är finns det alltid undantag! I projektet BELL, Business Economic, Language Learning, hade eleverna inte bara som mål att förbättra sin affärsengelska, utan även att undersöka begreppet rättvis handel i företag och på arbetsplatser. Under projektet undersökte de sådana saker som hur rättvis handel fungerar globalt och lokalt, hur pengar får sitt värde, hur man producerar varor och tjänster i små företag, gör undersökningar om affärsmodeller och tillämpar dem i praktiken. Inlärningen blev verklig för dem när de startade ett företag och handlade med riktiga varor med varandra. Om du besöker TwinSpace (http://new-twinspace.etwinning.net/web/

p36261/welcome) förstår du vilka insikter som uppnåddes i det här projektet genom att arbeta med det här nyckelkonceptet.

Vårt andra undantag är projektet Pizza business across Europe (Pizzaföretag i Europa).

Här var uppgiften att inte bara undersöka ursprunget till en rätt som har blivit ett baslivsmedel i hela världen, utan också att undersöka villkoren för att starta ett företag för att producera pizzor. Eleverna utvecklade affärsmodeller, intervjuade ägare till pizzaföretag och utarbetade egna recept som byggde på marknadsundersökningar med sina kamrater. Hela projektet är ett utmärkt exempel på hur elever utvecklar en känsla för hur företag fungerar i praktiken och hur de kan utveckla en idé utifrån sitt eget initiativ.

Lärarintervju: https://www.youtube.com/watch?v=z_NiYi3U9HM

(38)

kulturell

medvetenhet

och kulturella

uttrycksformer

(39)

En god uppfattning om betydelsen av kreativa uttryck för idéer, erfarenheter och känslor i olika medier, inbegripet musik, scenkonsterna, litteratur och visuella konster.

Kunskaper på kulturområdet innefattar medvetenhet om det lokala, nationella och europeiska kulturarvet, och dess plats i världen. Hit hör grundläggande kunskaper om centrala verk i kulturhistorien, och inbegripet även samtida populärkultur. Det är viktigt att förstå den kulturella och språkliga mångfalden i Europa (och i andra regioner i världen) och behovet av att bevara denna mångfald samt att förstå estetiska aspekters betydelse i vardagslivet.

Kulturella färdigheter avser både förståelse och uttryck: att uppskatta och njuta av konstnärliga verk och föreställningar samt att skapa egna konstnärliga uttryck genom en rad olika medier allt efter den inneboende förmågan. Bland färdigheterna ingår också förmågan att relatera de egna åsikterna i fråga om kreativitet och kreativa uttryck till andras åsikter och att identifiera och utnyttja sociala ekonomiska möjligheter inom kulturell verksamhet. Kulturella uttrycksformer är avgörande för utveckling av kreativa färdigheter, som kan komma till bruk i olika sammanhang i arbetslivet.

En solid förståelse av den egna kulturen och en känsla av identitet kan vara grunden för en öppen inställning inför och respekt för mångfalden av kulturella uttrycksformer.

En positiv inställning sträcker sig också till kreativitet och viljan att odla sin estetiska förmåga genom konstnärliga uttryck och deltagande i kulturlivet.

D E F I N I T I O N

(40)

PEK

”Nya spännande äventyr för Pek, vår lilla loppa. Fler platser att utforska och dela. En ny generation elever är redo att samarbeta för att skapa roliga och unika situationer. Varje berättelse skapas av elever från olika länder. Resultatet blir många verkliga objekt och en bok på flera språk.”

Tandem

Vilka resurser kan vi hitta i antiken? Elever i Frankrike och Spanien jämför i båda riktningarna för att förstå, ifrågasätta, analysera och känna att de får tillgång till

”civilization clásica”.

TwinSpace: www.etwinning.net/twinspace/tandem

TwinSpace: www.etwinning.net/twinspace/pek Video om projektet med intervju med lärare och elever:

http://youtu.be/vDCPJDRDDt8

https://www.youtube.com/watch?v=INSldTSQUD4

”Deras upplevelser, att de har klarat av att prata med sina partner, försökt att förstå dem och letat efter resurser är det viktigaste” Fransk lärare

”Jag var manusförfattare i Pek-berättelsen.” Fransk elev student

”Det var väldigt roligt att organisera allt och att klä ut sig och prata med latinska uttryck, jag tyckte mycket om det” Spansk elev

”Det finaste var när jag sjöng, eftersom jag gillar att sjunga väldigt mycket”

Maria från Rumänien

”Vi använde en riktig scen och vi skapade kontraster mellan då och nu” Fransk elev

”Tack vare projekten kan eleverna skapa något verkligt och få upp ögonen för den europeiska arbetsmarknaden” Spansk lärare

40

(41)

Vi har redan berört kulturell medvetenhet i förhållande till några av de andra kompetenser vi har diskuterat, vilket belyser hur nära nyckelkompetenser hänger samman med varandra. Vi har talat om hur nödvändigt det är att fördjupa förståelsen av andra kulturer för att kunna se världen genom deras ögon. Men kulturell medvetenhet omfattar inte bara medvetenhet om och förståelse för andra människors kulturer, utan även fördjupad förståelse av våra egna kulturella rötter, vårt kulturarv, våra folksagor och traditioner. Dessutom omfattar den förståelse av en kulturs estetiska uttrycksformer:

musik, konst, litteratur, drama, dans, arkitektur…

I det första projektet Tandem låg fokus på den här senare delen av kompetensen kulturell medvetenhet genom att återvända till de latinska rötterna för de två språken i projektet, franska och spanska. Fokus låg på att förstå hur latin fungerade som ett språk, att se vilka latinska ord och uttryck som fortfarande används i vårt dagliga tal.

De jämförde även sederna i det antika Rom med dagens seder i fråga om familjeliv, institutioner och stadsförvaltning, för att bara nämna några. De tittade också på den estetiska sidan av Roms kultur, konst och naturligtvis det antika arvet i form av monument och byggnader.

Projektet Pek den resande loppan hade ett annat upplägg. Eleverna från yrkesförberedande skolor i Frankrike, Spanien, Italien, Portugal, Tjeckien och Turkiet arbetade tillsammans för att berätta historien om deras lilla karaktär Pek, medan han reste i Europa, vad han såg, hörde, åt och lärde sig om människorna och länderna han besökte. Berättelsen formade sig till en digital tecknad serie, vilket också utvecklade elevernas digitala kompetens och kompetenser i främmande språk, liksom deras känsla för kreativitet och planeringsförmåga.

Då har vi kommit till slutet av våra projektexempel som belyser hur nyckelkompetenserna kan utvecklas med eTwinning-projekt där elever från olika länder samarbetar. Det är också viktigt att påpeka att eTwinning-projektarbete är särskilt bra för att främja utvecklingen av dessa tvärgående, övergripande färdigheter som lärare ibland kan tycka är svåra att utveckla i undervisningen i sina enskilda ämnen.