TIGDUDA TAZZAYRIT TAMAGDAYT TA ERFANT
TANE LAFT N USELMED UNNIG D UNADI USSNAN
TASEDDAWIT AKLI MU END UL
- TUBIRET
TAZEDDAYT N TSEKLIWIN D TUTLAYIN
AGEZDU N TUTLAYT D YIDLES N TMAZI T
ASENTEL
S ur: S lmendad n Massa:
BUGDAD Mes uda DEWWIK amila
FERRA I Sabrina
Aseggas aseddawan
2016-2017
Tasle t n tuc iwin n tira yellan deg
yikatayen n Master2 n ugezdu n tutlayt
d yedles amazi n useggas 2015-2016
Asnimer :
Ad d-nini tanemmirt tameqqrant, i sidi Rebbi i d-a -yefkan
tab est d tallelt, Ad d-nini tanemmirt, i widakk i a -d-yefkan afus n tallelt, deg leqdic-agi-nne
I massa Douik, i yellan d lmendad-nne ; I mass Jaber Brahim i a - iwelhen;
I widak i a -d-yellan ama si lqerban, ama si lbbe dan as ulama d awal amectu i wakken nessiwe ad nexdem tazrawt-agi.
Abuddu :
Ad budde leqdic-a i ymawlan-iw zizen I watmaten-iw: amid, ufyan
Iyessetma:Karima,Wrida, Silya, Kahina
I wergaz-iw li, d twacult-is: am ar-iw, tam artiw, Ilewsan-iw:Nabil, Karim, Samir, Yusef
Tilewsatin-iw: Wahiba, Lamya, Su ad Tinu in-iw:Racida, Yamina
I twacult ferra i anda ma llan I yimezde n taddart-iw
I yinelmaden d yiselmaden, wid akk iqedcen, i emmlen tamazi t .
Abuddu:
Ad budde leqdic-a :I baba d yemma zizen fell-i
I mmi zizen ef tasa-w :Mu taz ; I win zizen :argaz-iw Lu fi ;
I watmaten-iw :Mu amed,Raba , d Sa id ;
I yassetma :Lamaya, Karima , akked Sa ida d Nura ; I la mum-iw d xwali yal yiwen s yisem-is ;
I temdukal-iw merra lad a Sabrina
Isegzal :
Il :ilelli MD : amedya. GM :ger tamawt . n :amna an . 1u :amezwaru. W2 : wis sin . 1ut :tamezwarut Atg: ar taggaraAgbur
Asnemmer………... Abuddu……….. Isegzal………... Tazwert tamatut……….……….07 Tamukrist……….…...11 Turdiwin………...11 Asissen n usentel...12 Iswi n usentel...12 Asissen n wammud...12 Tarrayt n unadi………...13II.A ric n te ri……….…...15
Tazwert ef tira………...15
II-2Uguren n tira………...15
II-3Ilugan n tira………....15
1-Aswir n temsiselt d tesniselt………...16
2-Aswir n wawal d unamek………...16
3-Aswir n tseddast………...16
III-A ric n tesle t………....35
III-1 Tafelwit n use ti n tuc iwin dtesmekta………..36
III-2 Tarrayt n u sab...42
Taggrayt………..44
Amawal………..54 bula……….57
Tezwert tamatut
Tazwert tamatut :
Tutlayt tamazi t akked tira-s,d tid i d-yellan d leqrun aya,uqbel talalit n sidna isa, d tin I a -de an imezwura d izamulen deg ye ra akked d idurar n yal tamurt seg tmura n tefriqt ugafa.
Tira n tmazi t,tbeddel seg yizamulen akked wumu en n yi ersiwen, i d-yemmalen a as n t awsiwin, seg-sent : tigeldiwin d tem ict nsen, er tira s yisekkilen(tirgalin,ti ra).Maca, a as n wuguren i tt-id-yemmugren am: lexsas deg umawal acku a as n wawalen ur tes i ara (d are al i ten-id-ar el seg tutlayin-nni en) ,d umgired n tira-s ilmend n imusnawen d imusnilsen am: Mulud M emri d wiya , deg tegnit-a ad d-naf tira taqburt (tira tam emrit), temgarad ef tira tamirant acku a as n yisekkilen i yellan ttwarun s tira-nni en am yisekkilen uffayen,akked ( ) yella yettwaru (aa) maca, tura tbeddel tennerna, s tlalit n yimqedcen n tutlayt (imusnilsen), xedmen ef tira n tmazi t kemlen deg wayen i d-ye a Mulud M emri, suf en-d ilugan iwulmen i tira, am : Salem Chaker, Kamal n’Ait Zerrad…atg.
Akken ara d-naf, ilugan n tira mgaraden seg tallit er taye , seg yimesniles er waye , deg tegnit-a, deg 20 almi 30 ctember 2010 tella-d temlilit deg bumerdas, anda ttekkan a as n yisselmaden n tubiret, bgayet, tizi uzzu, d yimusnawen d yimeskaren n yidlisen yuran s tmazi t, d uselmad ameqqran Mohamed
Tilmatine, seg tseddawit n Cadix (spanya)…atg.
Seg gar wuguren, i ef d-yella wawal deg temlilit n bumerdas, ad d-naf : Tussda, addad amaruz, tizdit, «d» n tnila …atg.
Xas ulama tutlayt n tmazi t tufrar-d am tutlayin la lam, tes a ilugan n tira-s, maca mazal nettaf-d a as n tuc iwin ur inelmaden n ugezdu n tmazi t, i yettu alen er wa as n tmental .
Tezwert tamatut
10
Ihi akatay-a, ad yili d tazrewt n tuc iwin, i d-yettilin ur yinelmaden n Master2, n useggas 2016 deg tira n tmazi t, i d-yettu alen yal tikkelt s tuget, d use ti-nsent.
Amahil-a, neb at ef 4 ye ricen, amezwaru d: a ric n tezwert : deg-s nefka-d tugna tamatut ef umahil.
Asissen n wammud:
De-nne , nebder-d awal d ame yan ef umezruy n tira amek tella uqbel d wamek tu al tura,akken da en i nemeslay deg-s ef kra n wuguren i d-tettemlili tira n tmazi t.
Wis sin d a ric n tesnarayt, nemeslay-d deg-s ef usissen n usentel ( ef wacu i d-yella usentel-nne ), iswi n usentel (iwacu nefren asentel-a anexdem fell-as), asissen n wammud (nessegza-d deg-s ammud-nne d acut, d wamek i t-id-nekkes).
Wis kra , d a ric n te ri, nemeslay-d deg-s ef tira d wuguren-is, akken da i d-nessegza ilugan n tira, s telqayt ilmend n tuc iwin i d-nekkes seg yikatayen. Wis uku , d a ric n tesle t, anda i d-nekkes yal alugen s umedya seg tuc iwin i d-nekkes seg yikatayen, akken i d-nerna tafelwit ideg d-nessegza ilugan s
yimedyaten-nsen (seg tuc iwin) akked tesmekta-nsent.Syin akin nu al er
wammud i d-nejme , akked te bula d teggrayt, anda i d-nexdem agzul n ukatay, d tririt ef yesteqsiyen n tmukrist.
Tezwert tamatut
«win yeb an tamazi yissin tira-s».1
Tamusni tutlayt tbeddu-d seg tira-s, ticki aqla deg ta ult ulmad
uselmed yessek fella ad nesse biber ef ugerruj d- an imezwura
ef waya ad d-nefk asteqsi:
-D acu-tent tuc iwin n tira i d-yettu alen deg yikatayen n tmazi t yal tikkelt s tuget?
-Seg wacu i d-ttilin-t tuc iwin-a (timental)?
Turdiwin:
-Ahat imi i d-t edda tmazi t deg wa as n talliyin n ubeddel n yilugan n tira,yessegla-d s wuguren-agi.
-yezmer ad ilin inelmaden ur saw en ara ad semgirden gar ususru d tira. -Ahat asmeskel amna an d yiwen seg uguren i d-ttmagar tmazi t deg tira. Deg tegnit-a ad ne re ad d-nefk tugna ef wammud-nne i d- nekkes seg yikatayen n Master2 n useggas 2015-2016, d tuc iwin anda ellin a as n
yinelmaden, ur nessawe ara ad issinen ad arun tira ise an,seg tuc iwin-a ad d-naf : tussda,tizdit…atg.
Deg wammud-a, njem -d i risen, n yikatayen, nefren-d tuc iwin,nsismel-itent ilmend yilugan n tira.
Tezwert tamatut
12
Asisen n usentel:
Asentel-a, d win ya nan s wa as anerni d usali n tmazi t deg wayen icudden er tira, amahil-a d win i d-yellan ef useggem n tira d tezrewt-is, deg wayen yerzan tuc iwin, i d-yettu alen yal tikkelt deg yikatayen n Master 2.Deg tegnit-a, ad ne re ad nessegzi tuc iwin, i d-nekkes seg yikatayen, akken ad tent-nesse ti ilmend n yilugan n tira.
Iswi n usentel:
Ad nzer tuc iwin yellan, i d-yettu alen yal tikkelt deg yikatayen, ad nmuqqel tuc iwin i d-yettu alen s tuget deg-sen, deg wayen ye nan tira deg tmazi t, akken anelmad, ad ifaq s tuc iwin d wuguren-a, s wayes ara d-yefk tugna iwulmen i wmahil-is deg wayen ye nan tira,wa ad d-nefk i wacu i d-ttu alent.
Asissen n wammud:
De-nne , nebder-d awal d ame yan ef umezruy n tira amek tella uqbel d wamek tu al tura,akken da en i nemeslay deg-s ef kra n wuguren i d-tettemlili tira n tmazi t.
Wis sin d a ric n tesnarayt, nemeslay-d deg-s ef usissen n usentel ( ef wacu i d-yella usentel-nne ), iswi n usentel (iwacu nefren asentel-a anexdem fell-as), asissen n wammud (nessegza-d deg-s ammud-nne d acut, d wamek i t-id-nekkes).
Wis kra , d a ric n te ri, nemeslay-d deg-s ef tira d wuguren-is, akken da i d-nessegza ilugan n tira, s telqayt ilmend n tuc iwin i d-nekkes seg yikatayen. Wis uku , d a ric n tesle t, anda i d-nekkes yal alugen s umedya seg tuc iwin i d-nekkes seg yikatayen, akken i d-nerna tafelwit ideg d-nessegza ilugan s
Tezwert tamatut
wammud i d-nejme , akked te bula d teggrayt, anda i d-nexdem agzul n ukatay, d tririt ef yesteqsiyen n tmukrist.Tarrayt n unadi:
Deg ukatay-a, nessemres tasle t tagelmant d ujma n yikatayen seg
temkar it, iwakken nessawe njem -d ammud nne i yellan: d tuc iwin n tira i semrassen inelmaden deg-sen.
Ihi, tarrayt-nne n unadi ma i d tasastant n wannar ne d amseqsi….atg. Deg tegnit-agi-nne , newwi-d ikatayen n yinelmaden n tmazi t n Master2 n useggas n 2015-2016, seg temkar it n ugezdu n tutlayt d yedles amazi , nekkes-d tuc iwin yellan nekkes-deg tezwert nekkes-d tegrayt n yal akatay, nga-asen tasle t
tagelmant,d tesmektant, anda i d-neglem ammud nne s telqayt.
Tasle t tagelmant : d tarrayt n usegzi n wammud s telqayt d aglam n wammud
s awal s wawal.
Tasmektant : d tarrayt n uktili yes i d-nemla yal tuc a ac al tikkal i d-tu al deg
ric n te ri
A ric n te ri
Tazwert ef tira:
Tira tin seqdacen medden ,me i meqqer ;d tin is ttarun i risen n tsekla, misen (asmi llan) d tin is selmaden ,ass-a , deg u erbaz, deg tesdawit,
atg,ma i anagar at tussna i tt-yesseqdacen. Maca tira-a, ma nra ad ta gar -ane . Ma nra ad tili n imaza en akk ,anda b un ilin, yessefk ad tili xersum d tin imalen er tira tasnislant; yzssefk adtili d tira tucrikt, d tin is ara naru tutlayt (tamazi t), anda teb u tili, akken teb u tettwameslay, acku ma tmal er tira tamsislant, am wakken tella zik, ad naf yal tameslayt n tmazi t s tira-ines; din , ad naf llant tirawintumrisin, d a abrid –nni ur a -yessufu , ur a -yesdukul. Ilugan n tira n tmazi t, d azrar n yilugan i yemse faren, d ilugan i ilaq ad yissin win i yeb an ad yaru tutlayt akken iwata war tuc iwin.
Ilugan n tira, rzan iswiren merra, wa cwi , wa nezzah,maca ur ne far ara abrid usnan.
1.Uguren n tira:
Deg tira ad d-naf a as n wuguren i yettilin akked i ewwiqen deg unarni n tutlayt seg-sen ad d-naf :
-Asmeskel amna an, (yal yiwen yettaru akken yettmeslay). -Amgired n yilugan seg umesniles er waye .
-Ire alen…atg. 2.Ilugan n tira:
Ilugan n tira n tmazi t, d azrar n yilugan i yemse faren, d ilugan i ilaq ad yissin win i yeb an ad yaru tutlayt akken iwata war tuc iwin.
Ilugan n tira, rzan iswiren merra, wa cwi , wa nezzah,maca ur ne far ara abrid usnan.
A ric n te ri
15
Tarrayt: deg tutlayt, menwala-tt, llan kra n yiswiren n tesle t, iswiren n
essa.Acku tira tumrist n tmazi t ur telli d tira tamsislant tagra lant, ur telli ara tasnislant, terra azal i kera -nni n yiswiren n t essa n tutlayt, seg yimesli alemmi d tafyirt, gar-asen awal:
1.Aswir n temsiselt-tasniselt: aswir-a, deg tira tumrist, yettqabal anagraw n
tira (ne agemmay).
Tuttra i iwulmen da ihi, d ta : anwi imesla n tutlayt i wumi i ilaq ad nerr deg tira-ya? S wanwi isekkilen ara ten-naru?
2.Aswir n wawal d unamek: s yimesla n tutlayt, nezmer ad d-neg awalen
(yinumak-nsen).
3.Aswir n tseddast: s wawalen da en i d-skaren medden tifyar; s tefyar,
ttmeslayen medden tutlayt.
Ilugan n tira, rzan iswiren merra, wa cwi , wa nezzah,maca ur ne fer ara abrid usnan, da.Deg udlisfus-a, ad ilin kra n yiswiren: agemmay, aswir n wawalen, aswir n tezrarin (n tefyar).
a.Aswir ugemmay:
•Deg temsislit wid yes an yiwen n imesli, yiwen n usekkil d imesliyen ( ala
an iyen).
•Isekkilen akk d wid n tlatinit ala ( ).
•Taneqq ddaw usekkil, temmal-d tufayt, ala ( ). •Akafu nnig usekkil, yeskan-d tizgena riyin, ala ( , ). •Mi ara te li te ra sdat taye , ttarran ticcert deg umkan-is:
A ric n te ri
MD: w’ara yeswen (wi ara yeswen).
•Imesli ussid ne a ezfan, ttarun-t s sin n yisekkilen: MD: izzi ibren , izi d aba uc.
•Tama n « » d «q» imesli yal ass d ufay, degmi ur as-trennu yara tneqqi ddaw-as:
MD: ir a, irqem.1
Isekkilen nni en, am ( r akked s ufayen), o,p,v d timerna i d-rennun ef wid
n ugemmay unnim.Asekkil u, azal-is d win n tuget n tutlayin n umalu (ou deg tefransist).
G.M:
- Ad naru isekkilen akked mi ara yizmiren kan ad ssemgirden gar wawalen deg tal iwin nsen ti arfiyin:
M.D 1 ( ): Fu 2 ~ Furr; Fa es ~ Fares; bu ~ rbu Amedya 2 ( ): if ~ ssif err3 ~ sserr 1
MAMMMERI M. , Tajerrumt n tmazi t (Tantala taqbaylit), Grammaire berbère (kabyle), Editions BOUCHENE, Alger, 1990, p 17.
2
Tufayt n ( ) d ( ) deg wawalen-a, yewwi-d ad tili ula deg yisuddimen-nsen: eyyed (a eyyed, eyada,…).
3
A ric n te ri
17
eyyed ~ seyyed
-Mi ara yili deg wawal yimesli ufay n tidet, am , akked , ur d-yewwi ara ad nerr azal i tufayt n yimesla d deg tira:
M.D 1:
-(A ), ad t –naru ar.
M.D 2:
-(Ta a), as deg ( ), ad t-naru tase a. -(I ), ad t-naru es.
Ad nessemres isekkilen o, p, v deg yismawen ima layen ijen en, amedya:
paul,Pavlov,Lpari.
b. Aswir n wawalen:
Alugen 1:yal imesli nettaru-t s yiwen n usekkil, anda i yeb u yili, deg tazwara n wawal,
deg tlemmast ne deg taggara. Deg tazwaran n wawal : sefru, segzi Deg tlemmast n wawal : aswir, asefru Deg taggara n wawal : ris, tu mas
G.M.3: Alugen-a, deg tira n tmazi t kan i yella.
Deg tira n tefransist (d tin n tmazi t zik, am tira n Boulifa, Fer un, …atg), llan
imesla i yettarun s sin (ne ugar) n yisekkilen i yemgaraden.D amedya, imesli (š), yettaru s sin deg cheval «agmar», s kra deg schema «azenzi »; imesli (s),
A ric n te ri
yettaru s yiwen deg savoir «issin», s sin deg tasse «afenjal»s c deg place «asarag», s ç deg maçon «abennay» s t deg ration «amur» , …atg.
Deg ta rabt1 : am tmazi t, yal imesli yettaru s yiwen n usekkil, maca, kra n
yisekkilen, deg-s tettbeddil tal a-nsen, ilmend n umkan i yu en deg wawal: deg tazwara, deg tlemmast, deg taggara, deg taggara deffir usekkil
imenneb i.
b.1 Tussda:
Imesli ussid, yettaru s usikew n usekkil: tame ut, tameddurt, tazemmurt, yerr ,
izegger,ddu, kker, …atg.
Llant snat n taggayin n tussda : tin n tnumi d tin n tjerrumt.
b.1.1 Tussda n tnumi
2:
Tussda, deg wawal nettaru-tt akken i nu tannumi nsell-as.Maca,tannumi-ya, temgarad seg tama er taye , seg taddart er taye , tikkwal seg umdan er waye .Tifrat n wugur-a : d asegzawal ara a -d-yemlen anda tella, d wanda ur telli tussda.
b.1.1.1 Iferdisen n umawal:
a) Ismawen : tilelli, uzzal, uffal, ddeqs, …atg.
G.M.4 :deg yismawen i d-yekkan seg ta rabt, wid ibeddun s yismawen n yi ij,
deg tmazi t, asekkil amezwaru yezga d ussid : ssif, bel, zzit, ir, bib, nnif,
rrif, nnefs, …atg.
b) Imyagen :
Wid i yellan d yiwet n tergalt:
A ric n te ri
19
• War ti ri ta urant : ekk, err, e , e , …atg.
• Akked te ri ta urant : zzi, ddu, ssu,…atg.
•War ti ri ta urant : cc , ccef, dder, ddem, ffer, kker, kkes, degger, qqers, er eq,…atg.
•Akked yiwet n te ri ta urant : ggal, seqqi, azzel, mlelli, …atg. •Akked snat n te ra ti uranin : dduri, issin, ggani, …atg
b.1.1.2 Iferdisen n tjerrumt:
Ugur n tussda i d-ikecmen deg tsekka-ya yerza : izwiren n usuddemn umyag (s n usswa , ttwa, n uttwa ) akked tt n wurmir ussid :
1. «s» n usswa :
s n usswa , ad t-naru d a erfi mi ara yili umyag i terza taluft d arilaw (deg
wumu n wawalen n tutlayt,deg usegzawal : d awal kan, akken i yeb u yili umyag. Maca, deg umyag yeftin, s n usswa d ussid, ad t-naru s usekkil uslig.
Imedyaten :
siwel maca yessawel, ssawale ; ke , ssiwel.
Maca,llan yimyagen ideg s yettili d a erfi as yefti umyag.
Imedyaten :
A ric n te ri
2. ttwa d ttu n uttwa :
Attwa , yes a snat n tal iwin zgant ssdent i snat : ttwa d ttu (snat-a n tal iwin, d tisenfal timna anin)1
Imedyaten:
- s ttwa : ttwadegger - s ttu : ttudegger
3. ( tt) n wurmir ussid :
tt n wurmir ussid, d ussid akken i yeb u yettwan eq. Imedyaten :
Ttnadi, ttaki, ttaker…atg.
Maca, llant kra n temna in sen aqen tt n wurmir d t am : ttett ~ tett2.
2.1.2 Tussda n tjerrumt:
Tussda n tjarrumt, d tussda i yes an azal deg tjerrumt, tessemgirid gar snat n taggayin (isem d umyag) ne gar snat n tal iwin n yiwet n taggayt (urmir d wurmir ussid, isem n tiggawt d yisem n umeskar… atg).
M.D:
Urmir ussid n kra n yimyagen: amen/ ttamen, ddu/ tteddu, ger/ ggar…atg. Isem n umeskar n kra n yimyagen: aberra , a ebbal, afella …atg.
Isem n tiggawt n kra n yimyagen: u/ be u, fru/ferru, bru/berru...atg.
1
A ric n te ri
21
GM. Deg yismawen i d-yekkan seg ta rabt , wid i ibeddun s yisekkilen n yi ij , deg tmazi t asekkil amezwaru yezga d ussid :ssif zzit, bel,nnif,rrif , atg.
2.2 Ta ra n yilem :
Deg tmazi t n ugafa, llant kra n te ra is an azal asnislan: /a /, /u/,/i/
Ti ra n yilem ,(e) ,ur tes i azal-a :ttaran-tt deg tira tumrist akken ad tifsus t uri .
T.M: Ur nettaru ara ilem deg taggara n wawal .
Ihi : ad naru a rum ,tasarut,gzem Ur nettaru ara a rume,tasarute,gzeme .
Nettaru e deg tazwara n kra n yimyagen,am :
•Wid is an yiwet n tergalt (d ta erfit ne tssed) war ti ri :
,eg , ekk,e , err ,eww,atg, maca bbi, ffi, kki,zzi,ddu,ssu,ttu, u atg .
b)Wid is an snat n tergalin war ti ri :els,enz ,ewt,atg.
Maca bri,fri,zri,bru,fru, rzu ,zlu,cfu,atg .
Mi ara mse farent kradet n tergalin ti erfiyin deg wawal, ad naru e gar:
•tergalt tamezwarut d tis snat :(almsir) alemsir .
ne gar tis snat d tis kra et :
gzm gzem,tabzrt tagzert,azgr azger,amgr amger .
2.2.1Tamlilit n yilem :
Ti ra n yilem tettbeddil amkan deg wawal , deg tmenna d tira, almend n wawal –nni .
yezger d zegre , d sin wawalen n yiwen n ufeggag (yeb a-ten umatar
udmawan) maca:
-Deg yezger,e yella gar y d z d gar g d r ; -Deg zegre e yella gar z d g d gar r d ,
A ric n te ri
Seg wawal er waye , ti ra n yilem tezmer ad tbebbel amkan deg tmenna , ur tettbeddil deg tira .
Mi ara d-yernu wawal-ni en deffir wawal , e yellan deg tun iqt taneggarut yettbeddil da en amkan deg tmenna , maca deg tira yetta af amkan –is anasli. Yezger ;yezger-d (izegr-edd) ;zegren-as (zgern-as)
Iles ;iles-nsen (ils-ensen)
al em :al em –nni (ale m-enni), atg.1
2.2.2 Timlilit n te ra :
Deg tmazi t ,ur zmirent ara snat n te ra ad mse farent deg tmenna ,ama deg wawal, ama gar sin wawalen (deg tezrert).
Mi ara mse faren sin n wawalen ,amezwaru yeggra s te ri , wis sin yebda s te ri :
Tamezwarut t elli deg tmenna maca nettaru-tt.
Ad naru Nezmer ad nessiwel
Ur yufi ara (ur yufara)=(ur yufiyara),(uryufiwara)
Ur d-yenni ara (ur d-yennara)=(ur d-yenniyara)
Akka i as-nni Akk-i s-inni
Yesse li izem yesse l-izem
Yeswa aman Yesw-aman
Ad yebnu axxam Ad yebn-axxam
Mi ara d- yu al m-ara d-yu al
A ric n te ri
23
Tikwal yettek y gar –asent ,ine er te ri n tzel a , er umqim arusrid ma yusa-d deffir umyag kan nettaru-t :
Ay argaz !ini-yas ;yenna-yasen ; akka asen –yenna.
Tis snat tettu al d tazegne rit (d azgen n te ri),maca nettaru –tt d ti ri. -ma ulac (ma-wlac ),yella,ulac –it (yella –wlac-it)
Ma ulac (mi-wlac) .1
2.3 Addad amaruz :
•Isem deg tmazi t , deg tegti , ur-s sin waddaden : addad ilelli d waddad amaruz.
1. Deg 3 n twinas «a»:
Argaz iqqim deg tejma t iqqim urgaz (wergaz)2 Isem argaz ur-s 3 tal iwin:
- argaz deg tal a, d ilelli.
- wergaz deg tal a, d amaruz a erfi - wwergaz deg tal a, d amaruz ussid Ne 2 waddaden :
Addad ilelli (argaz) Addad amaruz (wergaz)
G M :I yettbeddilen seg waddad er waye d amagrad3.
• Ama deg umalay:
M D:axxam axxam ibna
Wexxam ibna wexxam
1
Ibid, ilugan n tira n tmazi t (règles d’écriture de tamazi t),ed iman-nne , 2009 , p 16-17 .
2
(wergaz), deg udlis n MAMMERI M., tajerrumt n Tmazi t (Tantala Taqbaylit).
3
A ric n te ri
• Ama deg wunti:
M D:taxxamt taxxamt tebna texxamt tebna texxamt
• Ama deg wasuf: ( ret sufella) •Ama deg wesgut:
tixxamin bnant bnant texxamin
irgazen qqimen qqimen yergazen
Deg tegti amagrad ittili deg lelli, i elli deg waruz:
Taxxamt tuli tuli texxamt
Maca llant tsuraf: Tara tuli tuli tara
Nnig waya, deg umaruz amalay irennu uzegna ri sdat yisem («w» i yismawen ibeddun s «a» ne s «u», «y»i yismawen ibeddun s «i».
•Ama ye li umagrad:
iqqim wergaz (IL. argaz)
•Ama ur ye li :
mel wasif (IL. asif).1
Isem yettili deg waddad amaruz :
- Ma d asemmad imsegzi : yewt-d ubruri abruri yewt-d Yesse li-tt texxamt-nni taxxamt-nni yesse li-tt
- ma ye fer tanze t:
Yekkat uzal yekkat s wuzal
Yerfed ifassen s igenni yerfed-it s yifassen .
A ric n te ri
25
Yiwen n urgaz,yiwet n tme ut , sin n wussan , snat n teqcicin ,tamurt n umalu , Tizi Wuzu,atg.
Llan yismawen ur nes i ara addad :
Imalayen bdan s tergaltd kra wuntiyen iwezzlanen :fad ,la tama,tala, tara,tili,timmi,tizi,ticci,taluft,taddart,atg.
- Ismawen untiyen yebdan s te ri u : Tudert,tuddar,tuzzar,atg .
Llant tenze yesse faren isem deg waddad ilelli : S(n tnila),ar(alamma d), mebla,, atg.
Yewet s afus(tanila)………yewet –it s ufus (allal)
Ar axxam tesgunfu … …….yewwe er uxxam
tazel a n tilawt tesse far addad ilelli :
tedda d tislit (tilawt)…………tedda d teslit (tanze t) Yewwed ad nessemgired gar :
Taxxamt tubrikt (tubrikt darbib) Taxxamt n tubriktb(tubrikt d isem) . - Deg yisem amalay yebdan s a :
addad amaruz s u deg wadeg n a ( a u) :
afus ufus,axxam uxxam
ne s tmerna n w sdat a(isem d asuf ne d asget a wa) :
awal wawal, asif wasif ,aman waman, accaren waccaren………
- Deg yisem amalay yebdan s i ,deg tmenna ,i elli i , yettu al deg umkan –is y, ne deg tegti yett imi irennu y sdat-s.
Deg tira ,amaruz s tmerna n y sdat i (i yi) : Ilef yilef,iles yiles,idles yidles.
A ric n te ri
-deg yismawen yebdan s u,amaruz stmerna n w sdat n u ( isem –nni d asuf ne d asget) :
ul wul , udem wudem, ussan wussan.
- Deg yismawen untiyen (d asuf ne d asget) yebdan s te ri a ne i ,addadamaruz yettili-d :
S u elluy n te ri-nni (ta t,ti t) :
tasekkurt tsekkurt, tilelli tlellitizemrin tzemrin . S yiulem deg wadeg n te ri-nni(ta te, ti te) :
tam art tem art, aqcict teqcict
2.4 Tizdit
Llan wawalen qqnen er wiya deg tira ,tuqqna –nni teskan-itt-id tezdit.Tizdit tetteqqin gar wawal agejdan d yimezzayen –is .
2.4.1 Deg timawit :
•Deg tilas n wawalen , ne deg taggara n yisem , tirgalin ttemyezrirint, tezmer yiwet ad te taye , ne deg snat ad d-fkent targalt -ni en : anect -a teskan-it-id temsertit .
•Deg tilas n wawalen dayen ttemlilint te ra , tettilil tkksa n tan a.Deg tilas da en yettbeddil yilem amkan .
•Deg tira tumrist ,yessefk ad d –nesken awalen n tezrart am wakken llan i yiman-nsen , s timmad-nsen.
•Ger umyag d wawalen i as-d-yezzin : amqim asemmad usrid , amqim asemmad arusrid , tazel a n tnila.
Ama deffir umyag :
Yewwi-t , yewwi-t-id ,yewwi-as , yewwi-as-d.
T.M: Ur nettaru ara tizdit gar tzel a n wurmir , ad , d umyag acku yezmer ad
d-yekcem wawal _nni en gar –asen :ad tru ad yes-s taru tabrat •Ama sdat n umyag :
A ric n te ri
27
D netta i t-yewwin akka i as -nni
•Mi ara mse faren wawalen-a tama n umyag : amsizwer –nsen d wa : arusrid, usrid , tanila.
Deffir wusrid , tazel a n tnila, d ne n , irennu sdat –s : Yewwi-t-id , yewwi-tent-id.
•Gar tenze t d umqim n wayla :
Fell-as, deg-xen , nnig-nsen , gar-awen , seg-k atg . Llan a as n tegnatin ideg ur nettaru tizdit , gar-asent : •Gar wis d um an ay t-i efren : wis sin , wis semmus.
2.5 -Tamsertit :
Ama deg taggara n wawal ama gar wawalen , llan kra n yimesla ttemyizriren , tettili temsertit gar yimesli aneggaru n wawal amezwaru n wawal wis sin . Drg tira tumrist, tettekkes temsertit , i teb u tili.
Tamsertit gar tenze t n Ad naru Nezmer ad nessiwel
D tecredt n wunti t deg tazwara n yisem
Tasa n tme ut Tasa- ttme ut
=tasantme ut tecre t n waddad amaruz
w/u deg yisem
Awal n urgaz Aman n wasif Awal wwergaz =gergaz,bbergaz Aman bbasif D tecre t n waddad
amaruz y deg yisem
Tajma t n yergazen Tajma t yyergazen
=ggergazen
A ric n te ri
D m n yisem yebdan yes-s
Ddin n M emmed Ddin m-M emmed
D r n yisem yebdan yes-s
Awal n rebbi Awal r- ebbi
D l n yisem yebdan ues-s Tagennurt n lalla Tagennurt-l –lalla
Tamsertit Ad naru Nezmer ad nessiwel Gar m n tenze t am D w n yisem (amqim ) yebdan yes-s. Am win , am win, am wakal Am-min am-min Am-makal
Gar tenze t d D tecre t n wunti
t deg yisem.
Argaz d tme ut Argaz t-tme ut =argaz me ut
Gar tzel a n tilawt
d
Deg tecre t n wunti t deg yisem
D tamel ant teqcict –nni t-tamel ant Gar d n tzel a n wurmir ad D yimataren udmawanen t-n deg umyag -d t n umqim awsil asemmad usrid
Ad tawi ,ad tawi ad tawwimt ,ad nawi
Ad t-tawi ;ad ten –nawi
Attawi =a -awi
A t-tawi ; a ten – nawi
A ric n te ri
29
Llan kra n tegnatin ur llint d tamsertit talugant :
as yella umedya d +n = nn , as ma nettaru ad nawi, nessawal an –nawi.
b.6 Tazel a n tnila:
Amyag deg tmazi t , rennunt ur-s snat n tzel iwin d,n ;tigi qqaren –asen tizel iwin n tnila , me sub sskanent-d anta tanila u ur t erru tigawt n umyag ,ma er win yettmeslayen ne er win iwumi yettmeslay .
D :yettara tigawt er win yettmeslayen ;yusa-d iru -d
N ;yettara tigawt er win iwumi ttmeslayen ;yusa-n ,iru -n .
Tizel iwin n tnila zemrent ad ilit sdat ne deffir umyag ,Gar –asent d umyag tezga tella tezdit,ama zwarent ,ama ggrant1
1
Adlis n tmazi t, n u erbaz alemmas, aswir amezwaru , p 45 Gar tzel a n tnila
d D umatar udmawan t-deg umyag Ad tawi ; ad d-tawi Add-awi =add-tawi Tamsertit Ad naru Nezmer ad nessiwel Gar f n tenze t ef D w ne u n waddad amaruz n yisem ef wakal : ef uxxam ef-fakal ; ef – fuxxam Gar g n tenze t deg d seg D w ne u n waddad amaruz n yisem Seg uxxam ; Deg waman Seg –gexxam=seg –gwexxam ;deg –g gaman
A ric n te ri
Deg teqbaylit n kra n temna in (tid n wass –a ) , tazel a n (n win i wumi
nettmeslay ) tru ad tejlu ma i .Teqqim –d deg yiwet n tenfalit kan :aqlin (aqel-iyi-n ) maca ,deg temna in -nni en , ar ass-a tella , tettusemres, ihi , yelha ma nessemras-itt deg tira :tettferriz-d anamek n tefyirt .
Yusa-n yusa-d ur-wen Yusa-d yusa-d ur-ne
tazel a n tnila , ama «d» ama d «n» , anagar ma te fer amqim usrid ay as-irennu sdat –s yimesli «i» : tt-id, tt-in, maca d ,n ,
yewwi-as-d , yewwi –as –n.
b.7 Amatar udmawan :
Amatar udmawan n wudem wis kra asuf amalay , nettarut s y i yimyagen yebdan s snat n tergalin yemxalafen , stergalt tusligt ne s te ri :
Yekrez,yeffud , yergel,yuzen,ad yafeg, ad yim ur.
Maca nettaru i deg yimyagen yebdan s tergalt ,ma deffir umatar ta essa R R
(ireglen , ikerrez,)
Yeww-d ad nessemgired gar i yuran (amassa +ama un ) Akked i uran (amassa +udem wis 3 amalay asget .
b.8 Tanze t :
Tanze t ,d awal n tjerrumt (al ac) ur nettbeddil deg tal a ,tetteg assa gar sin n yismawen deg yiwet n tefyirt ne gar yiwen n yisem d tefyirt –nni s timmad –is. Llant tinze i yettbeddilen addad i yisem , ttarant –t deg waddad amaruz .
b.8.1 Tanze t «n»
1:
Nettaru tanze t n gar yisem d yisem -nni en , gar umqim d yisem , gar um an d yisem , Maca ur t-nettaru ara gar tenze t d yisem.
M.D: Afus n ugelzim, bab n yigenwan, tasarut n tewwurt.
Tid n tmara, kra n taluft. Yiwen n ubaxix , sin wussan
A ric n te ri
31
Nnig uxxam, ddaw teslent,deffir yi il.
•Yewwi-d ad nessemgired gar :
nnig uxxam (nnig d tanze t ) –nnig n uxxam (nnig d isem :afella). Ddaw uxxam (ddaw d tanze t )-ddaw n uxxam (ddaw d isem :adda). deffir uxxam ( deffir d tanze t ) deffir n uxxam (deffir d isem ).
•
Tafyirt tanisemt taddayt :
1Tal a-s:
•«n +isem»: s umata asemmad i afar tafyirt tanisemt taddayt,nezmer ad d-naf «n» d wa as n ta iwin : •N+isem : MD : n mmi-s. •N +am an: MD :n snat n te dayen-a. •N+animal: MD :timengucin n ta.
2.8.2 Tanze t «s» :
Tnze t «s» ma te fer-itt-id tenze t-ni en , ad ten er-s :
Seddaw ,sennig ,sdeffir, sdat, s ur,atg
-Tanze t «s» ur tne ara er umernu ilan tal a n yisem (addad amaruz) :
S ufella, s wadda ; sbedden –t-id s ufella , d akessar i as-d –seknen,.
-Akked : temmal-d asdukel (tesse far isem deg waddad amaruz,ma seg yismawen i ilan addad) MD :yedda akked udewwal-is.
- (am) :temmal-d aserwes( tesse far isem deg waddad amaruz , ma seg yismawen i ilan addad )
agit am yilili.
1
A ric n te ri
(ar) :temmal-d tili-s tesse far isem deg waddad ilelli : awi-t ar asif te -t. D :temmal-d asdukel ,tesse far isem deg waddad amaruz ,ma seg yismawen yellan addad , yedda d u ewwal-is .
D : temmal-d tilawt tesse far isem deg waddad ilelli, ur d ase su
Ddaw temmal-d adeg tesse far isem deg waddad amaruz , ma tettuseqdec da nnig ubrid ddaw ubridleqrar-is d abrid .
Deffir : temmal-d adeg tesse far isem deg waddad amaruz ,yeffer deffir tewwurt.
Deg : temmal-d tallit ne akud , yeww-d ad ad yili yiwet n tallit ne yiwen n wadeg kan tesse far isem deg waddad amaruz ,deg l id i d- yettas er-ne . Fell :temmal-d adeg tess far amqim awsil ,ur tesse far isem , fell-awen i nettkel. Gar : temmal-d adeg tesse far isem deg waddad amaruz
;ilik-k d uccen gar wuccanen.
I :temmal-d wini ilan ne win i terza taluft deg tefyirt tesse far isem deg waddad amaruz ;AM ad nini tanemmirt i warrac -nne .
Mebla : temma-d tibawt tesse far isem deg waddad ilelli ;nemsefham mebla tameslayt .
Nnig : temmal-d adeg tesse far isem deg waddad amaruz ,nnig ubrid ,ddaw ubrid leqrar-is d abrid.
Sdat : temmal-d adeg tesse far isem deg waddad amaruz , gnen sdat n tewwurt. Sdaxel : temmal-d adeg tesse far isem deg waddad amaruz sdaxel n uxxam i yeffer .
Sdeffir : seg tenze s+deffir temmal-d adeg tesse far isem deg waddad amaruz , yebna axxam sdeffir uxxam aqdim.
Seddaw :seg tenze :s+ddaw ;temmal-d adeg tesse far isem deg waddad amaruz ;yedduri seddaw tzemmurt .
Seg : temmal-d akud yewwi-d ad ilin sin n wakuden ,snat n talliyin ne sin yidgan tesse far ismawen deg waddad amruz ,seg tis am armi tis mraw .
A ric n te ri
33
Sennig : ( seg tenze t s+nnig)tesse far isem deg waddad amaruz Add-yekk snnig wawal-ik.
ur :temmal-d tama ne tanila tesse far isem deg waddad amaruz ,s ur watmaten id-tekka tyita .
uqbel : tettuseqdec i wadeg , i wakud ne i tallit ( tesse far isem deg waddad ilelli ) ; uqbel taddart ad tafe tim essit .
yes(sezg tenze t n wallal s+amqim awsil)temmal-d allal ,tesse far amqim awsil , ur tesse far isem ;yes-wen kan ara nim ur.
Yid :seg tenze n usdukel d+amqim awsil) :temmal-d asdukel tesse far amqim awsil , ur tesse far isem.yid-wen kan i nettemsefham.
ef : temmal-d adeg (tesse far isem deg waddad amaruzma yefka tazmert-is ef warraw-is.
er : temmal-d tanila tess far isem deg waddad amaruz ;yunag er tmura . ur :temmal-d ayla tesse far isem deg waddad amaruz ,tidet ,attan ur medden.
•«U» d «at» :
«U» d «at», nettaru-ten s usekkil ame yan , iman-nsen ,anagar ma isem i efren
u , d amur wis sin n yisem :
Yusef u qasi , Si Mu end at amaduc .1
Ihi, er tggara n u ric-a ad d-nini, nmeslay-d ef kra n yilugan n tira, ya nan ammud-nne .
TM :deg u ric-a, nexdem-d ilugan i lmend n tuc iwin i d-nekkes (ur d-newwi ara ilugan akken ma llan).
1
ric tesle t
35
Deg uh ic-a, ad ne re ad d-nessegzi uguren n tira i nufa yakan deg yikatayen, deg tfelwit-a, ad ne re ad ten-se ti ilmend n yilugan n tira. Deg tegnit-a, ad d-nekkes yal tuc a, ad tt-nesse ti, ad narnu alugen-is er tama-s, mi nfukk, ad d-nexdem tafelwit anda ara d-nbeggen ace al n tikkal i d-tu al yal tuc a deg yikatayen iseg d-nekkes ammud-nne .
1. Tukksa n tuc iwin d use ti-nsent ilmend n yilugan n tira:
enf n tuc a (Alugen-s)
Tuc a Ase ti n tuc iwin Tasmektat
Amassa «i», d amassa «i» yettwaru wa des ur yen ara er «d» n tnila. •Id-llsas-nne •Id- frurint •Id yettili •Id a -yejjan •Id-a -d fkan •Iyeseqdac •I almi •Itt-ttmeslayen •Iwumi •I ike em •Id jelqen •I deg •Ilmend • I d-llsas-nne •I d-frurint •I d-yettilin •I d-a -ye an •I d-a -d fkan •i yesseqdac • Almi • I tt-ttmeslayen •I wumi •Ike men •I d-jelqen •Ideg •I lmend 12
ric tesle t
Tussda:
awalen i d-newwi seg ta rabt llan wid ibeddun s yisekkilen n yi ij seg-sen ad d-naf : c, l, …atg. Akken
tela da tussda n tnumi, akked tin n tjerrumt.
GM: deg
tuc iwina, kse -d,tid anda ilaq ad tili tussda,ur tt-xdimen ara, yella wanda ur ilaq ara ad tili ,nutni xedmen-tt. •Lsas-nne • wamud-nne •Uggur-nni en • I d-yeteddun •ara d nebeyen •i d- yesedday • er yinaw • Rrebrab • Guman • er tagara • I emed •4 n yiseqquma •Yemgarraden •Yebeyen-d •Iyeseqdac •Tirirriyin •Negga •D inaw •I ike em •Alalen •Ad neseqdec •Iyejjan •Llsas-nne •Wammud-nne •Ugur-nni en •I d-itteddun •Ara d-nbeggen •I d-yessedday er yinnaw •Rebrab •Gguman er taggara •I emmed •N yisquma •Yemgarraden •Ibeggen-d •I yesseqdac •Tiririyin •Nga •D innaw •Ike men •Alallen Ad nesseqdec •I ye an •Deg taggara •Newwi-d •Nmeslay-d •D tamawayt-is 35
ric tesle t
37 •Deg tagara •Newi-d •Nemeslay-d •D tamawwayt-is •Asdawan •I d yelan •Lan •yela •I d-nena •Ggan •Ff en-d •I d-yellan •Llan •Yella •I d-nenna •Gan •F en-dric tesle t
«D» n tnila:
D «d» n tillawt i yettwarun war tizdit,acku tizdit tella kan gar «d» n tnila d umyag.am imedyaten-a anagar 1u. •I d yelan •I d yeldin •d yeqqim •Fkan-a d •ad d yili •Id-a -d fkan •Id jelqen •D yerna •I d ttemlilin •Ad d ne re •Id yettili •I d yelan •Ad d nawi •D nebeggen •I d-yellan •I d-yeldin •i d-yeqqim •fkan-a -d •Ad d-yili •I a -d-fkan •I d-jelqen •D-yerna •I d-ttemlilin •Ad d-ne re •I d-yettili •I d-yellan •Ad d-nawi •D-nbeggen 10
ric tesle t
39 Ta ra n «e»:
Deg tegnit-a llant tuc iwin anda ur ilaq ara ad yettwaru «e», nutni uran-t,yella wanda t-uran,maca ma i d amkan-is. •Ad na re •Nebdar-d •D nebeggen •Isddawaniyen •D-nessn et •S tazayt •Teseddawiyin •Tesertit •N yiseqquma •Ad d-nfek •Wer uguren •Ad ne re •Nebder-d •D-nbeggen •Iseddawaniyen •D-nessen t •S ta eyt •Tseddawiyin •Tsertit •N yisquma •Ad d-nefk •War uguren 9
Timlillit n te ra: •I ittbeddil •Ittbeddil 0,9
Ire alen: •Mkul
la sab •Yemxalaf •Yal •I lmend •yemgarad 3,6 Tanze t «s»: •Sumata •Slmendad •S umata •S lmendad 3,6
ric tesle t
Asmeskel n: •Armi •Almend •N temnatin •Lemgirda-a •Mtawan •Di lix •N tuna •Almi •I lmend •N temna in •Amgired-a •Mwatan •Deg lex as •N tmu li 9,9Tasuqilt: •Tasekla i yuran (Littérature écrite) •Tasekla yettwarun 0,9 Ameqqim ameskan (n ubdar): •Assa •Ass-a 0,9 «d» n tillawt: •Didelsan-nni en •Id-a -d fkan •D idelsan-nni en •I d a -d-fkan 1,8
ric tesle t
41 Addad amaruz: er
axeddim-nne er uxeddim-nne 0,9 Tas unt n tmerna, n tuqna( akked):
•Akk d umezruy •Akked umezruy 2,7
Ameqqim aw il «s»:
•S yis •yis-s 0,9
Amatar
udmawan: •Babi-tsen •Bab-nsen 0,9
Tac t n wurmir:
ric tesle t
Tamawt:
Llan wawalen, i wumi d-n awed (ttu awden-d), acku ,d wid yes an ugar n tuc a, seg snat almi d kra t n tuc iwin.
Ihi deg tesle t-agi-nne , nexdem ase ti i yal tuc a nerna-d tasmekta n yal yiwet ac al tikkal i d-tu al.
2.
Tarrayt n u sab :
Ihi, iwakken nessawe er ugemmu -a ne fer tarrayt-a : x×90÷100= r •Tussda: 39×90÷100=39 •Amassa : 14×90÷100=12 •«D» n tnila: 12×90÷100=10 •Ta ra n yilem: 10×90÷100=9 •Tamlilit n te ra: 1×90÷100=0,9 •Ire alen: 4×90÷100=3,6 •Tanze t «s»: 4×90÷100=3,6 •Asmeskel: 10×90÷100=9,9 •Tasuqilt: 1×90÷100=0,9 •Ameqqim ameskan: 1×90÷100=0,9 •«D» n tillawt: 2×90÷100=1,8
ric tesle t
43
Ihi er taggara n u ric-a nessawe ad d-nini, d akken tuc iwin ttu alent-d i lmend n wu unen-a.
Akken da i d-yella use ti n tuc iwin i lmend n yilugan n yiwen n umesniles (BOUAMARA K.).
Taggrayt
Taggrayt
45
Taggrayt :
Ihi er taggara nessewe ad d-nini d akken tuc iwin i d-yettu alen s tuget deg yikatayen d tuc iwin n tussda ,akked umassa «i» ,d «d» n tnila , deg tugnit-a nufa d akken tuget n yinelmaden ur saw en ara ad ggen amgired gar «d» n tillawt d «d» n tnila , Ma d tuc iwin id yegran d tuc iwin n temsertit d te ra n yilem, nufa dakken ur ad saw en ad issinen melmi d wamek tettwaru te ra n yilem, da en nufa semrasen a as awalen ire alen as akken d awalen i tes a tmazi t :
Md :sxedme smerse , yemxallaf yemgarad .
Tuget n tuc iwin-a llant-d seg usmeskel amna an (yal yiwen yettaru akken yettmeslay) aya yegla-d s tuc iwin , akken da ara d-naf timental-nni en : d akken a as n yinelmaden ur nessawe ara ad ggen amgired gar ususru d tira, nufa tuc iwin anda anelmad yura akken id-yessusru :
AM :sin akin, alami,….atg.
Ugur ameqqran inufa d abeddel n yilugan n tira seg tallit er taye ,yerna temgarad seg uselmad er waye , d ugur ula i nekkenti deg umahil-a, ef waya nufa kra ttarun s tira taqburt, kra ttarun s tira tamaynut am : tal a n waddad amruz.
Md :wergaz urgaz, timental-a glant-d s wa as n tuc iwin yemgaraden , ma nu al er wammud id-negmer ad naf llant tid yes an tasmekta meqqren llant tid yes an kra, llant seg yiwet er snat am ;
Tussda :35 , «d» n tnila: 10 , asmeskel :9 , «d» n tillawt:1,8 , tasuqilt:0,9 , tas unt n tuqna:2,7 , temlilit n te ra : 0,9 , tanze t «s»:3,6 , amatar
udmawan : 0,9 ,ta ra n yilem :9
Seg waya er taggara ad d –nini d akken tamusnin tutlayt tettu al er tmusni n tira-s iwakken newwe er taggara n umahil-a n edda seg wa as n yi ewwiqen ,mugren-a -d a as n wuguren deg-sen :
Amgired n tira gar yiselmaden, abeddel n yilugan n tira seg tallit er taye , d wugur ameqqran : d asmeskel amna an.
Taggrayt
Deg umahil-a nesse ti tuc iwin ilmend n yilugan n tira n Kamel BOUAMARA n useggas 1996, yerna nessemres awalen n tmazi t tayemmat ma i ilmend n temna inllan kra n tegnatin anda , nesse ti ilmend n wakken i nettmeslay. Ihi er taggara ad d-nini, d akken tuc a anda ellin atas inelmaden d tuc a n tussda, i d-yettu alen yal tikkelt s wa as.
Wissen kan s leqdic-agi-nne ma nessawe er taggara ad d-nbeggen tuc iwin i d-yettu alen er inelmaden n Master2, wa ad tent-nesse ti?
Ammud
48
Akatay1: Inzan deg temna in n leqbayel.
1 D netta id-llsas-nne 2 Lsas-nn 3 D ayen i nan 4 Armi 5
Tasekla i yuran (Litterature écrite)
6
Ayen yellan d inaw jerrdent
7
Almend n wayen ufan
8
Almend n wayen i mazal
9
sumata
10
Armi d yeqqim cwi
11
Ccefawat
12
Snat n temna in yemxalafen
13
Ad na re
14
Nebdar-d
15
Id nessisen inzan sumata
16
Didelsan-nni en
17
Deg tmazi t sumata
18
D wamek i almi
19
Anda i tegga asismel
20
Almend wayen i nnuda
21
Yerzan mkul ta ult
22
la sab n lesnaf n tefyar
23
Taggarayt tamatut
Ammud
Babi-tsen ur yettwasen ara
25
Yellan deg wamud-nne
26
Lemgirda-a tettbin-d
27
Akken da i ittbeddil wudem
28
Inzi iwumi nga tasle t
29
Inzan n temna in ur mtawan ara
30
Akatay 2: Aserwes gar snat n tmucuha n Wakli Kebaili.
31
Tifyar tinemyagin d tefyar tiremyagin
32 Qqiment-d 33 Uggur-nni en 34 D ccfawa n yemdanen 35
Yal tawsit tessazal tikta i ike em s alla en
36
Afares n tsekla yettwarun yemxallaf
37
Imussnawen n tsekla ssawa en
38
I tmetal-a i d-yeteddun
39
Anda ara d nebeggen
40 Isddawaniyen 41 Tasuqilt 42 Neb a ad d-nessn et 43 D yiberdan i s wayes 44
Alammi d tizi n wass-a
45
Na re
46
Deg sanda ara d nebeggen
47
Yussa-d yemxallaf
Ammud
50 N usefru I d- yesedday 49 D yerna er tagara 50 Tuksa 51 Tusa-d da en temxallaf 52 Yellan er yinaw 53Nnu en s wawal ef izerfan-nsen
54 Alammi 55 Yusa-d yemxallaf 56 la sab 57
ris afellay yemxallaf
58
Akatay 3: Amyadef n tutlayin deg uselmed.
59
Anagraw ansegmmi i yette zalen
60 Sin akin 61 N tsdawit 62 Slmendad 63 Id jelqen 64 Rrebrab 65 N tsdawit 66 S tazayt 67 Teseddawiyin 68 Leddi nugezdu 69 Ad yessekki tamurt 70 Guman ad ru en 71 er tagara 72
Ammud
emed 73 D tmu li n tesertit 74 Akken itt-ttmeslayen 75 Assa 76 4 n yiseqquma 77 Id- frurint 78 Yemgarraden 79 Id-yettcerrigen 80 Id-yessuturen 81 D tamawwayt-is 82 Yewwi-d ad d yili 83 Yebeyen-d 84 Iyeseqdace 85 Amek id yettili 86 S yis 87 Amek id-yettili 88Deg unnar asdawan
89 I d ttemlilin 90 Alalen 91 Di lix 92 Ad neseqdec 93 Ad nesebyen 94 I yejjan 95 er axeddim-nne 96
Ammud
52 I yezemren 97 Deg tagara 98 Ad d ne re 99 Akk d use ti 100 Lix 101 Newi-d 102Akk d win n tesdawit
103 Nemeslay-d 104 Sumata 105 Nemeslay-d 106 Nemeslay-d 107 Sumata 108 Nemeslay-d 109 Nesassen-d 110 Akk d umezruy 111 Tirirriyin 112 Negga 113 Tirirriyin 114 Sumata 115 I d yelan 116 Ad d-nfek 117 Fkan-a d 118 Akk d tutlayt 119 Id yettili 120
Ammud
Imi lan 121 Irkeli 122 Lix 123 I yelan 124 Lan 125 Yela 126 A ten-selmed 127 Wer uguren 128 Id a -yejjan 129Ilmend n tuna i nuna
130 Id-a -d fkan 131 I d-nena 132 Lan 133 I d yeldin 134 Ad d nawi 135 Tirirrit 136 Ggan 137 Yqedcen 138 Umi 139 I deg d-tt-wadmen 140 Ff en-d 141 Ttwarnun s te rabt 142
Amawal
:Asmeskel amna an =Variation régionale. Timsislit = phonétique.
Tasnislit= phonologie. Tasmekta= Quantité. Tasmektant =Quantitative.
bula :
BOUAMARA K., Brahim HAMEk,Mohamed-L’hacène MAHRouchE,Zahir Meksen , Rabhi ALLAOU, Mustafa TIDJET, Ilugan n tira n tmazi t, tuzrigt iman -nne , 2009.
Www.Ikufan.blogspot.com.
MAMMERI M.,Tajerrumtn tmazi t(tantala taqbaylit) (Grammaire bérbére), Editions BOUCHENE,Alger,1990
NAIT Zerrad K., Tajerrumt n tmazi t tamirant (taqbaylit , II-Taseddast,Editions EANG, Alger, 1996