• Aucun résultat trouvé

Tasle

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Partager "Tasle"

Copied!
59
0
0

Texte intégral

(1)

TIGDUDA TAZZAYRIT TAMAGDAYT TA ERFANT

TANE LAFT N USELMED UNNIG D UNADI USSNAN

TASEDDAWIT AKLI MU END UL

- TUBIRET

TAZEDDAYT N TSEKLIWIN D TUTLAYIN

AGEZDU N TUTLAYT D YIDLES N TMAZI T

ASENTEL

S ur: S lmendad n Massa:

BUGDAD Mes uda DEWWIK amila

FERRA I Sabrina

Aseggas aseddawan

2016-2017

Tasle t n tuc iwin n tira yellan deg

yikatayen n Master2 n ugezdu n tutlayt

d yedles amazi n useggas 2015-2016

(2)

Asnimer :

Ad d-nini tanemmirt tameqqrant, i sidi Rebbi i d-a -yefkan

tab est d tallelt, Ad d-nini tanemmirt, i widakk i a -d-yefkan afus n tallelt, deg leqdic-agi-nne

I massa Douik, i yellan d lmendad-nne ; I mass Jaber Brahim i a - iwelhen;

I widak i a -d-yellan ama si lqerban, ama si lbbe dan as ulama d awal amectu i wakken nessiwe ad nexdem tazrawt-agi.

(3)

Abuddu :

Ad budde leqdic-a i ymawlan-iw zizen I watmaten-iw: amid, ufyan

Iyessetma:Karima,Wrida, Silya, Kahina

I wergaz-iw li, d twacult-is: am ar-iw, tam artiw, Ilewsan-iw:Nabil, Karim, Samir, Yusef

Tilewsatin-iw: Wahiba, Lamya, Su ad Tinu in-iw:Racida, Yamina

I twacult ferra i anda ma llan I yimezde n taddart-iw

I yinelmaden d yiselmaden, wid akk iqedcen, i emmlen tamazi t .

(4)

Abuddu:

Ad budde leqdic-a :

I baba d yemma zizen fell-i

I mmi zizen ef tasa-w :Mu taz ; I win zizen :argaz-iw Lu fi ;

I watmaten-iw :Mu amed,Raba , d Sa id ;

I yassetma :Lamaya, Karima , akked Sa ida d Nura ; I la mum-iw d xwali yal yiwen s yisem-is ;

I temdukal-iw merra lad a Sabrina

(5)
(6)

Isegzal :

Il :ilelli MD : amedya. GM :ger tamawt . n :amna an . 1u :amezwaru. W2 : wis sin . 1ut :tamezwarut Atg: ar taggara

(7)

Agbur

Asnemmer………... Abuddu……….. Isegzal………... Tazwert tamatut……….……….07 Tamukrist……….…...11 Turdiwin………...11 Asissen n usentel...12 Iswi n usentel...12 Asissen n wammud...12 Tarrayt n unadi………...13

II.A ric n te ri……….…...15

Tazwert ef tira………...15

II-2Uguren n tira………...15

II-3Ilugan n tira………....15

1-Aswir n temsiselt d tesniselt………...16

2-Aswir n wawal d unamek………...16

3-Aswir n tseddast………...16

III-A ric n tesle t………....35

III-1 Tafelwit n use ti n tuc iwin dtesmekta………..36

III-2 Tarrayt n u sab...42

Taggrayt………..44

(8)

Amawal………..54 bula……….57

(9)
(10)

Tezwert tamatut

Tazwert tamatut :

Tutlayt tamazi t akked tira-s,d tid i d-yellan d leqrun aya,uqbel talalit n sidna isa, d tin I a -de an imezwura d izamulen deg ye ra akked d idurar n yal tamurt seg tmura n tefriqt ugafa.

Tira n tmazi t,tbeddel seg yizamulen akked wumu en n yi ersiwen, i d-yemmalen a as n t awsiwin, seg-sent : tigeldiwin d tem ict nsen, er tira s yisekkilen(tirgalin,ti ra).Maca, a as n wuguren i tt-id-yemmugren am: lexsas deg umawal acku a as n wawalen ur tes i ara (d are al i ten-id-ar el seg tutlayin-nni en) ,d umgired n tira-s ilmend n imusnawen d imusnilsen am: Mulud M emri d wiya , deg tegnit-a ad d-naf tira taqburt (tira tam emrit), temgarad ef tira tamirant acku a as n yisekkilen i yellan ttwarun s tira-nni en am yisekkilen uffayen,akked ( ) yella yettwaru (aa) maca, tura tbeddel tennerna, s tlalit n yimqedcen n tutlayt (imusnilsen), xedmen ef tira n tmazi t kemlen deg wayen i d-ye a Mulud M emri, suf en-d ilugan iwulmen i tira, am : Salem Chaker, Kamal n’Ait Zerrad…atg.

Akken ara d-naf, ilugan n tira mgaraden seg tallit er taye , seg yimesniles er waye , deg tegnit-a, deg 20 almi 30 ctember 2010 tella-d temlilit deg bumerdas, anda ttekkan a as n yisselmaden n tubiret, bgayet, tizi uzzu, d yimusnawen d yimeskaren n yidlisen yuran s tmazi t, d uselmad ameqqran Mohamed

Tilmatine, seg tseddawit n Cadix (spanya)…atg.

Seg gar wuguren, i ef d-yella wawal deg temlilit n bumerdas, ad d-naf : Tussda, addad amaruz, tizdit, «d» n tnila …atg.

Xas ulama tutlayt n tmazi t tufrar-d am tutlayin la lam, tes a ilugan n tira-s, maca mazal nettaf-d a as n tuc iwin ur inelmaden n ugezdu n tmazi t, i yettu alen er wa as n tmental .

(11)

Tezwert tamatut

10

Ihi akatay-a, ad yili d tazrewt n tuc iwin, i d-yettilin ur yinelmaden n Master2, n useggas 2016 deg tira n tmazi t, i d-yettu alen yal tikkelt s tuget, d use ti-nsent.

Amahil-a, neb at ef 4 ye ricen, amezwaru d: a ric n tezwert : deg-s nefka-d tugna tamatut ef umahil.

Asissen n wammud:

De-nne , nebder-d awal d ame yan ef umezruy n tira amek tella uqbel d wamek tu al tura,akken da en i nemeslay deg-s ef kra n wuguren i d-tettemlili tira n tmazi t.

Wis sin d a ric n tesnarayt, nemeslay-d deg-s ef usissen n usentel ( ef wacu i d-yella usentel-nne ), iswi n usentel (iwacu nefren asentel-a anexdem fell-as), asissen n wammud (nessegza-d deg-s ammud-nne d acut, d wamek i t-id-nekkes).

Wis kra , d a ric n te ri, nemeslay-d deg-s ef tira d wuguren-is, akken da i d-nessegza ilugan n tira, s telqayt ilmend n tuc iwin i d-nekkes seg yikatayen. Wis uku , d a ric n tesle t, anda i d-nekkes yal alugen s umedya seg tuc iwin i d-nekkes seg yikatayen, akken i d-nerna tafelwit ideg d-nessegza ilugan s

yimedyaten-nsen (seg tuc iwin) akked tesmekta-nsent.Syin akin nu al er

wammud i d-nejme , akked te bula d teggrayt, anda i d-nexdem agzul n ukatay, d tririt ef yesteqsiyen n tmukrist.

(12)

Tezwert tamatut

«win yeb an tamazi yissin tira-s».1

Tamusni tutlayt tbeddu-d seg tira-s, ticki aqla deg ta ult ulmad

uselmed yessek fella ad nesse biber ef ugerruj d- an imezwura

ef waya ad d-nefk asteqsi:

-D acu-tent tuc iwin n tira i d-yettu alen deg yikatayen n tmazi t yal tikkelt s tuget?

-Seg wacu i d-ttilin-t tuc iwin-a (timental)?

Turdiwin:

-Ahat imi i d-t edda tmazi t deg wa as n talliyin n ubeddel n yilugan n tira,yessegla-d s wuguren-agi.

-yezmer ad ilin inelmaden ur saw en ara ad semgirden gar ususru d tira. -Ahat asmeskel amna an d yiwen seg uguren i d-ttmagar tmazi t deg tira. Deg tegnit-a ad ne re ad d-nefk tugna ef wammud-nne i d- nekkes seg yikatayen n Master2 n useggas 2015-2016, d tuc iwin anda ellin a as n

yinelmaden, ur nessawe ara ad issinen ad arun tira ise an,seg tuc iwin-a ad d-naf : tussda,tizdit…atg.

Deg wammud-a, njem -d i risen, n yikatayen, nefren-d tuc iwin,nsismel-itent ilmend yilugan n tira.

(13)

Tezwert tamatut

12

Asisen n usentel:

Asentel-a, d win ya nan s wa as anerni d usali n tmazi t deg wayen icudden er tira, amahil-a d win i d-yellan ef useggem n tira d tezrewt-is, deg wayen yerzan tuc iwin, i d-yettu alen yal tikkelt deg yikatayen n Master 2.Deg tegnit-a, ad ne re ad nessegzi tuc iwin, i d-nekkes seg yikatayen, akken ad tent-nesse ti ilmend n yilugan n tira.

Iswi n usentel:

Ad nzer tuc iwin yellan, i d-yettu alen yal tikkelt deg yikatayen, ad nmuqqel tuc iwin i d-yettu alen s tuget deg-sen, deg wayen ye nan tira deg tmazi t, akken anelmad, ad ifaq s tuc iwin d wuguren-a, s wayes ara d-yefk tugna iwulmen i wmahil-is deg wayen ye nan tira,wa ad d-nefk i wacu i d-ttu alent.

Asissen n wammud:

De-nne , nebder-d awal d ame yan ef umezruy n tira amek tella uqbel d wamek tu al tura,akken da en i nemeslay deg-s ef kra n wuguren i d-tettemlili tira n tmazi t.

Wis sin d a ric n tesnarayt, nemeslay-d deg-s ef usissen n usentel ( ef wacu i d-yella usentel-nne ), iswi n usentel (iwacu nefren asentel-a anexdem fell-as), asissen n wammud (nessegza-d deg-s ammud-nne d acut, d wamek i t-id-nekkes).

Wis kra , d a ric n te ri, nemeslay-d deg-s ef tira d wuguren-is, akken da i d-nessegza ilugan n tira, s telqayt ilmend n tuc iwin i d-nekkes seg yikatayen. Wis uku , d a ric n tesle t, anda i d-nekkes yal alugen s umedya seg tuc iwin i d-nekkes seg yikatayen, akken i d-nerna tafelwit ideg d-nessegza ilugan s

(14)

Tezwert tamatut

wammud i d-nejme , akked te bula d teggrayt, anda i d-nexdem agzul n ukatay, d tririt ef yesteqsiyen n tmukrist.

Tarrayt n unadi:

Deg ukatay-a, nessemres tasle t tagelmant d ujma n yikatayen seg

temkar it, iwakken nessawe njem -d ammud nne i yellan: d tuc iwin n tira i semrassen inelmaden deg-sen.

Ihi, tarrayt-nne n unadi ma i d tasastant n wannar ne d amseqsi….atg. Deg tegnit-agi-nne , newwi-d ikatayen n yinelmaden n tmazi t n Master2 n useggas n 2015-2016, seg temkar it n ugezdu n tutlayt d yedles amazi , nekkes-d tuc iwin yellan nekkes-deg tezwert nekkes-d tegrayt n yal akatay, nga-asen tasle t

tagelmant,d tesmektant, anda i d-neglem ammud nne s telqayt.

Tasle t tagelmant : d tarrayt n usegzi n wammud s telqayt d aglam n wammud

s awal s wawal.

Tasmektant : d tarrayt n uktili yes i d-nemla yal tuc a ac al tikkal i d-tu al deg

(15)

ric n te ri

(16)

A ric n te ri

Tazwert ef tira:

Tira tin seqdacen medden ,me i meqqer ;d tin is ttarun i risen n tsekla, misen (asmi llan) d tin is selmaden ,ass-a , deg u erbaz, deg tesdawit,

atg,ma i anagar at tussna i tt-yesseqdacen. Maca tira-a, ma nra ad ta gar -ane . Ma nra ad tili n imaza en akk ,anda b un ilin, yessefk ad tili xersum d tin imalen er tira tasnislant; yzssefk adtili d tira tucrikt, d tin is ara naru tutlayt (tamazi t), anda teb u tili, akken teb u tettwameslay, acku ma tmal er tira tamsislant, am wakken tella zik, ad naf yal tameslayt n tmazi t s tira-ines; din , ad naf llant tirawintumrisin, d a abrid –nni ur a -yessufu , ur a -yesdukul. Ilugan n tira n tmazi t, d azrar n yilugan i yemse faren, d ilugan i ilaq ad yissin win i yeb an ad yaru tutlayt akken iwata war tuc iwin.

Ilugan n tira, rzan iswiren merra, wa cwi , wa nezzah,maca ur ne far ara abrid usnan.

1.Uguren n tira:

Deg tira ad d-naf a as n wuguren i yettilin akked i ewwiqen deg unarni n tutlayt seg-sen ad d-naf :

-Asmeskel amna an, (yal yiwen yettaru akken yettmeslay). -Amgired n yilugan seg umesniles er waye .

-Ire alen…atg. 2.Ilugan n tira:

Ilugan n tira n tmazi t, d azrar n yilugan i yemse faren, d ilugan i ilaq ad yissin win i yeb an ad yaru tutlayt akken iwata war tuc iwin.

Ilugan n tira, rzan iswiren merra, wa cwi , wa nezzah,maca ur ne far ara abrid usnan.

(17)

A ric n te ri

15

Tarrayt: deg tutlayt, menwala-tt, llan kra n yiswiren n tesle t, iswiren n

essa.Acku tira tumrist n tmazi t ur telli d tira tamsislant tagra lant, ur telli ara tasnislant, terra azal i kera -nni n yiswiren n t essa n tutlayt, seg yimesli alemmi d tafyirt, gar-asen awal:

1.Aswir n temsiselt-tasniselt: aswir-a, deg tira tumrist, yettqabal anagraw n

tira (ne agemmay).

Tuttra i iwulmen da ihi, d ta : anwi imesla n tutlayt i wumi i ilaq ad nerr deg tira-ya? S wanwi isekkilen ara ten-naru?

2.Aswir n wawal d unamek: s yimesla n tutlayt, nezmer ad d-neg awalen

(yinumak-nsen).

3.Aswir n tseddast: s wawalen da en i d-skaren medden tifyar; s tefyar,

ttmeslayen medden tutlayt.

Ilugan n tira, rzan iswiren merra, wa cwi , wa nezzah,maca ur ne fer ara abrid usnan, da.Deg udlisfus-a, ad ilin kra n yiswiren: agemmay, aswir n wawalen, aswir n tezrarin (n tefyar).

a.Aswir ugemmay:

•Deg temsislit wid yes an yiwen n imesli, yiwen n usekkil d imesliyen ( ala

an iyen).

•Isekkilen akk d wid n tlatinit ala ( ).

•Taneqq ddaw usekkil, temmal-d tufayt, ala ( ). •Akafu nnig usekkil, yeskan-d tizgena riyin, ala ( , ). •Mi ara te li te ra sdat taye , ttarran ticcert deg umkan-is:

(18)

A ric n te ri

MD: w’ara yeswen (wi ara yeswen).

•Imesli ussid ne a ezfan, ttarun-t s sin n yisekkilen: MD: izzi ibren , izi d aba uc.

•Tama n « » d «q» imesli yal ass d ufay, degmi ur as-trennu yara tneqqi ddaw-as:

MD: ir a, irqem.1

Isekkilen nni en, am ( r akked s ufayen), o,p,v d timerna i d-rennun ef wid

n ugemmay unnim.Asekkil u, azal-is d win n tuget n tutlayin n umalu (ou deg tefransist).

G.M:

- Ad naru isekkilen akked mi ara yizmiren kan ad ssemgirden gar wawalen deg tal iwin nsen ti arfiyin:

M.D 1 ( ): Fu 2 ~ Furr; Fa es ~ Fares; bu ~ rbu Amedya 2 ( ): if ~ ssif err3 ~ sserr 1

MAMMMERI M. , Tajerrumt n tmazi t (Tantala taqbaylit), Grammaire berbère (kabyle), Editions BOUCHENE, Alger, 1990, p 17.

2

Tufayt n ( ) d ( ) deg wawalen-a, yewwi-d ad tili ula deg yisuddimen-nsen: eyyed (a eyyed, eyada,…).

3

(19)

A ric n te ri

17

eyyed ~ seyyed

-Mi ara yili deg wawal yimesli ufay n tidet, am , akked , ur d-yewwi ara ad nerr azal i tufayt n yimesla d deg tira:

M.D 1:

-(A ), ad t –naru ar.

M.D 2:

-(Ta a), as deg ( ), ad t-naru tase a. -(I ), ad t-naru es.

Ad nessemres isekkilen o, p, v deg yismawen ima layen ijen en, amedya:

paul,Pavlov,Lpari.

b. Aswir n wawalen:

Alugen 1:

yal imesli nettaru-t s yiwen n usekkil, anda i yeb u yili, deg tazwara n wawal,

deg tlemmast ne deg taggara. Deg tazwaran n wawal : sefru, segzi Deg tlemmast n wawal : aswir, asefru Deg taggara n wawal : ris, tu mas

G.M.3: Alugen-a, deg tira n tmazi t kan i yella.

Deg tira n tefransist (d tin n tmazi t zik, am tira n Boulifa, Fer un, …atg), llan

imesla i yettarun s sin (ne ugar) n yisekkilen i yemgaraden.D amedya, imesli (š), yettaru s sin deg cheval «agmar», s kra deg schema «azenzi »; imesli (s),

(20)

A ric n te ri

yettaru s yiwen deg savoir «issin», s sin deg tasse «afenjal»s c deg place «asarag», s ç deg maçon «abennay» s t deg ration «amur» , …atg.

Deg ta rabt1 : am tmazi t, yal imesli yettaru s yiwen n usekkil, maca, kra n

yisekkilen, deg-s tettbeddil tal a-nsen, ilmend n umkan i yu en deg wawal: deg tazwara, deg tlemmast, deg taggara, deg taggara deffir usekkil

imenneb i.

b.1 Tussda:

Imesli ussid, yettaru s usikew n usekkil: tame ut, tameddurt, tazemmurt, yerr ,

izegger,ddu, kker, …atg.

Llant snat n taggayin n tussda : tin n tnumi d tin n tjerrumt.

b.1.1 Tussda n tnumi

2

:

Tussda, deg wawal nettaru-tt akken i nu tannumi nsell-as.Maca,tannumi-ya, temgarad seg tama er taye , seg taddart er taye , tikkwal seg umdan er waye .Tifrat n wugur-a : d asegzawal ara a -d-yemlen anda tella, d wanda ur telli tussda.

b.1.1.1 Iferdisen n umawal:

a) Ismawen : tilelli, uzzal, uffal, ddeqs, …atg.

G.M.4 :deg yismawen i d-yekkan seg ta rabt, wid ibeddun s yismawen n yi ij,

deg tmazi t, asekkil amezwaru yezga d ussid : ssif, bel, zzit, ir, bib, nnif,

rrif, nnefs, …atg.

b) Imyagen :

Wid i yellan d yiwet n tergalt:

(21)

A ric n te ri

19

• War ti ri ta urant : ekk, err, e , e , …atg.

• Akked te ri ta urant : zzi, ddu, ssu,…atg.

•War ti ri ta urant : cc , ccef, dder, ddem, ffer, kker, kkes, degger, qqers, er eq,…atg.

•Akked yiwet n te ri ta urant : ggal, seqqi, azzel, mlelli, …atg. •Akked snat n te ra ti uranin : dduri, issin, ggani, …atg

b.1.1.2 Iferdisen n tjerrumt:

Ugur n tussda i d-ikecmen deg tsekka-ya yerza : izwiren n usuddemn umyag (s n usswa , ttwa, n uttwa ) akked tt n wurmir ussid :

1. «s» n usswa :

s n usswa , ad t-naru d a erfi mi ara yili umyag i terza taluft d arilaw (deg

wumu n wawalen n tutlayt,deg usegzawal : d awal kan, akken i yeb u yili umyag. Maca, deg umyag yeftin, s n usswa d ussid, ad t-naru s usekkil uslig.

Imedyaten :

siwel maca yessawel, ssawale ; ke , ssiwel.

Maca,llan yimyagen ideg s yettili d a erfi as yefti umyag.

Imedyaten :

(22)

A ric n te ri

2. ttwa d ttu n uttwa :

Attwa , yes a snat n tal iwin zgant ssdent i snat : ttwa d ttu (snat-a n tal iwin, d tisenfal timna anin)1

Imedyaten:

- s ttwa : ttwadegger - s ttu : ttudegger

3. ( tt) n wurmir ussid :

tt n wurmir ussid, d ussid akken i yeb u yettwan eq. Imedyaten :

Ttnadi, ttaki, ttaker…atg.

Maca, llant kra n temna in sen aqen tt n wurmir d t am : ttett ~ tett2.

2.1.2 Tussda n tjerrumt:

Tussda n tjarrumt, d tussda i yes an azal deg tjerrumt, tessemgirid gar snat n taggayin (isem d umyag) ne gar snat n tal iwin n yiwet n taggayt (urmir d wurmir ussid, isem n tiggawt d yisem n umeskar… atg).

M.D:

Urmir ussid n kra n yimyagen: amen/ ttamen, ddu/ tteddu, ger/ ggar…atg. Isem n umeskar n kra n yimyagen: aberra , a ebbal, afella …atg.

Isem n tiggawt n kra n yimyagen: u/ be u, fru/ferru, bru/berru...atg.

1

(23)

A ric n te ri

21

GM. Deg yismawen i d-yekkan seg ta rabt , wid i ibeddun s yisekkilen n yi ij , deg tmazi t asekkil amezwaru yezga d ussid :ssif zzit, bel,nnif,rrif , atg.

2.2 Ta ra n yilem :

Deg tmazi t n ugafa, llant kra n te ra is an azal asnislan: /a /, /u/,/i/

Ti ra n yilem ,(e) ,ur tes i azal-a :ttaran-tt deg tira tumrist akken ad tifsus t uri .

T.M: Ur nettaru ara ilem deg taggara n wawal .

Ihi : ad naru a rum ,tasarut,gzem Ur nettaru ara a rume,tasarute,gzeme .

Nettaru e deg tazwara n kra n yimyagen,am :

•Wid is an yiwet n tergalt (d ta erfit ne tssed) war ti ri :

,eg , ekk,e , err ,eww,atg, maca bbi, ffi, kki,zzi,ddu,ssu,ttu, u atg .

b)Wid is an snat n tergalin war ti ri :els,enz ,ewt,atg.

Maca bri,fri,zri,bru,fru, rzu ,zlu,cfu,atg .

Mi ara mse farent kradet n tergalin ti erfiyin deg wawal, ad naru e gar:

•tergalt tamezwarut d tis snat :(almsir) alemsir .

ne gar tis snat d tis kra et :

gzm gzem,tabzrt tagzert,azgr azger,amgr amger .

2.2.1Tamlilit n yilem :

Ti ra n yilem tettbeddil amkan deg wawal , deg tmenna d tira, almend n wawal –nni .

yezger d zegre , d sin wawalen n yiwen n ufeggag (yeb a-ten umatar

udmawan) maca:

-Deg yezger,e yella gar y d z d gar g d r ; -Deg zegre e yella gar z d g d gar r d ,

(24)

A ric n te ri

Seg wawal er waye , ti ra n yilem tezmer ad tbebbel amkan deg tmenna , ur tettbeddil deg tira .

Mi ara d-yernu wawal-ni en deffir wawal , e yellan deg tun iqt taneggarut yettbeddil da en amkan deg tmenna , maca deg tira yetta af amkan –is anasli. Yezger ;yezger-d (izegr-edd) ;zegren-as (zgern-as)

Iles ;iles-nsen (ils-ensen)

al em :al em –nni (ale m-enni), atg.1

2.2.2 Timlilit n te ra :

Deg tmazi t ,ur zmirent ara snat n te ra ad mse farent deg tmenna ,ama deg wawal, ama gar sin wawalen (deg tezrert).

Mi ara mse faren sin n wawalen ,amezwaru yeggra s te ri , wis sin yebda s te ri :

Tamezwarut t elli deg tmenna maca nettaru-tt.

Ad naru Nezmer ad nessiwel

Ur yufi ara (ur yufara)=(ur yufiyara),(uryufiwara)

Ur d-yenni ara (ur d-yennara)=(ur d-yenniyara)

Akka i as-nni Akk-i s-inni

Yesse li izem yesse l-izem

Yeswa aman Yesw-aman

Ad yebnu axxam Ad yebn-axxam

Mi ara d- yu al m-ara d-yu al

(25)

A ric n te ri

23

Tikwal yettek y gar –asent ,ine er te ri n tzel a , er umqim arusrid ma yusa-d deffir umyag kan nettaru-t :

Ay argaz !ini-yas ;yenna-yasen ; akka asen –yenna.

Tis snat tettu al d tazegne rit (d azgen n te ri),maca nettaru –tt d ti ri. -ma ulac (ma-wlac ),yella,ulac –it (yella –wlac-it)

Ma ulac (mi-wlac) .1

2.3 Addad amaruz :

•Isem deg tmazi t , deg tegti , ur-s sin waddaden : addad ilelli d waddad amaruz.

1. Deg 3 n twinas «a»:

Argaz iqqim deg tejma t iqqim urgaz (wergaz)2 Isem argaz ur-s 3 tal iwin:

- argaz deg tal a, d ilelli.

- wergaz deg tal a, d amaruz a erfi - wwergaz deg tal a, d amaruz ussid Ne 2 waddaden :

Addad ilelli (argaz) Addad amaruz (wergaz)

G M :I yettbeddilen seg waddad er waye d amagrad3.

• Ama deg umalay:

M D:axxam axxam ibna

Wexxam ibna wexxam

1

Ibid, ilugan n tira n tmazi t (règles d’écriture de tamazi t),ed iman-nne , 2009 , p 16-17 .

2

(wergaz), deg udlis n MAMMERI M., tajerrumt n Tmazi t (Tantala Taqbaylit).

3

(26)

A ric n te ri

• Ama deg wunti:

M D:taxxamt taxxamt tebna texxamt tebna texxamt

• Ama deg wasuf: ( ret sufella) •Ama deg wesgut:

tixxamin bnant bnant texxamin

irgazen qqimen qqimen yergazen

Deg tegti amagrad ittili deg lelli, i elli deg waruz:

Taxxamt tuli tuli texxamt

Maca llant tsuraf: Tara tuli tuli tara

Nnig waya, deg umaruz amalay irennu uzegna ri sdat yisem («w» i yismawen ibeddun s «a» ne s «u», «y»i yismawen ibeddun s «i».

•Ama ye li umagrad:

iqqim wergaz (IL. argaz)

•Ama ur ye li :

mel wasif (IL. asif).1

Isem yettili deg waddad amaruz :

- Ma d asemmad imsegzi : yewt-d ubruri abruri yewt-d Yesse li-tt texxamt-nni taxxamt-nni yesse li-tt

- ma ye fer tanze t:

Yekkat uzal yekkat s wuzal

Yerfed ifassen s igenni yerfed-it s yifassen .

(27)

A ric n te ri

25

Yiwen n urgaz,yiwet n tme ut , sin n wussan , snat n teqcicin ,tamurt n umalu , Tizi Wuzu,atg.

Llan yismawen ur nes i ara addad :

Imalayen bdan s tergaltd kra wuntiyen iwezzlanen :fad ,la tama,tala, tara,tili,timmi,tizi,ticci,taluft,taddart,atg.

- Ismawen untiyen yebdan s te ri u : Tudert,tuddar,tuzzar,atg .

Llant tenze yesse faren isem deg waddad ilelli : S(n tnila),ar(alamma d), mebla,, atg.

Yewet s afus(tanila)………yewet –it s ufus (allal)

Ar axxam tesgunfu … …….yewwe er uxxam

tazel a n tilawt tesse far addad ilelli :

tedda d tislit (tilawt)…………tedda d teslit (tanze t) Yewwed ad nessemgired gar :

Taxxamt tubrikt (tubrikt darbib) Taxxamt n tubriktb(tubrikt d isem) . - Deg yisem amalay yebdan s a :

addad amaruz s u deg wadeg n a ( a u) :

afus ufus,axxam uxxam

ne s tmerna n w sdat a(isem d asuf ne d asget a wa) :

awal wawal, asif wasif ,aman waman, accaren waccaren………

- Deg yisem amalay yebdan s i ,deg tmenna ,i elli i , yettu al deg umkan –is y, ne deg tegti yett imi irennu y sdat-s.

Deg tira ,amaruz s tmerna n y sdat i (i yi) : Ilef yilef,iles yiles,idles yidles.

(28)

A ric n te ri

-deg yismawen yebdan s u,amaruz stmerna n w sdat n u ( isem –nni d asuf ne d asget) :

ul wul , udem wudem, ussan wussan.

- Deg yismawen untiyen (d asuf ne d asget) yebdan s te ri a ne i ,addadamaruz yettili-d :

S u elluy n te ri-nni (ta t,ti t) :

tasekkurt tsekkurt, tilelli tlellitizemrin tzemrin . S yiulem deg wadeg n te ri-nni(ta te, ti te) :

tam art tem art, aqcict teqcict

2.4 Tizdit

Llan wawalen qqnen er wiya deg tira ,tuqqna –nni teskan-itt-id tezdit.Tizdit tetteqqin gar wawal agejdan d yimezzayen –is .

2.4.1 Deg timawit :

•Deg tilas n wawalen , ne deg taggara n yisem , tirgalin ttemyezrirint, tezmer yiwet ad te taye , ne deg snat ad d-fkent targalt -ni en : anect -a teskan-it-id temsertit .

•Deg tilas n wawalen dayen ttemlilint te ra , tettilil tkksa n tan a.Deg tilas da en yettbeddil yilem amkan .

•Deg tira tumrist ,yessefk ad d –nesken awalen n tezrart am wakken llan i yiman-nsen , s timmad-nsen.

•Ger umyag d wawalen i as-d-yezzin : amqim asemmad usrid , amqim asemmad arusrid , tazel a n tnila.

Ama deffir umyag :

Yewwi-t , yewwi-t-id ,yewwi-as , yewwi-as-d.

T.M: Ur nettaru ara tizdit gar tzel a n wurmir , ad , d umyag acku yezmer ad

d-yekcem wawal _nni en gar –asen :ad tru ad yes-s taru tabrat •Ama sdat n umyag :

(29)

A ric n te ri

27

D netta i t-yewwin akka i as -nni

•Mi ara mse faren wawalen-a tama n umyag : amsizwer –nsen d wa : arusrid, usrid , tanila.

Deffir wusrid , tazel a n tnila, d ne n , irennu sdat –s : Yewwi-t-id , yewwi-tent-id.

•Gar tenze t d umqim n wayla :

Fell-as, deg-xen , nnig-nsen , gar-awen , seg-k atg . Llan a as n tegnatin ideg ur nettaru tizdit , gar-asent : •Gar wis d um an ay t-i efren : wis sin , wis semmus.

2.5 -Tamsertit :

Ama deg taggara n wawal ama gar wawalen , llan kra n yimesla ttemyizriren , tettili temsertit gar yimesli aneggaru n wawal amezwaru n wawal wis sin . Drg tira tumrist, tettekkes temsertit , i teb u tili.

Tamsertit gar tenze t n Ad naru Nezmer ad nessiwel

D tecredt n wunti t deg tazwara n yisem

Tasa n tme ut Tasa- ttme ut

=tasantme ut tecre t n waddad amaruz

w/u deg yisem

Awal n urgaz Aman n wasif Awal wwergaz =gergaz,bbergaz Aman bbasif D tecre t n waddad

amaruz y deg yisem

Tajma t n yergazen Tajma t yyergazen

=ggergazen

(30)

A ric n te ri

D m n yisem yebdan yes-s

Ddin n M emmed Ddin m-M emmed

D r n yisem yebdan yes-s

Awal n rebbi Awal r- ebbi

D l n yisem yebdan ues-s Tagennurt n lalla Tagennurt-l –lalla

Tamsertit Ad naru Nezmer ad nessiwel Gar m n tenze t am D w n yisem (amqim ) yebdan yes-s. Am win , am win, am wakal Am-min am-min Am-makal

Gar tenze t d D tecre t n wunti

t deg yisem.

Argaz d tme ut Argaz t-tme ut =argaz me ut

Gar tzel a n tilawt

d

Deg tecre t n wunti t deg yisem

D tamel ant teqcict –nni t-tamel ant Gar d n tzel a n wurmir ad D yimataren udmawanen t-n deg umyag -d t n umqim awsil asemmad usrid

Ad tawi ,ad tawi ad tawwimt ,ad nawi

Ad t-tawi ;ad ten –nawi

Attawi =a -awi

A t-tawi ; a ten – nawi

(31)

A ric n te ri

29

Llan kra n tegnatin ur llint d tamsertit talugant :

as yella umedya d +n = nn , as ma nettaru ad nawi, nessawal an –nawi.

b.6 Tazel a n tnila:

Amyag deg tmazi t , rennunt ur-s snat n tzel iwin d,n ;tigi qqaren –asen tizel iwin n tnila , me sub sskanent-d anta tanila u ur t erru tigawt n umyag ,ma er win yettmeslayen ne er win iwumi yettmeslay .

D :yettara tigawt er win yettmeslayen ;yusa-d iru -d

N ;yettara tigawt er win iwumi ttmeslayen ;yusa-n ,iru -n .

Tizel iwin n tnila zemrent ad ilit sdat ne deffir umyag ,Gar –asent d umyag tezga tella tezdit,ama zwarent ,ama ggrant1

1

Adlis n tmazi t, n u erbaz alemmas, aswir amezwaru , p 45 Gar tzel a n tnila

d D umatar udmawan t-deg umyag Ad tawi ; ad d-tawi Add-awi =add-tawi Tamsertit Ad naru Nezmer ad nessiwel Gar f n tenze t ef D w ne u n waddad amaruz n yisem ef wakal : ef uxxam ef-fakal ; ef – fuxxam Gar g n tenze t deg d seg D w ne u n waddad amaruz n yisem Seg uxxam ; Deg waman Seg –gexxam=seg gwexxam ;deg –g gaman

(32)

A ric n te ri

Deg teqbaylit n kra n temna in (tid n wass –a ) , tazel a n (n win i wumi

nettmeslay ) tru ad tejlu ma i .Teqqim –d deg yiwet n tenfalit kan :aqlin (aqel-iyi-n ) maca ,deg temna in -nni en , ar ass-a tella , tettusemres, ihi , yelha ma nessemras-itt deg tira :tettferriz-d anamek n tefyirt .

Yusa-n yusa-d ur-wen Yusa-d yusa-d ur-ne

tazel a n tnila , ama «d» ama d «n» , anagar ma te fer amqim usrid ay as-irennu sdat –s yimesli «i» : tt-id, tt-in, maca d ,n ,

yewwi-as-d , yewwi –as –n.

b.7 Amatar udmawan :

Amatar udmawan n wudem wis kra asuf amalay , nettarut s y i yimyagen yebdan s snat n tergalin yemxalafen , stergalt tusligt ne s te ri :

Yekrez,yeffud , yergel,yuzen,ad yafeg, ad yim ur.

Maca nettaru i deg yimyagen yebdan s tergalt ,ma deffir umatar ta essa R R

(ireglen , ikerrez,)

Yeww-d ad nessemgired gar i yuran (amassa +ama un ) Akked i uran (amassa +udem wis 3 amalay asget .

b.8 Tanze t :

Tanze t ,d awal n tjerrumt (al ac) ur nettbeddil deg tal a ,tetteg assa gar sin n yismawen deg yiwet n tefyirt ne gar yiwen n yisem d tefyirt –nni s timmad –is. Llant tinze i yettbeddilen addad i yisem , ttarant –t deg waddad amaruz .

b.8.1 Tanze t «n»

1

:

Nettaru tanze t n gar yisem d yisem -nni en , gar umqim d yisem , gar um an d yisem , Maca ur t-nettaru ara gar tenze t d yisem.

M.D: Afus n ugelzim, bab n yigenwan, tasarut n tewwurt.

Tid n tmara, kra n taluft. Yiwen n ubaxix , sin wussan

(33)

A ric n te ri

31

Nnig uxxam, ddaw teslent,deffir yi il.

•Yewwi-d ad nessemgired gar :

nnig uxxam (nnig d tanze t ) –nnig n uxxam (nnig d isem :afella). Ddaw uxxam (ddaw d tanze t )-ddaw n uxxam (ddaw d isem :adda). deffir uxxam ( deffir d tanze t ) deffir n uxxam (deffir d isem ).

Tafyirt tanisemt taddayt :

1

Tal a-s:

•«n +isem»: s umata asemmad i afar tafyirt tanisemt taddayt,nezmer ad d-naf «n» d wa as n ta iwin : •N+isem : MD : n mmi-s. •N +am an: MD :n snat n te dayen-a. •N+animal: MD :timengucin n ta.

2.8.2 Tanze t «s» :

Tnze t «s» ma te fer-itt-id tenze t-ni en , ad ten er-s :

Seddaw ,sennig ,sdeffir, sdat, s ur,atg

-Tanze t «s» ur tne ara er umernu ilan tal a n yisem (addad amaruz) :

S ufella, s wadda ; sbedden –t-id s ufella , d akessar i as-d –seknen,.

-Akked : temmal-d asdukel (tesse far isem deg waddad amaruz,ma seg yismawen i ilan addad) MD :yedda akked udewwal-is.

- (am) :temmal-d aserwes( tesse far isem deg waddad amaruz , ma seg yismawen i ilan addad )

agit am yilili.

1

(34)

A ric n te ri

(ar) :temmal-d tili-s tesse far isem deg waddad ilelli : awi-t ar asif te -t. D :temmal-d asdukel ,tesse far isem deg waddad amaruz ,ma seg yismawen yellan addad , yedda d u ewwal-is .

D : temmal-d tilawt tesse far isem deg waddad ilelli, ur d ase su

Ddaw temmal-d adeg tesse far isem deg waddad amaruz , ma tettuseqdec da nnig ubrid ddaw ubridleqrar-is d abrid .

Deffir : temmal-d adeg tesse far isem deg waddad amaruz ,yeffer deffir tewwurt.

Deg : temmal-d tallit ne akud , yeww-d ad ad yili yiwet n tallit ne yiwen n wadeg kan tesse far isem deg waddad amaruz ,deg l id i d- yettas er-ne . Fell :temmal-d adeg tess far amqim awsil ,ur tesse far isem , fell-awen i nettkel. Gar : temmal-d adeg tesse far isem deg waddad amaruz

;ilik-k d uccen gar wuccanen.

I :temmal-d wini ilan ne win i terza taluft deg tefyirt tesse far isem deg waddad amaruz ;AM ad nini tanemmirt i warrac -nne .

Mebla : temma-d tibawt tesse far isem deg waddad ilelli ;nemsefham mebla tameslayt .

Nnig : temmal-d adeg tesse far isem deg waddad amaruz ,nnig ubrid ,ddaw ubrid leqrar-is d abrid.

Sdat : temmal-d adeg tesse far isem deg waddad amaruz , gnen sdat n tewwurt. Sdaxel : temmal-d adeg tesse far isem deg waddad amaruz sdaxel n uxxam i yeffer .

Sdeffir : seg tenze s+deffir temmal-d adeg tesse far isem deg waddad amaruz , yebna axxam sdeffir uxxam aqdim.

Seddaw :seg tenze :s+ddaw ;temmal-d adeg tesse far isem deg waddad amaruz ;yedduri seddaw tzemmurt .

Seg : temmal-d akud yewwi-d ad ilin sin n wakuden ,snat n talliyin ne sin yidgan tesse far ismawen deg waddad amruz ,seg tis am armi tis mraw .

(35)

A ric n te ri

33

Sennig : ( seg tenze t s+nnig)tesse far isem deg waddad amaruz Add-yekk snnig wawal-ik.

ur :temmal-d tama ne tanila tesse far isem deg waddad amaruz ,s ur watmaten id-tekka tyita .

uqbel : tettuseqdec i wadeg , i wakud ne i tallit ( tesse far isem deg waddad ilelli ) ; uqbel taddart ad tafe tim essit .

yes(sezg tenze t n wallal s+amqim awsil)temmal-d allal ,tesse far amqim awsil , ur tesse far isem ;yes-wen kan ara nim ur.

Yid :seg tenze n usdukel d+amqim awsil) :temmal-d asdukel tesse far amqim awsil , ur tesse far isem.yid-wen kan i nettemsefham.

ef : temmal-d adeg (tesse far isem deg waddad amaruzma yefka tazmert-is ef warraw-is.

er : temmal-d tanila tess far isem deg waddad amaruz ;yunag er tmura . ur :temmal-d ayla tesse far isem deg waddad amaruz ,tidet ,attan ur medden.

•«U» d «at» :

«U» d «at», nettaru-ten s usekkil ame yan , iman-nsen ,anagar ma isem i efren

u , d amur wis sin n yisem :

Yusef u qasi , Si Mu end at amaduc .1

Ihi, er tggara n u ric-a ad d-nini, nmeslay-d ef kra n yilugan n tira, ya nan ammud-nne .

TM :deg u ric-a, nexdem-d ilugan i lmend n tuc iwin i d-nekkes (ur d-newwi ara ilugan akken ma llan).

1

(36)
(37)

ric tesle t

35

Deg uh ic-a, ad ne re ad d-nessegzi uguren n tira i nufa yakan deg yikatayen, deg tfelwit-a, ad ne re ad ten-se ti ilmend n yilugan n tira. Deg tegnit-a, ad d-nekkes yal tuc a, ad tt-nesse ti, ad narnu alugen-is er tama-s, mi nfukk, ad d-nexdem tafelwit anda ara d-nbeggen ace al n tikkal i d-tu al yal tuc a deg yikatayen iseg d-nekkes ammud-nne .

1. Tukksa n tuc iwin d use ti-nsent ilmend n yilugan n tira:

enf n tuc a (Alugen-s)

Tuc a Ase ti n tuc iwin Tasmektat

Amassa «i», d amassa «i» yettwaru wa des ur yen ara er «d» n tnila. •Id-llsas-nne •Id- frurint •Id yettili •Id a -yejjan •Id-a -d fkan •Iyeseqdac •I almi •Itt-ttmeslayen •Iwumi •I ike em •Id jelqen •I deg •Ilmend • I d-llsas-nne •I d-frurint •I d-yettilin •I d-a -ye an •I d-a -d fkan •i yesseqdac • Almi • I tt-ttmeslayen •I wumi •Ike men •I d-jelqen •Ideg •I lmend 12

(38)

ric tesle t

Tussda:

awalen i d-newwi seg ta rabt llan wid ibeddun s yisekkilen n yi ij seg-sen ad d-naf : c, l, …atg. Akken

tela da tussda n tnumi, akked tin n tjerrumt.

GM: deg

tuc iwina, kse -d,tid anda ilaq ad tili tussda,ur tt-xdimen ara, yella wanda ur ilaq ara ad tili ,nutni xedmen-tt. •Lsas-nne • wamud-nne •Uggur-nni en • I d-yeteddun •ara d nebeyen •i d- yesedday • er yinaw • Rrebrab • Guman • er tagara • I emed •4 n yiseqquma •Yemgarraden •Yebeyen-d •Iyeseqdac •Tirirriyin •Negga •D inaw •I ike em •Alalen •Ad neseqdec •Iyejjan •Llsas-nne •Wammud-nne •Ugur-nni en •I d-itteddun •Ara d-nbeggen •I d-yessedday er yinnaw •Rebrab •Gguman er taggara •I emmed •N yisquma •Yemgarraden •Ibeggen-d •I yesseqdac •Tiririyin •Nga •D innaw •Ike men •Alallen Ad nesseqdec •I ye an •Deg taggara •Newwi-d •Nmeslay-d •D tamawayt-is 35

(39)

ric tesle t

37 •Deg tagara •Newi-d •Nemeslay-d •D tamawwayt-is •Asdawan •I d yelan •Lan •yela •I d-nena •Ggan •Ff en-d •I d-yellan •Llan •Yella •I d-nenna •Gan •F en-d

(40)

ric tesle t

«D» n tnila:

D «d» n tillawt i yettwarun war tizdit,acku tizdit tella kan gar «d» n tnila d umyag.am imedyaten-a anagar 1u. •I d yelan •I d yeldin •d yeqqim •Fkan-a d •ad d yili •Id-a -d fkan •Id jelqen •D yerna •I d ttemlilin •Ad d ne re •Id yettili •I d yelan •Ad d nawi •D nebeggen •I d-yellan •I d-yeldin •i d-yeqqim •fkan-a -d •Ad d-yili •I a -d-fkan •I d-jelqen •D-yerna •I d-ttemlilin •Ad d-ne re •I d-yettili •I d-yellan •Ad d-nawi •D-nbeggen 10

(41)

ric tesle t

39 Ta ra n «e»:

Deg tegnit-a llant tuc iwin anda ur ilaq ara ad yettwaru «e», nutni uran-t,yella wanda t-uran,maca ma i d amkan-is. •Ad na re •Nebdar-d •D nebeggen •Isddawaniyen •D-nessn et •S tazayt •Teseddawiyin •Tesertit •N yiseqquma •Ad d-nfek •Wer uguren •Ad ne re •Nebder-d •D-nbeggen •Iseddawaniyen •D-nessen t •S ta eyt •Tseddawiyin •Tsertit •N yisquma •Ad d-nefk •War uguren 9

Timlillit n te ra: •I ittbeddil •Ittbeddil 0,9

Ire alen: •Mkul

la sab •Yemxalaf •Yal •I lmend •yemgarad 3,6 Tanze t «s»: •Sumata •Slmendad •S umata •S lmendad 3,6

(42)

ric tesle t

Asmeskel n: •Armi •Almend •N temnatin •Lemgirda-a •Mtawan •Di lix •N tuna •Almi •I lmend •N temna in •Amgired-a •Mwatan •Deg lex as •N tmu li 9,9

Tasuqilt: •Tasekla i yuran (Littérature écrite) •Tasekla yettwarun 0,9 Ameqqim ameskan (n ubdar): •Assa •Ass-a 0,9 «d» n tillawt: •Didelsan-nni en •Id-a -d fkan •D idelsan-nni en •I d a -d-fkan 1,8

(43)

ric tesle t

41 Addad amaruz: er

axeddim-nne er uxeddim-nne 0,9 Tas unt n tmerna, n tuqna( akked):

•Akk d umezruy •Akked umezruy 2,7

Ameqqim aw il «s»:

•S yis •yis-s 0,9

Amatar

udmawan: •Babi-tsen •Bab-nsen 0,9

Tac t n wurmir:

(44)

ric tesle t

Tamawt:

Llan wawalen, i wumi d-n awed (ttu awden-d), acku ,d wid yes an ugar n tuc a, seg snat almi d kra t n tuc iwin.

Ihi deg tesle t-agi-nne , nexdem ase ti i yal tuc a nerna-d tasmekta n yal yiwet ac al tikkal i d-tu al.

2.

Tarrayt n u sab :

Ihi, iwakken nessawe er ugemmu -a ne fer tarrayt-a : x×90÷100= r •Tussda: 39×90÷100=39 •Amassa : 14×90÷100=12 •«D» n tnila: 12×90÷100=10 •Ta ra n yilem: 10×90÷100=9 •Tamlilit n te ra: 1×90÷100=0,9 •Ire alen: 4×90÷100=3,6 •Tanze t «s»: 4×90÷100=3,6 •Asmeskel: 10×90÷100=9,9 •Tasuqilt: 1×90÷100=0,9 •Ameqqim ameskan: 1×90÷100=0,9 •«D» n tillawt: 2×90÷100=1,8

(45)

ric tesle t

43

Ihi er taggara n u ric-a nessawe ad d-nini, d akken tuc iwin ttu alent-d i lmend n wu unen-a.

Akken da i d-yella use ti n tuc iwin i lmend n yilugan n yiwen n umesniles (BOUAMARA K.).

(46)

Taggrayt

(47)

Taggrayt

45

Taggrayt :

Ihi er taggara nessewe ad d-nini d akken tuc iwin i d-yettu alen s tuget deg yikatayen d tuc iwin n tussda ,akked umassa «i» ,d «d» n tnila , deg tugnit-a nufa d akken tuget n yinelmaden ur saw en ara ad ggen amgired gar «d» n tillawt d «d» n tnila , Ma d tuc iwin id yegran d tuc iwin n temsertit d te ra n yilem, nufa dakken ur ad saw en ad issinen melmi d wamek tettwaru te ra n yilem, da en nufa semrasen a as awalen ire alen as akken d awalen i tes a tmazi t :

Md :sxedme smerse , yemxallaf yemgarad .

Tuget n tuc iwin-a llant-d seg usmeskel amna an (yal yiwen yettaru akken yettmeslay) aya yegla-d s tuc iwin , akken da ara d-naf timental-nni en : d akken a as n yinelmaden ur nessawe ara ad ggen amgired gar ususru d tira, nufa tuc iwin anda anelmad yura akken id-yessusru :

AM :sin akin, alami,….atg.

Ugur ameqqran inufa d abeddel n yilugan n tira seg tallit er taye ,yerna temgarad seg uselmad er waye , d ugur ula i nekkenti deg umahil-a, ef waya nufa kra ttarun s tira taqburt, kra ttarun s tira tamaynut am : tal a n waddad amruz.

Md :wergaz urgaz, timental-a glant-d s wa as n tuc iwin yemgaraden , ma nu al er wammud id-negmer ad naf llant tid yes an tasmekta meqqren llant tid yes an kra, llant seg yiwet er snat am ;

Tussda :35 , «d» n tnila: 10 , asmeskel :9 , «d» n tillawt:1,8 , tasuqilt:0,9 , tas unt n tuqna:2,7 , temlilit n te ra : 0,9 , tanze t «s»:3,6 , amatar

udmawan : 0,9 ,ta ra n yilem :9

Seg waya er taggara ad d –nini d akken tamusnin tutlayt tettu al er tmusni n tira-s iwakken newwe er taggara n umahil-a n edda seg wa as n yi ewwiqen ,mugren-a -d a as n wuguren deg-sen :

Amgired n tira gar yiselmaden, abeddel n yilugan n tira seg tallit er taye , d wugur ameqqran : d asmeskel amna an.

(48)

Taggrayt

Deg umahil-a nesse ti tuc iwin ilmend n yilugan n tira n Kamel BOUAMARA n useggas 1996, yerna nessemres awalen n tmazi t tayemmat ma i ilmend n temna inllan kra n tegnatin anda , nesse ti ilmend n wakken i nettmeslay. Ihi er taggara ad d-nini, d akken tuc a anda ellin atas inelmaden d tuc a n tussda, i d-yettu alen yal tikkelt s wa as.

Wissen kan s leqdic-agi-nne ma nessawe er taggara ad d-nbeggen tuc iwin i d-yettu alen er inelmaden n Master2, wa ad tent-nesse ti?

(49)

Ammud

48

Akatay1: Inzan deg temna in n leqbayel.

1 D netta id-llsas-nne 2 Lsas-nn 3 D ayen i nan 4 Armi 5

Tasekla i yuran (Litterature écrite)

6

Ayen yellan d inaw jerrdent

7

Almend n wayen ufan

8

Almend n wayen i mazal

9

sumata

10

Armi d yeqqim cwi

11

Ccefawat

12

Snat n temna in yemxalafen

13

Ad na re

14

Nebdar-d

15

Id nessisen inzan sumata

16

Didelsan-nni en

17

Deg tmazi t sumata

18

D wamek i almi

19

Anda i tegga asismel

20

Almend wayen i nnuda

21

Yerzan mkul ta ult

22

la sab n lesnaf n tefyar

23

Taggarayt tamatut

(50)

Ammud

Babi-tsen ur yettwasen ara

25

Yellan deg wamud-nne

26

Lemgirda-a tettbin-d

27

Akken da i ittbeddil wudem

28

Inzi iwumi nga tasle t

29

Inzan n temna in ur mtawan ara

30

Akatay 2: Aserwes gar snat n tmucuha n Wakli Kebaili.

31

Tifyar tinemyagin d tefyar tiremyagin

32 Qqiment-d 33 Uggur-nni en 34 D ccfawa n yemdanen 35

Yal tawsit tessazal tikta i ike em s alla en

36

Afares n tsekla yettwarun yemxallaf

37

Imussnawen n tsekla ssawa en

38

I tmetal-a i d-yeteddun

39

Anda ara d nebeggen

40 Isddawaniyen 41 Tasuqilt 42 Neb a ad d-nessn et 43 D yiberdan i s wayes 44

Alammi d tizi n wass-a

45

Na re

46

Deg sanda ara d nebeggen

47

Yussa-d yemxallaf

(51)

Ammud

50 N usefru I d- yesedday 49 D yerna er tagara 50 Tuksa 51 Tusa-d da en temxallaf 52 Yellan er yinaw 53

Nnu en s wawal ef izerfan-nsen

54 Alammi 55 Yusa-d yemxallaf 56 la sab 57

ris afellay yemxallaf

58

Akatay 3: Amyadef n tutlayin deg uselmed.

59

Anagraw ansegmmi i yette zalen

60 Sin akin 61 N tsdawit 62 Slmendad 63 Id jelqen 64 Rrebrab 65 N tsdawit 66 S tazayt 67 Teseddawiyin 68 Leddi nugezdu 69 Ad yessekki tamurt 70 Guman ad ru en 71 er tagara 72

(52)

Ammud

emed 73 D tmu li n tesertit 74 Akken itt-ttmeslayen 75 Assa 76 4 n yiseqquma 77 Id- frurint 78 Yemgarraden 79 Id-yettcerrigen 80 Id-yessuturen 81 D tamawwayt-is 82 Yewwi-d ad d yili 83 Yebeyen-d 84 Iyeseqdace 85 Amek id yettili 86 S yis 87 Amek id-yettili 88

Deg unnar asdawan

89 I d ttemlilin 90 Alalen 91 Di lix 92 Ad neseqdec 93 Ad nesebyen 94 I yejjan 95 er axeddim-nne 96

(53)

Ammud

52 I yezemren 97 Deg tagara 98 Ad d ne re 99 Akk d use ti 100 Lix 101 Newi-d 102

Akk d win n tesdawit

103 Nemeslay-d 104 Sumata 105 Nemeslay-d 106 Nemeslay-d 107 Sumata 108 Nemeslay-d 109 Nesassen-d 110 Akk d umezruy 111 Tirirriyin 112 Negga 113 Tirirriyin 114 Sumata 115 I d yelan 116 Ad d-nfek 117 Fkan-a d 118 Akk d tutlayt 119 Id yettili 120

(54)

Ammud

Imi lan 121 Irkeli 122 Lix 123 I yelan 124 Lan 125 Yela 126 A ten-selmed 127 Wer uguren 128 Id a -yejjan 129

Ilmend n tuna i nuna

130 Id-a -d fkan 131 I d-nena 132 Lan 133 I d yeldin 134 Ad d nawi 135 Tirirrit 136 Ggan 137 Yqedcen 138 Umi 139 I deg d-tt-wadmen 140 Ff en-d 141 Ttwarnun s te rabt 142

(55)

(56)

(57)

Amawal

:

Asmeskel amna an =Variation régionale. Timsislit = phonétique.

Tasnislit= phonologie. Tasmekta= Quantité. Tasmektant =Quantitative.

(58)

(59)

bula :

BOUAMARA K., Brahim HAMEk,Mohamed-L’hacène MAHRouchE,Zahir Meksen , Rabhi ALLAOU, Mustafa TIDJET, Ilugan n tira n tmazi t, tuzrigt iman -nne , 2009.

Www.Ikufan.blogspot.com.

MAMMERI M.,Tajerrumtn tmazi t(tantala taqbaylit) (Grammaire bérbére), Editions BOUCHENE,Alger,1990

NAIT Zerrad K., Tajerrumt n tmazi t tamirant (taqbaylit , II-Taseddast,Editions EANG, Alger, 1996

Références

Documents relatifs

Ar paotr-se a roe ar simbol d’ar c’hentañ a gleve o komz brezhoneg ; henañ d’un arall hag, evel-se, an diaoul a simbol a gerzhe a unan d’an arall betek an achumant ag ar

[r]

de DL-méthionine ou simultanément de ces deux acides aminés à une ration à base de luzerne déshydratée, de blé et de tournesol (tabl. ioo de lysine. On a en effet

Ce projet constitue une collaboration entre l’Office des personnes handicapées du Québec, le ministère de la Sécurité publique du Québec (MSP) et le comité des mes- ures

retrouvez nos fiches activités en ligne pour vous guider ou personnaliser vos créations.. colle une photo ici

So saying yes allowed me to “ride the wave” and become deeply involved in confronting the challenges, con- tributing to the solutions, and experiencing the frustrations and

The more appropriate argument would have been for Dr Richer to express concern for a physician- patient who might be self-prescribing strong pain med- ication; I

PREPA CONCOURS 655514667 www.infosconcourseducation.com ENAM ENSET ENS EAMAU IDE FMSB FASA IUT ESSTIC EGEM ENSTP ENSP ESSEC ISSEA IFORD...... PREPA CONCOURS