• Aucun résultat trouvé

8 نم 1 ةحفص Tigzi n u ḍ ris : 12/12 Tiririt : I) عومجم ةأزجم Tadaddact ةباجلإا رصانع: ةملاعلا ةبعشلا :بعشلا عيمج 2018 ةداملا ةيجذومنلا ةباجلإا : ايرولاكب ةيغيزاملاا ةغللا

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Partager "8 نم 1 ةحفص Tigzi n u ḍ ris : 12/12 Tiririt : I) عومجم ةأزجم Tadaddact ةباجلإا رصانع: ةملاعلا ةبعشلا :بعشلا عيمج 2018 ةداملا ةيجذومنلا ةباجلإا : ايرولاكب ةيغيزاملاا ةغللا"

Copied!
16
0
0

Texte intégral

(1)

ةحفص 1 نم 8

ةباجلإا رصانع

Tadaddact

:

ةملاعلا

ةأزجم عومجم

Tiririt :

I) Tigzi n uḍris :

1. Tameṭṭut n Bu Leɣṭuṭ qqaren-as : “ Tadaddact ” acku wezzilet.

2. Tadaddact ur tessugut ara awal, tesɛa lhiba yerna tewɛer.

3. Anaw n uḍris-a : d agelman (d tarudemt), acku ameskar yemmal-d amek tga Tdaddact akked urgaz-is Bu Leɣṭuṭ, ama deg tfekka ama deg ṭṭbiɛa.

4. Awalen yezdi uẓar seg tseddart tis snat d usemmi n yal yiwen : Tewzel → d isem n tɣara.

Wezzilet → d amyag n tɣara.

Tawezzlant → d arbib.

5. Abeddel n wawal yettuderren deg tefyirt s umyag ilaqen mebla ma ibeddel unamek :

« Tettban werraɣet / werriɣet ».

Talɣa-s taḥerfit : Iwriɣ.

6. Tiririt n tefyirt ɣer wunti asuf :

« Akken ara d-temlil yid-s, nettat, ad tessusem, ad tebru i wallen-is ».

7. Asemmi n yisumar n tefyirt : D izem : D asumer agejdan.

i ten-id-iqublen : D asumer amassaɣ.

8. Tasleḍt n tefyirt : « yufa umger titar-is ».

Awal Talɣa Tawuri-ines

yufa D amyag yefti ɣer yizri ilaw, ɣer

wudem wis krad amalay asuf. /

y... D amatar udmawan n wudem wis krad asuf amalay.

D amigaw / d asentel/ d asilaw/ d ameskar.

ufa D afeggag n umyag. D aseɣru umyig.

umger D isem amalay asuf yella deg

waddad amaruz. D asemmad imsegzi.

titar D isem unti asget yella deg

waddad ilelli. D asemmad usrid.

is D amqim awsil n yisem amagnu. D asemmad n yisem.

1.5 1.5 1.5

1.5

1.25

1

1

2.75

12/12

(2)

II)Afares s tira :

Aḍris ad yili d agelman (d tarudemt). Aktazal ad ibedd ɣef yisefranen-a :

Udem n ufaris : - Aḍris ɣur-s azwel.

- Tettwafhem tira.

- Tella tama deg tazwara n yal taseddart.

- Tella tallunt (ilem) gar tseddart d tayeḍ.

Anaw n uḍris :

- Banen-d yiferdisen n tegnit n tmenna : amesgal, iswi, isalen iwatan (izen), anermas…

- Tikta ddant d usentel.

- Taɣessa n uḍris tefrez.

- Aqader n tecraḍ n wanaw n uḍris.

Tutlayt :

- Asemres n umawal iwatan.

- Asemres n yiferdisen i d-yemmalen tugna n wayen i d-igellem akked tesnukyest (irbiben, isuraz, aserwes, tanɣumnayt, ismawen n tɣara).

- Asefti n yimyagen ɣer tmeẓra iwatan.

- Asemres n yisemmaden akken i d-yewwi ad ilin.

- Aqader n yilugan n tira.

- Tira n usekkil ameqqran anda iwata.

- Asigez n uḍris.

Taseddast / taẓḍawt : - Tifyar d tummidin.

- Tuqqna gar tefyar akked tuqqna gar tseddarin.

- Asemres n yisenfalen (tikkesrert).

0.25 0.25 0.25 0.25

0.5

0.5 0.5 0.5

0.5 0.5

0.5 0.5 0.5 0.5 0.5

0.5 0.5 0.5

08/08

ةباجلإا رصانع ةملاعلا

ةأزجم

عومجم

(3)

ةحفص 3 نم 8 Tiririt :

I) Tigzi n uḍris :

1. Tameṭṭut n Bu Leɣṭuṭ qqaren-as : “ Tadaddact ” acku d tagezlant.

2. Tadaddact d tasusamt, ɣer-s lhibt yerni tewɛer.

3. Anaw n uḍris-a : d agelman (d tarudemt), acku ameskar yemmal-d mamek temmug Tdaddact d urgaz-nnes Bu Leɣṭuṭ, ama deg tafekka ama deg ṭṭbiɛt.

4. Awalen yezdi uẓar seg tseddart tis sent d usemmi n yal yiǧ : Teggezlent → d isem n tɣara.

Tegzel → d amyag n tɣara.

Tagezlant → d arbib.

5. Abeddel n wawal yettuderren deg tefyirt s umyag ilaqen mebla ma ibeddel unamek :

« Tettban tewreɣ ».

Talɣa-nnes taḥerfit : Wreɣ.

6. Tiririt n tefyirt ɣer wunti asuf :

«Ald temlil yid-s, nettat, ad tessusem, ad tessers tiṭṭawin-nnes ».

7. Asemmi n yisumar n tefyirt : D arr: D asumer agejdan.

i hen-id-iqablen : D asumer amassaɣ.

8. Tasleḍt n tefyirt : « yufa umjer titar-nnes ».

Awal Talɣa Tawuri-nnes

yufa D amyag yefti ɣer yizri ilaw, ɣer

wudem wis kraḍ amalay asuf. /

y... D amatar udmawan n wudem wis krad asuf amalay.

D amigaw. d asentel/ d asilaw/ d ameskar.

ufa D afeggag n umyag. D aseɣru umyig.

umjer D isem amalay asuf yella deg

waddad amaruz. D asemmad imsegzi.

titar D isem unti asget yella deg

waddad ilelli. D asemmad usrid.

nnes D amqim awsil n yisem amagnu. D asemmad n yisem.

1.5 1.5 1.5

1.5

1.25

1

1

2.75

12/12

(4)

II)Afares s tira :

Aḍris ad yili d agelman (d tarudemt). Aktazal ad ibedd ɣef yisefranen-a :

Udem n ufaris : - Aḍris ɣer-s azwel.

- Tettwafhem tira.

- Tella tama i yal taseddart.

- Yella yilem jar tseddart d tict.

Anaw n uḍris :

- Banen-d yiferdisen n tegnit n tmenna : amesgal, iswi, isalen iwatan (izen), anermas…

- Tikta ugirent d usentel.

- Taɣessa n uḍris tefrez.

- Aqader n tecraḍ n wanaw n uḍris.

Tutlayt :

- Asemres n umawal iwatan.

- Asemres n yiferdisen i d-yemmalen tugna n wayen i d-igellem akked tesnukyest (irbiben, isuraz, aserwes, tanɣumnayt, ismawen n tɣara).

- Asefti n yimyagen ɣer tmeẓra iwatan.

- Asemres n yisemmaden mukca i d-yewwi ad ilin.

- Aqader n yilugan n tira.

- Tira n usekkil ameqqran mani iwata.

- Asigez n uḍris.

Taseddast / taẓḍawt : - Tifyar d tummidin.

- Tuqqna jar tefyar d tuqqna jar tseddarin.

- Asemres n yisenfalen (tikkesrert).

0.25 0.25 0.25 0.25

0.5

0.5 0.5 0.5

0.5 0.5 0.5 0.5 0.5 0.5 0.5

0.5 0.5 0.5

08/08

(5)

ةحفص 5 نم 8

جيزيزيح :

I سيزضؤ ن يستيح ) :

1 . ضاَآزاّق طىطغلآىب ٌ ثىّطآياح

"

تشاّداداح "

تَلاشآةاح ذ ىكشأ .

2 . زآعىح يَزآي ،ثآبيهن ضزآغ ،تياظىظات ذ تشاّداداح .

3 . ٌاًنآةاذ طيسض إ ٌ واَا (

تيآذوزاح ذ تشادادح ظىّيآح كآياي دلاؤيآي زاكظآيأ ىكشأ ،)

اذ ايا ،طىطغلآىب ضآَ شاةزوذ ڤ

اذ ايا اّكآفاح ڤ

ثآعيبّط .

4 دديي لاي ٌ يّيآظإ ذ تَآظ طيح ثزاّدآعح يظ زاشإ يذشآي ٌلآاوا . :

تننسآةاح

← ازاغح ٌ وآعيذ .

لآسةآح

← ازاغح ٌ ظايياذ .

تنلاسآةاح

← بيبزاذ .

5 . كآياَإ لآّدآبئ اي لاب ٌآقلائ ظاييإ ض ثسييفآح يذ ٌآزذىتآي لاواو ٌ لآّدآبأ :

<

غآروآح نابتآح

>

.

جيفزآحاح ضآَ اغناح :

غآرو .

6 . فىظأ يخَوو زآغ ثسييفآح ٌ جيسيسيح :

» دنا ميهمآح ذأ ،ثاّتآَ ،ضريي وآسوّسآح

ذأ ، سرآّسآح ٍيواّطيح

سآّن

« .

7 ثسييفآح ٌ زايىعيي ٌ يّيآظا . :

ّر :

ٌارجآةأ زآيىظأ .

نلآباقيدينآه ئ :

غاظايأ زآيىظأ ذ .

8 . ثسييفآح ٌ طلآظاح :

» سآّن راخيح رآجمؤ افوي

« . يروواح

سن اغناح لاو

/ وآذوو ٌ ولائ يزصيي زآغ يخفآي ظاييأ ذ

فىظأ يلاايأ ضاسك طيو افوي

واتيما / لآتنآس /

راكسم ا ./

ا

ولايس

. فىظأ ذاسك طيو واذو ٌ ٌاوايذإ زاحاياذ يلاايا

. ....ي

ظييمؤ وزغآسا

. .ظاييآو ٌ ظاّةآفاذ افؤ

اّمآسا يسةآسمئ .

. ذاّدأ او ڤٱذ لايي فىظأ يلاايا وآعيذ

شوزايا رآجمؤ

ذيزسؤ اّمآسا

. .يّنلآئ ذاّدا او ظآذ لايي ثآتظأ يخَإ وآعيئ ذ راخيح وآسيي ن اّمآس

. .ىُڤايأ وآعيي ٌ ميصوأ ىيقيا سآّن

1.5 1.5 1.5

1.5

1.25

1

1

2.75

12/12

(6)

(II ازيح س سآراف :

يهيي ذأ طيسضأ

ٌاًنآةاذ ( تيآذوزاح ذ )

. ايأ ٌآَاسفآعيي ف ّدآبيذأ لاشاخكأ :

سيرافؤ ن وآ ؤ :

- لآوشأ ضزآغ طيسضأ .

- اسيح واهفاىتآح .

- ثزاّدآظاح لاي ئ اياح ّلاآح

.

- تشيح ذ ثزاّدآعح زاج ولآيي ّلاآي .

ن واّن ؤ سيزض :

- اَّآًح ٌ جيَةآح ٌ ٌآعيذزآفيي دَآَاب :

ٌاحاىئ ٌلااعئ ،يىعئ ،لاتظآيأ (

ٌآصئ ) ضايزآَأ ، ...

- لآتَآظوذ تَأسيةإ اخكيح .

- شآسفآح طيسضإ ٌ اّظآغاح .

- طيسضإ ٌ واَاو ٌ ضاسشآح ٌ زآذاقأ .

جيلاحوح :

-

ٌاحاىئ لاوايإ ٌ ضآسيآظأ .

- ٌلآاّيآيدئ ٌآعيذزآفييإ ٌ ضآسيآظأ طيكىُعح ذاكأ اُيىح ٍناًيدإ ٍيأو ٌ اُيىح

( ،شازىظإ ،ٌآبيبسئ

ازاغح ٌ ٌآواًعئ جياُيىغَاح )

.

-

ٌاحاىئ ازشآًح زآغ ٌآةايًيي ٌ يخفآظأ .

-

ٍيهيذأ قلائ اشكىي ٌآرّيآعيي ٌ ضآسيآظأ .

- ىهيي ٌ زداقأ ة

اسيح ٌ ٌا .

- طيسضإ ٌ شآتيظا .

تساّدآساح /

ثواضساح :

-

ٍيريّيىح ذ زايفيح .

-

ٍيزاّدآعح زاج اُقىح ذ زايفآح زاج اُقىح .

- ٌلآافَآعيي ٌ ضآسيآظا (

ثزآسظآكيح )

. 0.25

0.25 0.25 0.25

0.5 0.5 01 0.5

0.5 0.5

0.5 0.5 0.5 0.5

0.5 0.5 0.5

08/08

ةباجلإا رصانع ةملاعلا

ةأزجم

عومجم

(7)

ةحفص 7 نم 8

Tiririt :

I) tigzi n uDris :

1. tameTTut n bu le$TuT qqarenas “ tadaddact ” acku uezzilet.

2. tdaddact ur tessugut ara aual, tesâa lhiba yerna teuâer.

3. anau n uDrisa d agelman (d tarudemt), acku ameskar yemmal-d amek tga tdaddact akked urgazis bu le$TuT, ama d tafekka ama d TTbiâa.

4. aualen yezdi uZar seg tseddart tis snat d usemmi n yal yiuen : teuzel → d isem n t$ara.

uezzilet → d amyag n t$ara.

tauezzlant → d arbib.

5. abeddel n uaual yettuderren deg tefyirt s umyag ilaqen mebla ma ibeddel unamek :

« tettban ⵡerra$et / ⵡerri$et ».

tal$as taHerfit : iuri$.

6. tiririt n tefyirt $er uunti asuf : « akken ara d-temlil yids, nettat, ad tessusem, ad tebru i uallen-is ».

7. asemmi n yisumar n tefyirt : d izem : d asumer agejdan.

i tenidiqublen : d asumer amassa$.

8. tasleDt n tefyirt : « yufa umgar titaris ».

Aaⵡal tal$a ⵜaⵡuri-ⵉⵏⴻⵙ

yufa

d amyag yefti $er yizri ilauay,

$er uudem uis kraD amalay

asuf. /

y... d amatar udmaⵡan n ⵡudem ⵡis ⴽⵔⴰⴷ ⴰⵎⴰⵍⴰⵢ ⴰⵙⵓⴼ.

d amigau / d asentel/

ⴷ ⴰⵎⴻⵙⴽⴰⵔ/ ⴷ ⴰⵙⵉⵍⴰⵡ ufa d afeggag n umyag. d ase$ru umyig.

umgar d isem amalay asuf yella deg

ⵡaddad amaruz. d asemmad imsegzi.

titar d isem unti asget yella deg

uaddad ilelli. d asemmad usrid.

is d amqim aⵡsil n ⵢisem. ⴰⵎⴰⴳⵏⵓ d asemmad n yisem.

II)afares s tira :

1.5 1.5 1.5

1.5

1.25

1

1

2.75

12/12

(8)

AaDris ad yili d agelman (d tarudemt). Aaktazal ad ibedd $ef yisefranena :

Uudem n ufaris : - AaDris $urs azwuel.

- tettuwafhem tira.

- tella tama i yal taseddart.

- Ytella yilem gar tseddart d tayeD.

Aanawu n uDris :

- Bbanend yiferdisen n tegnit n tmenna : amesgal, isuwi, isalan iuwatan (izen), anermas…

- tikta ddant d usentel.

- ta$essa n uDris tefrez.

- Aaqader n tecraD n uwanauw n uDris.

tutlayt :

- Aasemres n umauwal iwuatan.

- Aasemres n yiferdisen i dyemmalen ⵜⵓⴳⵏⴰ ⵏ ⵡⴰⵢⴻⵏ ⵉⴷ-ⵉⴳⴻⵍⵍⴻ, ⴰⴽⴽⴻⴷ ⵜⴻⵙⵏⵓⴽⵢⴻⵙⵜ (irbiben, ⵉⵙⵓⵔⴰⵣ, ⴰⵙⴻⵔⵡⴻⵙ, ⵜⴰⵏ$ⵓ,ⵏⴰⵢⵜ, isem n t$ara).

- aAsefti n yimyagen $er tmeZra iuwatan.

- Aasemres n yisemmaden akken i dyeuwwi ad ilin.

- ⴰⵇⴰⴷⴻⵔ ⵏ ⵢⵉⵍⵓⴳⴰⵏ ⵏ ⵜⵉⵔⴰ.

- Tira n usekkil ameqqran anda iwata.

- aAsigez n uDris.

taseddast / tazDauwt : - tifyar d tummidin.

- tuqqna gar tefyar akked tuqqna gar tseddarin.

- Aasemres n yisenfalen (tikkesrert).

0.25 0.25 0.25 0.25

0.5 0.5 0.5 0.5

0.5 0.5 0.5 0.5 0.5 0.5 0.5

0.5 0.5 0.5

08/08

(9)

ةحفص نم 1

8

رواحملا ةباجلإا رصانع

Tuɣalin ɣer taddart

:

ةملاعلا

ةأزجم عومجم

I/ Tigzi n uḍris :

1. Yegguǧ Urezqi ɣer temdint asmi i yemmut baba-s.

2. Rewlen at taddart ɣer temdint acku : - Din i ufan aɣrum-nsen.

- Xuṣṣen ttawilat deg taddart ...

3. Ayen i d-yettarran Arezqi ɣer taddart yal tikkelt : - Ad iwali tala.

- Leḥmala n taddart.

- Ad iẓer wid i yeckenṭḍen deg taddart.

- Acuddu-ines ɣer uxxam-nsen deg taddart.

- Ad iwali aẓekka n baba-s, ad yemmeslay yid-s.

- Yettekkes ɣef wul-is.

- Ccfawat i yesɛedda deg taddart ...

4. Aknawen n wawalen-a : Yeccedha = Yejjem / yectaq , Tamdint = tiɣremt

5. Arezqi, yeččur wul-is acku : - Yegguǧ ɣer temdint.

- Ur yufi ara iman-is deg temdint.

- Yeǧǧa lewṣayat n baba-s.

6. Asemmed n tfelwit : Timeẓra Amyag yeftin

Izri ibaw Urmir ussid Ad d-yessegzi Ur d-yessegzi

ara

yessegzay-d/

Ad d-yessegzay 7. Tasleḍt n tefyirt ilmend n talɣa d twuri :

- Tebdiḍ : d amyag yeftin ɣer yizri ilaw ɣer wudem wis sin asuf.

- T---ḍ : d amatar udmawan n wudem wis sin asuf / tawuri-ines d asentel, d amigaw, d ameskar neɣ d asilaw.

- bdi : d afeggag n umyag / tawuri-ines d aseɣru umyig.

- tikli : d isem unti asuf yella deg waddad ilelli / tawuri-ines d

01

01

0.5 0.5 0.5

0.5x2 01

02

0.5 0.5

0.5

0.5

12/12

(10)

asemmad usrid.

8. Asemmi n yisumar d tesɣunt i ten-yeqqnen :

- Seg wasmi i yemmut baba-tsen : asumer imsentel n wakud.

- ǧǧan taddart : d asumer agejdan.

- Seg wasmi : d tasɣunt n usentel n wakud.

II/ Afares s tira :

Aḍris ad yili d ullis. Aktazal ad ibedd ɣef yisefranen-a :

Udem n ufaris : - Aḍris ɣur-s azwel.

- Tettwafhem tira.

- Tella tama deg tazwara n yal taseddart.

- Tella tallunt (ilem) gar tseddart d tayeḍ.

Anaw n uḍris :

- Banen-d yiferdisen n tegnit n tmenna : amesgal, iswi, isallen iwatan (izen), anermas…

- Tikta ddant d usentel.

- Taɣessa n uḍris tefṛez.

- Aqader n tecraḍ n wanaw n uḍris.

Tutlayt :

- Asemres n umawal iwatan.

- Asemres n yinammalen (isuraz) iwatan (akud, adeg… ).

- Asefti n yimyagen ɣer tmeẓra iwatan.

- Asemres n yisemmaden akken i d-yewwi ad ilin.

- Aqader n yilugan n tira.

- Tira n usekkil ameqqran anda iwata.

- Asigez n uḍris.

Taseddast / taẓḍawt : 01

01 0.5

0.25 0.25 0.25 0.25

0.5

0.5 0.5 0.5

0.5 0.5 0.5 0.5 0.5 0.5 0.5

0.5

08/08

(11)

ةحفص نم 3

8

رواحملا ةباجلإا رصانع

Tawellit ɣer uqewwar : ةملاعلا

ةأزجم عومجم

I . ن يصــــظيح ؤ

طيسض :

1 . جٌيدهآح زآغ يقشآزؤ لآحزآي ضاباب ثىّمآي ئ يمظأ

.

2 ىكشأ جٌيدهآح زآغ زا ّوآقؤ ثأ ىلآوآز . :

نآعو موسغأ هيفؤ ئ هيذ

-

.

زا ّوآقؤ ظآذ ثلايواّـت نآّصىخ

-

.

3 زا ّوآقؤ زآغ جلآكيح لاي دّلاآىّـتآي يقشآزؤ ىاّـجدآّـتآيأ . :

-

ذأ ئ لااح اواهي .

ذأ

-

ي

~ زا ّوآقؤ ظآذ نآمىمنآي اّـي زآ .

ؤ ظآذ نآعو ماّـخؤ زآغ ضآّو فاّـطأ

-

زاىق

.

ذأ

-

ي

~ زآ ضريي يلاحىيذأ ،ضاباب ن ميوأ .

ضآّو لوو فآغ ضآّكآّـتآي

-

.

زا ّوآقؤ ن لاّهآشأ

-

.

زا ّوآقؤ ظآذ اّدآعظآي ئ ثاوافّـش

-

4 . ايأ ىلآاواو ى ىآظاوزأ :

قيضئ

قاخشآي جٌيدهاح ، ═

جمآسغاح .

5 . ضآًّ لوو زىّشتآي ،يقشآزأ ىكشأ

:

-

إ حز لا جىيدمآح زآغ .

-

جىيدمآح ظآذ ضآّو نامئ اشيفىي ذؤ .

ضاباب ن ثآياصولآ اّـجدآي

-

.

6 جيىلآفح ى ذآّـهآظأ . :

ريّظوؤ سيهزوؤ وابئ يزصئ

ا

زش آ نيح

أ ڨايه ّض يآ

ةآ دياش /

أ ذ يد آ ّض ةآ اش ي

يدوؤ آ ّض ةآ

اشيش يشۃآّظآيد ذأ

7 . يزوىح ذ اغلاح ى دًآولئ ثسييفآح ى تضلآظاح :

-

ذوربآح : هيخفآي ڨايماذ ٱغ

أ نآظ طيو مآذوو زآغ ولائ يزصيي ز فىظ

.

- ث

...

ذ : ذؤ زاحاماذ ناوام

وو ن ذ فىظأ هيظ طيو ما /

واح و طو يز ،لآتوآظاذ

زاكظآماذ ،واةيماذ ،

ذ ولايظا .

ورب

-

: ظاـةآفاذ ايمأ ن

ڤ / طو يزوواح ڨييمؤ وسغآظاذ

.

01 01

0.5 0.5 0.5

0.5x2

01

02

0.5 0.5

0.5 12/12

(12)

-

يلكيح : فىظأ يخوؤ مآعيذ لايي

يّنلآئ ذاّداو ڨآذ /

طو يزوواح ريسظؤ ذاّـمآظاذ

.

8 ىآٌّـقآيًآح ئ جًىغظآح ذ زاهىعيي ى يّـهآظأ . :

ضاباب ثىّهآي ئ يوظاو ڨآظ

-

:

ذىكاو ن لآتوآعمئ زآمىظاذ .

ثزاّداح ييّجد

-

:

نادجآةأ زآمىظاذ .

-

يوظاو ڨآظ ن جوىغظاّـت :

ن لاخواظوأ ذىكاو

.

.II اسيح ض ضآزافأ :

طيّلوذ يليي ذأ طيسضأ .

ايأ ىآًاسفآعيي فآغ دآبئ ذأ لاشاخكأ :

طيزافو ن مآذوؤ :

- لاوشأ ضزاغ طيسضأ .

- اسيح ماهفاىّتآح

- ثزاّدآظاح لاي ئ اهاح ّلاآح .

- جًىلاح ّلاآح (

ملآئ ) ضآياّت ذ ثزاّدآعح زاج .

طيسضو ن واوأ :

- آح ى ىآعيذزآفيي دًآًاب اًّآوح ى جيًۃ

:

ضآهأ ۃ لا

، يىعئ

، ىاحاىيئ ىلآاعئ (

ىآصئ )

،

ضاهزآًأ ...

- لآتًآظؤ ريي تًآسييؤ ييىيخكيح .

ى اّظآغاح - ؤ

شآسفآح طيسض

.

- ى واًاو ى ضاسشآح ى زآداقأ ؤ

طيسض .

جيلاحىح :

- ى ضآسهآظأ

ؤ ىاحاىيئ لاواه .

ىاحاىيئ ىلآاّهآٌيي ى ضآسهآظأ - (

ذىكأ , آذأ ظ )...

.

- ايويي ى يخفآظأ ىاحاىيئ ازشآوح زآغ ىآۃ

.

ييلئ ذأ اهىي ئ ييّهأ ىآذاّهآعيي ى ضآسهآظأ - .

- اسيح ى ىاۃىليي ى زآداقأ .

- يظأ ۃ ى شآ ؤ طيسض .

جظاّدآظاح /

شاح ض ثوا :

يّهىّتزايفيح ذ - يي

.

- ييزاّدآعح زاج اٌقىح ذآكأ زايفآح زاج اٌقىح .

- ىلآافًآعيي ى ضآسهآظأ (

سعكيح ٱ ثز

.)

0.5

01 01 0.5

0.25 0.25 0.25 0.25

0.5 01 0.5 0.5

0.5 0.5 0.5 0.5 0.5 0.5

0.5 0.5 0.5 08/08

(13)

ةحفص نم 5

8

رواحملا ةباجلإا رصانع

Tawellit ɣer uqewwar

:

ةملاعلا

ةأزجم عومجم

I/ Tigzi n uḍris :

1. Yerḥel Urezqi ɣer temdint asmi i yemmut baba-s.

2. Rewlen at uqewwar ɣer temdint acku : - Din i ufin aɣrum-nsen.

- Xuṣṣen ttawilat deg uqewwar…

3. A yetteǧǧan Arezqi yettwella-d yal tikkelt ɣer uqewwar : - Ad ihenna tala.

- Acehhal n uqewwar.

- Ad iẓer yya i yelmumen deg uqewwar.

- Aṭṭaf-nnes ɣer uxxam-nsen deg uqewwar.

- Ad iẓer anil n baba-s, ad yutlay yid-s.

- Yettekkes ɣef wul-nnes.

- Ccfawat i yesɛedda deg uqewwar...

4. Arwasen(aknawen) n wawalen-a : Iḍiq ═yectaq , Tamdint═

taɣremt

5. Arezqi, yeččur wul-nnes acku : - Irḥal ɣer temdint.

- Ud yufi ca iman-nnes deg temdint.

- Yeǧǧa lewṣayat n baba-s.

6. Asemmed n tfelwit : Timeẓra

Amyag yeftin Izri ibaw Urmir ussid

Ad d-yessegzi Ur d-yessegzi ca yessegzay-d / Ad d-yessegzay

7. Tasleḍt n tefyirt ilmend n talɣa d twuri :

Tebdud : d amyag yeftin ɣer yizri ilaw ɣer wudem wis sen asuf.

T---d : d matar udmawan n wudem wis sen asuf / tawuri-nnes d asentel, d amigaw, d ameskar neɣ d asilaw.

bdu : d afeggag n umyag / tawuri-nnes d aseɣru umyig.

tikli : d isem unti asuf yella deg waddad ilelli / tawuri-nnes d asemmad

01

01

0.5 0.5 0.5

0.5x2 01

02

0.5 0.5

0.5

0.5

12/12

(14)

usrid.

8. Asemmi n yisumar d tesɣunt i ten-yeqqnen :

- Seg wasmi i yemmut baba-tsen : asumer imsentel n wakud . - ǧǧin taddart : d asumer agejdan.

- Seg wasmi : d tasɣunt n usentel n wakud.

II/ Afares s tira :

Aḍris ad yili d ullis. Aktazal ad ibedd ɣef yisefranen-a :

Udem n ufaris : - Aḍris ɣer-s azwel.

- Tettwafhem tira.

- Tella tama deg tazwara n yal taseddart.

- Tella tallunt (ilem) jar tseddart d tayeḍ.

Anaw n uḍris :

- Banen-d yiferdisen n tegnit n tmenna : amesgal, iswi, isallen i iwatan (izen), anermas…

- Tiktiwin uyirent yid n usentel.

- Taɣessa n uḍris tefṛez.

- Aqader n tecraḍ n wanaw n uḍris.

Tutlayt :

- Asemres n umawal iwatan.

- Asemres n yinammalen iwatan (akud, adeg… ).

- Asefti n yimyagen ɣer tmeẓra iwatan.

- Asemres n yisemmaden ammin yuma ad ilin.

- Aqader n yilugan n tira.

- Tira n usekkil ameqqran mani i iwata.

- Asigez n uḍris.

Taseddast / taẓḍawt :

01

01 0.5

0.25 0.25 0.25 0.25

0.5

0.5 0.5 0.5

0.5 0.5 0.5 0.5 0.5 0.5 0.5

08/08

(15)

ةحفص نم 7

8

رواحملا ةباجلإا رصانع

Tuɣalin ɣer taddart

:

ةملاعلا

ةأزجم عومجم

I/ azgez n aÄris :

1. Yehun arezqi s aVrem ahel wa d-aba ti-s.

2. Arwalen kel taVremt s aVrem idit : - DindeV agrawen tagella-nesn.

- grawen haret wi yusaren.

3. Ittaqqel arezqi taVremt ak imir : - Terha n taVremt.

- Id inhi imerhan-nnit.

- TasaÄeft-nnit d taVahamt d taVremt.

- Id inhi asensu n ti-s, has-iseddewennet.

- Id isunfu ul-nnit.

- Isekta ila deV teVremt.

4. Ikniwen n awalen : asensu=aÇekka , bahu= asebbeggu = tikerras 5. Arezqi, yeÏkar ul-nnit idit :

- Yehun s aVrem.

- Ur igriw tin man-nnit deV aVrem.

- Yuyya umetter n ti-s.

6. Asmendu n tfelwit : ⵜⵉⵎⴻⵣⵔⴰ Amyag ⵢⴻⴼⵜⵉⵏ

ⵉⵣⵔⵉ ⵉⴱⴰⵡ ⵓⵔⵎⵉⵔ ⵓⵙⵙⵉⴷ

ⴰⴷ ⴷ-ⵢⴻⵙⵙⴻⴳⵣⵉ

ⵓⵔ ⴷ- ⵢⴻⵙⵙⴻⴳⵣⵉ

ⴰⵔⴰ

ⴰⴷ ⴷ- ⵢⴻⵙⵙⴻⴳⵣⴰⵢ

7. TasleÄt n tawinest ilment n talVa d tahuri :

- Tessented : amyag yeftin brin yizri ilaw, udem wan sin amalay.

- T---d : amatar udmawan ⵏ ⵡⵓⴷⴻⵎ ⵡⵉⵙ ⵙⵉⵏ ⴰⵙⵓⴼ / ⵜⴰⵡⵓⵔⵉ-ⵉⵏⴻⵙ asentel, amigaw, ameskar, ⴰⵙⵉⵍⴰⵡ.

- ssent : afeggag ⵏ ⵓⵎⵢⴰⴳ / ⵜⴰⵡⵓⵔⵉ-ⵉⵏⴻⵙ aseVru n amyig.

- Tikli : isem unti asuf ⵢⴻⵍⵍⴰ deV addad ilelli / ⵜⴰⵡⵓⵔⵉ-ⵉⵏⴻⵙ asemmad usrid.

8. Ismawen n isumar d tesVunt i ten-yeqqnen :

01

01

0.5 0.5 0.5

0.5x2 01

02

0.5 0.5

0.5

0.5

12/12

(16)

- Wa ful aba ti-sen : asumer imsentel akud.

- Uyyen taVremt : asumer agejdan.

- Wa full : tasVunt ⵏ ⵓⵙⴻⵏⵜⴻⵍ ⵏ akud.

II/ Afares s tira :

AÄris ad yili d ullis. Aktazal ad ibedd Vef yisefranen-a :

Udem n ufaris : - ⴰÄⵔⵉⵙ Vⵓⵔ-ⵙ ⴰⵣⵡⴻⵍ.

- Tettwafhem tira.

- Tella tama ⴷⴻⴳ yal taseddart.

- Tella tallunt (ilem) gar tseddart d tayeÄ.

Anaw n uÄris :

- Banen-d yiferdisen n tegnit n tmenna : amesgal, iswi, isallen iwatan (izen), anermas…

- Tiktiwin ddant d usentel.

- TaVessa n uÄris tefrez.

- Aqader n tecraÄ n wanaw n uÄris.

Tutlayt :

- Asemres n umawal iwatan.

- Asemres n yinammalen iwatan (akud, adeg… ).

- Asefti n yimyagen Ver tmeÇra iwatan.

- Asemres n yisemmaden akken i ilaq ad ilin.

- Aqader n yilugan n tira.

- Tira n usekkil ameqqran anda iwata.

- Asigez n uÄris.

Taseddast / tazÄawt : - Tifyar d tummidin.

- Tuqqna gar tefyar akked tuqqna gar tseddarin.

01 01 0.5

0.25 0.25 0.25 0.25

0.5

0.5 0.5 0.5

0.5 0.5 0.5 0.5 0.5 0.5 0.5

08/08

Références

Documents relatifs

b- Some managers identify their responsibility (duty) towards ethics through making legal profit.(or through making a legal profit for the firm.). c-No / No, it

(Das Handy sollte jedoch unsere Unabhängigkeit nicht einschränken, unsere Freiheit und Ruhe nicht stören.) 2. Antworten zum Text. Das Handy wurde hauptsächlich

ةيجذومنلا ةباجلإا :ةبعشلا / ةيسنرفلا ةغللا :ةدام رابتخا عوضولم.. ةيبيرتج مولع

5- Además de la experiencia, dominar idiomas permite tener muchas ventajas y oportunidades para integrarse en el mundo laboral y conseguir un trabajo.. B-

:ايرولاكب /داصتقاو رييست :ةبعشلا /يبساحملاو يلاملا رييستلا :ةدام رابتخا عوضومل ةيجذومنلا ةباجلإا 8102.

.دمبمل يداصتقلاا ءادلأا ةءافك ىمع لدي اذىو ،يجراخلا ملا ايتامازتلا نم ربكأ يجراخلا ملاعلا ىمع ةلودلا قوقح نأ يأ :ضئاف دوجو ةلاح -. ريغ ةلاح يىو ةرمثتسم ريغ

.) ضورق ( ةيرئازج رامثتسا عيراشم ليومت - ...ةيرسلا ةرجهلا ،نملأا :تلااجملا فلتخم يف تاربخلا لدابت - .ةيبرولأا لودلا نم تادراولا ىلع ةيكرمجلا موسرلا ضيفخت -. - ةمتاخ

- شحاوفلا بانتجا ىلإ كلذ هعفديف سفنلا تاوهش تبكو ربصلا ىلع هبحاص يبري موصلا .تاركنملاو.. - .هتيصعم نم يحتسيف ،هبر