Norway - effects of deregulation

Norge

Effekter av avreglering

i •

f ms namn n uniMira

rmnra f

\<irin>;s- m Ii tfkniku!\ t\

K l^lw2:44

r

Norge - effekter av avreglering

- En konsultstudie

R 1992:44

MASTER

Närings- och teknikutveckJingsverket 117 86 Stockholm

Besöksadress: Liljeholmsvägen 32

Telefon: 08-775 40 00, 08-744 95 00 (fr o m 1992-12-01 08-681 91 00) Telefax: 08-19 68 26, Telex: 108 40 nutek s

IW1MTIM ff TUS NCUKJfT R UIUMTO

F I R B M S A I D

rtmni) ,., t

Förord

Närings- och teknikutvecklingsverket har, på regeringens uppdrag och i samråd med Konkurrensverket, att årligen redovisa utvecklingen på de europeiska elmarknaderna.

Verkets andra årliga redovisning lämnades till regeringen i rapporten

"Elmarknaderna i Europa 1992" (NUTEK B 1992:11).

Som underlag i arbetet lät NUTEK utföra ett antal konsultstudier. Denna publikation är en av dessa.

För analys och slutsatser i dessa konsultstudier svarar författarna själva.

Stockholm i oktober 1992

T'»r> Eng

V A Jiingsdirektör

r _r

Konsultstudier

I anslutning till denna utredning har ett omfattande underlagsmaterial tagits fram med hjälp av konsulter. Dessa konsultstudier publiceras i NUTEKs rapportserie enligt följande:

Fransk elpolitik för Frankrike och Europa, R 1992:41

Några förutsättningar och hinder för den europeiska elmarknadens tillväxt under 1990-talet, R 1992:42

Elmarknader i omvandling - En studie av elmarknaderna i Östeuropa, OSS och Baltikum, R 1992:43

Norge - Effekter av avreglering, R 1992:44

A L

t.

t

[APRO

Energimarknader - analys, information & rådgivning

Norge - effekter av avreglering

World Trade Center • Box 188 • S-IOI 23 STOCKHOLM, Sweden Tel. int+46 8 213280 • Fax int+46 8 213281

f-

NORGE- EFFEKTER AV AVREGLERING JAPRO ENERGY AB

\V

Innehållsrört eckning:

1. Bakgrund - Genomgripande förändring på den norska elmarknaden I 2. Hur förändringarna påverkat företagen 3 2.1. Det ekonomiska resultatet 1991 3

Ett år efter energilagens införande hade lönsamheten i de norska elverken

stigit kraftigt 3 Kraftnettot förklarar lönsamhetsförbättnng 4 Ökade kraftförsäljningsintäkter förklaras av högt pns på Samkjönngen och

högre förbrukning av detaljkraft 6 Priser på tillfällig kraft förklarar ökning av k ra ft köpskost naderna 7 Omförhandling av kontrakt gav lägre inköpspriser 7 Regionala skillnader i lönsamhet 8 Lönsamhetsförbättnng orsakad av externa faktorer 8 2.2. Kraftnettot i främsta rummet 9 De största intäkts- och kostnadsposterna har blivit påverkbara 9 Marknadsföring och kontraktshantering är viktiga nya verksamheter för

samtliga företag 9 Omförhandling av kraftavtal - förklaringen till de största

resultatförbättnngarna för distributörerna 10 2.3. Interna effektivisenngsåtgärder II Inga rationaliseringar till följd av energilagen Il Energilagen har lett till omorganiseringar, men inte i syfte att

kostnadsrationahsera 11 Potential kan finnas i bemanning och data - men insikt saknas ännu 11 Lönsamhet inget självklart mål i de kommunala bolagen 12 2.4. Investeringsbeslut i nytt ljus 13 Nuläge - överkapacitet 13 Risk- och marknadsanalys är nya komponenter i analyserna 13 2.5. Ny a krav på räkenskaper lägger grunden för ökat kostnadsmedvetande 14 Orsaken - kontroll av överföringstariff erna 14 De kommunala räkenskaperna har försvårat ekonomisk styrning 14 Ny räkenskapspnncip leder till ökat kostnadsmedvetande 14 Ägarnas avkastningskrav och affärsmässighet - slutgiltigt avgörande för

incitament till rationaliseringar 15 2.6. Sammanslagningar 16 Energilagen har inneburit helt om i mål för integrationer 16 Energilagen påverkar fusioner först under 1992 16 Rationaliseringsvinster inom flera områden 16 Tydliga stordriftsfördelar i driftskostnaderna 17 3. Hur förändringarna påverkat abonnenterna 18 3.1. Prisutveckling 18 Avreglenngen påverkar näringskunder före hushållskunder 18 Prisnivån till hushåll påverkas av kundsammansättning men inte av företagens

storlek och kostnadsbild 19 Distributörer och företag som redovisar enligt kommunal standard håller

högre priser till hushållskunder 19 3.2. Prisuijämning 20 Geografiska skillnader i priser 20 Utjämning pågår regionalt 21 Storlek och kundsammansättning, men inte kostnadsbilden, påverkar

prisutvecklingen för hushåll 21 Utjämning kommer i ordning stora kunder först 21

r

3.3. Större mojligheter for stora förbrukare 23 Större abonnenter kan välja att bli aktörer 23 Stora konsumenter har möjlighet att köpa kraft till spotbaserade priser 23 3.4. Prisutvecklingen vid sammanslagningar . 2 4 4. Sammanfattning 25

Innehållsförteckning Appendix

Appendix 1 A.l. Analysunderlag 1 Typer av elverk 1 Geografisk indelning 1 Sammanslagningar 3 A.2. Analys av ekonomiskt resultat 4 Skilda räkenskapsprinciper 4 Kraftnetto och driftsnetto 4 Analys av resultat före avskrivningar 5 Analys av resultat efter avskrivningar 6 A.3. Analys av kraftnetto 7 Avvikelseanalys av kraftnetto 8 A.4. Analys av driftsnetto 10 A.5. Analys av stordriftsfördelar 11 Driftsnetto 11 Driftsnetto + kraftköpskostnader 12 Mindre distributörer 12 Totala kostnader 14 A.6. Pnser till slutkunder 15 Genomsnittliga priser och prisutveckling per region 15 Prisskillnader: högsta och lägsta pris 16 Genomsnittliga priser per fylke 17 A.7. Sammanslagningar 19 A.8. Förklaringar till skillnader i prisnivåer och prisutveckling 21 Egen produktion 21 Kostnadsbild 21 Storleken på energiverken förklarar prisökningen men inte prisnivån 22 Kundsammansättning förklarar prisnivå 22 Kundsammansättning förklarar även prisutveckling 23 Föregående års prisnivå som förklaring till prisökning 23 Typ av företag och räkenskapsprincip 25

r

i 1. Bakgrund - Genomgripande förändring på den norska elmarknaden

1991 infördes en ny energilag i Norge. Målet var primärt att få en bättre ekonomi i hela elbranschen. Införandet av en konkurrensutsatt nationell elmarknad skulle utjämna de regionala skillnaderna, samtidigt som man genom att tillåta konkurrens skulle få ett bättre utnyttjande av produktionsresurser.

Bakgrunden till energilagen var att man funnit elbranschen samhällsekonomiskt överdimensionerad med en lägre avkastning än i andra branscher. Den stora

produktionsapparaten var en effekt dels av den regionala prägeln i energipolitiken och dels av att prissättningen grundats på genomsnittskostnader. Att priserna sattes med genomsnittskostnader medförde att ny kraft byggdes trots att kostnaderna översteg elpriset och särskilt energiverk med äldre avskrivna kraftanläggningar kunde investera i ny kraft.

Den regionala prägeln i energipolitiken styrde mot iokal produktion. Den regionala inriktningen medförde också att priserna skilde sig åt mellan olika delar av landet och att dyr produktion kunde byggas där efterfrågan var hög medan billig och lönsam produktion inte kom till stånd i regioner med överskott. Prissättningen som ofta var satt med politiska hänsynstagande hade också visat sig vara okänslig för förändringar i utbud och efterfrågan.

I den nya energilagen har transiteringsrätt införts i både överförings- och

fördelningsnät. Överföringstariffer får inte diskriminera någon part och nätägama får inte ta ut högre priser av externa aktörer än vad de använder internt. I syfte att möjliggöra kontroll av detta måste nätägare ha skilda resultat- och balansräkningar för nätverksamheten och för den övriga delen i verket, där den övriga delen internt måste köpa överföringstjänster av nätverksamheten.

Den gamla oppdekningsplikten med krav på att energiverken skulle täcka upp elbehovet i sitt område genom egen produktion eller genom uppvisande av långsiktiga kraftavtal är borta och är ersatt med leveransplikt i den nya lagen. Leveransplikten innebär förvisso att energiverket måste leverera till kunderna inom sitt koncessionsområde, men på vilket sätt kraftanskaffningen sker är helt upp till energiverket. Samkjöringen, som tidigare endast varit tillgänglig för producenter av en viss storlek, har nu öppnats för alla, vilket medför att energiverkets leveransplikt nu faktiskt kan uppfyllas genom köp av tillfällig kraft på Samkjöringens spotmarknad.

Dessa förändringar medför helt andra spelregler för aktörerna på marknaden. Vi skall i denna rapport därför söka beskriva hur aktörerna påverkas av de genomförda

förändringarna. Vilka incitament ger den nya lagen? Vad händer med lönsamheten?

Vad innebär avregleringen för strukturen i branschen och vilka effektiviseringar kan uppmätas? I branschen uppmättes förbättrade resultat under 1991 jämfört med 1990.

Var detta en effekt av energilagen eller fanns det andra förklaringar?

r

Förutom analysen av aktörerna skall vi i rapporten även se till vilka effekter

förändringarna medför för elabonnenterna. Har det skett någon prisutjämning? Vilken är prisutvecklingen? Finns det förklaringar till skillnader mellan prisnivåer i olika regioner och hos olika företag?

Rapporten bygger på analys av årsredovisningar och annat material från 53 företag, samt på uppgifter om kraftbalans, kraftförsäljningsintäkter och kraftköpskostnader från 31 företag. Vidare har intervjuer genomförts med tretton elverk samt med myndigheter och branschorganisationer. Analys av pris till slutkund bygger på tariffuppgifter för de tre senaste åren från ca 220 företag. För ytterligare detaljer kring genomförande av analyser hänvisas till appendix.

t

2. Hur förändringarna påverkat företagen

2.1. DET EKONOMISKA RESULTATET 1991

Ett år efter energilagens införande hade lönsamheten i de norska elverken stigit kraftigt.

En analys av resultat före avskrivningar för 53 norska elverk visar att lönsamheten steg under 1991 med i genomsnitt 20%, jämfört med 19901. Störst var lönsamhetsökningen bland distributörerna2, där resultatet steg med 32%.

Genomsnittlig lönsamhetsökning 1991

Distributörer ^Engrosverk Integrerade

Resultat före avskrivningar Löpande priser

Även marginalerna på kraftförsäljningen steg under 1991. Detta visar att resultat- förbättringen inte enbart förklaras av ökad försäljningsvolym. Högst marginal- förbättring uppnådde distributörerna i undersökningen. Denna grupp har emellertid nivåmässigt de lägsta marginalerna. Marginalerna i grossistledet ligger runt 50%.

Genomsnittliga marginaler

60%

50%

40%

30%

20% -J-

10% +- 0%

55% 56%

23% 2 7 %

90 91 90 91

31% 31%

90 91

Distributörer Engrusverk

Kcaulfat fort avskrivningar/kraftomsättning Uipande priser

Integrerade

1 Se appendix sid. S.

* De analyserade företagen är indelade i engrosverk, integrerade verk samt distributörer. Indelningen bygger på typ av försäljning. Se appendix sid. 1.

i I

r

i

NORGE- EFFEKTER AV AVREGLERING JAPRU ENERGY AB

Bland de 35 företag som redovisat enligt aktielagens regler, och således genomfört avskrivningar på investeringar, var ökningen av resultat efter avskrivningar

1 1 o* 3 j i /c .

Kraftnettot förklarar lönsamhetsförbättring

Den största delen av resultatförbättringen ligger i ett förbättrat kraftnetto. Kraftnettot definieras i denna analys som skillnaden mellan kraftförsäljningsintäkter och

kraftköpskostnader4.

I

Genomsnittlig

MNOK

20 . 15 . 10 .

-5 .

m

resultatförbättring 1991

1 Kraftnttto 1

. " • ' • • • i . .

i S3 företag

Resultatförbättringen förklaras till mycket liten del av minskade drifts- och

administrationskostnader. Dessa kostnader har överlag ökat även realt. Genomsnittliga kostnadsminskningar uppmäts endast hos distributörer, i posten "övriga

driftskostnader".

3 Se appendix sid. 6.

4 Med kraftnetto avses vanligen kraftförsäljning minus kostnader för produktion och krattköp. Då de norska elverken inte särredovisar produktionskostnaderna, exkluderar vi emellertid denna post ur kraftnettot i denna undersökning.

4

r

Vi väljer här att redovisa måttet driftsnetto. Driftsnetto avser löner, rörliga

produktionskostnader, övriga drifts- och administrationskostnader samt driftsintäkter andra än kraftförsäljningsintäkter5.

MNOK

Genomsnittligt driftsnetto

Dutributörcr Engrosverl Intefreradt

Redovisning enligt aktielagens standard Löpande priser

MNOK

Genomsnittligt driftsnetto

Distributörer Inlrgrcradr

-ISO

Ö»rig«

| dnftulU.kler LoDcr drift*JloalliJidfr

Redovisning enligt kommunal standard Löpande priser

Produklioiukoitnsdtr MtkMtiudcr FörUljnin, Ömt»

drinito.ln.d

5 Redovisade komponenter i driftsnettot skiljer sig mellan redovisning enligt aktielagen och enligt kommunal standard. Det totala driftsnettot är emellertid definierat på samma sätt för de två grupperna.

r

Ökade kraftförsäljningsintäkter förklaras av högt pris på Samkjöringen och högre förbrukning av detalj kraft.

MNOK 600

SOO

400

300

200

100

0

Genomsnittliga kraftförsäljningsintäkter

FT

/

90

m

i

90

1—

Tillfillig kr.fl Detaljknft Engroskrart

Dislributnrrr Löpande priser

Engrosvrrk Integrerade bolig

Orsaken bakom ökade kraftförsäljningsintäkter skiljer sig mellan de olika typerna av företag6. Den enskilt viktigaste förklaringen till ökade försäljningsintäkter för de fyra analyserade engrosverker., såväl som för de åtta integrerade verken, var kraftigt höjda priser på tillfällig kraft. Genomsnittspriset på Samkjöringen var under 1991 116 kr/MWh, att jämföra med 34 kr/MWh året innan.

Bland de 19 distributörerna i undersökning ligger förklaringen till höjda

försäljningsintäkter framförallt i ökade priser och försäljningsvolymer av detaljkraft.

De undersökta distributörernas genomsnittspris steg under 1991 även realt och den genomsnittliga försäljningsvolymen ökade med närmare 5%. De integrerade verken ökade sin försäljningsvolym på detaljkraft med i genomsnitt drygt 5%, medan priserna endast steg med inflationen7.

Den ökade förbrukningen av detaljkraft under 1991 var dels en effekt av kallare väderförhållanden, men också en effekt av en trend av större elförbrukning. Slutligen beror den ökade förbrukningen även på ett ökat relativpris på olja. Under de senaste tio åren har elförbrukningen i Norge stigit med i genomsnitt 2,3% per år.

^

ft Analy:; av kraftförsaljningsintäkter och kraftköpskostnader bygger på uppgifter om kraftbalans, försäljningsintäkter samt kraftköpskostnader från 19 distributörer, 4 engrosverk samt 8 integrerade verk.

Se appendix, sid. 7.

7 Se analys av kraftförsäljning, appendix sid. 8.

NORGE- EFFEKTER AV AVREGLERING JAPRO ENERGY AB

Priser på tillfällig kraft förklarar ökning av kraftköpskostnaderna

Kostnaderna för tillfällig kraft ökade kraftigt för samtliga typer av företag under 1991, och står för den största delen av ökningen av de genomsnittliga kraftköpskostnaderna för distributörer och integrerade verk. Alla tre typer av företag har i genomsnitt ökat inköpsvolymen av tillfällig kraft. För engrosverken har tillfällig kraft ersatt 10% av

1990 års fastkraftsvolym. För dessa företag står volymökningen för den största delen av kostnadsökningen, medan ett höjt pris är den huvudsakliga förklaringen till

kostnadsökningen för distributörer och integrerade verk8.

MNOK

120 110 10U 90 80 70 4.

60 SO

Genomsnittliga kraftköpskostnader

C9 Tillfällig

• Fail

Distributörer Ltipande priser

Engrosvcrit Incrgrrndc bolag

Omförhandling av kontrakt gav lägre inköpspriser

Vid intervjuer med framförallt distributörer angavs minskade kraftköpskostnader, uppnådda genom omförhandling av fastkraftskontrakten, som en viktig orsak till förbättrade vinster under 1991. Analysen av kraftköpskostnaderna ger stöd för detta men endast om man mäter priserna i reala termer. Nominellt ökade nämligen de genomsnittliga inköpspriserna för distributörerna i undersökningen.

* Se appendix sid. 9.

t

r

Regionala skillnader i lönsamhet

Analysen av företagens marginaler och resultat före avskrivningar visar en skillnad både i nivå och utveckling mellan de olika geografiska regionerna. Antalet

observationer samt fördelningen av typ av företag skiljer sig emellertid mellan regionerna9.

Genomsnittlig lönsamhetsökning 1991

30%

20%

10%

0%

16%

• Östlandet

• VäitUndrt

• Mitlnoixt H Nordnor^c

Resultat fiire avskrivningar Löpande priser

Genomsnittliga marginaler

40%

30'/.

20%

10*/.

0%

37% 36% 39% 40%

19% 20%

90 91

90 91 90 91

15% 18%

— 90 91

Öitlandrl ViUllandet Mittnorge Nordnur^e

Resultat före avskrivningar/ kraftomsättning Löpande priser

Lönsamhetsförbättring orsakad av externa faktorer

Lönsamhetsförbättringen i de norska energiverken under året efter energilagens

införande är således huvudsakligen inte en effekt av kostnadsrationaliseringar, utan har sin förklaring i prisförändringar, delvis beroende på avregleringen, samt i externa effekter såsom lägre temperaturnivå, ökad förbrukning och ett högre relativpris på olja.

V \-

Se appendix, sid. 2.

f

f

2.2. KRAFTNETTOT I FRÄMSTA RUMMET

De största intäkts- och kostnadsposterna har blivit påverkbara

Strukturen på den norska kraftmarknaden före avregleringen gjorde att energiverken hade små möjligheter att påverka storleken på försäljningsintäkter och

kraftköpskostnader, det så kallade kraftnettot. Företagen har varit hänvisade till försäljning till kunder i sitt koncessionsområde och köp av den lokala

engrosleverantören. Möjligheten att kostnadsreducera har varit begränsade till

driftsbudgeten. Eftersom kraftnettot står för den största delen av resultatet i elverken, är det naturligt att energiverken anser möjligheterna att påverka denna post vara den avgjort viktigaste effekten av energilagen. Drastiskt fallande priser har också ökat effekterna på kraftnettot. Oavsett typ av företag framhöll de energiverk som

intervjuades avregleringens effekter på kraftköpskostnader och försäljningsintäkter som de avgjort mest betydelsefulla.

Marknadsföring och kontraktshantering är viktiga nya verksamheter för samtliga företag.

Som en effekt av avregleringen på den norska marknaden satsar energiverken resurser på att bygga upp kompetensen på marknadssidan. Konkurrensen om kunderna har stigit kraftigt, framförallt under det senaste halvåret. Låga priser på Samkjöringen bidrar till priskonkurrens om framförallt de större kunderna.

Ökad konkurrens uppträdde tidigast i grossistledet. Engrosverken mötte konkurrens från andra grossister och producenter, samt från de mäklare som började dyka upp på marknaden. För dessa bolag är en satsning på kraftförsäljning helt naturligt då de fallande priserna kan vara kritisk för resultatutvecklingen. Engrosverken försöker också använda kringtjänster såsom energiekonomisering (enök) i sin marknadsföring och även för att binda upp de nuvarande distributörerna.

Av intervjuerna framkom att engrosverken i vissa fall även söker konkurrera om distributörernas större kunder. Då nu storleksmässigt allt mindre kunder får möjlighet att agera på kraftmarknaden märker även distributörerna av konkurrensen och satsar på marknadssidan. De mindre distributörerna försöker än så länge i mindre utsträckning än de större engrosverken konkurrera om andra verks kunder, och lägger i stället större vikt vid att möta de nya krav som de gamla kunderna ställer.

v t

•r

i

NORGE- EFFEKTER AV AVREGLERING JAPRO ENERGY AB

Omförhandling av kraftavtal - förklaringen till de största resultatförbättringarna för distributörerna.

Den för distributörerna viktigaste effekten av avregleringen är möjligheten att uppnå lägre inköpspriser på fastkraft, genom omförhandlingar av kontraktet med den gamla leverantören, eller genom att byta leverantör. Denna effekt kommer att märkas än tydligare under 1992, eftersom många fastkraftsavtal löpt ut först under detta år.

Många distributörer har i detta läge inte sökt sig nya leverantörer, utan endast omförhandlat sina gamla kontrakt, vilket visar att hotet om leverantörsbyte är

tillräckligt för att tvinga de gamla leverantörerna att pressa priserna till tillfredsställande nivåer. Intervjuer med distributörer visar även på en utveckling där distributörerna går förbi sina gamla leverantörer och handlar direkt av producenter.

Samkjöringen är i och med avregleringen öppen för samtliga aktörer på marknaden.

Såväl analys av distributöremas kraftinköp som intervjuer med elverk, visar att distributörerna har ökat andelen tillfällig kraft i inköpsportföljen. Med dagens låga priser på Samkjöringen ger detta betydande effekter på kraftköpskostnaderna. De flesta distributörer väljer emellenid att köpa tillfällig kraft genom sina fastkraftsleverantörer då detta kan vara ett mer ekonomiskt alternativ än att direkt agera på Samkjöringen.

Vi ser även hur distributörer som fortfarande är bundna av äldre fastkraftsavtal börjar få svårt med konkurrensen inom sitt område då andra leverantörer kan erbjuda billigare kraft.

10

t

NORGE- EFFEKTER AV AVREGLERING JAPRO ENERGY AB

2.3. INTERNA EFFEKTTVISERINGSÅTGÄRDER

Inga rationaliseringar till följd av energilagen.

Satsningar på kostnadsrationaliseringar i driften är små i de norska elverken. En möjlig förklaring till detta är den höga potential till resultatförbättringar som ligger i åtgärder inom kraftköp och försäljning. Av intervjuerna framkom att de rationaliseringar som genomförts under året var effekter av tidigare planer på effektiviseringar. Energilagen har således så här långt inte medfört högre incitament till kostnadsrationaliseringar. På sikt, när kraftnettot stabiliseras, kan emellertid fokus komma att hamna på

effektiviteten i företagen då med rationaliseringar som följd.

Tänkbar utveckling pa den norska marknaden

Produktionskostnader • rörliga

Kraftnrttot i fokus I Strukturförändring - fäT>; aktörer Kostnadsrationaliseringar inled»

TID

"Intäkter

vr. driftskostnader elUr rationalisering l ö v r . driftskostnader ursprunglig nivå.

Energilagen har lett till omorganiseringar, men inte i syfte att kostnadsrationalisera

Flera företag har omorganiserat under 1991 och 1992. Detta har emellertid primärt inte sin grund i att rationalisera verksamheten utan i kraven på att särskilja nätverksamheten från den övriga delen av energiverket. I flera fall har det även skett omorganisationer i syfte att stärka marknadssidan för att marknadsanpassa företagen efter de nya

förutsättningarna.

Potential kan finnas i bemanning och data - men insikt saknas ännu Beräkningar på branschnivå och i samband med samgåenden har visat att det finns potential för rationalisering genom införande av datasystem för bland annat mätning, kartritning och ekonomistyrning. En stor potential till rationaliseringar kan även ligga i personalreduceringar. Beräkningar på större energiverk har visat på möjliga

il

NORGE- EFFEKTER AV AVRF.GLERING JAPRO ENERGY AB

personalnedskärningar i storleksordningen 30%. I många fall finns det emellertid en politisk begränsning för personalnedskärningar.

K 14 i : ii)

•

6 4 I

Anställda

aii/lOOOtbouHUr

1 R •

1 R 1 1

5.4

R R 1 R R R

6.4 6,5 6.» 83

per

1 R 1 1 R R

8.9

1 (MM) abonnenter - 1991

I • • • -

1 R R R R R R R R R R R

24 utvalda distributörer

1 R R 1 R R

9J 93 llia 11 11,6 12,8 17318.4

Antal 1OOO abonnenter

R - 1 R R R H

19,7 203 21,5 22

• 1 • 1 1 1 1 1 1

• 1. _R

R

22,9 49,2 55

,

in

I R

• 1 1 1 n

i

69,2 119,5R

Av figuren framgår att antalet anställda per 1000 abonnenter varierar kraftigt. Fastän måttet inte är rensat för sidoverksamheter och även bör kompletteras med andel egen produktion per levererad energi och ledningslängd per abonnent, ger figuren en indikation om att potential för rationaliseringar på bemanningssidan finns.

Intrycket från intervjuer med elverken var att frågor om kostnadsrationaliseringar har låg prioritet i dagsläget. Förklaringen till detta är troligtvis att fokus legat på

kraftnettot, snarare än att potentialen för effektivisering är låg.

Lönsamhet inget självklart mål i de kommunala bolagen.

En orsak till att rationaliseringar inte genomförs i större utsträckning kan finnas i organisationen och ägarinställningen i elverken. Kommunerna är den dominerande ägarkretsen på den norska elmarknaden. De har ofta även en förvaltarroll, så till vida att budgetansvaret ligger hos de kommunala politikerna, vilka i många fall planerar verksamheten utan strikt intäkts- och kostnadstänkande. Energiverksamheten skall inte generera ett överskott, utan förväntas följa fastslagen budget. Avkastningen skall komma kommuninnevånarna till del genom billigare elpriser.

Den låga graden av kostnadsansvar i elverken, tillsammans med ägarnas inställning till avkastning, gör att incitamenten till kostnadsrationaliseringar hittills har varit små i många energiverk. Av intervjuer framkommer att kostnadsmedvetandet och

incitamenten till kostnadsrationaliseringar ökat i samband med ombildning till aktiebolag.

12

s t

f

2 . 4 . INVESTERINGSBESLUT I NYTT LJUS

Nuläge - överkapacitet

De fallande priserna på den norska elmarknaden kan delvis förklaras av den ökade konkurrensen, men framför allt av att konkurrensen införts i ett läge med stor överproduktion. Den tidigare oppdekningsplikten, vilken innebar skyldighet för energiverken att täcka det prognostiserade kraftbehovet inom sitt koncessionsområde med egen kraft eller kraftköp på långa avtal, medförde en överutbyggnad av

produktionen. Prissättningen grundades på genomsnittspriser för all produktion, vilket medförde att täckning av investeringskostnader uppnåddes genom höjda priser, samt att kraft från äldre produktionsanläggningar, vilka var helt eller i det närmaste avskrivna, kunde subventionera dyr kraftutbyggnad.

Risk- och marknadsanalys är nya komponenter i analyserna

De tidigare investeringskalkylerna baserades på prognostiserat kraftbehov i

koncessionsområdet, och var således i huvudsak tekniska. Nödvändig täckning kunde uppnås i kalkylerna genom att ta ut högre priser från kunderna. Avregleringen har emellertid medfört nya förutsättningarna för investeringskalkylerna. Prissättning grundad i marknadsmekanismer gör att dagens investeringsanalyser till högre grad baseras på bedömning av marknadsläget och den risk som producenterna åtar sig med investeringarna. Med prognoser om låga kraftpriser under den kommande perioden, har investeringsverksamheten i produktion inom landet så gott som avstannat. De låga kraftpriserna har också medfört att flera kraftverk nu är ute till försäljning.

n

t

t

NORGE- EFFEKTER AV AVREGLERING JAPRO ENERGY AB

2.5. NYA KRAV PÅ RÄKENSKAPER LÄGGER GRUNDEN FÖR ÖKAT KOSTNADSMEDVETANDE

Från och med 1 januari 1993 måste alla företag med omsättningskoncession redovisa enligt aktiebolagens redovisningsregler. Vidare ställs krav på separata resultat- och balansräkningar för överföringsverksamheten och övrig verksamhet.

Orsaken - kontroll av överföringstarifferna

Kravet på skilda räkenskaper enligt aktiebolagslagen beror primärt på att myndigheterna skall kunna kontrollera och övervaka prissättningen på transiteringstjänster i

överförings- och fördelningsnät, eftersom det inom denna verksamhet råder monopol för elverken. Utan övervakning skulle det finns en möjlighet för energiverken att föra över kostnader från den konkurrensutsatta kraftförsäljningen till monopoldelen

nätverksamhet.

De kommunala räkenskaperna har försvårat .Konomisk styrning

För huvuddelen av de norska elverken innebär den nya energilagen införande av helt nya redovisningsprinciper. Många kommunala och interkommunala energiverk har tidigare redovisat enligt kommunal redovisningsstandard. Denna bygger på en bruttoprincip, vilket betyder att intäkter och kostnader inte särredovisas. Vidare genomförs inga ekonomiska avskrivningar av investeringar. Investeringar ses som kostnader. Redovisningsformen försvårar traditionell intäkts- och kostnadanalys, vilket medfört låg kostnadsmedvetenhet i många organisationer.

Ny räkenskapsprincip leder till ökat kostnadsmedvetande.

Flera av de undersökta företagen har valt att byta redovisningsprincip redan före 1993.

I samband med denna övergång har i många fall ett nytt ekonomisystem införts. Med denna omläggning får energiverket en bättre redovisning av kostnader och intäkter i olika delar av organisationen och ett kostnadsmedvetande kan börja föras ut. Av de intervjuer som genomförts är erfarenheterna positiva och från andra branscher har vi inom Japro samma erfarenhet från förbättrad kostnadsmedvetenhet som grundats i bättre ekonomisk rapportering.

14

t

r

Ägarnas avkastningskrav och affärsmässighet - slutgiltigt avgörande för incitament till rationaliseringar.

Nya räkenskapsprinciper i de kommunala verken medför emellertid inte automatiskt ett ökat kostnadsmedvetande. Så länge budget och utgifter fastställs politiskt kan

målsättningen för energiverken även fortsättningsvis komma att vara att uppfylla budget i stället för att generera positivt driftsresultat.

I de ursprungliga förarbetena till en ny energilag fanns även förslag på krav på ändring av bolagsform, med en övergång till aktiebolag. Detta har inte genomförts, men man söker skapa incitament till övergång på frivillig basis genom refusion av

dokumentavgifter i samband med ombildandet. Från myndigheternas sida synes det därför önskvärt med en övergång till aktiebolag, men även andra typer av bolagsformer har diskuterats.

Inte heller övergång till aktiebolag garanterar emellertid en ändrad inställning till kostnadsrationaliseringar. Det är först när ägarna börjar ställa affärsmässiga avkastningskrav och agera affärsmässigt som resultat- och kostnadsmedvetandet

kommer att slå igenom i organisationerna. Ägarna av energiverket måste skilja på ägar- och förvaltarrollen och överlåta budget- och resultatpåverkan till energiverket.

15

r

NORGE- EFFEKTER AV AVREGLERING JAPRO ENERGY AB

2.6. SAMMANSLAGNINGAR

Energilagen har inneburit helt om i mål för integrationer

Före energilagens införande var det officiella politiska målet en struktur med ett

tjugotal vertikalintegrerade energiverk på den norska marknaden, ett i varje fylke. I den nya energilagen har man gjort helt om, och strävar nu efter att skilja distribution från produktion och försäljning. Där man tidigare uppmuntrade vertikal integration, bland annat genom ekonomiskt stöd i form av refusion av vissa kostnader vid

omorganiseringen, säger man nu konsekvent nej till sådana sammanslagningar och uppmuntrar i stället horisontella integrationer.

•* i

Energilagen påverkar fusioner först under 1992

Den nya energilagen har påverkat sammanslagningar framförallt under 1992. De sammanslagningar som genomfördes före årsskiftet 1991-1992 hade beslutats före lagens införande, och kom således inte som en direkt följd av de nya

marknadsförhållandena. Fortfarande 1992 genomfördes vissa fusioner som planerats före avregleringen.

Under 1992 har den nya marknadssituationen varit en direkt bidragande effekt till flera sammanslagningar. Mindre elverk fusionerar med andra mindre enheter eller med ett större grann verk, för att på detta sätt uppnå den storlek man anser vara nödvändig för att agera under de nya förhållandena.

Rationaliseringsvinster inom flera områden.

I intervjuer med företag som genomgått fusioner under perioden 1990 till 1992 har det framkommit att sammanslagningar möjliggör rationaliseringar inom flera områden.

Genom samgåenden får elverken en möjlighet till rationaliseringar av bemanningen.

Detta gäller både i administration och i drift. På grund av ojämn belastning i

underhålls- och utbyggningsarbete tvingas de mindre elverken hålla en beredskap som i många perioder är högre än nödvändigt. I större enheter kan man uppnå ett jämnare utnyttjande av sin personal, och på detta sätt få möjlighet till personalreduceringar.

vidare ger större enheter ökade möjligheter till specialisering. Flera, framförallt mindre verk. har framhållit betydelsen av att genom omorganiseringar i samband med sammanslagningar få möjlighet till att upprätta marknadsavdelningar utan att tvingas nyanställa. Vidare kan ett större verk uppnå högre kompetens i kontraktsförhandlingar.

Även enökverksamheten i distributionsverken kan samordnas.

16

V I

t

NORGE- FFFEKTER AV AVRF.GLERING JAPRO ENERGY AB

/

Av politiska skäl är företagen ofta förhindrade från personalnedskärningar annat än genom naturlig avgång. Detta innebär att rationaliseringar på personalsidan uppnås stegvis över en längre period.

Stordriftsfördelar finns även i nät, anläggningar och maskiner, liksom i lagerhållning.

De mindre enheterna har ofta en överkapacitet i sin maskinpark, och tvingas hålla en buffert i sitt lager. Vid samordning kan högre effektivitet uppnås.

Samordningsvinster har i flera fall uppnåtts på finanssidan. Genom att samla kundinbetalningar och matcha dessa mot tidpunkter för utbetalningar, har företagen reducerat sina räntekostnader.

Tydliga stordriftsfördelar i driftskostnaderna

Vår analys av sambandet mellan dnftskostnader och företagens storlek visar att större företag möter lägre kostnader per levererad KWh, vilket visar på stordriftsfördelar. De mest tydliga sambanden framkommer om driftsnettot och kraftköpskostnaderna läggs samman. Stordriftsfördelarna synes här vara som störst i intervallet 100 till 1000 GWh levererad el för att därefter avta. För de analyserade företag som levererar upp till 1000 GWh/år sjönk kostnaderna i genomsnitt med 1,9 öre per levererade 100 GWh.

Analyser som även inkluderar avskrivningar (ca 25-talet distributörer och 40-talet företag med distributörer och integrerade verk) visar att kostnadsbesparingarna mätt i öre/KWh uppgår till mellan 1-2 öre för skillnader i leverans om 1000 GWh, för leveranser upp till 6 TWh10.

Driftsnetto + Kraftköpskostnader per KWh 1991

34 st distributörer och integrerade verk

l i v m m I TWh

Uppskattning - Japro Energy

10 Se vidare om analys av stordriftsfördelar i appendix sid. 11.

17

• ,

•f

NORGE- EFFEKTER AV AVREGLERING JAPRU ENERGI AB

3. Hur förändringarna påverkat abonnenterna

3.1. PRISUTVECKLING

Avregleringen påverkar näringskunder före hushållskunder

Nominellt innebar 1992 en höjning av genomsnittspriset till abonnent, jämfört med föregående år. Priserna sänktes emellertid i reala termer. Denna trend uppmättes emellertid även för 1991, vilket försvårar analysen av den isolerade effekten av

avregleringen på pris till slutkund. I intervjuer med distributörer framkom emellertid att avregleringen inte påverkat prisnivån för abonnenterna. Detta tyder på att huvuddelen av förklaringen till den reala prissänkningen förklaras av en pristrend som påbörjats före avregleringen.

Prisutveckling - hushållstariffer

(20 1)00 KWh)

3 4 -•¥•

1990 1991 1992

E > » Löpande priser «"C »Reala termer

ii re/kWh Prisutveckling - närings tariffer

(200 000 KWh)

23,5 23

1990 1991 1992

>LSpande priser < »Reala termer

Genomsnittspriserna till näringskunderna visar efter avregleringen en avtagande prisökningstakt i nominella termer. Resultatet tyder på avregleringen i högre grad påverkat priser till företag än priser till hushållskunder. Detta ligger i linje med att

18

f

NnRHF- FFFFKTRR AV AVREGLERING J A P R D H.VERG1! A B

avreglenngen kommer de större kunderna till godo tidigare. Man bör emellertid inte dra för långtgående slutsatser av en analys av en prisutveckling över endast tre är.

Den ovan beskrivna analysen avser prisnivå för typkund utan hänsyn till antalet

abonnenter i respektive energiverk. Analys av den totala elnotan för hushållskunder (ett sammanvägt index av antalet abonnenter och prisutveckling för typkunder) visar emellertid på en sänkning med 1,6%. i löpande priser, mellan 1991 och 1992. Orsaken till detta står delvis att finna i att Oslo Energi, landets största distributör med ca 260 000 hushållskunder, sänkt sina tariffer för hushållskunder från ca 35 till 30 öre.

Prisnivån till hushåll påverkas av kundsammansättning men inte av företagens storlek och kostnadsbild

Analys av prisnivån visar att en högre andel näringskunder överlag medför ett lägre pris för hushållskunder. Däremot påverkas inte prisnivån av varken storleken på

distributören eller kostnadsbild, varken för 1991 eller 1992".

Distributörer och företag som redovisar enligt kommunal standard håller högre priser till hushållskunder

Distributörer har i genomsnitt högre priser för hushållskunder än integrerade verk. Om uppdelning görs efter redovisningsform har de företag som redovisar enligt kommunal standard högre priser till hushåll än de företag som redovisar enligt aktielagen12.

11 Se appendix sid. 2 0 - 24.

' - För utförligare beskrivning av prisnivå, se vidare i appendix sid. 20 - 24.

t

r

f

3.2. PRISUTJAMNING

Geografiska skillnader i priser

Det finns en geografisk skillnad i genomsnittspris mellan de fyra regioner som analyserats. Prisskillnaderna kvarstår även inom regionerna om analysen görs på fylkesnivå. Detta ligger i linje med att den norska elförsörjningen varit mycket lokal.

Före avregleringen bestod den norska detalj el marknaden i realiteten av ett tjugotal delmarknader13.

ö r t ' k W h 39- 38- 37- 36- 3J- 34- 33- 32-

y s

Regionala prisskillnader Hushållskunder 1992

Löpande priser

A—é 1 RflHBi

1992

D Öttlandrl

• \iisllnndcl D Mitlnorgc H Nordnorgr

Regionala prisskillnader

Näringskunder 1992 Löpande priser

1992

D ÖiiUndn

• Väfllandrl D Millnurgc B .Nfirdnurgr

13 Analys av genomsnittspriser, minsta och högsta priser inom respektive fylke redovisas i appendix sid 14 17.

20

t

NORGE- EFFEKTER AV AVREGLERING JAPRO ENERGY AB

t

Utjämning pågår regionalt

Ett av syftena bakom avregleringen på den norska marknaden var att utjämna geografiska skillnader i nivåer på pris till hushålls- och näringskunder. Skillnader mellan högsta och lägsta pris i respektive fylke har i många fall utjämnats under 1992.

Detta beror framförallt på att de högsta priserna varit oförändrade, när de lägsta priserna ökat. Detta tyder på utjämning av priserna.

Analys av prisutvecklingen visar signifikanta samband mellan ett högre pris och en lägre prisökning. För hushållskunder medför i genomsnitt 1 öres högre pris en 0,2 öres lägre prisökning till påföljande år under både 1991 och 1992. För näringskunder är motsvarande samband 0,2 till 0,3 öre under 1991 och 1992. Sambandet för

näringskunderna är emellertid inte lika säkra statistiskt14.

Storlek och kundsammansättning, men inte kostnadsbilden, påverkar prisutvecklingen för hushåll.

Analys av prisutvecklingen visar också att prisökningarna var lägre bland större distributörer till 1992. Vidare påverkar kundsammansättningen prisökningen, såtillvida att företag med en större andel näringskunder har en högre prisökningstakt för

hushållskunder till 1992.

Företagens kostnadsbild, storlek på kraftköpskostnaderna och driftsnettot, förklarar emellertid inte prisutvecklingen för någon av åren 1991 och 1992¹⁵.

Utjämning kommer i ordning stora kunder först.

Med tanke på de punktbaserade överföringsavgifterna på den norska marknaden kan prisskillnader mellan olika geografiska områden inte bestå någon längre tid. Eftersom en producent och en förbrukare betalar samma avgifter för nättjänsterna oavsett vem som är köpare respektive säljare kommer jämviktspriser på sikt att uppstå. I dagsläget fyller de norska elmäklarna en funktion inom detta område. Om börs- och

kontraktsformer fortsätter att utvecklas kommer prisinformationen ytterligare att påskynda denna process.

14 Se vidare i appendix sid 23.

'* För utförligare beskrivning av prisutveckling, se vidare i appendix sid 20 - 23

21

r

Flera energiverk har i vår undersökning uppgivit att abonnenterna är förlorare i denna process. Vi menar snarare att de ar relativa förlorare då de inte får ta del av de fallande priserna på el. Flera energiverk uppger också att de kommer att hålla oförändrade priser för hushåll och näringskunder och analysen av tarifferna ger stöd för detta. Då vinsterna av kraftkontrakten är störst för stora kunder har denna grupp prioriterats från leverantörshåll och så länge tariffkunderna är "ekonomiska fångar" hos den nuvarande distributören finns det ingen naturlig drivkraft för prissänkning för denna grupp.

22

t

NORGE- EFFEKTER AV AVREGLERING JAPRO L AB

3.3. STÖRRE MÖJLIGHETER FÖR STORA FÖRBRUKARE

Den nya energilagen sätter ingen storleksmässig gräns för vilka aktörer som får utnyttja rätten att köpa kraft av andra leverantörer än det energiverk som har

områdeskoncessionen. Gränsen skall i stället sättas utifrån lönsamheten där utvecklingen kan förväntas gå mot allt mindre kunder.

Större abonnenter kan välja att bli aktörer

Prisfallet på kraft har medfört att det även blivit lönsamt för mindre aktörer att utnyttja rätten att köpa kraft på marknaden. Av våra undersökningar har det framkommit att kunder ned till en årsförbrukning på mellan 0,2 och 0,5 GWh kunnat utnyttja

möjligheten att byta leverantör och den nedre gränsen för "intressanta" kunder uppges av många energiverk vara en årskostnad på ca 50 000 NOK.

Stora konsumenter har möjlighet att köpa kraft till spotbaserade priser Flera leverantörer erbjuder i dag de större kunderna möjligheten att handla till s k

"markedskraft", där priset baseras på spotpriset på Samkjöringen. Kunderna tar på så sätt över prisrisken vid stigande priser men har å andra sidan, framför allt under 1992, kunna dra fördel av de låga Samkjöringspriserna. Förutom markedskraft erbjuds även

"biandkraft", där kunderna köper en viss del av förbrukningen till fasta priser och resterande del till rörliga priser, som markedskraft. Att spotpriset används som index i bilaterala avtal mellan leverantör och kund medför att Samkjöringspriset har större genomslagskraft på den norska marknaden än vad omsättningen på Samkjöringen visar.

Detta ligger i linje med utvecklingen på andra råvarumarknader.

23

t

NORGE- EFFEKTER AV AVREGLERING JAPRO ENERGY AB

3.4. PRISUTVECKLINGEN VID SAMMANSLAGNINGAR

Den politiska målsättningen i Norge har, både före och etter den nya energilagens införande, varit integration av marknaden för att uppnå ett reducerat antal större enheter. Detta anses leda till samhällsekonomiska besparingar bland annat genom

reducerade priser till slutkunder.

Analys av prisutveckling viktad med antal abonnenter vid sju sammanslagningar under perioden 1990-1992 visar att fusionerna i sex fall medfört en höjning av priset till hushållskunderna, med mellan 3 och 10% till påföljande år. Undersökningen ger sålunda inget stöd för att prisreduceringar uppnås vid sammanslagningar.

Sammanslaget företag

Hedmark Energi AS Fredrikstad

Energiverk Nordmöre Energiverk AS Ostfold Energiverk AS

Ostfold avd Halden Follo Energiverk AS Hedmark Energi AS

Datum för fusion

90.01.01 90.07.01 91.01.01 91.01.01 92.01.01 92.01.01 92.01.01

Procentuell förändring mellan året före och efter sammanslagning1'- Viktat med antal abonnenter Löpande priser

9,1% 2) 3%

3,7%

10,1%

3,6%

4,8%

-9%

1) Uppgifter frän Norska energiverksförbundets sammanställning av priser. I de fall där uppgifter om antal abonnenter eller tariffer för året före sammanslagningen saknats har uppgifter från föregående år utnyttjats.

2) Uppskattad fördelning av abonnenter före sammanslagning.

24

V I

t

NORGE- EFFEKTER AV AVREGLERING JAPRO ENERGV AB

4. Sammanfattning

De analyserade effekterna av avregleringen kan så här långt sammanfattas i följande punkter:

1. Den förbättrade lönsamheten i elverken 1991 förklaras av att avregleringen ändrat förutsättningarna för krafthandel.

2. Lönsamhetsförbättringen 1991 påverkades dessutom av externa faktorer, såsom sänkt temperaturnivå, ökad elförbrukning samt höga priser på tillfällig kraft.

3. På kraftköpssidan har företagen uppnått minskade kostnader genom

omförhandlingar av fastkraftskontrakt, byte av leverantör, samt en ökad andel av tillfällig kraft i inköpsportföljen.

4. Incitamenten till kostnadsrationaliseringar i de norska elverken tycks inte vara högre än tidigare under det första året efter avregleringen av elmarknaden

5. Fokus i elverken har under den första tiden efter avregleringen legat på möjligheterna att påverka företagets kraftnetto.

6. Marknadsfunktionen i företagen har utvecklats, och konkurrensen om kunderna har tilltagit. Storleksmässigt mindre kunder än man först hade förväntat har gått ut på marknaden.

7. Potential för kostnadsrationaliseringar finns i de norska elverken, bland annat i personalreduceringar och datorisering.

8. Effektivisering av verksamheten har uppnåtts vid flera sammanslagningar under de senaste åren.

9. Stordriftsfördelar förekommer i energiverken. Analys visar att företag med leverans under 1000 GWh möter högre kostnader i drift och kraftköp än de med större leveranser.

10. En övergång från räkenskap enligt kommunal standard till aktielagens

redovisningsregler lägger grunden för ett ökat kostnadsmedvetande i företagen.

Skyldighet att redovisa enligt aktielagen införs 1993.

11. För att kostnadsrationaliseringar skall komma att genomföras måste i många fall incitamentstrukturen i företagen ändras.

12. Avregleringen har i nominella termer inte medfört sänkning av pris till slutkund.

Realt sänktes emellertid priset till 1992.

25

V V

r

13. Den totala norska elnotan har sänkts. Detta förklaras av att företag med ett stort antal abonnenter har sänkt sina priser.

14. En utjämning av de regionala prisskillnaderna har påbörjats.

15. Sammanslagningar de senaste åren har överlag inte medfört prissänkningar.

16. Priser till slutkunder förklaras av kundsammansättning men inte av energiverkens kostnadsbild eller andel produktion.

17. Prisutvecklingen förklaras av absolut prisnivå, energiverkets storlek samt kundsammansättning men inte av företagens kostnader.

r

Appendix

A.l. ANALVSUNDERLAG

Rapporten bygger på analys av årsredovisningar och annat material från 53 företag, samt på enkäter om kraftbalans, kraftförsäljningsintäkter och kraftköpskostnader från 31 företag. Vidare har intervjuer genomförts med tretton elverk samt med myndigheter och branschorganisationer. Analys av pris till slutkund bygger på tariffuppgifter för de tre senaste åren från ca 220 företag.

Typer av elverk.

De undersökta företagen är indelade i tre grupper: engrosverk, distributörer och integrerade bolag. Indelningen bygger på typ av försäljning, ej på energianskaffning.

Egen produktion kan således förekomma i alla tre typer av bolag.

Engrosverk: Grossister. Ingen försäljning till slutkunder.

Distributörer: Försäljning till slutkunder.

Integrerade: Både grossistförsäljning och försäljning till slutkunder.

Bland Norenergis medlemmar fanns 1992 16 rena engrosverk. 11 av dessa är

representerade i undersökningen av företagens resultat. Vidare är 14 av 29 integrerade bolag representerade i undersökningen. Slutligen är 28 av ca 200 norska distributörer representerade i urvalet. Genomsnittligt antal abonnenter i de undersökta företagen överstiger genomsnittet i hela landet, vilket visar att det finns en överrepresentation av större företag i urvalet.

Geografisk indelning.

För analys av geografiska skillnader i ekonomiskt resultat och priser utnyttjas en regionsindelning som grundas på Samkjöringens indelning av medlemsföretagen i 4 regioner. Denna indelning är baserad på stamnätets sträckning och på fördelningen av produktion och förbrukning över landet. Samkjöringens regionsindelning är i denna undersökning emellertid modifierad, så att gränserna mellan regionerna följer fylkesgränserna.

Elverkens försyningsområden kan i vissa fall sträcka sig över fylkesgränserna. Den geografiska indelningen i undersökningen bygger på i vilket fylke huvudkontoret är lokaliserat.

Appendix 1

t

r- ^t

Bland de undersökta företagen är den geografiska fördelningen som följer:

Antal undersökta företag per region Region

1 - Östlandet 2 - Västlandet 3 - Mittnorge 4 - Nordnorge

Engrosverk 3

5 3 0

Distributörer 14

8 3 3

Integrerade 8

3 3 0

' i : . C V.

Finnmark

Vest- Agder

Rogala

Aust-Aqder

Buskerud Telemark

Oppland Oslo

Vestfold

v !•

Appendix 2

NURGE - EFFEKTER AV AVREGLER1NG JAPRO ENERGY AB

Kvyiou

1 Östlandet

2 Västlandet K) Ike

Oppland Hedmark Oslo Akerhus Ostfold Vestfold Buskerud Telemark Aust-Agder Genomsnitt Rogaland Vesl-Agder Hordaland Sogn og Fjordane Genomsnitt

Netto förbrukning 1989 (GWh) 2596 2318 6669 4989 4618 2739 4340 6321 1727 4035 8760 4904 8080 6052 6949

Brutto produktion 1989 (GWh) 5373 2302 73 737 3921

11 8949

11809 5266 4271 11383 10925 14527 13870 12676

Region

3 Mitlnorge

4 Nordnorge Kvlke

Nordland Nord-Tröndelag Sör-Tröndelag More og Romsdal Genomsnitt Finnmark Troms Genomsnitt

Netto förbrukning 1989 (GWh) 9497 3477 4695 5435 5776 1261 2521 1891

Bratt»

produktion

\mi') (GWh) 14*89 3015 4664 6515 7145 1325 2503 1914

Källa: Statistisk sentralhyrä, Norge

Sammanslagningar.

Följande sammanslagningar har skett under perioden 1990-91:

Hedmark Energi AS

Fusioncrade med Trysil Everk AS Fredrikstad Energiverk

Hvaler Eleklrisiletsverk Fredrikslad Elverk Nordmöre Energiverk AS

90.01.01

90.07.01

91.01.01 Aure og Slemshaug Kraftlag

Averöya Kraftlag Freiöya Kraftlag

Krisliumund Elektrisitetsvcrk Nordmöre Imerkommunale Kraftlag Smöla Kraftlag

Tingvoll Kommunalt Kraftlag Tu si na Krafllag

Öslfold Energiverk AS 91.01.14 Askun Elekthsitetsverk

Eidsherg Elverk

Marker og Römskog Elverk Mu&s Lysvcrker

Unsov Elektrisilctsverk Sarpsborgiregumcm, Energiverk Spydeberg Kommunale Elverk Skiptveit Elverk

Vid årsskiftet 1992 gjordes följande sammanslagningar:

Ostfold Energiverk AS Halden Energiverk Bo oz Sauherad Energi AS Bo kraftverk

Séuherad Kraftverk Follo Energiverk AS Enebikk Energiverk

Ski Kommunale Elcktrisitclrverk Hedmark Enemi AS

Rena Krafttel»kap antluis.

Vois og Omland Energiverk

92.01.01

92.01.01

92.01.01

92.01.01

92.01.01 Aurlag Kommunale Kraftlag

Ulvik Kommunale Elektrisileuverk Vakkdal Eleklrisileltförsyning VOM Energiverk

Appendix 3

t

f r

A.2. ANALYS AV EKONOMISKT RESULTAT

I syfte att undersöka utvecklingen av det ekonomiska resultatet i de norska elverken under perioden 1990-1991 genomförs följande analyser:

• Analys av förändring i ekonomiskt resultat och marginaler på kraftförsäljning.

• Analys av komponenter i resultatet.

Analysen görs i två delar:

Totalnivå: utveckling för samtliga företag.

Delnivå: separat analys för distributörer, engrosverk respektive integrerade verk.

Analysen bygger genomgående på genomsnittliga värden. Vidare är alla siffror, där annat ej anges, uttryckta i nominella värden1.

Skilda räkenskapsprinciper

Från och med 1993 måste alla elverk följa aktielagens standard för redovisning. För 1990 och 1991 redovisade emellertid många företag enligt kommunal räkenskap. Enligt denna redovisningsprincip beräknas inga avskrivningar på investeringar, vilket medför att analysen av resultatutvecklingen måste genomföras med utgångspunkt i två

resultatmått:

• resultat före avskrivningar

• resultat efter avskrivningar.

Två mått beräknas även på marginaler:

• marginal 1: Resultat före avskrivningar / kraftomsättning marginal Resultat efter avskrivningar / kraftomsättning

Analys av resultat före avskrivningar sker på grundval av uppgifter från 53 företag, medan uppgifter från 35 företag ligger till grund för analys av resultat efter

avskrivningar.

Kraftnetto och driftsnetto Resultatet delas upp i två delar:

• kraftnetto - intäkter av kraftförsäljning minus kraftköpskostnader

• driftsnetto - övriga intäkter och kostnader.

1 Inflation: 1990 4 , 4 % , 1991 3 , 1 % .

Appendix 4

V 1 .