• Aucun résultat trouvé

Oljekriser - några framtidsscenarier

Dans le document Scenarios for the future (Page 101-105)

Det räckte inte nu längre med de samordningsvinster inom drift och underhåll, som gjorts vid sekelskiftet i samband med samgåendet av flera nätbolag. En av de

Bilaga 8: Oljekriser - några framtidsscenarier

Denna bilaga är skriven av Kenneth Waive Svenska Kraftnät

Oljekriser - några framtidsscenarier

av Kenneth Waive

1. Bakgrund

Inför ett arbetsmöte om Framtidsscenarier 1994-10-11 på Elforsk ombeds deltagarna att 'fritt ur hjärtat och hjärnan förteckna drivkrafter och händelser av betydelse som driver utvecklingen av elbranschen i Sverige, och som kan vara grund för scenarier'.

Föreliggande papper beskriver kortfattat världens oljesituation och några tänkbara händelseförlopp närmaste 5-20 åren. De kommer i allra högsta grad påverka elbehovet och även leda till produktionsproblem för oljekraftverk.

2. Nuvarande oljesituation - några fakta

Oljepriserna är låga, och har varit så sedan 1986. Kriget om Kuwait klarades utan större återverkan på oljetillgången på marknaden. Allt detta kan verka betryggande. Men skeendet bedrar. Det finns flera oroande faktorer.

Västeuropas och Nordamerikas (USA+Canada) kända oljereserver är begränsade. De svarar mot den egna regionens behov i bara 5 resp. 6 år.

Oljeimporten är stor, respektive ca 75% och ca 50%.

De kända reserverna finns till allra största delen (2/3) i mellanöstern. Vart och ett av följande länder har tre gånger så stora kända reserver som USA inkl.

Alaska: Saudiarabien, Iran, Irak, Kuwait, Förenade Arabemiraten.

De uppskattade (och brytbara) reserverna är ungefär lika stora som de kända.

De fördelar sig geografiskt ungefär som de kända. De geologiska

förutsättningarna är nämligen sådana att man inte kan förvänta sig några stora nya fyndigheter utanför de områden där man redan funnit olja.

EG räknade för några år sedan att man till år 2000 skulle ha lika stor import från mellanöstern till västländerna som före 1973. Man kan därför räkna med att till år 2000 kommer 50 % av västvärldens totala oljekonsumtion att gå genom Hormuzsundet. Nu är siffran 30-40 %.

Varför klarade man avbrottet i oljeleveranserna från Irak och Kuwait i samband med kriget 1990 utan någon akut oljebrist. Förklaringen ligger i följande.

Alltsedan oljekriserna 1973 och 1979 sökte västvärlden alternativ till oljan från mellanöstern. Man började spara olja genom effektivare industri

processer etc. Övergång skedde från olja till andra bränslen. För svensk del var övergången från olja till el betydande, i och med att mycket kärnkraft kom i drift.

Detta ledde så småningom till överskott på oljemarknaden. OPEC-ländema hade svårt att komma överens om produktionsnedskärningar. Överkapacitet fanns för oljeutvinning 1990. Det var därför relativt enkelt för Saudiarabien att öka sin produktion.

Följande gör oljeframtiden känslig för störningar.

Oljeöverskottet ledde till låga oljepriser 1986 -1994. T och med det låga oljepriset har konsumtionen börjat öka igen efter 1985.

Det låga oljepriset har minskat ivern till oljeprospektering.

Snart (eller redan nu??) finns inte marginaler i produktionskapacitet på samma sätt som före 1990. Ej heller finns möjligheter att på lite längre sikt börja exploatera nya oljeområden som man kunde göra på 1980-talet, dvs. Nordsjön och Alaska.

3. Scenario 1: Djup oljekris

Följande utveckling bäddar för en mycket allvarligt oljekris.

Billig olja fortsätter flöda i 5 -10 år till. Världen växer alltså in i ett nytt kraftigt beroende av mellanösterns olja.

För att klara behovet ges Irak tillstånd att börja sälja olja.

Fredsprocessen i 'centrala' mellanöstern, dvs. Israel-Jordanien-Egypten-Syrien förefaller relativt stabil och antages fortsätta. Däremot kommer osäkerheten att bli större i t.ex. Iran-Irak området.

Utlösande faktorer för oljekris kan vara någon ny militär/politisk konflikt

Iran och/eller Irak agerar för att utöva politisk påtryckning på andra länder i mellanöstern eller på västvärlden. Kanske man säger sig göra det å u-ländernas vägnar (Saddam Hussein vann sympatier i t.ex. Afrika trots sitt våld mot kurder och Kuwait). Oljan stryps genom beslut, eller också stryps den direkt av.krigshandlingar.

Följerna blir allvarliga för oljesituationen

Oljebristen blir kronisk, dvs är kvar så länge konflikten består och under lång tid därefter. Den slår både mot västvärlden och Ryssland m.fl. öststater.

I värsta fall utvecklas det till en invasion i mellanöstern från västvärlden och en huggsexa mellan väst och öst om oljan. Man kan tyvärr tänka sig världsvid konflikt. Konstellationerna är definitivt svåra att förutsäga. Kommer Kina att stödja Iran etc.?

4. Scenario 2: Begränsad oljekris

En gynnsammare utveckling vore att oljekriser uppkom medan det fortfarande finns viss handlingsfrihet på oljesidan. Man kan ur denna synpunkt önska sig en oljekris närmaste 2-3 åren.

Oljepriserna går upp kraftigt, men kommer att återgå till mer normala nivåer.

Dock kan man anta att de nuvarande låga priser ej kommer tillbaka. Säg att man landar vid kanske dubbla nuvarande priset.

Själva oljepriset liksom påminnelsen om oljeproduktionens sårbarhet, gör att världen kommer ånyo öka ansträngningarna till ersättningar av oljan.

5. Behov av utveckling/forskning

I både scenario l och 2 aktualiseras följande

Möjligheter att konvertera från olja till t.ex. el baserad på annan energi Möjligheter att snabbt bygga ut elproduktion baserad på annat än olja Vilka överföringsbehov på nätet kommer detta att ge? Kanske de regionala näten och distributionsnäten får störst problem.

I scenario l upptäcker man också samhällets sårbarhet vid akuta oljeblockader och vid krigshandlingar.

Hur ser en spontan konvertering från olja till el ut vid oljeransonering? Hur mycket ökar elbehovet och hur snabbt? Kan det tillgodoses?

Hur klarar man sabotage-Ykrigshandlingar som stör den storskaliga

elförsörjningen? Vilka möjligheter finns att tillgodose el med lokala kraftverk i ödrift? Hur klarar konsumenterna själva sitt 'nödbehov' för överlevnad?

I scenario l är gasanvändning inget realistiskt alternativ, pga. sårbarheten för sabotage/krigshandlingar mot gasnätet. Det är ju ännu känsligare än

oljeförsörjningen.

6. Referenser

Ovanstående skisser har inte diskuterats vid Svenska Kraftnät som några 'officiella scenarier'. Man kan istället se dem som personliga funderingar. De bygger dock på värdefulla diskussion med Sam Ekholm, Vattenfall. Material har hämtats från WEC och speciellt från en rapport "The Next Oil Shock, A planning guide for world energy markets 1986 - 2000", Chase Econometrics Inc., 1986.

Dans le document Scenarios for the future (Page 101-105)