--ll=e-I ABCenix-kommandon

Datorer

ABCenix- kommandon

(Prel lmlnär)

r:=n 1- --ll=e-I

©Copyright 1986, Luxor Datorer AB, Motala

Art.nr. 66 78400-11

F ö r o r d

I denna handbok beskrivs alla kommandon t i l l operativ- systemet ABCenix som är implementerat på datasystemen ABC

1600 och ABC 9000. Operativsystemet ABCenix är kompatibelt med standard

UNIX

system

III

och innehåller samma funktio- ner. Men en del kommandon har flera nya optioner för att underlätta

en

del arbetsmoment.

Denna handbok gör inte anspråk på att ge grunderna inom

UNIX

och därmed ABCenix utan

vi

rekommenderar

att

dessa kunskaper hämtas från boken -

"A

user guide to the

UNIK

system" av Rebecca Thomas PhD och Jean Yates.

Handboken är upplagd i tre delar:

Del l

Formatet

på

kommandon

Del 2 Beskrivning av kommandon Del 3

Kommandosammanfattning

I del l beskrivs vilket format som valts för funktionsbe-

skrivningen av kommandon

och den

generella kommando-

syntaxen. Dessutom förklaras en del av de uttryck

som är

speciella

för

ABCenix.

I

del

2

beskrivs alla kommandon ingående i alfabetisk ord-

ning.

I del 3 slutligen finns en kortfattad sammanfattning av alla

kommandon.

Motala i juni 1985 Luxor Datorer AB

I n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g

l Formatet

till

kommandon

1.1 Kommandosyntax 1.2 Speciella uttryck

1.2.1

Super-User

1.2.2

Standard

Output

1.2.3 Standard Input

1.2.4

Directory

1.2.5

Special filer

2 Beskrivning av kommandon i

alfabetisk

ordning

2.1 Följande ABCenix-kommandon finns, en översikt

2.2 Beskrivning av kommandon

i

alfabetisk ordning

3

Kommandosammanfattning

1

F o r D l a . . t e t t i l l ko:mDlsndon

Kommandon inom ABCenix världen är lite speciella eftersom de med få undantag är korta och inte säger användaren vad de gör. I de flesta fall är kommandot ett sammandrag av flera ord, tex Is - list current directory.

I ABcenix skrivs alla kommandon med små bokstäver. Detta betyder att ett kommando som skrivits med versaler - stora bokstäver - inte kan behandlas av systmet.

Varje kommando beskrivs i dennna handbok med hjälp aven eller flera av följande underrubriker:

Namn

Syntax

Beskrivning

Option

Filer

Hänvisning

Anger namnet på kommandot och en mycket kort- fattad beskrivning.

Visar hur kommandot används. Här anges också möjliga optioner och argument.

Ingående beskrivning av hur kommandot funge- rar.

Beskrivning över vilka optioner som finns och deras funktion.

Namn på de standard filer som påverkas eller kan påverkas.

Refererar t i l l snarlika kommandon.

Felmeddelande Beskriver i vilka fall som felmeddelanden skrivs ut.

Anmärkning Anger om det är något speciellt att tänka på.

Under syntax används följande konventioner:

hakparenteser runt ett argument, visar att det inte är obligatoriskt att ange detta argument.

- Ordet namn anger att det här kan anges både ett filnamn eller ett bibliotek.

- När ett argument kan upprepas hur många gånger som helst betecknas detta med tt • • • t t .

1.1 Ko. . .aDdosYDtax

Det vanliga formatet på ett kommando består aven sekvens av ord, där orden är skilda med ett eller flera blankteeken.

Varje kommando avslutas med RETURN.

Första ordet är kommandot, de övriga är argument t i l l kom- mandot. Argumentet får inte innehålla några blanktecken men före, efter och mellan argumenten får det vara hur många blanktecken som helst. Om ett argument innehåller blanktec- ken, måste något av tecknen" e l l e r ' sättas runt argumen- tet.

Argumentet består i de flesta fall av tre saker:

Filnamn Namnet på den fil som kommandot ska manipulera Bibliotek på något sätt. Filnamnet kan bestå av upp t i l l

14 tecken.

Option

Uttryck

Består aven eller två bokstäver, i de flesta fall föregående av ett minustecken, tex -al.

Optionera ändrar kommandot eller specificerar exakt hur kommandot ska arbeta.

Ett uttryck består aven teckensträng som kom- mandot kan använda.

Den normala ordningen för angivna kommandon är:

kommando optioner uttryck fiInamn/bibliotek

Men för att få reda på den exakta ordningen hänvisas t i l l respektive kommando.

1.2 Speciella uttryck

Det finns en del specieeila uttryck som är unika för ABC- enix.

Vi

har valt att behålla det engelska uttrycket

i

hand- boken och ger därför en förklarning här.

1.2.1 Super-User

En

privilegierad användare som har obegränsad åtkomst t i l l alla delar av systemet.

1.2.2 Stsndard Output

Systemet skickar resultatet av ett kommando t i l l en fil som heter Standard output fil. Normalt är denna fil bunden t i l l terminalen.

1.2.3 Standard Input

Standard Input är den plats varifrån programmet förväntar sig indata. Normalt får programmet standard input från tangentbordet.

1.2.4 Directory

Ett directory är en datafil'som innehåller namn och pekare

till platsen

för varje

fil

i minnet. Man kan

likna

ett directory vid ett bibliotek.

I ABCenix

finns det

många nivåer

med directories. Ett direc- tory som ligger i ett annat directory kallas för ett subdi-

rectory.

1.2.5Specisl filer

Det är special filerna som står

i

förbindelse med de yttre

enheterna så som terminal, radskrivare, massminne. Man kom- mer åt filerna på samma sätt som vanliga filer men med hän-

syn tagen till de yttre enheteras restriktioner.

2 B e s k r i v n i n g a v

ABCenix-ko~~andon

2.1 Följande ABCenix-ko. .andoD fiDDS:

basename basename Tar bort bibliotek ur sträng

eat catenate

ehgrp change group chmod change mode chown change mode clock

*

^clock

cmp compare

copy copy files

cp copy

date print current time and date demo

*

demonstrationsprog~am

dd dd

df disk free

du disk usage

echo echo arguments

expr expr

false false

find find

format formatter för floppy disk fsck filesystem check

fscl filesystem clean

Skriver ut filer Andra gruppidentitet Ändra tillståndsmod Ändra ägare

Visar en analog klocka på bildskärmen

Jämför

två

filer

Kopiera grupper av filer

Kopiera filer eller bibliotek

Skriver eller sätter datum och tid

Kör ett litet demonstrations- program

Konventerar och kopierar en fil

Anger hur mycket ledig plats

det·

finns på disken

Information om använd diskares

Ekar argumenten

Kör argument som uttryck

Ger utgångsvärde skilt från noll

Letar upp filer

formatterar flexskivor Kontroll av filsystem

Testar om filsystemet på en disk är intakt

haltsys

isamin

kill

In

login lpr Is

halt system

isaminitialize

stop background processes

make

link

login

line printer spooIer list current directory

Stänger filsystemen och stop- par CPUn

Initieringsprog. för isam

Avslutar bakgrundsprocesser

Skapa länk mellan filer Inloggning t i l l systemet SpooIer för skrivare Lista info om filer

settimezon

set

time zon mkdir

mkfs mknod mkuser mntchk mount mv

ncu

*

netman

*

nice

nohup

ad

passwd pr ps pwd

rm

rmdir

rmuser

rx

*

setspeed setup sh

shutdown sleep stty su sync

tar test time touch true t ty

make a directory make filesystem make Dode

make user

mount

check

mount filesystem move files

net call UNIX

Network transport manager put command in background no hang up

actal dump

password print

process status

print working directory

remove files

remove directories remove user

remote execut

setpeed setup shell shutdown

suspend execution set tt y

become super-user synchronization

tape archiver test

time a command

update date of a file true

t t y

Skapar nya bibliotek

Konstruerar ett ABCenix-fil- system

Skapar en nod ("deivce^ft) Lägger t i l l en ny användare Mount på specificerad

enhet

Lägger t i l l ett filsystem Flyttar och/eller byter namn på filer och bibliotek

Nätverksanrop i ABCenix

••... på ABCenix-system

Kör komandon i bakgrunden och ändrar prioritet

Kör i bakgrunden, no hang up

Oktal dump

Ändrar lösenord

Formatterar textfiler Process status

Listar väg från roat t i l l

aktuellt bibliotek

Ta bort filer

Ta

bort tomma directories Ta bort en användare

Kör ett kommando på -en annan maskin

Sätter

korrektion i förhållan- de t i l l

GMT

Sätter baudrate på tex prin- ter printer kanal

Definierar funktionstangenter Anropar kommandotolken ⁱ shell

Avslutar alla processer

Uppskjuter exekvering viss tid

Sätter terminaloptioner

Ändra användare eller bli superuser

Uppdatering av super-block

Spara filer på arkivformat Provar villkor

Tid att köra ett kommando Uppdatera filernas modifie- rigstid

Ger utgångsvärdet noll Ger terminalens namn

umount mount filesystem

wait await completion of process wall write to

all

users

who

who

is using system write write

* =

^{endast ABC 1600}

Mountar filsystem som lagts t i l l

Väntar på att processen ska avslutas

Skriv t i l l alla inloggade användare

Vem är inloggad?

Skriver t i l l annan användare

2.2 Beskrivning av ko. .aDdoD i alfabetisk ordning

basename

Namn:

Syntax:

Funktion:

Hänvisning:

Exempel:

basename -

tar bort

biblioteknamn

ur pathname

basename sträng ( suffix )

basename tar bort alla prefix som

slutar

med /

och suffixet (om det finns något) i strängen och skriver

resultatet på

standard

output.

Resultatet är filens "basnamn", dvs filens

namn

utan föregående

bibliotek och utan

exten- sion. Det används satt mellan e e inom shellp- rocedurer för att konstruera

nya filnamn.

Det liknande kommandot dirname tar bort det

sista elementet

i

strängen och skriver

den resulterande pathen på standard output.

dirname(C), ah(C)

1/ _~asename /usr/tf{brev.brv .brv

brev

Resultatet blir brev eftersom trunkering

av suffixet .brv begärdes vid

kommandoan- ropet

2/ basename /usr/tf/brev.brv brev.brv

Namn:

Syntax:

Funktion:

eat

est

(catenate) - skriver

ut

filer eat

(-8)

(-u) filnamn . . .

Kommandot eat läser de filer som specificerats med filnamn och skriver ut dem på standard

output

i

tur

och

ordning. Om

en

fil inte

exis- terar kommer ett felmeddelandeatt skrivas ut och

körningen av

cat att avbrytas.

est

kan

• skapa nya filer; en i taget

· sammanfoga gamla filer

· lägga t i l l en eller flera filer t i l l en gam-

mal fil,

tillägget sker i slutet av

filen

• skriva in ett helt nytt innehåll t i l l en gammal fil

eller

lägga t i l l

det

sist i

filen

• man kan skapa en fil

med

ett helt nytt inne-

håll, från standard input,

skriva över

en

gammal fil eller lägga t i l l sist i en gammal

fil

Varje

tfilägg

som sker

via standard

input

mås-

te avslutas

med

ctrl D och detta

tecken

måste ges först på en ny rad.

Option:

-u

Med

option

-u

satt skrivs data ut direkt t i l l önskad fil. I de fall där optionen inte

är satt

kommer det som skrivs via standard output att lagras i en 512 bytes buffer. Data skrivs inte ut

till

filen förrän denna buffer

är full.

Exempel:

-s Med optionen satt skrivs inga varningar ut

rör

filer som ej kan läsas.

1/

eat

Allt

som skrivs på tangentbordet skrivs ut på standard output, dvs i normala fall ter- minalen. För att avsluta kommandot måste tecknet etrl D anges först på en ny rad 2/ est

>

prodikl

Allt

som skrivs på tangentbordet, skrivs

till

filen prodikl. Varje rad kommer att skrivas in i prodikl exakt som den skrivs på tangentbordet. Men inget skrivs ut på filen förrän bufferten på 512 byte är

full.

Ibland kan det vara

önskvärt

att skriva direkt t i l l filen, i detta fall ska option -u användas.

I~

eat

3/ eat prodikl

Innehållet i filen prodikl skrivs ut på standard output.

4/ eat prodikl kbesriv

>

tprkbtt

Sammanfogar innehållet

i

fil prodikl och

fil kbesriv och skriver in resultatet på

fil tprkbtt. Obs! Om det sedan tidigare

fiDDS något skrivit i tprkbtt, raderas det-

ta, innan prodikl och kbesriv skrivs in.

5/

cat kbesriv

<

tprkbtt

Innehållet

i

filen tprkbtt skrivs in

i filen kbesriv.

6/ eat

prodikl kbesriv »

^tprkbtt

Sammanfogar innehållet i filen prodikl och filen kbesriv och skriver in detta

sist

i

filen

tprkbtt, dvs innehållet i prodikl och

kbesriv

sammanfogas

med innehållet

i

filen

tprkbtt.

Namn:

Syntax:

Funktion:

Filer:

Exempel:

chgrp

chgrp (change group) - ändra grupptillhörighet

chgrp grupp fil . . .

Med kommandot chgrp ändras gruppidentiteten rör eD eller flera filer. Namnet kan antingen vara ett gruppnamn eller också en numerisk gruppidentifikatioD,båda finns i gruppidenti- fikationsfilen, fete/group. Den numeriska gruppidentifikationen finns också i password- filen, /etc/passwd. Superuser bestämmer hur gruppnsmn och gruppidentifikation ska se ut.

När den numeriska gruppidentifikationen änd- ras, ändras den i både gruppid.-filen och i password-filen.

OBS! Endast super-user och ägaren kan ändra gruppidentifikationen på filer.

/ete/group /ete/passwd

II chgrp gh postf brevgh brevgg

Gruppnamnet t i l l filerna postf, brevgh och brevgg ändras t i l l gh, detta innebär att gruppen gh har rätt att använda de speci- ficerade filerna.

2/ chgrp 20 postkl postad brevdt

Gruppidentifikationen t i l l filerna postkl, postad och brevdt ändras t i l l 20, detta

innebära att gruppen 20 har rätt att använda de specificerade filerna.

Namn:

Syntax:

Funktion:

chmod

chmod (change mode) - ändra behörighetsmad

chmod mode filnamn •.•

Med detta kommando ändras behörighetsmod (the permission mode) för en eller flera filer eller bibliotek.

Tillståndsmoden

för

en användare,

en

^{grupp och} alla andra kan ändras oberoende av

varandra.

Ändringen av moden kan ske på två olika sätt, antingen i absolut eller symbolisk mod.

Mod: oktal siffra (absolut) eller <vem><vad>

<vilket> ••• (symbolisk)

Den symboliska moden är uppbyggd enligt föl- jande:

<vem>

a all. Definitionen på ttaila"

beror

på användarens umask (se

umask(C»

Anges inte <vem> på kommandoraden är a

default

• u user,

^dvs

ägaren av

^filen

g group, dvs

övriga

som

tillhör

samma

grupp som ägaren o others, dvs alla övriga

<vad> + addera privilegier, utan att ändra något annat för <vem> - tag bort privi-

legier, utan att ändra något annat för

<vem>

=

sätt privilegier för <vem>

<vilket> r read,tillstånd att läsa filen w write, tillstånd att skriva/radera

filen x execute,

tillstånd

att exek-

vera filen tillstånd att söka i bib- liotek s set uid/gid, sätt användarid (uid)/gruppid (gid) t i l l användarens vid exekvering. OBS! <vem> måste vara satt t i l l u (användare) eller g

(grupp). u tar nuvarande fil/biblio- teks u privilegier g tar nuvarande fil/biblioteks g privilegier. o tar nuvarande fil/biblioteks o privile- gier.

Namn:

Syntax:

Funktion:

Filer:

Exempel:

chown

chown (change owner) - ändra ägare

chown ägare namn .•.

Med kommandot chown ändras ägaren t i l l filen/- filerna. Ägaren är antingen ett logi-namn

eller en numerisk ägaridentifikation, båda finns i passwordfilen, /etc/passwd.

OBS! Endast super-user och ägaren kan ändra ägare för en fil.

/etc/passwd

1/

chown rp postf

Ägaren av filen postf blir användaren rp.

2/ ChOWD 108 beda oskar

Personen med ägare-id 108 blir ny ägare t i l l filerna beda och oskar.

3/ chown gh

*

På

alla filer

i aktuellt bibliotek ändras ägaridentifikationen t i l l gh.

Namn:

Syntax:

Funktion.

clock

clock - visar en analog klocka på skärmen genom fönsterhanteraren.

clock op·itoner

Lägger upp en analog klocka i ett eget fönster på skärmen. Som standard antas fönsterrubriken

"Stockholm" och klockan tid

=

datorn tid.

Programmet sköter all nödvändig signalhante- ring och omritning. Signal 16 används för omritning, signal 17 som terminering.

Optioner:

-h

Fönsterrubrik. Ett sammanhängande ord.

Standard är stockholm

Exempel:

- t Tidszon. Anger tidsförskjutningen i timmar från datorns interna

tid,

som klockan ska visa

-n Startar klockan utan att den skapar sig

ett

eget fönster

1/ clock -h

New

York - t -6

Startar en klocka med rubriken New York och tiden förskjuten med 6 timmar före datorn

tid.

2/

clock

-h

Helsinki - t 1

Startar en klocka med rubriken Helsinki och tiden förskjuten med en timme efter datorns tid.

Namn:

Syntax:

Funktion:

cmp

cmp (compare) - jämför två filer

cmp (-l) (-s) fill fi12

cmp jämför två filer. Är de olika visas rad- nummer och byte för skillnaderna. Om fill sätts t i l l -, används standard input.

Optioner: -l Skriver bytenummer (decimalt) och skil- jaktiga bytes (oktalt) för varje skill- nad.

Hänvisning:

- 8 Ger endast en utgångskod. O för identiska filer, l för olika filer och 2 om någon fil saknas eller inte är tillgänglig.

Detta kommando bör endast användas för att jämföra binärfiler; använd diff(C) eller diff3(C)

för

att jämföra textfiler.

comm(C), diff(C), diff3(C) (Dessa ingår i Xenix Prdgramutvecklings paket, Microsoft

USA).

Namn:

syntax:

Funktion:

copy copy - kopiera grupper av filer

copy (-alnomradvtu) namn ••. dest

copy (-a -1 -D -o -m -r -a -d -v -t -u) namn

•.• dest

Innehållet

i

ett eller flera bibliotek kopie- ras till ett annat bibliotek. Hela filsystem

kan

kopieras eftersom

de

bibliotek eller

de

specialfiler som ev. inte finns, skapas allt

eftersom de behövs. De bibliotek och special- filer

som skapas på detta

sätt, sätts i samma mod och får samma flaggor satta som orginalet.

De

bibliotek

som redan finns vid destinationen (dest) behåller sin mod

och sina

satta flag- gor.

Observera

att kopiering

kan ske från flera

bibliotek

på

en gång, effekten är precis den samma som om kopieringen gjorts med ett bib- liotek itaget.

Argumentet "namn

^ff kan vara en

fil. ett

biblio-

tek eller en specialfilmen den måste existe-

ra. Om "namn"

inte

är

ett bibliotek kommer resultatet av

copy att vara precis

det samma

som

om kommandot

cp

användts.

"Dest^H

(destinationen) måste antingen vara en fil eller ett bibliotek som är skild ifrån

"namn". Om både "namn" och ttdest" är bibliotek

kommer

kommandot

copy att kopiera

en fil ita- get till destinations biblioteket enligt de

flaggor som är

satta.

Option: -a Innan kopieringen utförs ställs en frå- ga, denna måste besvaras med

ett

'y' för att kopiering ska ske. Optionen -ad

sätts automatiskt när -a sätts.

-1 Kopiering

sker endast

i de fall där

det inte

är möjligt att använda länkar, dvs

om filerna inte ligger

på

samma filsys- tem.

Specialfiler

och

bibliotek

kan inte länkas utan de kopieras.

-n Destinationsfilen måste

vara ny. Om så inte är fallet, kan ingen kopiering ske.

Optionen

-n finns inte för bibliotek.

För specialfiler är

-D

optionen alltid

satt.

copy

-o Denna option får endast super-user använda. När optionen sätts kommer filensägaroch gruppidentifikation att ändras t i l l samma som orginalfilens.

-m Varje kopierad fil kommer att få samma access och modifieringstid som orginal- filen. Om optionen inte är satt kommer modifieringstiden att sättas t i l l den tid då kopieringen utfördes.

- r

-ad

Alla bibliotek som påträffas kommer att undersökas. Om optionen inte är satt kommer alla bibliotek som påträffas att ignoreras.

När ett bibliotek påträffast får använ- daren en fråga om optionen -r ska anses vara satt_t dvs ska det bibliotek som påträffats undersökas . Om frågan inte besvaras med ett

'y'

i början ignoreras biblioteket.

Exempel:

-v När ett kommando körs med denna option satt kommer namnet på varje fil som kopieras att skrivas ut på terminalen.

-t Bevarar trädstrukturen hos de filer/bib- liotek som kopieras. OBS! EJ UNIX KOMPA-

TIBEL.

1/ copy -& /ds/frpt /ds/opqr

Innan varje fil kopieras, ställs en fråga.

Om denna fråga besvaras med 'y' som första bokstav kommer filen ds/frpt att kopieras t i l l filen Ids/opqr, annars kommer ingen kopiering att utföras.

2/ copy -n Ids/alfa Ids/beta

De

filer som finns i båda biblioteken Ids/alfa och Ids/beta kommer inte att kopieras. De övriga filerna i Ids/alfa kommer att kopieras t i l l Ids/beta.

3/ copy -r *tmp

Om tmp inte finns kommer först ett biblio- tek att akapas med namnet tmp. Därefter kommer

alla filerl

bibliotek som finns i nuvarande bibliotek ( betecknat med

* )

att kopieras. När ett bibliotek påträffas kommer dess innehåll att kopieras t i l l tmp, men något bibliotek skapas inte.

copy

4/ copy - r t

*

^tmpI

Om tmpl inte finns kommer först ett bib- liotek att skapas med namnet tmpI. Däref- ter kommmer alla filer/bibliotek som finns i nuvarande bibliotek (betecknat

med

*) att kopieras. tmpI kommer att bli en exakt kopia av nuvarande bibliotek,

*.

Namn:

Syntax:

Funktion:

demo demo - ett fönsterdemonstrationsprogram Startas från fönsterhanterarmeny eller från directory "/usr/window/demo", programnamn:

demo. Observera att man måste stå på /usr/window/demo när programmet körs!

Kör ett fönsterdemonstrationsprogram som visar något av datorns grafiska kapacitet.

Filer: /usr/window/demo/vt Directory med bildfiler

Namn:

Syntax:

cp cp (copy) - kopiera filer (eller bibliotek)

l cp fiInamnl filnamn2

2

cp

fiInamnl filnamn2 ... bibliotek

Funktion:

Med

syntax variant 1, skapar detta

kommando

en backup

kopia, filnamn

2,

av filnamn

l. Filen f i l l kommer inte att påverkas av kopieringen.

Om filnamn

2

redan existerar kommer dess inne-

håll att raderas innan innehållet i filnamn l

kopieras. Filnamn

2

behåller

i

detta fall sin

gamla mod och ägaridentitet.

Om filnamn 2 inte finns skapas den och den

kommer att få samma mod

och

ägaridentitet som

filnsmn l.

Med syntax variant 2, kopieras en eller flera

filer med sina orginalnamn till det specifice-

rade biblioteket,

detta

bibliotek måste exis-

tera

Det går inte att kopiera från en

fil,

t ex mankpp,

till

sig själv,

dvs

mankpp.

Hänvisning: mv EXEMPEL

Exempel:

1/ cp /ds/addmsk

Ids/betamy

Om filen betamy redan existerar kommer dess

innehåll att raderas innan filen addmsk

kopieras.

Skulle

däremot filen betamy inte

finns kommer denna fil att först skapas

innan en kopiering kan ske.

I

båda fallen

kommer innehållet i filerna att vara exakt

lika efter kopieringen.

2/ cp addmsk datamsk rptydr atpydr /addera

Filerna kommer att kopieras till bibliote-

ket laddera och filerna kommer att behålla

sina orginalnamn.

3/

cp

/gre/chapt* /hty/kap21

Alla filer

i

underbiblioteket

/gre

som bör-

jar på chapt kommer att kopieras t i l l

underbiblioteket /hty/kap21

dat.e

Nalun: date - skriver eller sätter datum och tid

Sy'ntax: date (-u) date ~-u)

tmmddt t.mmt ^{å å ) )} t.+format) (ååmmddttmm(.ss)) (r f o r-mat ) Fu nkt.i on : Om bara kommandot date anges, skrivs det

löpande datumet och tiden ut.

Me d argumenten mmd d t t.mmå a sätts datum och/'el- ler tid. Syst.emet arbetar med Gf\-1T'.

ons! Det är bara super-user som fär ändra datum.

Förklaring till argumenten,

äå

=

de två sista siffrorna i årtalet, default nuvarande år mm = månadens nummer, default nuvarande månad.

del ^:= dagens datum, default nuvarande dag. i t

=

timmar (24 -timmars system). mm

=

minuter/tim- me.

Fo r mat : Formatet styr hur u t s k r i ften s k a Ll se ut. Alla tecken utom "'oU skrivs ut som. i formatet.

Skriver man en sekvens bestående av H~~U följt av ett av nedanstaende tecken, svarar date med dess motsvarighet. Date avslutar alltid med ny rad.

SE~kvens Date's motsvarighet

o./~

~()a

~ot

~om 5'0d

xr *

^~~g

Ny rad Tabulering

Månad - 01 till 12 Datum - 01 t i l l 31

Två sista siffrorna i årtalet - 00 t i l l 99

Datum i formatet "mm/dd/yy"

Timme - 00 t i l l 23 Minut - 00 t i l l 59 Sekund - 00 t i l l 59

Tid i formatet "h h i mm : ss"

rridszon i formatet "GM'r+-hh.mm"

Julianskt datum - 001 till 366 Dag i vecka - O (söndag) t i l l 6

(lördag)

Förkortad veckodag - SUD t i l l Sat Förkortad manad - Jan ti1.1 Dec

Tid i formatet t!hh: mm: ss AM/P~lH - hh

*

^{%G Använd i} fortstittningen GMT

*

^{~L Använd i} fortsättningen lokaltid

*

~oz Förk o r t a d t i els z o n

~*

=

tillägg) Anges ej %G eller %L, används GMT.

Option:

date Anges varken tid eller format skrivs tiden ut i f o r'mat.e t "mmzddzvy hhrmmzss!".

För att sätta d at um och tid från svs t e mk I o c k a n a n v ä nds ~~date ' muda t e ' ^{!t •}

-u Tilläts fortfarande, men programmet arbetar

e nda st i GMT.

Felmeddelande: Felmeddelancle skrivs ut om någon som inte är super-user försöker ändra datum eller om argumenten är felskrivna.

Exempel:

11

date

Nuvarande datum och tid skrivs ut pa skar- men, t ex,

Wed Dec 7 18:41:36 GMT +1:00 _1~83

2/ Datum och tid sätts på följande sätt:

date 8407010800

3/ date '+ Lokaltid: %L %D %T %g %n GMT: %G %D

~'T'ger:

Lokal tid: 12/07/83 18:41:36 GMT+Ol:OO GMT:

12/07/83 17:41:36

Namn:

Syntax:

Funktion:

dd

dd -

konverterar

och

kopierar

en fil.

dd

(option=värde)

dd

kopierar

den angivna inputfilen till angi-

ven outputfil med eventuella konverteringar.

Som

default

används standard

input och stan- dard output. Blockstorlek

vid

input och output kan väljas för

att utnyttja rent fysisk kapa- citet vid I/O.

Optioner: Option

if=file

of=file

ibs=n

obs=n

bs=n

cbs=n skip=n

seek=n

count=n

conv=ascii

conv=ebcdic

conv=ibm conv=lcase

CODv=ucase

Värde

Input

filnamn;

standard

input

som

default

Output fi1namn; standard output som default

Blockstorlek n bytes på input

(default är 512)

Blockstorlek

på output

(default

512)

Sätter blockstorlek på både

in- och

output och har

högre

digni- tet än ibs och obs. Synnerligen

effektivt om ingen omvandling

anges. då ingen intern

kopia

behöver göras.

Bufferstorlek för konvertering Hoppar över n

input

records innan kopieringen

påbörjas

Söker n records från början av outputfilen innan kopieringen påbörjas

Kopierar bara D input records Omvandlar

ESCDIC till ASCII

Omvandlar

ASCII till EBCDIC Något

annorlunda

omvandling

från ASCII t i l l EBCDIC

Omvandlar bokstäver till gemena

Omvandlar bokstäver t i l l versa-

ler

Hänvisning:

Exempel:

dd

conv=swap skiftar varje bytepar

conv=noerror Avbryter inte exekveringen vid ett fel

conv=sync Blankutfyller alla input records till ibs

conv=" .•. , ••• " Flera omvandlingar separerade med komman.

Där storlekar anges, förväntas ett antal bytes. Ett tal kan avslutas med k, b eller

w

för att ange multiplikation med 1024, 512 eller 2; ett talpar kan separeras med x för att ange en produkt.

ebs används enbart om omvandling till ascii eller ebcdic angivits.

I

det första fallet placeras cbs tecken

i

omvandlingsbufferten, omvandlas till ASCII, avslutande blankteeken trimmas bort och newline läggs till innan

raden skickas till output. I det senare fallet läses ASCIItecken in

i

omvandlingsbuffern, omvandlas till EBCDIC och blankteeken läggs till för att fylla en output record av cbs storlek •.

Efter utförandet ger dd antal hela och delvis fyllda in- och outputblock.

copy(C), cp(C), tar(C)

II

dd if=myfile of=newfile

Kopierar

myfile till newfile.

jmfr

cp 2/ dd if=myfile of=newfile conv=ucase

Kopierar myfile till newfile samt konver- terar alla gemena bokstäver till VERSALER.

3/ dd if=/dev/sfO of=xfile

count=1970

Kopierar från devicet

Idev/sfO till filen

xfile, count indikerar att man ska läsa 1970 records med default värdet 512 by tes/- record.

4/ dd

if=xfile of=/dev/sfO

Kopierar filen xfile t i l l devicet

/dev/sfO

Läsning sker tills dess att slut

på

filen

nås.

dd

5/ dd if /dev/sfO of=xfile ibs=256 count=l970 Läser 1970 st re cord från devicet /dev/sfO med record storleken 256 bytes/record t i l l filen xfile med default värdet 512 bytes/record.

dd

avslutar

med

att säga hur många record den läst in och hur många den skrivit.

1970+0 records in 985+0 records out

Observera att antalet skrivna är hälften av de lästa pga ibs=256.

6/ dd if=/dev/rmtO of=outfile ibs=800 cbs=80 conv=ascii,lcase

Kommandot läser en EBCDIC tape, i block om tio BO-bytes EBCDICblock per record, t i l l ASCIIfilen outfile.

Namn:

Syntax:

Funktion:

Optioner:

Filer:

Hänvisning:

Anmärkning:

Exempel:

df

df - anger antal fria diskblock

df ( - t ) ( - f ) ( filsystem ••• )

df skriver ut antal fria block tillgängliga för on-line filsystem genom att undersöka räk- narna

i

superb locken. Ett eller fler filsystem kan ges som argument

(t.

ex. Idev/hdO eller Ideviusr).

Om

argumentet filsystem icke anges, rapporteras allt fritt utrymme

i samtliga ans-

lutna filsystem till standard output. Lista

på

anslutna filsystem finns i /etc/mnttab.

-t ger även totala antalet tilldelade block -f ger endast fria block, dvs fria inoder

visas ej

/dev/* /etc/mnttab

fsck(C), mnttab(F)

Se Anm. under mount(C).

1/ df

Listar hur mycket ledigt diskutrymme det finns

på

samtliga i systemet ingående

fil- system.

21 df IsfO

Listar hur mycket diskutrymme det finns

ledigt

på

filsystemet IsfO.

Namn:

Svn ta x :

Funktion:

Exempel:

Hänvisning:

d i rn a me

dirname - ger bibliotekdelen av ett pathnarne

dirname sträng

dirname ger allt utom den sista delen av pat- hname i strängen och skriver resultatet på standard output. Om pathname bara har en kom- ponent skrivs bara en punkt. Det används van- ligtvis inom ~ ~ i shellprocedurer.

Det besläktade kommandot basename tar bort alla prefix som slutar med /, samt eventuella suffix, f r a n strängen och s k r i v e r resultatet

pa

^{standard output.}

1/ NAME =~dirn~me /usr/src/cmdicat.c~

Sätter shellvariabeln NAME till /usr/src/cmcl

2/ dirname la/b/eld

Skriver la/b/c på standard output

3/ dirname fil.ext

Skriver en punkt på standard output

ba s e n am e ( C ), sh (C )

Namn:

Syntax:

Funktion:

Option:

Anmärkning':

du

du ~disk usage) - information om hur diskarean

a n v ä nds, i 5 l 2,,-bYt e s b lo ck

du (- s - a - r) ( n am n du (, -sar ') tnamn . . . ,!

Kommandot du ger en summering över det antal block diskarea som aktuellt bibliotek upptar, detta inkluderar alla underbibliotek i det akt u e l La biblioteket. Om en f i l eller biblio-- tek anges vid namn, kommer kommandot du att ge en s umme r i ng över (te antal block di ska r ea som denna f i l l bibliotek upptar. Anges inget namn andvänds aktuellt bibliotek.

De filer som är länkade t i l l varandra kommer bara räknas en gang.

-s Änger det total antalet block, för alla filer.

-a Anger antalet block för var och en av filerna.

--r Normal undertryckning av f e l me d de l n ad e up p-:

hävs.

Om det i e t t bibliotek finns m ån g a länkar t i l l filerna kommer kommandot du att räkna de acces- sade filerna flera gånger.

Ex e npe l : 1/ du !usr/hty/kap5

Anger det totala antalet block diskarea som underbiblioteket /usr/htyjkap5 upptar.

Namn:

Sv n t.a x :

Funktion:

OptIon:

Format:

e cho

echo - ekar det som skrivs som argument

ec110 (-n)(-·e) (_._) arg •.•

Kommrnandot echo skriver ut de angivna argumen- ten med ett blankt tecken emellan och avslutar med en ny rad. Kommandot kan användas när fel- meddelande skall produceras i shell program eller för att skriva ett konstant dataflöde t i l l pipelines.

-n Ingen ny rad efter utskrift. -e Skriver argumenten på standard error output. -- Skri- ver argumenten exakt så att ett argument som bör j a r IDed st r e c k ( t . f::x . - n eIle r - e) j{a n a11g-- es.

I argumentet kan man ange vissa specifikatio- ner. Dessa består av et.t "Ö" (versalt) följt av en av nedanstående sekvenser:

Sekvens öb

or

Öc Ön Ör öt ÖÖ ÖO:x:xx

Utskrift

Backa markören ett steg

Samma funktion som optionen H_C"

Ny sida

Ny

rad

Flyttar markören till början på raden

Tabulerar

"Ö"

xxx är noll, ett, två eller tre tecken valda ur tecknen O till 7.

Echo skriver ut det tecken vars ASCII-värde motsvaras av det oktala talet xxx (eller 0, om xxx ej ang- es).

Observera att sekvenserna mäste placeras mellan accenterna för att kommandotlan teraren i nt e ska ^Hförs- töra" dem.

Exempel: 1/ echo Detta är en test,för att se hur echo fungerar.

Texten kommer att skrivas ut p~ skärmen och därefter ställer sig markören på ny rad.

2/ echo -n Denna option kommer att päverka markörens placering på skärmen.

Texten kommer att skrivas ut på skärmen.

Markören ställer sig inte på en ny rad utan ställer sig direkt efter det. skrivna meddelandet.

Namn:

Syntax:

Funktion:

expr

expr - utvärderar argument som uttryck

expr argument

Argumenten tas som ett uttryck. Efter utvärde- ringen skrivs resultatet på standard output.

Delarna i uttrycket måste separeras med blank- tecken. Tecken reserverade i shell måste

tfescapast t . Notera at

t

noll ges för at

t

ange Dollvärde och inte en nullsträng. Strängar

innehållande blanktecken eller andra speciella tecken måste sättas inom apostrofer. Argument med integervärden kan föregås av ett gemensamt minustecken. Internt hanteras integers som 32-bitars tvåkomplementära tal.

Operatorer och nyckelord listas nedan. Uttryck ska sättas inom apostrofer i shell, eftersom många av tecknen som har särskild betydelse i shell också har särskild betydelse i expr.

Listan är i rangordning, med operatorer med samma rang grupperade inom parenteser.

uttryck - uttryck Ger första uttrycket

om

det inte är null eller

0,

aDDars ges andra uttrycket.

uttryck

&

uttryck Ger första uttrycket om ing- et av

dem

är Dull eller O, ger annars O.

uttryck (

=, >, >=, <, <=, != )

uttryck Ger resultatet aven taljämförelse om båda argu- menten är integers, ger annars resultatet av en alfabetisk jämförelse.

uttryck ( +. - ) uttryck Addition eller sub- traktion av integer-argument.

uttryck (

*, l,

^{% )} uttryck Multiplikation, division eller rest av integer-argument

uttryck : uttryck Jämförelseoperatorn : jämför första argumentet med det andra, som måste vara ett regelrätt uttryck; regelrätt syntax är samma som i ed(C), med det undantaget att alla uttryck ska "förankras" (dvs. börja med

en caret ( U

»

och därför är caret inte något

särskilt tecken i detta sammanhang (lägg märke t i l l att i shell har caret samma betydelse som piping-symbolen ( ! ).) Vanligtvis ger jämfö- relseoperatorn det antal tecken som är lika.

Alternativt kan mönstret ~(• . • .

%)

användas för att ge en del av det första argumentet.

Exempel:

Hänvisning:

Anmärkning:

expr

II

l a='expr Da + l '

Adderar l t i l l shellvariabeln a

2/ # 'For Da equal to either "jusr/abc/file"

or just ^tfIfil^{tf ,}

'expr aa '.*1%(.*%)' aa'

Ger sista.segmentet

av

pathname

(dvs.

fil).

Se upp för slashen ensam som argument:

expr tar den som divisionsoperator (se anm.

nedan) .

3/ expr DVAR :

'.*'

ger antalet

tecken i

VAR

ed(C), sh(C)

När argumentet har behandlats av sheil, kan expr inte skilja på operander och operatorer på annat sätt än deras värden. Om aa är ett

likhetstecken (=), ser kommandot expr

aB = ^'='

ut

som

- - ^-

- - -

när det skickas t i l l expr, där alla tas som operatorn

=. Omskrivning

enligt nedan tillåter jämförelse av likhetstecken.

expr

Xna =

^X=

Namn:

Syntax:

Funktion:

Hänvisning:

false

false - ger utgångsvärde

skilt

från noll.

false

false gör inget annat än att ge ett utgång- svärde skilt från

Doll.

falses motsats, true(C), gör inget annat än att ge noll som utgångsvärde. false används

typiskt

i shellp- rocedurer som

until

false

do command

done sh(C), true(C)

Namn:

Syntax:

Funktion:

find

find - letar upp filer

find pathname-lista uttryck

find går rekursivt igenom hela bibliotekshie- rarkin för varje pathname i pathnamelistan (dvs ett eller flera pathname) och söker filer som matchar ett Boolskt uttryck enligt listan nedan. I beskrivningen används argumentet n som ett decimalt heltal. +n betyder mer än n, -n mindre än n och n exakt D.

-name file

-perm anum

-type x

-links n -user uname

-group gname

-size n

-atime n

Sann om file matchar aktuellt filnamn.

Vanlig

shell argument syntax kan användas om den "ci- teras" (se upp för kolonet (:), frågetecknet (?) och stjärnan

(*».

Sann om filens tillståndsflag- gor matchar det oktala talet anum exakt (se chmod(C». Om onum har ett minustecken som prefix, blir fler bitar signi- fikanta (0177777, se stat(S»

och flaggorna jämförs:

(flags&onum)==onum

Sann om filtypen är x, där x kan

vara b

för blockspeeialfil, c för teckenspecialfil, d för ett bibliotek, p för en namngi- ven pipe, f för en vanlig fil eller n för en semafor eller delad datafil.

Sann om filen har n länkar.

Sann om filen tillhör använda- ren uname.Om uname är numeriskt och inte finns som loginnamn i filen /etc/passwd antas det vara user ID.

Sann om filen tillhör gruppen gname. Omgname är numeriskt och inte finns i filen /ete/g- roup, antas det vara group ID.

Sann om filen är n block lång

(512

bytes per block)

Sann om filen accessats de senaste n dagarna.

-mtime n

-ctime n

-exec cmd

-ok cmd

-print

-newer file

( uttryck )

find

Sann om filen modifierats de senaste n dagarna.

Sann om filen ändrats de senas- t e n dagarna.

Sann om det exekverade cmd ger ett värde Doll som utgångssta- tus. Slutet på cmd måste förses Dled t'escapattf semikolon. Kom- mandoargument tfäå^tt ersätts av aktuellt pathname.

Som -exec men den genererade kommandoraden skrivs ut med ett frågetecken först, och exekve- ras bara om användaren svarar

med

att skriva y.

Alltid sann; skriver ut

aktuellt pathname.

Sann om den aktuella filen har modifierats senare än argument- filen.

Sann om uttrycket inom parente- ser är sant (parenteser är spe- ciella för shell och måste "ci- teras").

Exempel:

Filer:

Hänvisning:

Ovanstående uttryck kan kombineras genom att använda följade operatorer (ordnade i sjunkan- de rang):

negation. Att negera ett uttryck görs med utropstecknet (!) som ICKE-operator

AND AND-operationen åstadkommes genom att pla- cera uttrycken efter varandra.

OR OR-operationen åstadkommes genom att place- ra operatorn -o mellan uttrycken.

find I ~( -name a.out -o -name

'*.0' %)

-atime +7 -exec rm :: %;

Alla filer med namnen a.out eller

*.0

^{som inte}

använts den senaste veckan tas bort.

/etc/passwd lete/group

cpio(C), sh(C), test(C), stat(S). cpio(F)

Namn:

Syntax:

Funktion:

Exempel:

Observera:

Anmärkning:

format

format - formatterar flexskivor fprmat enhet

Formatterar, dvs skapar spår, sektorer mm på flexskivan, så att den blir användbar.

1/ /etc/foramt /dev/mfs

Allt tidigare innehåll på skivan förstörs!

5,25-tums flexskivor måste formatteras före användning. 8-tums flexskivor är normalt for- matterade vid leverans.

Namn:

Syntax:

Funktion:

fsck

fsck (file system check) - kontroll av fil- systemet

fsck

(-y

-n -8 - t ) filsystem

Kommandot fsck granskar de angivna filsystemen och rättar t i l l de villkor som inte är korrek- ta interaktivt. fsck ignorerar villkorsflaggan

'filsystemet är rent'. Denna flagga sätts om kommandot fack avslutas på ett framgångsrikt sätt.

För de filsystem som är korrekta kommer en utskrift att göras på antalet

filer

som ingår, antalet block som används och antalet fria block.

Innan en

ändring görs i ett filsystem som inte är korrekt, måste operatören konfir- mera denna ändring. I de flesta ändringar som görs förloras data men dessa rapporteras.

Defaultvärdet för fsck

när

ingen skrivning är tillåten är -n.

Om inget filsystem anges i kommandot fsck, ko••er fack att som defaultvärde läsa den lis- ta på filsystem som finns i filen /etc/check- list.

Filsystem kontrolleras efter följande lista:

l.

Volymbeskrivningsblocket integritet

- och

blockstorlek.

2. Block som mer än en inod gör anspråk på.

3. Block som en inod utanför filsystemets område gör anspråk på.

4.

Felaktig räkning av länkar.

5. Storlekskontroll: Felaktigt antal block i

en

fil. Directory-storleken är inte en mul- tipel av 16 bytes.

6. Dåligt inod-format.

7. Block som inte har någon tillhörighet.

8. Directory-kontroll: Fil som pekar på en inad som inte är allokerad. Inod-numret ligger inte inom gränserna.

9.

Volymkontroll: Mer än 65536 stycken inoder.

Det finns fler inodsblock än det ingår i filsystemet.

Optioner:

Filer:

fsck

10. Dålig bitmap.

Il. Beräkningen av totala antalet fria block och/eller antalet fria inoder stämmer ej.

Nya filer och directories som är allokerade men inte har någon referens, kan med operatö- rens tillåtelse, åter läggas t i l l filsystemet genom att de läggs i 'lost + found' directory.

Det namn som används i detta fall är inodnum- ret.

Enda

restriktionen är att directory 'lost + found' ska vara placerati roten i det fil- system som kontrolleras och att det måste fin- nas ledigt utrymme där entries kan göras. Det- ta kan uppnås genom att innan kommandot fsck utförs, kopiera ett antal filer m h a 'losty + found' t i l l directory och därefter ta bort dem.

Att kontrollera det råa devicet är alltid snabbare.

-y Antar att alla frågor besvaras med ja.

-n Antar att alla frågor besvaras med nej.

-8 Ignorerar den aktuella bitmappen och

konstruerar en

ny.

Filsystemet som under- söks bör inte fiDnas i systemet när denna option är satt eller också måste filsys- temet "gömmas" på någon plats i systemet.

Direkt efter att kommandot är utfört måste systemet bootas igen. Denna procedur är t i l l för att ingen gammal, dålig kopia av bitmappen ska fortsätta att användas eller skrivas t i l l det nya filsystemet.

- t Denna option anger att nästa argument ska användas som namn på en arbetsfil. Filen används om kommandot fsck inte har t i l l -

räckligt minnesutrymme för

sina tabeller.

Filen bör inte befinna sig på det filsys- tem som undersöks.

När

kommandot fack är fullbordat kommer arbetsfilen att förstö- ras om det är en specialfil eller om filen inte existerade sedan tidigare. Om inte optionen -t är angiven och kommandot fsck behöver en arbetsfil, kommer den att begä- ra att få en.

/etc/checklist defaultlista över de filsystem som ska kontrolleras.

lost + found plats för nya filer

Hänvisning:

Anmärkning:

fsek

mount

lete/re startupp-rutinen vilken används ofta av fsck.

Inodnumren f ö r . och .. bör kontrolleras om de är giltiga, för varje directory.

kontrolleras

lost + found plats för nya filer.

Namn:

::'yntax:

Funktion:

fsc.l

fscl .fi Le s

v

st e n c l e an : - Testar om f i Ls

v

s te-:

met p~ en disk är intakt

fscl special

Kommandot fsel kontrollerar om file-system-c- lean flaggan är uppdaterad på enheten specia].

Filsystemet

pa

den angivna enheten förutsätts vara intakt om flaggan är uppdaterad. Komman- dot. returnerar st.a tus koder med följande bety-- delse:

o

= Flag~an file-system-clean är uppdaterad l

=

Flaggan file-system-clean är inte uppda-

terad

2 - fscl kan inte öppna och/eller läsa enheten special

Exempel: l fscl /dev/sfO

Om devicet /dev/sfO är tillagt (mo un t.ed : och filsystemet är

OK

erhålls följande:

fsel: File svstem on device /dev/sfO is ok! Är filsy~ternet ^inte ~k ^erhålls:

fscl: File system on device idevjsfO is not ok! Om devicet inte är tillagt erhålls följande:

SA:drive offline fsel: Error at read

2/ fscl /dev/silOO

/devjsjlOO är ett device som inte ~r

inlänkat i systemet, då erhålls följande:

fscl: Cannot open device jdevjsilOO.

Namn:

Syntax:

Funktion:

Hänvisning:

haltsys

haltsys - stänger filsystemen och stoppar C?lfn

fete haltsys

haltsys stänger filsystemen och stoppar pro- cessorn. haltsys får effekt omedelbart, sa användarprocesser bör avslutas först. shut- downtC) rekommenderas för normal systemstäng- ning: det varnar användarna. rensar upp saker och ting och kallar slutligen p~ haltsys.

Använd haltsys direkt bara om nagat system- problem hindrar körning av shutdqwn.

shutdn(S), shutdown(C)

Namn:

Syntax:

Funktion:

Exempel.:

i s aln 1Il

isamin - initieringsprograrn för isam

isamin

isamin är ett initieringsprogram att användas när en ny ISAM datastruktur skapas. ~rogramrnet

är interakti vt o c h frågar anvädaren om data för datastrukturen och faltbeskrivningar.

F'Llnamn ct som ges som första svar. komm e r att förlängas med de tre tilläggen .DAT~ .ISM och .8TH varvid motsvarande filer skapas.

OBS! Om det filnamn som ges redan existerar som namn på en ISAM-struktur, kommer den- na att raderas.

Ln d ex-r r e co r-d-rLängd en ,bör sättas t i l l c n h et e n s (devicets) blockstorlek, för att erhålla snab- bast möjliga läsning! skrivning.

**

^{Create ISAM-files Ver 1.0}

**

*

Create files

*

1sam file name, without extension (max 8 cha- racters':> ? tst. Data record length ? 20 Size of index records, recommended is same as block s i z e on' d e vi c e (ex. 1024) ? 1024 Definition of fields in data record, The following types exist:

Code B A S L F D

'I'ype Binary Ascii

Int short.

Int Lon g Float Double

Sorting

direct binary

file 'sortorder.tab' integer with sign integer with sign floating point.

floating point

Fieldsize seleetable seleetable 2 b

v

te s

4 bytes 4 byte s

8 bvte s

'\ ..'-..

---._-

*

iJescribe field nr l

Field name (max 8 characters) ? name Starting at l Field type (B,A,S,l,F,D) ? a Field size ? 13 Should the field be indexed (y/n) ? y Duplicates allowed

(y/n) ? y

*

Describe field n r 2

*

Field name (max 8 characters } '? pno n e Starting at 14 Field type t8,A,S,L,F,D) ? a Field size ? 7 Should Lhe field be indexed (y/n) ? n

Namn:

Syntax:

Funktion:

kill

kill (stop background processes) - avslutar bakgrundsprocesser

kill ( -signal) processid ••.

Kommandot kill avslutar en process som körs i

bakgrunden. Kommandot

skickar,

som defaultvär- de,

signal

nummer 15 till den

specificerade processeD.

En

del processer ignorerar

denna

signal , dessa processer kan avslutas med sig-

nal

-9, det säkraste sättet att ta död på en process.

Processid är det nummer som systemet skriver ut vid uppstarten

av

processen. Detta nummer är den enda identifikation som finns t i l l pro- cessen. Processid kan fås fram med hjälp av kommandot ps. Om O anges som processid kommer

alla medlemmar

i

processgruppen, dvs

alla pro- cesser som är aktiverade under nuvarande

login, att signaleras.

De processer som avslutas måste tillhöra

användaren

om

inte användaren

är

super-user.

OBS! Användarens egen loginprocess kan avslu- tas

med kill,

detta innebär att användaren kommer att bli utloggad utur systemet. Men denna process kan bara avslutas med signal Dummer

9.

Exempel: 1/

kill

1076

När bakgrundsprocessen startades upp, meddelade systemet att denna process har processid 1076. I och med att detta pro- cessid anges,

kommer denna bakgrundspro-

cess att avslutas.

2/ kill -9 107

Bakgrundsprocessen med nummret 107 kan inte

avslutas

med

enbart

kill,

därför

måste signal -9 skickas t i l l processen för att den ska kunna avslutas ..

Nam n :

Syntax:

Funktion:

Hänvisning:

E:..cemp el :

In

I.n (maJ\e Li n k ) - skapar en länk mellan f iLe r n a

I.n f iLn amnI f iLn a mn Z

Kommandot In skapar en länk t i l l den existe- rande filen som angetts vid filnamnl. Länken benäms med det namn som angetts vid filnamn2 e 1 l e r o ro d et ta i nt.e 11a r a n1~i vi t s, f

a

r l än k e n samma namn som sista delen av filnamnl och La n k e n plac e ra s j d et aktuella biblioteket.

En länk är en entry t i l l ett bibliotek som refererar t.ill en f i l . En f i l kan ila flera länkar t i l l sig. All information om filen kom- mer att behällas, såsom storleken p~ filen, moden den arbetar ,i ^t etc. Det g ^å r inte att särskilja en Länk från o r gi n a I e ntry t ^j 11 bib-- lioteket.

Alla förändringar av filens innehåll är helt oberoende av om filen har ingen, en eller fle- ra länkar och därmed flera namn.

·lnformation om hur många länkar som finns och vilka filer som är länkade med .varandra kan fås med Is kommandot.

OBS! Det är förbjudet att göra en länk t i l l ett bibliotek eller att skapa länkar mel- lan olika filsystem.

rm . .

I I In /pal/hty/chapl

Skapar en länk mellan aktuellt bibliotek

OC11 filen c h apI i biblioteket /pal/htv.

Den nya filen får namnet chap l.

2/ In /pal;hty/chap5 kapS

Skaper en länk mellan aktuellt bibliotek och filen chapf i bibliot.eket /pa.l/hty samtidigt som ett andra namn skapas till filen chap5. Det n y a n am n e t ~ir kap5. B^å da namnen har samma status och båda namnen kan användas.

Namn:

Svntax :

Fu nkt i o n :

login - inloggning t i l l systemet

login användarnamn

Detta kommanåo används aven användare för att logga in sig i systemet eller när helst en användaren vill byta t i l l en annan. Om ing~t

argument anges frågar loglD efter användarnam- net. När rätt login och password har angetts, är användaren inne i systemet.

Vid inloggning uppdateras alla beräkningsfiler 'och användaren informeras om det finns någon

post eller meddelande.

login kommandot initierar använclaroch gruPPlo.

och det bibliotek som tillhör användaren.

Därefter exekveras antingen processen s h e Ll (/bin/sh) som komrnandointepretator eller den process som finns angiven i passwordfilen

t/etc/passwd') •

Filer: /etc/utmp /usr/adm/wtmp /usr/mail/-*

/et czmot d /etc/passwd

'konto konto post

dagens meddelande password filen

Felmeddelande: Felmeddelande skrivs ut om felaktigt pass- wo r dn amn anges.

Exempel: login

När inget namn anges efter login, rr aga r systemet efter det genom att skriva:

I ogi n ; . Därefter k o mme r systemet att fråga efter pa s swo rd ,

Namn:

Syntax:

Funktion:

Option:

Exempel:

lpr

lpr (line printer spooler) - spooler för skri- vare

lpr

(-r -c -m -n) filnamn

Kommandot lpr ställer filer på kö för

utskrift. Om ingen fil anges läser kommandot från standard input.

-r Tar bort filen efter det att den har ställts i kö.

-c Kopiera filen för att förhindra att några ändringar sker innan utskriften.

-m Rapportera via mail när utskriften är klar.

-n Rapportera inte när utskriften är klar, default.

- t ty Speficerar vilen sorts skrivare som ska användas. Om det inte specificeras kommer default att användas.

-pn Minskar skrivarprioriteten med n, för super-user

kan n

bli negativt.

-hn Anger antalet försättsblad.

1/

lpr - r myfile

Skickar filen myfile t i l l spoolkön, när det är klart tas filmen myfile bort ur aktuellt bibliotek.

2/ lpr -c myfile

Skapar en kopia av myfile t i l l spoolkön, detta sker för att inga ändringar ska ske i dokumentet före utskrift. Optionen -c är default i

DNIX.

3/ Is -l ö lpr

Skickar resultatet av Is via en pipe t i l l lpr som i sin tur lägger det på spoolkön.

Namn: Is ( l i s t current a1rectory t i o n om f iI er n a o c h innehål eL

Is

listar inforIna- .i b iD 1i ote ken .

is (-e -1 - t -a -s -d -r -u -c - i -f -~~

Funktion:

Option:

n alfin •••

Is (-eltasdrucifg), n amn . . .

Listar innehållet i de bibliotek som an~es som argume n t o c h z' e1.1. er den begärda in format.i onen om de filer som anges som argument. Utskriften listas i alfabetisk ordning om ingen option anges. Om kortformen l andvänds kommer infor-

IDat lon en a11t.i d at t l i sta s s o ro o m l s - l h[l<1e

angets (långt format).

-e Listar alla underbibliotek. -} Listar pti längt format, dvs följande information kom- mer att skrivas ut:

*

^mod

'*

^{antal länkningar}

*

^grupp

*

^{storlek i bytes}

*

tid för senaste uppdatering

*

directoryjfilnamn .

Om filen är en specialfil, kommer det l

storleksfältet i s t ä l l e t att anges det

st ör st a o ch mi n s t a numr et på de n yt t r e enheten.

-o Samma som -1, förutom a t t grupp ej anges.

-g Samma som -"1, förutom att ^ä ga r e e.) ang-es.

- t L i s t a r efter ^u p p^{d a} t^{e r} t ⁿ g^s t Ld^{e n , s e n a s} t e först.

--a Listar alla e nt r ies , Normalt Lⁱ s t a s ej f i l e r var s n am n bör .j a r roeet e n pu n1{t (..:.

--s Ange r flnt a 1 e t :31:2 bVt e s b lo c k fö-r" v:lr .Ji~

fil/bibliotek. inkl. antalet i n di r e kt a block.

-d Nn mn e c på biblioteket skrivs ut (används ofta tillsammans med option -l för att fd st at u s en pä ^f i l e11 / bi b l i ot ek(~t ). In n e[laI l et listas ej ,

- r Listar i omvänd ordning~

-u Listar efter accesstiden, senaste först.

-_·c Listar efte r i-nodens sista modi f i e r i.n

x

sti d istället för efter filens sista modifie- ringstld.

--i Skr i v e r filens i-nu:mmer i första koi um n o n pa utskriften.

--f Varje a

ru

ume n t SOIU ange s uppfatra s som et t.

bibliotek~ Skriver ut filnamnen i den ord-